Sammanställning över inkomna yttranden

Sammanställning över inkomna yttranden Förslag till Översiktsplan 2010 var ute på samråd 26 maj 16 oktober 2009. Här har synpunkterna lagts in allt eftersom de kommit in till kommunen. 20 oktober 2010: 110 st. 1

Innehållsförteckning MYNDIGHETER, FÖRENINGAR M.M. sid 3 01. Länsstyrelsen i Stockholms län 04 02. Länsstyrelsen i Uppsala län 17 03. Vägverket 17 04. Banverket 19 05. Försvarsmakten 19 06. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt 20 07. Polismyndigheten Upplands-Bro Närpolisområde 20 08. Stockholms länsmuseum 20 09. Regionplanenämnden 20 10. AB Storstockholms Lokaltrafik 23 11. Norrvatten (med senare kompletteringar) 27 12. Ragnsells Avfallsbehandling AB 28 13. Brandkåren Attunda 31 14. Håbo kommun 31 15. Enköpings kommun 32 16. Upplands Väsby kommun 32 17. Järfälla kommun 33 18. Sigtuna kommun 34 19. Vattenfall Eldistribution AB 36 20. Samhällsbyggnadsnämnden 36 21. Bygg- och miljönämnden 41 22. Nya Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet 46 23. Centerpartiet - komplettering 48 24. Folkpartiet 48 25. Miljöpartiet de Gröna 50 26. Båtklubben Arken 54 27. Upplands-Bro Ryttarförening 56 28. LRF s lokalavdelning Upplands-Bro 57 29. Naturskyddsföreningen i Upplands-Bro 60 30. Friluftsfrämjandet 67 31. Barkarby flygklubb 70 32. Svensk Handels stadsplanekommitté 71 33. Handelskammaren Järfälla/Upplands-Bro 71 34. Råby Skogs samfällighetsförening 72 35. Finnsta Skogs samfällighetsförening 72 36. Vallbyviks intresseförening 73 37. Kungsängens villaägarförening 75 38. Rättarboda fastighetsägarförening 76 39. Österhagens samfällighetsförening 77 40. HSB Stockholm 77 41. Fastighets AB Väderholmen 78 42. TeliaSonera Skanova Access 80 ENSKILDA 80 Bro sid 80 43. Boende 1 på Beckasinvägen 80 44. Boende 2 på Beckasinvägen 80 45. Boende i Bro 80 46. Boende 1 i Österhagen 81 47. Boende 2 i Österhagen 81 48. Boende 3 i Österhagen 82 49. Boende 4 i Österhagen 82 50. Boende 5 i Österhagen 83 51. Boende 6 i Österhagen 83 52. Boende 7 i Österhagen 85 53. Boende 8 i Österhagen 86 54. Boende 9 i Österhagen 86 55. Boende Lindahagaberg 87 56. Fastighetsägare 1 Härnevi 87 57. Fastighetsägare 2 Härnevi 89 58. Fastighetsägare 3 Härnevi 89 59. Fastighetsägare 4 Härnevi 89 60. Fastighetsägare 5 Härnevi 90 61. Fastighetsägare 6 Härnevi 90 62. Fastighetsägare 7 Härnevi 90 63. Fastighetsägare 8 Härnevi 91 2

Kungsängen sid 93 64. Boende i Brunna 93 65. Boende i Brunna skog 93 66. Boende i Norrboda 94 67. Boende i Kungsängen 94 68. Boende vid Granhammarsvägen 95 69. Fastighetsägare 1 Kungsängen 95 70. Fastighetsägare 2 Kungsängen 95 71. Boende i Rankhusområdet 95 72. Fastighetsägare i Rankhusområdet 96 Landsbygden sid 96 NORRA KOMMUNDELEN 73. Fastighetsägare norr om Lejondalssjön 96 74. Intressent Långvreten/Näshagen 96 75. Fastighetsägare Håbo-Tibble 96 76. Fastighetsägare Tibble-Önsta 98 77. Intressent Ringsvik-Svarsta 98 78. Intressent norr om Lejondalssjön 98 79. Fastighetsägare Håtuna 99 80. Fastighetsägare 1 norr om Bro 100 81. Fastighetsägare 2 norr om Bro 103 SYDVÄSTRA KOMMUNDELEN 82. Fastighetsägare Låssa 104 83. Fastighetsägare Saltvik 104 84. Fastighetsägare väster om Bro 104 85. Boende Säbyholm 106 86. Boende 1 Ådö 106 87. Boende 2 Ådö 107 88. Fastighetsägare söder om Bro 107 89. Boende Smidö 109 MELLAN TÄTORTERNA 90. Boende mittemot COOP:s storlager 109 91. Fastighetsägare vid järnvägen 111 92. Boende 1 vid järnvägen 111 93. Boende 2 vid järnvägen 111 94. Boende 3 vid järnvägen 111 95. Boende 4 vid järnvägen 111 96. Boende 5 vid järnvägen 111 97. Fastighetsägare 1 Eriksberg 112 98. Fastighetsägare 2 Eriksberg 114 99. Boende 1 Örnäs 115 100. Boende 2 Örnäs 115 101. Boende 3 Örnäs 115 102. Boende 4 Örnäs 115 SYDÖSTRA KOMMUNDELEN 103. Fastighetsägare Lennartsnäs 116 104. Fastighetsägare Frölunda 120 105. Fastighetsägare Stäksön 123 Ungdomar sid 124 106. Bro IK gymnastikläger 7-15 åringar 124 107. Fest i byn Bro 12 sept. 2009 124 108. Upplands-Bro gymnasiet 125 109. Ungdomsrådet 125 Sent inkommet yttrande sid 126 110. Näringsidkare söder om Bro 126 3

MYNDIGHETER, FÖRENINGAR M.M. 01. Länsstyrelsen i Stockholms län Ett förslag till ny översiktsplan för Upplands-Bro kommun har kommit in till Länsstyrelsen för samråd enligt 4 kapitlet 3 plan- och bygglagen. Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter på samrådshandlingen från Vägverket, Banverket/Samhälle och planering, Försvarsmakten/HKV, Transportstyrelsen, Luftfartsverket/Stockholm- Arlanda, Vattenfall, Svenska Kraftnät AB och Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt. Länsstyrelsen har även tagit del av yttranden från Regionplanenämnden och SL. Förslaget till ny översiktsplan bygger vidare på mål och inriktningar i den gällande översiktsplanen men är också utvecklat och hanterar aktuella frågeställningar om både tillväxt och nya sakområden. Länsstyrelsen lämnade i maj 2006 på kommunens begäran en redogörelse för de frågor som utifrån ett statligt perspektiv utgör underlag för att bedöma den gällande översiktplanens aktualitet. Översiktsplan 2000 antogs av kommunfullmäktige den 4 februari 2002. Allmänt om planens inriktning Förslaget till översiktsplan är utformat för att stödja Upplands- Bro i rollen som tillväxtkommun. Ambitionen att växa till omkring 35 000 invånare om 20-30 år ligger enligt Länsstyrelsens bedömning i linje med den fördelning av befolkning och bostadsutbyggnad regionalt som anges i alternativet hög i utställningsförslaget till RUFS 2010, dvs. med ett invånareantal om 29 000 år 2030 och med ett tillskott på 5 000 nya bostäder under planperioden fram till år 2030. Länsstyrelsen konstaterar att planförslagets utbyggnadsområden inrymmer sammanlagt upp emot 7 000-9 000 nya bostäder och därtill möjligheter till ytterligare utbyggnader genom förtätningar i befintliga områden. För att kunna hantera planens markreservationer framöver är det särskilt viktigt att använda detaljplan som det verktyg kommunen har till sitt förfogande för att styra utbyggnadsplaneringen. Hållbar bebyggelsestruktur Det nationella miljömålet för en god bebyggd miljö innebär att en bebyggelsestruktur med god kollektivtrafikförsörjning ska främjas. Detta är också ett planeringsmål i den regionala planeringen. Länsstyrelsen instämmer i planens inriktning att utbyggnaden i kommunen främst ska ske inom och i anslutning till tätorterna Bro och Kungsängen, och där ta till vara läget i regionen och i Mälardalen med de fördelar som tillgången till pendeltåg innebär. Att förtäta bebyggelsen inom rimliga gångavstånd till pendeltågsstationerna och att i omlanden premiera goda cykelstråk för arbetspendling kommer att bidra till en hållbar bebyggelsestruktur. Föreslagna utbyggnadsområden i södra och östra Bro och i norra Kungsängen riskerar enligt Länsstyrelsens uppfattning dock att inte nå upp till planens ambition vad gäller avstånd till pendeltågsstation. Förutsättningarna för en god bussanslutning blir därför en viktig fråga i den fortsatta planeringen för dessa områden. 4

