Kommissionens färdplan. Vägen till en ekonomi med låg klimatpåverkan, en konkurrenskraftig och kolsnål ekonomi 2050. Eva Jernbäcker Naturvårdsverket



Relevanta dokument
Regeringsuppdrag Färdplan klimat 2050

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Varför ett nytt energisystem?

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Regional Carbon Budgets

Kjell Jansson VD, Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Klimatneutrala Västsverige

Varför en färdplan för klimatet?

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

How will the Nordic industry be affected by early decommissioning of nuclear? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Norrbottens resurser vad gäller förnybar energi ur ett EU perspektiv. Sabine Mayer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Making electricity clean

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Ingen minskning av fossil energi trots storsatsning på förnybart Filip Johnsson November 26, 2018 Department of Space, Earth and Environment,

Värmepumpar i ett nytt. Vision Monica Axell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Nordic Energy Perspectives

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Hållbarhet inom industri och politikens roll

Hållbarhet Miljöbedömning Biobränsle. Resultat och plan. Jenny Gode

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050


Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Environmental taxes and subsidies in the Swedish Environmental Accounts

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

Klimatmål, fossila bränslen och CCS

Effektiva transporter En förutsättning för vår konkurenskraft En del av miljöproblemet - En del av lösningen

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Morgondagens energisystem i Europa utmaningar och möjligheter

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Klimatanpassning bland stora företag

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning

Ny teknik kan ge lägre energianvändning i framtiden

Energisystemet efter. A consumer perspective on the energy system after Concerted Action Energy Efficiency Bratislava October 18th 2016

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

MAKROEKONOMISKA EFFEKTER AV EN FOSSILBRÄNSLEOBEROENDE FORDONSFLOTTA I SVERIGE

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

Ny klimat- och energistrategi för Skåne

Scenarier för Pathways

Fossilfria godstransporter idag och i morgon. Urban Wästljung Public and Environmental Affairs

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Stor potential för effektivisering. förnybar energi

Syntesrapporten med fokus på utsläppsminskning (WG3) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Framtida energisystem i Jönköpings län

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Bioenergi Sveriges största energislag!

Elektrifiering av tunga vägtransporter

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Olika uppfattningar om torv och

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Klimatpolitikens utmaningar

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Delba2050. Innovationsagenda baserad på en långsiktig och bred systemsyn. Den elbaserade ekonomin 2050 Jörgen Svensson, LTH 17/03/2015

(Place for logo if desired) Lars Holmquist Göteborg Energi

Krokig väg till framgång för talloljedieseln

FOSSILFRIA TRANSPORTER Vinst eller Förlust? Frukostseminarium

Framtidens elmarknad i ett vidgat perspektiv. Stora utmaningar men också nya möjligheter för det nordiska elsystemet.

Lokala perspektiv och hållbarhet

SVENSK KLIMATSTATISTIK 2017

Transporter och handel med utsläppsrättigheter. Lars B Johansson Head of Environmental Affairs Schenker AG

Energimarknaden 2030 Några funderingar med svenskt perspektiv

Bygga om-dialogen. Bjarne Stenquist, miljöförvaltningen Malmö stad. Bygga

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

SSABs väg till fossilfrihet

Sustainability transitions Från pilot och demonstration till samhällsförändring

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Bioenergiens rolle i Europa og Sverige. Gustav Melin, President AEBIOM Bioenergidagene18 november

Transkript:

Kommissionens färdplan. Vägen till en ekonomi med låg klimatpåverkan, en konkurrenskraftig och kolsnål ekonomi 2050 Eva Jernbäcker Naturvårdsverket

Upplägg Varför en EU färdplan just nu? - om processen Den globala analysen Resultatet för EU 27 Naturvårdsverkets arbete med att ta fram underlag till en svensk färdplan

Kommissionens motiv för att lägga fram en färdplan Europa 2020 strategin, del av målsättningen om ett resurseffektivare Europa (ett av fem flaggskeppsinitiativ ) EU:s långsiktiga klimatmål om 80-95 % utsläppsminskning till 2050 Inspel i de internationella klimatförhandlingarna där det efterfrågas Low carbon development plans från utvecklade länder (Cancun) Färdplanen förstärker dessutom argumenten för en skärpning av EU:s mål till 2020