Det är också angeläget att nya bostäder på landsbygden lokaliseras till områden som har kollektivtrafik. Förslaget att utöka infartsparkeringarna vid pendeltågsstationerna framför allt vid Bro är ett sätt att öka möjligheten att välja kollektivtrafik för i varje fall delar av arbetsresan. Regionalt sammanhang Länsstyrelsen anser att översiktsplanen tydligare än vad som görs i samrådshandlingen behöver redovisa kommunen i sitt regionala sammanhang utifrån ett RUFS 2010-perspektiv. En regionplan ska enligt 7 kapitlet plan- och bygglagen tjäna till ledning för kommunernas beslut om översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. I Länsstyrelsens yttrande över det utställda förslaget RUFS 2010 framhålls att de regionala förutsättningarna är av avgörande betydelse för den kommunala planeringen i storstadsregionen, och att bebyggelsestruktur, grönstruktur, infrastruktur, teknisk försörjning och även bostadsförsörjning är viktiga regionala planeringsfrågor. Länsstyrelsen ser den regionala utvecklingsplanens förhållningssätt till markanvändning och lokalisering som ett uttryck för vad som är lämplig samordning av mark- och vattenanvändningsfrågor med mellankommunal räckvidd. Utbyggnadsområden i Kungsängen För Kungsängen överensstämmer föreslagen tätortsavgränsning i stort med gällande översiktsplan. För några av utbyggnadsområdena har Länsstyrelsen tidigare lämnat synpunkter i yttranden över detaljplaneprogram, och hänvisar till dessa. Utbyggnaden i Rankhus (15) förutsätter enligt samrådshandlingen att trafikplats Kungsängen på E18 kompletteras med ramper riktade också västerut. I Länsstyrelsens förslag till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län 2010-2021 är utbyggnaden finansierad genom trängselskatt och övrig medfinansiering. För Rankhusområdet lämnar Försvarsmakten synpunkter med anledning av att området i norr direkt ansluter till Kungsängens övnings- och skjutfält, som är av riksintresse för totalförsvaret. Länsstyrelsen förutsätter att verksamheten inom övnings- och skjutfältet kan fortsätta och att tillkommande bostadsbebyggelse i Rankhus planeras på ett sådant sätt att bullerstörningarna beaktas, liksom verksamheten i övrigt bland annat god framkomlighet med tunga stridsfordonstransporter på Granhammarsvägen. I området Ålsta/Aspvik/Ensta (16) pågår idag programarbete för att omvandla områdets västra del för permanentboende. Översiktsplanen redovisar en utbyggnad i den östra delen som utgörs av brukningsvärd jordbruksmark och även ingår i Görvälns större kulturmiljö av riksintresse. Länsstyrelsen bedömer att denna del av området inte bör tas i anspråk för bebyggelse med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Utredningsområden Utanför tätortsavgränsningen redovisas området Kungsängen södra (25) som utredningsområde. Området består av brukningsvärd jordbrukmark inom det större sammanhängande jordbruksområdet på Lennartsnäshalvön, som utgör riksintresse för kulturmiljövården och där fortsatt jordbruksdrift är en förutsättning för kulturvärdet. Av samrådshandlingen framgår att området är utsatt för översvämningsrisker och har starka 5

naturvärden. Av dessa skäl anser Länsstyrelsen att området bör utgå som utredningsområde. För utredningsområdet Hus i vattnet (26), beläget intill den gröna strandpromenaden i Kungsängen, bör ett programarbete belysa konsekvenser och även hur syftet med strandskyddet kan tillgodoses då det återinträder vid detaljplaneändring. Utredningsområdet Norra Stäksön (27) är speciellt genom sitt läge mitt emellan Kungsängen och Stäket i Järfälla där behovet av att bygga upp ny infrastruktur är stort, vilket enligt Länsstyrelsens uppfattning talar emot en utbyggnad inom överskådlig tid. Utbyggnadsområden i Bro Målsättningen i översiktsplanen är att ge förutsättningar för Bro samhälle att växa sig jämnstark med Kungsängen genom förtätning inom befintlig bebyggelse och genom att bygga ut tätorten, främst till områden söder om pendeltågstationen för att också nå en önskad kontakt via bebyggelse med Mälaren. Utbyggnader söder om järnvägen Vid utbyggnader i Bro anser Länsstyrelsen att det är angeläget att möjligheterna till en hög exploatering med bostäder och arbetsplatser inom gångavstånd från pendeltågsstationen utnyttjas. Det är även önskvärt att delar av ännu ej utbyggda detaljplaner för småhusbebyggelse i Jursta, södra Bro, omprövas för att öka exploateringen närmast stationen. Länsstyrelsen bedömer att en utbyggnad med föreslagen utformning och omfattning i områdena ner mot Mälaren kan bli svår att genomföra med hänsyn till de mycket starka kultur-, natur- och rekreationsvärdena. Riksintresse för kulturmiljövården Områdena Bro stationsområde (1), Husbytorp-Tegelhagen (2) och Söder om Ginnlögs väg (4) berör samtliga kulturmiljön vid Brogård som är av riksintresse för kulturmiljövården. Miljön har påverkats till viss del av den anlagda golfbanan inom området men Länsstyrelsen bedömer att huvuddelen av de värden som legat till grund för utpekandet av området som riksintresse kvarstår. Golfbanans utbyggnad har i huvudsak påverkat det odlade landskapet men området har hållits fritt från tillkommande exploatering och kulturvärden i övrigt har kunnat säkerställas. Någon omvärdering av riksintresset är inte aktuell. För Bro stationsområde (1) skrev Länsstyrelsen i granskningsyttrandet till Översiktsplan 2000 att även om området ligger utanför riksintresseområdet kan bebyggelse här komma att påverka kulturmiljön och att den kommande planeringen bör ägna särskild omsorg om bebyggelsens anpassning till det intilliggande kulturlandskapet liksom gentemot Brobäckens ravin med vegetation som utgör ett speciellt inslag i landskapsbilden. Motsvarande synpunkter har Länsstyrelsen framfört i yttrandet över detaljplaneprogrammet för Bro Stationsområde. För området Husbytorp-Tegelhagen (2) framhöll Länsstyrelsen i samma granskningsyttrande att den omfattning som då redovisades för området var olämplig med hänsyn till kulturmiljön och kunde komma att medföra påtaglig skada på riksintresset. I förslaget till ny översiktsplan är området större och avser en mer omfattande utbyggnad än tidigare. Länsstyrelsen bedömer att delar av den föreslagna utbyggnaden inte är förenlig med riksintresset för kulturmiljövården. Det gäller främst vid Tegelbruket och vid Fiskartorp mot allén till Brogård, samt i 6

områdets östra delar mot de öppna landskapsrummen. Länsstyrelsen hänvisar till samrådsyttrandet över pågående programarbete för Tegelhagen. Området Söder om Ginnlögs väg (4) ligger helt och hållet inom riksintressets centrala landskapsrum. Länsstyrelsen anser att en utbyggnad här mycket starkt skulle påverka kulturmiljön vilket inte är förenligt med de värden som området representerar. Utbyggnaden skulle komma att medföra påtaglig skada på riksintresset och hindras därmed av miljöbalkens bestämmelser. Den regionala grönkilen Landskapet längs Mälaren upp mot järnvägen ingår i den regionalt värdefulla Görvälnkilen. Kilen är en del av den regionala grönstrukturen med funktioner för rekreation och biologiskt spridningssamband. Samrådshandlingen redovisar att föreslagen utbyggnad av Bro söderut får konsekvenser för kilens funktioner. Länsstyrelsen konstaterar att området Kvista (3) men även området Högbytorp-Tegelhagen (2) tillsammans med utbyggnader inom redan gällande detaljplaner inom Jursta innebär att den gröna kilen riskerar att brytas på en längre sträcka och dess möjliga friluftssamband i naturmark minskar. Länsstyrelsen anser att utbyggnadsområdena behöver ses över så att grönkilens funktioner kan upprätthållas, och efterfrågar ett bättre underlag för att bedöma olika utbyggnadsförslag. Regionens grönkils struktur utgör ett viktigt mellankommunalt intresse. Länsstyrelsen hänvisar till samrådsyttrandet över pågående programarbete för Tegelhagen. Strandskyddsområde Områdena Husbytorp-Tegelhagen (2) och Kvista (3) ligger båda delvis inom strandskyddsområde vid Mälaren. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt säkra allemansrättlig tillgång till strandområden och att bevara livsvillkoren för djur- och växtliv. För områdena gäller utökat strandskydd 300 meter för land och för vatten, vid Tegelbruket 100 meter. Länsstyrelsen vill understryka att planeringen för framtida bebyggelse ska ske så att strandskyddets syften kan tillgodoses. I närheten av Bro samhälle finns få för friluftslivet intressanta strövområden nära Mälaren. Utbyggnadernas förenlighet med strandskyddets syften kommer att prövas närmare i detaljplaneringen. Länsstyrelsen hänvisar till samrådsyttrandet över pågående programarbete för Tegelhagen. Utredningsområdet Björknäs Utredningsområdet Björknäs utanför tätortsavgränsningen är enligt Länsstyrelsens bedömning för perifert beläget för att komma ifråga för tätortsutbyggnad. Bebyggelseutvecklingen på landsbygden En viktig del i översiktsplanen är att ge vägledning för bebyggelseutveckling på landsbygden, särskilt för bebyggelse vars lokalisering ska prövas vid förhandsbesked eller bygglov. De redovisningar av allmänna intressen som görs i samrådshandlingens övriga kapitel har en särskild betydelse som underlag för vägledningen. Länsstyrelsen efterfrågar en mer utförlig vägledning av framför allt hur kulturmiljövärden ska beaktas. Förutom hänsyn och anpassning till landskapsbilden är områdets karaktär och lokal byggnadstradition viktig inom värdefulla kulturmiljöer. 7

Lokalisering av nya bostäder på landsbygden Förslaget uttrycker en positiv inställning till ny bostadsbebyggelse på landsbygden men förutsätter då att glesheten i bebyggelsen består och att en önskad social kontinuitet kan kopplas till en långsam förändringstakt. Förslaget är att nya enstaka bostadshus ska kunna placeras i anslutning till befintlig bebyggelse om minst två huvudbyggnader och att som mest ska beviljas ett nytt bostadshus vart fjärde år. Som Länsstyrelsen tolkar lagstiftningen finns inte möjlighet för kommunen att bevilja förhandsbesked eller bygglov med vissa intervall. Den långsamma utbyggnadstakt som kommunen förutsätter kan därför inte omsättas i praktiken. En annan inriktning för utvecklingen för landsbygden behöver därför väljas. Som utgångspunkt kan det vara lämpligt att utvärdera kommunens erfarenheter av tillkommen bostadsbebyggelse det senaste årtiondet i förhållande till inriktningen i gällande översiktsplan. Länsstyrelsen förordar att ny bebyggelse lokaliseras i anslutning till befintliga bebyggelsegrupper, tätorter eller småorter och att en ytterligare utspridning av bebyggelsen inte sker. Från regional synpunkt är det viktigt att så långt möjligt lokalisera ny bebyggelse till områden som redan idag har kollektivtrafik. Samlad bebyggelse Länsstyrelsen instämmer i att sammanställningen över områden med samlad bebyggelse behöver uppdateras för att informationen om bygglovplikter ska fungera väl. Områden med högt bebyggelsetryck och av särskilt värde Länsstyrelsen instämmer i att områden med högt bebyggelsetryck och av särskilt värde behöver undantas från en spridd bebyggelseutveckling. För att översiktsplanen ska ge erforderligt stöd behöver planeringsinriktningar formuleras och områdena helst redovisas på karta. Området mellan Bro och Kungsängen och områdena i samhällenas omgivningar är enligt Länsstyrelsens uppfattning sådana områden, liksom ett flertal andra områden i kommunen. Vad säger lagen? Under denna rubrik redovisas enbart ett fåtal av de villkor och förutsättningar som ska uppfyllas för att bygglov ska beviljas. Framför allt redovisas inte bestämmelserna i 2 och 3 kapitlen plan- och bygglagen med koppling till 3 och 4 kapitlen miljöbalken, som styr bedömningen vid prövning av lokalisering och bygglov utanför detaljplan. Planen skulle vinna på att enbart allmänt hänvisa till lagstiftning och att komplettera kapitlet med tydligt motiverade riktlinjer för byggandet på landsbygden. Områden påverkade av bullerstörningar från Kungsängens övnings- och skjutfält Kungsängens övnings- och skjutfält utgör riksintresse för totalförsvaret enligt 3 kapitlet 9 miljöbalken. I gällande översiktsplan redovisas påverkansområdet som ett utredningsområde medan kommunen i den pågående översiktsplaneringen har sökt ge vägledning för en bebyggelseutveckling anpassad till de anspråk som riksintresset ställer liksom till VA-situationen. Bebyggelseförhållandena har klarlagts närmare i en särskild utredning, som Länsstyrelsen tagit del av. 8