The 2050 Low carbon economy Roadmap in a nutshell on how the long term climate target can be reached identifies cost-effective pathway + intermediate milestones identifies key technologies guiding R&D identifies investments needs and benefits identifies opportunities and trade-offs guides EU, national and regional policies gives direction to private sector for long term investments 4

Next steps Prepare sectoral roadmaps: Transport White Paper (end March), 2050 Energy Roadmap (autumn 2011), industry-specific initiatives Member States to develop long-term national and regional low emission development strategies Present Roadmap 2050 to international partners in order to reinvigorate international negotiations in the run-up to Durban Vitboken har kommit, liksom handlingsplanen för energieffektivisering Arbetet med rådslutsatser ger KOM input i hur man kan gå vidare 5

Den globala modelleringen

Three basic scenarios assessed using POLES Baseline Fragmented action: EU decarbonises, others implement Copenhagen pledges but carbon price stays stable after 2020 Global action in line with 2 Degree target, i.e. halving global emissions by 2050, with regional contributions determined on economic grounds (carbon markets)

The impact of climate action on the global temperature increase by 2100 Roadmap global action emission pathway was set at halving by 2050 (using gradual convergence of carbon prices and increasing rents over time). Compare result with UNEP report: Fragmented action not in line with 2ºC objective, whereas global action scenario is! 8

EU 27 modelleringen

A cost-efficient pathway towards 2050 80% domestic reduction in 2050 is feasible with currently available technologies, with behavioural change only induced through prices If all economic sectors contribute to a varying degree & pace. Efficient pathway: -25% in 2020-40% in 2030 100% 80% 60% 40% 20% Power Sector Residential & Tertiary Industry Transport Non CO 2 Agriculture Current policy Non CO 2 Other Sectors 0% 0% -60% in 2040 10 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 100% 80% 60% 40% 20%

Which technologies make the low carbon economy happen? full decarbonisation of power production (different renewables, CCS, nuclear) If delayed CCS, combination of more RES and nuclear, higher energy efficiency, more non-co2 Large energy efficiency increases and further non-co2 emission reductions Electrification of demand (e.g. transport) can deliver a key contribution in the longer term If delay, higher contribution of other transport mitigation options and of all other sectors Modelleringen omfattar tekniklösningar i pipeline och beteendeförändringar enligt BAU (förändrad efterfrågan pga prisförändringar). Större beteendeförändringar kan ge lägre kostnader, öka möjligheterna att nå målen men beskrivs inte som nödvändiga, ej heller större teknikgenombrott.

Key driver: carbon prices 300 250 200 150 10 0 Delayed climate action increases carbon price Higher oil price reduces carbon price Carbon price* Reference (frag. action, ref. fossil f. prices) Effect. Techn. (glob. action, low fossil f. prices) Effect. Techn. (frag. action, ref. fossil f. prices) 50 Delay. Electr. (glob. action, low fossil f. prices) 0 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Men i färdplanen är prisstyrning mer nedtonat Delay. Clim. Act. (frag. action, ref. fossil f. prices)

Roadmap 2050: Investing in the EU economy Additional domestic investment: 270 billion annually during 2010-2050, equivalent to 1.5% of GDP Covers all energy-related investments, incl. infrastructure, and in the transport sector also the complete vehicles Expressed as total investment costs, not as annuities EU total investment in 2009 = 19% of GDP Investment in the EU economy and EU jobs, not cost Resulting in fuel cost savings of 175 to 320 billion on average annually during 2010-2050 delaying action increases overall investment requirements higher investment costs to catch up with carbon constraint e.g. industrial CCS, retrofit buildings, more vigorous electrification 13

Underlag till en svensk färdplan Projekt startat vid Naturvårdsverket våren 2011 Rapport slutet av året Utkast klart i juni

Upplägg underlag till en svensk färdplan Problembild Åtgärdsutmaningar Styrningsutmaningar Hållbar produktion och konsumtion Om kostnader för klimatstrategier Förslag till fortsatt arbete och process