Länsstyrelsen är angelägen om att en vägledning kommer till stånd i översiktsplanens form. Försvarsmakten har emellertid i sitt samrådsyttrande dels redovisat att nya bullerberäkningar genomförts och att ett nytt underlag om totalförsvarets intresseområde håller på att tas fram, dels haft invändningar mot planförslaget vad gäller utveckling av befintlig och tillkommande bebyggelse inom påverkansområdet. Med hänsyn härtill behöver frågan om vilka hänsyn som rimligen behöver tas inom påverkansområdet ytterligare fördjupas. Länsstyrelsen är beredd att medverka aktivt i ett fortsatt samråd om detta tillsammans med kommunen och Försvarsmakten. Där ingår lämpligen även frågan om översyn av omfattningen av gällande förordnande enligt 12 kapitlet 4 plan- och bygglagen. Övriga omvandlingsområden Frågan om omvandlingen av fritidshusområdena i kommunen behöver behandlas mer utförligt i översiktsplanen. För att kunna planera måste kommunen analysera behovssituationen i dag och framöver, även för invånare med särskilda behov. Lagen anger att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Upplands-Bros nuvarande riktlinjer är från 2002. Länsstyrelsen föreslår att kommunen överväger att arbeta in riktlinjer även för bostadsförsörjningen i översiktsplanen. Kommunen uppger i Bostadsmarknadsenkäten att behovet av bostäder för äldre och funktionshindrade är täckt i och med pågående utbyggnad. Det är lämpligt att i det fortsatta arbetet överväga behovet av särskilda boenden även på längre sikt och hur dessa lämpligen bör fördelas mellan olika kommundelar. Socialtjänstlagen har ändrats så att en kommun som inte inom skälig tid kan tillhandahålla särskilt boende för äldre och personer med funktionshinder kan dömas till en kännbar sanktionsavgift. SAKOMRÅDEN Boende Under flera år på 2000-talet har bostadsbyggandet varit relativt högt i kommunen. Mellan 2001-2008 byggdes det 1107 lägenheter, vilket är positivt. I år och nästa år planerar kommunen att bygga 100 lägenheter om året. Under åren fram till 2030 åren kommer bostadsbyggandet enligt planförslaget att öka till i medeltal 250 lägenheter per år. Planering för bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder. Kommunikationer Länsplanen för regional transportinfrastruktur Länsstyrelsen lämnade den 2 november förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockolms län 2010-2021 till regeringen för beslut om definitiv planeringsram för perioden. Rapporten 2009:17 återfinns på Länsstyrelsens webbplats 1. 1 http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/u/rapporter/forslag_till_la nsplan_for_regional_transportinfrastruktur_i_stockholms_lan_2010-2021.pdf 9

I förslaget ingår delfinansiering av utbyggnad av trafikplats Kockbacka och komplettering av trafikplats Kungsängen på E18. Vägar Vägverket redovisar i sitt yttrande att följande vägar är av riksintresse: väg E18, väg 263, 269 och 912. Planförslagets sammanställning av riksintressen, kapitel 13, behöver således justeras. Samtidigt aviserar Vägverket en översyn av riksintressena som beräknas vara klar under våren 2010 och som kan leda till förändringar. Vägverket framhåller att man inte tagit del av handlingar om föreslaget reservat för en utbyggnad av vägarna 269 och 912 mot Sigtuna/Arlanda, och konstaterar att objektet inte heller ingår i förslaget till Länsplan för regional transportinfrastruktur. Vägverket framhåller i sitt yttrande att den planerade utvidgningen av tätorten bör leda till att väghållningsansvaret för vissa statliga vägar ses över. Det gäller exempelvis för väg 903. Vidare framhålls att det vore önskvärt om den nya bebyggelsens påverkan på befintligt vägnät och kollektivtrafik redovisas i planen. Det är viktigt med bra kommunikationer även inom kommunen. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till Vägverkets yttrande, som biläggs. Spårtrafik Mälarbanan är av riksintresse och Banverket framhåller att även om det för närvarande inte finns planer på en utbyggnad av fler spår längs Mälarbanan genom kommunen så är det ändå bra att mark reserveras för fler spår, då det i framtiden kan bli aktuellt att utöka antalet spår. Länsstyrelsen vill understryka att det är viktigt att inte bygga bort möjligheten att förstärka spårkapaciteten, vilket behöver beaktas i planeringen för föreslagna utbyggnadsområdena längs järnvägen och även tas in i översiktsplanens utgångspunkter för områdena. Bebyggelsefritt avstånd för att klara urspårning och olyckor med farligt gods behöver även uppmärksammas liksom buller och vibrationer. Länsstyrelsen hänvisar i övrigt till Banverkets yttrande, som biläggs. Länsstyrelsen tillstyrker förslaget att hålla öppet för ett framtida industrispår till Högbytorp för att möjliggöra att tunga godstransporter kan ske med tåg. Allmänflygplats Länsstyrelsen vill uppmärksamma det förhandlingsuppdrag som Länsstyrelsen, KSL och Regionplanenämnden gett Carl Cederschiöld att ta fram en samlad långsiktig lösning för allmänflyget i stockholmsregionen. I uppdraget, som nyligen redovisats, föreslås ett område nordväst om Bro tätort för anläggande av en allmänflygplats. Kommunen bör i det fortsatta översiktsplanearbetet behandla och överväga denna fråga. Natur, kultur och rekreation Natur- och rekreationsvärden är väl belysta i samrådshandlingen med underlag och planeringsinriktningar bland annat hämtade från arbetet med en grönplan. Översiktsplanen be- 10

höver kompletteras med en planeringsinriktning för hur den regionala grönkilens värden ska tillgodoses. Kulturvärden är mera sparsamt redovisade, särskilt i förhållande till gällande översiktsplan. Redovisningen har nu en tyngdpunkt på riksintressen och regionala intressen. Länsstyrelsen anser att planeringsinriktningen för kulturmiljöer behöver stödjas av att också kommunala värden lyfts fram och beskrivs. Det är bra med hänvisningar till tidigare dokumentationer och program men det kan bli missvisande om dessa inte är aktuella. Hänvisning till Översiktsplan 2000 fungerar inte eftersom den kommer att vara inaktuell då den nya översiktsplanen är antagen. För samtliga värden saknas en närmare beskrivning av områdena. Småbåtshamnar och uppläggningsplatser Med en ökande befolkning och med inriktningen att koppla tätorterna starkare till Mälaren torde följa ökade anspråk på småbåtshamnar liksom uppläggningsplatser. Det är önskvärt att frågan behandlas i översiktsplanen. Teknisk försörjning Vindkraft Riksdagen antog i juni 2009 en s.k. planeringsram för utbyggnad av vindkraft på 30 TWh till år 2020. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Det gäller allmänt och inte enbart för särskilt utpekade områden av riksintresse. Mot denna bakgrund anser Länsstyrelsen att det är bra att kommunen behandlar vindkraft som en ny sakfråga i översiktsplanen. Sedan samrådshandlingen togs fram gäller emellertid den nya planeringsramen från juni 2009, och den 1 augusti förändrades bygglovplikten för vindkraftverk i plan- och bygglagen. Boverket har nyligen informerat om de ändrade lagreglerna i sin serie Boverket informerar 2009:7, och framhåller där bland annat att översiktsplanens betydelse vid prövningen av vindkraftverk inte har minskat i och med lagändringarna. Som en följd av den nya planeringsramen och lagändringarna behöver föreslagna riktlinjer och texter ses över. I en storstadsregion som Stockholms län är det angeläget att kunna medverka till att vindkraftutbyggnaden kan ske inom redan exploaterade eller störda områden, och att den inte alltid hänvisas till mer bebyggelsefria och ostörda områden. I samrådshandlingen föreslås att det ska vara möjligt att överväga vindkraftverk inom befintliga och planerade industriområden och områden i närheten av motorvägar. Länsstyrelsen anser att förslagen är intressanta att pröva, samtidigt som behovet av skyddsavstånd runt vindkraftverk liksom kraven på avstånd från allmän väg behöver kunna tillgodoses. Vindkraftshandboken, utgiven av Boverket 2009, ger vägledning för att hantera de intressen som ska tillgodoses vid prövning av vindkraftsetablering. I samrådsunderlagets riktlinjer anges att eventuella restriktioner inom skyddsområde för väderradar vid Arlanda ska utredas. Luftfartsverket Stockholm-Arlanda har kommenterat frågan om skyddsområde för väderradar i sitt yttrande, och menar att riktlinjerna även behöver avse att andra till flyget kopplade restriktionsområden ska utredas och beaktas. Länsstyrelsen hänvisar till ytterligare information i Transportsstyrelsens Vindkraft och luftfart som finns på webb-platsen 11

http://www.transportstyrelsen.se/global/luftfart/bebyggelse_o ch_flyg/vindkraft_och_luftfart.pdf samt i Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) som avser föremål av viss höjd. Kraftledningar I samrådshandlingen redovisas på karta de två större kraftledningsstråk i stockholmsregionens stamnät, 400 kv respektive 220 kv. Länsstyrelsen anser att stamnätet utgör riksintresse. De eventuella förändringar i nätet som har aktualiserats har samband med genomförandet av projektet Stockholmsström. Mer information finns på Svenska Kraftnäts webb-plats www.svenskakraftnat.se. Täktverksamhet Länsstyrelsen konstaterar att Lindormsnäs grustäkt numera är avslutad. Vattenfrågor Samrådshandlingen ger sammantaget bra information om frågor som rör vattenförsörjning, reservvattenförsörjning, vattenskydd och dagvatten. Länsstyrelsen delar uppfattningen att avrinningsområden liksom nyttjandet av sjöar och vattendrag utgör mellankommunala frågor. Vatten utgör en planeringsfråga där nytt kunskapsunderlag tas fram successivt, inte minst inom den nya vattenmyndigheten. Länsstyrelsen har för avsikt att kontinuerligt förmedla information av betydelse för kommunernas planering. Miljökvalitetsnormer för vatten Sedan samrådshandlingen togs fram finns ny information om hur EU:s ramdirektiv för vatten nu har implementerats i svensk lagstiftning. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt upplyser i sitt yttrande om att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för utpekade vattenförekomster kommer att fastställas i slutet av 2009, vilket kan komma att påverka kommunens översiktsplan och verksamhet. Målet är att uppnå god kemisk och ekologisk vattenstatus inom så många vattenområden som möjligt, och att inget vatten får försämras. Detta innebär att det av översiktsplanen då den antas under 2010 kommer att behöva framgå hur kommunen avser att följa miljökvalitetsnormerna. Mer information om vattenförvaltningsarbetet finns på www.vattenmyndigheterna.se och www.viss.lst.se. Länsstyrelsen anser att det material som Vattenmyndigheten remissbehandlade tidigare i år ger en god indikation på vad som kan vara aktuellt att behandla i översiktsplanen. Planen bör redovisa hur utbyggnadsförslag kommer att påverka vattenförekomsterna och vad kommunen avser att göra för att förbättra statusen i de vattenförekomster som inte uppnår god status. Östra Mälarens vattenskyddsområde Östra Mälarens vattenskyddsområde inrättades i november 2008 till skydd för ytvattentäkterna vid Lovö, Görväln och Skytteholm. Dessa vattentäkter försörjer tillsammans ca 1,7 miljoner personer i Storstockholmsområdet med dricksvatten och är mycket skyddsvärda. Syftet med vattenskyddsområdet och dess föreskrifter är att reglera och förhindra verksamheter och åtgärder som kan medföra risk för vattenförorening och 12

påverkan på råvattenkvaliteten vid vattentäkterna i östra Mälaren. Föreskrifterna behandlar bland annat spillvattenhantering, dag- och dräneringsvatten, muddring, schaktning och sprängning. Det är angeläget att i varje enskilt fall försöka minska föroreningsbelastningen på vattentäkten. Länsstyrelsen föreslår att översiktsplanens text kompletteras och att planeringsinriktning införs med innebörden att skyddsföreskrifterna ska uppmärksammas inom det skyddade området. Mälaren riksintresse för yrkesfisket Av kapitlet Vattenplanering behöver även framgå att Mälaren utgör riksintresse för yrkesfisket enligt 3 kapitlet miljöbalken. Länsstyrelsen bedömer att riksintresset inte ger anledning till särskilda åtgärder i översiktsplanen. Övriga synpunkter Lejondalssjön och Lillsjön tas upp i samrådshandlingen som reservvattentäkter. Länsstyrelsen konstaterar att sjöarna inte finns med i förslaget reservvattentäkter i Länsstyrelsens rapport Drickvattenförekomster i Stockholms län och att ett utpekande av Lillsjön som reservvattentäkt kan motsägas av sjöns höga naturvärden, särskilt vad gäller vattenväxtfloran. Länsstyrelsen föreslår att planeringsinriktningen för kommunens reservvattenförsörjning, sidan 39, kompletteras med att resurser som är viktiga för vattenförsörjningen skyddas, och att planeringsinriktningen för vattenplanering, sidan 43, med att även grundvattnets värde som vattentäkt skyddas från föroreningar. Vattenfrågor behandlas i två kapitel - Teknisk försörjning och Vattenplanering. Länsstyrelsen föreslår att kapitlens texter samordnas bättre. Genom att vattenavrinningsområdena inte följer kommungränser och då nyttjandet av sjöar och vattendrag rör flera kommuner bör det framgå av planen om och hur kommunen har för avsikt att samarbete med andra kommuner. I sammanställningen av mellankommunala intressen, kapitel 14, bör även nämnas mellankommunalt samarbete kring sjöar och vattendrag. Det kan även finnas anledning att bland underlagen för handlingsplan och aktualitetsprövning, kapitel 15, ta upp behovet av att utreda former för skydd av grund- och ytvattenresurser viktiga för vattenförsörjningen. Strandskydd För Mälarens stränder och vid sjöarna och vattendragen i kommunen gäller strandskydd med syftet att säkra allemansrättlig tillgång till strandområden och att bevara livsvillkoren för djur- och växtliv. För flertalet oexploaterade eller glest bebyggda strandområden i kommunen är strandskyddet utvidgat från 100 meter upp till 300 meter från strandlinjen, både på land och i vattenområdet. Länsstyrelsen vill understryka att planeringen för framtida bebyggelse ska ske så att strandskyddets syften tillgodoses långsiktigt. Delar av de redovisade utbyggnadsområdena i översiktsplanen omfattas av strandskydd. Hur en utbyggnad kan utformas så att strandskyddets syften tillgodoses får prövas i detaljplaneringen. 13