EU länder som åtminstone inlett arbete med färdplaner Land Status Mål 2050 jämfört med 1990 Per capita utsläpp 2050 vid måluppfyllelse (exkl. LULUCF) Typ av scenario Danmark Klimakommissionen redovisade förslag hösten 2010. -80 95% (fossilbränsleoberoende) 2,3 (-80%) Bottom up modell ingen optimering. 4 alt. global action/bio Finland Frankrike Irland Regeringen har publicerat en rapport 2009. Viss lagstiftning antagen 2009 och 2010 (förslag från Grenelle environment forum 2007) Förslag till kolbudget lagstiftning framlagd 2010. Nytt förslag 2011? Minst -80% 2,6 (-80%) Backcasting 4 olika Finland 2050-75% 2,0? -80% 1,7 Saknas Storbritannien Lagstiftning 2008, 2010. Kolbudgetar. -80% 2,1 Markal UK och interaktiv modell Tyskland Energikoncept antogs hösten 2010 av den tyska regeringen. Förslag om uppföljning vart tredje år. Sverige Regeringens vision 2050, vissa sektorsvisa ambitioner 2020, 2030 redovisades i klimatprop. 2009. -80 95%, (-40% 2020, - 55% 2030, -70% 2040.) Planen omfattar än så länge enbart energisektorn. Mål energianv./förnybart 3,3 (-80%) -87% motsvarar 2,0 ton per capita Inga nettoutsläpp? (-70% bet. 2,0) Omfattande bottom up modellering med detaljerade sektorsmodeller. KK livslängd. 85% lägre utsläpp Portugal och Nederländerna planerar lägga fram förslag hösten 2011

Åtgärdsutmaningar enligt ländernas planer (prel.) Minskad energianvändning (mer el till transporter och uppvärmning av snåla hus (VP)) Nollutsläpp från elproduktion (alla) Smarta elnät, europeiskt elnät med omfattande överföringskapacitet, baslast, lagringskapacitet, anpassning av efterfrågan (främst DE, DK, nämns även av andra) Omfattande ökning av förnybar energi främst vindkraft (bio med restriktioner) (alla) CCS Kärnkraft/ inte kärnkraft - länderna har olika syn Transportsektorn mix av åtgärder (inte bara elbilar) Saknas analys av möjliga åtgärder i jordbrukssektorn Stora likheter med kommissionens resultat

Tack!

Extrabilder

Hur stor del av EU:s utsläpp? Andel av utsläpp inom EU 27 2008 Danmark Finland Frankrike Irland Nederländerna Portugal Storbritannien Sverige Tyskland Resten av EU 27

Ländernas utgångsläge tvåindikatorer 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 20000 18000 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Tyskland Sverige Storbritannien Portugal Nederländerna Irland Frankrike Finland Danmark Utsläpp i ton koldioxidekvivalenter per capita 2008 Elanvändning i kw h per capita 2007

Ländernas utgångsläge (2) EU27 Tyskland Sverige Storbritannien Portugal Nederländerna Irland Frankrike Finland Danmark 7 6 5 4 3 2 1 0 Energitillförsel Bostäder och lokaler Transport Industri Jordbruk Avfall utsläpp ton per capita 2007

Svenska scenarier - vid sidan av de som utvecklats i LETS programmet Studie Typ av scenario Avgränsning Mål 2050 IVA Vägval energi Kvalitativt (kvantitativt till år 2030) Alla utsläpp samt upptag Nollvision KTH Tvågradersmålet i sikte (för NV) Back-casting 5 scenarier Energi, transporter (inkl utrikes), industriprocess -85 % växthusgaser (studiens område) IVL Low carbon scenario Beräkning Energi, transporter (ej utrikes) industriprocess - 79 % koldioxid (studiens område) Profu Scenarier för el- och energisystem (för Svensk Energi) Energisystemmodell MARKAL Stationär energi - 80 % koldioxid (studiens område) KVA Sveriges energikarta Beräkning av energimix Energi, transporter Minska fossila bränslen till 43 TWh (-77%)