Efter att samrådshandlingen togs fram har förändringar i hanteringen av strandskyddet skett i miljöbalkens 7 kapitel 13-18. Från och med 1 juli 2009 har bland annat de särskilda skäl som fordras för att medge dispens eller upphäva strandskydd vid detaljplanering förts in som lagtext och preciserats. För tilllämpningen av övergångsbestämmelser för prövning av detaljplaner inom strandskyddsområde finns ytterligare information på Länsstyrelsens webb-plats. Förändringarna i strandskyddet innebär att det är att länsstyrelsen som ska besluta inom de strandskyddsområden som även har annat skydd enligt 7 kapitlet miljöbalken och som har beslutats av någon annan än kommunen; det gäller bland annat för naturreservat, landskapsbildsskydd och vattenskyddsområden, se 18 och 18 a. Länsstyrelsen ska inom dessa områden fatta beslut om upphävande av strandskydd vid detaljplaneläggning och prövning av strandskyddsdispens. Östra Mälarens vattenskyddsområde är ett stort område som täcker in stora delar av strandskyddsområdena vid Mälaren. Länsstyrelsen har den 22 oktober 2009 hemställt hos regeringen om att reglerna för beslutsbefogenheten för strandskyddsärenden justeras så att denna kan delegeras till kommun inom vissa av de statligt inrättade områden som skyddas enligt 7 kapitlet miljöbalken, bland andra detta område. Länsstyrelsen anser att de nya reglerna som avser områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen inte är tillämpliga för Mälarstränderna i länet. I samband med förändringen av strandskyddsbestämmelserna har Länsstyrelsen fått i uppdrag att se över det utvidgade strandskyddet. Detta kommer att ske i samråd med länets kommuner och ska vara avslutat senast den 31 december 2014. Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kapitlet miljöbalken För Mälaren med öar och strandområden gäller ett särskilt skydd som riksintresse enligt 4 kapitlet miljöbalken. Bestämmelserna i 1 och 2 innebär att områdets natur- och kulturvärden inte får påtagligt skadas av exploateringsföretag och att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt ska beaktas vid bedömningen av exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön. Länsstyrelsen konstaterar att bestämmelserna inte utgör hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet, men att naturoch kulturvärden givetvis behöver beaktas i planering och tillståndsprövning med stöd av andra lagrum. Det kan gärna uppmärksammas i översiktsplanen att området, med en tyngdpunkt på Mälaren som vattenområde och sammanbindande element, ingår bland de sjöar och vattendrag som Länsstyrelsen har pekat ut som nationellt särskilt värdefulla som ett led i att uppfylla det nationella miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Värden som lyfts fram är natur, kultur, fisk och fiske. Lilla och Stora Ullfjärden samt alla de Mälarfjärdar som omger kommunens landområden är utpekade av ett eller flera av dessa värden. Se vidare publikationer 2 på Länsstyrelsens webb-plats. 2 http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/m/miljo_ovrigt/20 08/vardefulla_miljoer_del1_200805.pdf http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/m/miljo_ovrigt/200 8/vardefulla_miljoer_del2_200805.pdf 14

Hälsa och säkerhet Trafikbuller Förslagets planeringsinriktning när det gäller trafikbuller i bostadsbebyggelse anger att bullernivåerna i regel ej ska överstiga gällande nationella riktlinjer. Länsstyrelsen är införstådd med att avsteg kan prövas i vissa lägen. I varje planeringssituation bör kommunen dock eftersträva bästa möjliga ljudmiljö utanför fasad. Det kan också vara lämpligt att i översiktsplanen peka ut de områden eller förutsättningar där avsteg kan godtas. Se vidare Länsstyrelsens rapport 2007:23 Trafikbuller i bostadsplaneringen. Trafikbullerfrågan kommenteras även i Vägverkets och Banverkets yttranden, som bifogas. Flygbuller Kommunen berörs i sin nordöstra del av influensområde vad gäller flygbuller från Arlanda flygplats som utgör riksintresse enligt miljöbalken 3 kapitlet 8. Den omprövning av riksintressets omfattning, som hänvisas till på sidan 72, är delvis avslutad då Länsstyrelsen 2008-06-23 beslutade om en ny karta som visar utbredningen av influensområdet för flygbuller. Beslutet med karta har tidigare översänts till kommunen. Text och karta i samrådshandlingen behöver således justeras och kartan visa det influensområde vilket enligt beslutet berörs eller kan komma att beröras av maxbullernivåer överstigande 70 db(a) tre gånger per årsmedeldygn. Samtidigt konstaterar Länsstyrelsen att beslutet från 2008 kan komma att ses över med anledning av den utredning om flygbuller i bebyggelseplaneringen som Boverket för närvarande utför på regeringens uppdrag. Efter en remissrunda i somras väntas verket slutredovisa sitt uppdrag vid årsskiftet. Översvämningsrisk Frågan om översvämningar behandlas i samrådshandlingen och i miljökonsekvensbeskrivningen. Länsstyrelsen konstaterar att SMHI:s kartering gjordes för en tid sedan och att ny kunskap om klimatförändringar pekar på att risken för översvämningar ökar. Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör det framgå av översiktsplanen att bebyggelse vid Mälaren ska utföras på sådant sätt att den inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt av högvatten upp till +2,3 meter över nollplanet räknat i höjdsystemet RH00, och att bostäder eller lokaler inte tillåts under denna nivå. Farligt gods I samrådshandlingen föreslås att Enköpingsvägens funktion som sekundär transportled för farligt gods genom Bro samhälle ersätts av Ginnlögs väg när Kockbacka trafikplats på E18 är utbyggd, vilket ger förutsättningar att genom Bro omvandla Enköpingsvägens utformning till en stadsgata. Länsstyrelsen har inget att erinra emot detta men vill påtala att behovet av skyddsavstånd behöver uppmärksammas vid utbyggnadsplaneringen kring Ginnlögs väg. Det bör framgå av avsnittet att farligt gods även transporteras på järnväg. http://www.ab.lst.se/upload/dokument/publikationer/m/miljo_ovrigt/200 8/vardefulla_miljoer_del3_200805.pdf Miljöfarlig verksamhet 15

Länsstyrelsen föreslår att riskanläggningarna inom kommunen redovisas på kartan Hälsa och säkerhet, gärna med bensinstationerna särskilt redovisade. Riksintressen enligt miljöbalken Länsstyrelsen anser att redovisningen av riksintressen som berör kommunen i kapitel 13 behöver bli tydligare. Alla områden behöver namnges och kort beskrivas här eller med hänvisning till tidigare avsnitt i planen. Kartorna behöver kompletteras med nummer och tillhörande förteckning över områdena. Av översiktsplanen ska även framgå hur kommunen avser att tillgodose redovisade riksintressen. Detta sker lämpligen genom hänvisningar till avsnitt i planen i övrigt och utvecklas där, eller samlat inom riksintressekapitlet. Följande justeringar behöver göras Väg 263 och väg 912 utgör också riksintresse. När det gäller ny vägsträckning, se yttrandet ovan och Vägverkets yttrande. Influensområdet för Stockholm/Arlanda gäller bullestörningar, se yttrandet ovan. Länsstyrelsen anser att stamnätet för kraftledningar utgör riksintresse och ska redovisas i text och karta, se yttrandet ovan. Innebörden i regleringen av Mälaren med öar och strandområden i 4 kapitlet 1-2 miljöbalken behöver korrigeras i text och i kommentaren till karta 2, jämför ovan. Jordbruksmarken utgör inte riksintresse och ska utgå. Mälaren är utpekad som riksintresse för yrkesfiske enligt 3 kapitlet miljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen En översiktsplan antas normalt kunna få en betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning ska göras och en miljökonsekvensbeskrivning tas fram enligt förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905). Miljökonsekvensbeskrivningen är en del i miljöbedömningen. Som Länsstyrelsen ser det behöver i bedömningen även ingå Att upprätta en särskild sammanställning i form av en loggbok över hur miljöbedömningsarbetet integreras med och påverkar planen. Denna bör vara klar vid planens antagande och göras tillgänglig för alla som deltagit i samråd om miljökonsekvensbeskrivningen och planen, t.ex. via kommunens webb-plats. I både miljökonsekvensbeskrivningen och i den särskilda sammanställningen bör ingå ett åtgärdsprogram med beskrivning av hur miljökonsekvenser och nödvändiga åtgärder följs upp i fortsatt planering, myndighetsutövning eller kommunal verksamhet. Miljökonsekvensbeskrivningen har främst sin funktion som beslutsunderlag för framtagandet av översiktsplanen och bidrag till att integrera miljöfrågor i planens olika skeden. Miljökonsekvensbeskrivningen utgör en särskild handling och ingår inte i den slutligt antagna planen. Miljökonsekvensbeskrivningen utgår helt från de nationella miljömålen. Länsstyrelsen saknar en koppling till regionala och kommunala miljömål. De slutsatser mm. som redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen bör tas in i översiktsplanen då denna bearbetas inför 16

utställning. Flera av förslagen till åtgärder bör kunna formuleras som planeringsinriktningar. Att redovisa konsekvenser genomgående i översiktsplanen som görs i samrådshandlingen är en utmärkt modell. Redovisningen av miljökonsekvenser bör där bestå av en sammanfattning från miljökonsekvensbeskrivningen. Samrådshandlingens kartor och text Planen redovisar avsedd mark- och vattenanvändningen enbart för Bro och Kungsängen med de närmaste omgivningarna. Länsstyrelsen anser att en karta över avsedd mark- och vattenanvändning behöver tas fram för hela kommunen. De illustrativa kartorna behöver bearbetas och förses med ortsnamn, nummer med hänvisning till text eller förteckning o.d. så att det blir lättare att orientera sig. Det är särskilt motiverat eftersom översiktsplanen ska fungera som ett beslutsunderlag för myndigheter m.fl. även utanför kommunen, vilka inte har lokalkännedom. Områdena med särskilda natur-, kultur- och rekreationsvärden redovisas på kartor utan områdesnamn och med mer summariska beskrivningar än i gällande översiktsplan. Redovisningen kan bli tydligare genom numrering av områdena med tillhörande förteckning. Kartorna över natur respektive naturvärden är sammanblandade och skulle kunna bli tydligare om skyddade områden enligt miljöbalken redovisades på en karta och övriga värden på en annan karta. Övriga kategorier läggs på egen karta. Relationen mellan textinnehåll och de frågor som lyfts upp i planeringsinriktningar behöver ses över. I samrådshandlingen återfinns flera inriktningar i text som gärna kan lyftas upp som planeringsinriktningar i de inledande rutorna. 02. Länsstyrelsen i Uppsala län Det är positivt att mark reserveras för utbyggnad av befintlig järnvägssträckning för att möjliggöra en utbyggnad till fyra spår, vilket minskar pendlingstiden för Håbo och Enköpings kommuner till Stockholm. Likaså är det positivt med planering av en regional cykelväg som ansluter till Håbo kommun. Möjligheten att bygga ut vindkraftverk beskrivs i planen och de framtagna riktlinjerna som ställts upp bedöms som genomtänkta. Det ses som klokt att möjliga områden för vindkraftverk förläggs längs motorvägen eller vid etablerade industriområden, för att begränsa landskapspåverkan. Områden vid Mälaren är i princip inte lämpliga för storskalig vindkraft. Mälaren ska i första hand tillgodose intressen för friluftsliv och rekreation, då området omfattas av bestämmelserna i Miljöbalken (MB) om markanvändningsintressen kap.4, 1-2 samt riksintresset för rörligt friluftsliv enligt MB kap.3, 6. 03. Vägverket Allmänt om översiktsplanen Ambitionen med översiktsplanen är att möjliggöra en hållbar samhällsutveckling samtidigt som kommunen planerar för en tänkbar befolkningsutveckling. Befolkningen förväntas stiga till 35000 invånare år 2030 vilket är en ökning med 13000 personer. För att kommunen ska uppnå en hållbar ekonomisk-, social- och miljömässig utveckling ska kollektivtrafiknära lägen 17

planeras för ny bostadsbebyggelse, kommunen verka för utbyggnad av spårkapacitet, förbättrade gång- och cykelvägar samt ska nuvarande biltrafik fördelas över ett större antal gator. Vägverket anser att detta är en bra utgångspunkt för översiktsplanen men områden i närheten av pendeltågsstationen bör exploateras i första hand. Bebyggelse I Upplands-Bro planeras tätortsavgränsningen utökas betydligt och en viss bebyggelseutveckling kommer att ske i tidigare fritidshusområden. Den här typen av nya bebyggelseområden leder ofta till ökat bilberoende då kollektivtrafiken i områdena är bristfällig. Ökat bilberoende resulterar i sin tur i större belastning på befintligt vägnät i området vilket inte redovisas i översiktsplanen. Det är viktigt att kommunen noga utreder hur dessa områden kan kollektivtrafikförsörjas och få tillgång till goda gång- och cykelförbindelser. Vägverket anser att den planerade utvidgningen av tätorten bör leda till att väghållning av vissa statliga vägar ses över, t.ex. för väg 903. Det vore önskvärt att den nya bebyggelsens påverkan på befintligt vägnät och kollektivtrafik redovisas i översiktsplanen. Det är också viktigt att det finns bra kommunikationer inom kommunen och att inte bara den regionala kommunikationen uppmärksammas. Riksintressen E18, väg 263 och väg 912 redovisas i översiktsplanen som riksintressen. Vägverket välkomnar att dessa vägar pekas ut. Men för närvarande pågår en trafikslagsövergripande översyn av riksintressena som beräknas vara klar under våren 2010, vilket kan leda till förändringar. I dagsläget saknar Vägverket gällande handlingar beträffande var en ny Arlandaförbindelse ska gå. Objektet ingår inte i förslag till investeringsplaner för åren 2010-2021. Trafikplatser Översiktsplanen tar upp att trafikplats Kockbacka behöver komma till och att trafikplats Kungsängen behöver byggas om för att klara kommunens framtida utveckling. Utredningsarbete om exakt utformning pågår. Avstånd För att bevara en viss framtida handlingsfrihet har Vägverket Region Stockholm behov av byggnadsfria avstånd. Det totala avståndet mellan vägens beläggningskant och byggnad bör vid motorvägar (E18) vara 35meter och vid motorvägsramper 25meter. För primär länsväg (269, 263) är avståndet 25meter vid en hastighet om 90km/tim och 15meter vid 70km/tim. För de övriga gäller elva meter. Dessa avstånd gäller i samband med detaljplaneläggning. Länsstyrelsen kan komma fram till andra avstånd avseende risk och säkerhet. Buller Ny bebyggelse ska givetvis planeras för en god ljudmiljö; dvs. med bullernivåer under uppsatta riktvärden så att skyddsåtgärder inte behövs. För befintlig bebyggelse har Vägverket ett ansvar att vidta åtgärder där det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Vägverket har ingen ekonomisk möjlighet att åtgärda buller när kommunen planerar ny bebyggelse intill befintliga statliga vägar. Kommunen är planerande myndighet och kan acceptera ett avstegsfall från gällande bullerriktlinjer om kommunen gör avvägningen att den negativa påverkan vägs upp av andra faktorer. Om så sker har kommunen tagit 18

ansvar för bullerstörningen och gjort en medveten avvägning. Därmed förutsätts att krav inte kommer att ställas på Vägverket att i egenskap av verksamhetsutövare åtgärda bullersituationen. I en eventuell revidering av Vägverkets handlingsplan för buller kommer bebyggelse som uppförts genom sådana avstegsfall inte tas med. Farligt gods/ omledningsvägnät Vägverket välkomnar att kommunen redovisar transportleder för farligt gods. I översiktsplanen föreslås att Enköpingsvägen byggs om till en stadsgata. Det är viktigt att vägen utformas med hänsyn till att det behövs fungerande omledningsvägnät vid olyckor eller andra hinder på E18. 04. Banverket Mälarbanan I planen reserveras mark för ytterligare två spår längs Mälarbanan från Kalhäll och västerut genom Upplands-Bro kommun. Banverket har för närvarande inga planer på en utbyggnad av fler spår längs Mälarbanan genom Upplands-Bro kommun. Det är ändå bra att mark reserveras för fler spår, då det i framtiden kan bli aktuellt att utöka antalet spår längs Mälarbanan genom Upplands-Bro kommun. Mälarbanan är av riksintresse. Bebyggelse Banverket delar kommunens uppfattning att ny bebyggelse bör lokaliseras nära pendeltågsstationerna i Kungsängen och Bro, helst inom gång- och cykelavstånd från stationerna. Vid planering av ny bebyggelse i närheten av järnvägen bör dock de störningar och risker som järnvägstrafiken medför beaktas. Banverket anser generellt att 30meter närmast järnvägen bör lämnas bebyggelsefritt för att klara risker med urspårning och olyckor med farligt gods. Verksamhet som inte är störningskänslig och där människor endast vistas tillfälligt, t.ex. vid parkering, garage och förråd, kan tillåtas inom 30meter från järnvägen. Dessutom bör bl.a. riktvärden för buller och vibrationer klaras. Läs även Banverkets rapport Järnvägen i samhällsplaneringen - Underlag för bedömning av miljöbalken och plan- och bygglagen, där råd och riktlinjer som berör markanvändning intill järnväg är sammanställda. Rapporten finns på Banverkets hemsida www.banverket.se. 05. Försvarsmakten Det är av stor vikt att Försvarsmakten kan fortsätta med dagens verksamhet om Rankhusområdet bebyggs med bostäder. Bullrande verksamhet bedrivs i närheten. Förutom buller från skjutningar med skarp och lös ammunition sker övningar med utryckningsfordon, övningar med musikkårer och övningar av insats mot folkmassa. Det finns verkstäder och det förekommer containerhantering som kan ge störande ljudnivåer. Försvarsmakten har behov av att köra transporter med tunga stridsfordon på Granhammarsvägen i Brunna och detta bör beaktas vid planeringen av trafiksäkerhetshöjande åtgärder (sid.18). Det saknas också en generell text om riksintresse för totalförsvaret. 19

Försvarsmakten har genomfört nya bullerberäkningar vid alla övnings- och skjutfält. Ett nytt underlag avseende totalförsvarets intresseområden kommer att överlämnas till länsstyrelsen innevarande höst. Det har skett justeringar av det s.k. samrådsområdet kring Kungsängens övnings- och skjutfält. I utställningshandlingen av översiktsplanen bör det nya underlaget redovisas. Det är mycket bra att förslaget till Riktlinjer för bebyggelse och markanvändning kring Kungsängens övnings- och skjutfält tagits fram. Det som saknas är riktlinjer för hur de privatägda fastigheter som ligger innanför skjutfältets yttre gräns, de s.k. enklavfastigheterna, ska hanteras. Bebyggelsegruppen Stenhagen berörs inte heller. En komplettering bör göras av riktlinjerna. (Försvarsmakten har inkommit med synpunkter på riktlinjerna i en bilaga som inte redovisas här.) 06. Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt kommer att fastställa miljökvalitetsnormer och Åtgärdsprogram enligt 5 kap miljöbalken för utpekade vattenförekomster under 2009, vilket kan komma att påverka kommunens översiktsplan och verksamhet. Målet är att uppnå God kemisk och ekologisk vattenstatus inom så många vattenområden som möjligt, och att inget vatten får försämras. Vattenmyndigheten noterar att miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram, vilka ska beaktas enligt PBL, endast finns nämnda i kommunens förslag till översiktsplan. Även om miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet ännu inte är fastställda, så kommer de att utgöra en förutsättning för den kommunala planeringen och vattenmyndighetens samrådsunderlag ger en god indikation på vad som kan vara aktuellt för kommunen att beakta. Översiktsplanen bör därför behandla frågorna. 07. Polismyndigheten Upplands-Bro Närpolisområde Det kan konstateras att befolkningsmängden i Upplands-Bro kommun kommer att väsentligt öka i takt med den föreslagna utbyggnaden av bostäder. Från polisens sida vill vi påminna om konceptet Bo Tryggt 01 där polis erbjuds möjlighet att påverka de boendes skydd och säkerhet. I övrigt finns ingen erinran eller synpunkter från polisen. 08. Stockholms länsmuseum Översiktsplanen redovisar inte i tillräckligt hög grad vilka kulturhistoriska värden som finns i kommunen och hr man avser att skydda dessa värden. Utbyggnadsområde 4 (söder om Ginnlögs väg) är enligt ÖP intressant för bostadsexploatering med en översiktlig bedömning att rymma omkring 200-400 bostäder. Utbyggnadsområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården (Bro) med ett läge intill Bro gårds allé och Bro kyrka. Stockholms läns museum är av den uppfattningen att en exploatering av området för ny bostadsbebyggelse med hänsyn till kulturmiljön och landskapsbilden på platsen är olämplig. 09. Regionplanenämnden Nämnden är i huvudsak positiv till förslaget till ny kommunomfattande översiktsplan för Upplands-Bro kommun. Förslagen i samrådsunderlaget ligger i stort sett i linje med övergripande 20