Manual till klimatvågen EKR

Manual till klimatvågen EKR 2012-06-27 Innehåll Om Klimatvågen Samhällets konsumtion Boende Mat Shopping Dagliga resor Semesterresor Växthusgasutsläpp och klimatpåverkan Källor 1

Om Klimatvågen Klimatvågen EKR är en vidareutveckling av klimatvågen som Miljöförvaltning på Stockholms stad tog fram år 2010. Energi- och klimatrådgivningen har fått testa och bygga en egen Klimatvåg. Manualen är till största dels samma som till originalen Klimatvågen 2.0. Avsnittet om boende har ändrats väsentligt, syftet är att som Energi- och klimatrådgivare vill vi öppna för en bredare diskussion kring hur vårt val av energislag påverkar miljön. Manualen är till för dig som ska arbeta med Klimatvågen. Här kan du läsa vilka aktiviteter som ingår i de olika kategorierna och delvis hur beräkningarna har gjorts. I slutet finns en kort sammanställning om klimatläget och de utsläppsmål som EU har. Sammanställning och beräkningar: Emma Åberg (enligt Manual till klimatvågen 2.0) Kerstin Lundvik (beräkningar för boende och layout för den här manualen) Syfte Klimatvågen visa hur mycket växthusgasutsläpp en individs konsumtion ger upphov till. Vi vill synliggöra samhällets konsumtion och de fem stora kategorierna boende, mat, shopping, dagliga resor och långväga resor. Främsta syftet med Klimatvågen är att få igång en diskussion om konsumtionens och energianvändningens klimatpåverkan. Bakgrund Klimatvågen ger en fingervisning om hur mycket växthusgaser den svenska konsumtionen ger upphov till oavsett var i världen eller var i produktionskedjan utsläppen sker. Klimatvågen bygger på vad man kallar ett Konsumtionsperspektiv. Det innebär att alla utsläpp som sker i alla produktionssteg från-vaggan-till-graven fördelas på slutkonsumenterna av varorna och tjänsterna. För att uppskatta utsläppen från konsumtion som sker i Sverige har utsläpp som exporten orsakat här dragits ifrån och utsläpp som importen genererat i andra länder lagts till växthusgasutsläppen i Sverige. Men bara för att alla utsläpp i Klimatvågen fördelas på slutkonsumenten innebär det inte att ansvaret för utsläppen gör det. En fråga som ofta dyker upp är var företagens utsläpp från deras konsumtion hamnar. Om man räknar på utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv som vi har gjort här så hamnar företagens utsläpp på slutkonsumenten. Näringslivets konsumtion räknas som en förädling av varor och tjänster och utsläppen för dessa fördelas därför mellan samhällskategorin (offentlig konsumtion) och övriga kategorier (privat konsumtion). Företagens kostnader och utsläpp för flygresor fördelas på produktionen i respektive bransch men är underskattad då enbart första delen av resan finns medräknad (Naturvårdsverket, 2008, s.35-36). Enligt Naturvårdsverket orsakade den svenska konsumtionen år 2003 utsläpp av 95 Miljoner ton CO2e växthusgaser. Fördelat på varje svensk blir detta ca 10 ton CO2e per år. För att få 2

en bild av hur mycket växthusgaser detta egentligen är så har vi valt att fördela dessa på årets 365 dagar. Vikten på påsarna till Klimatvågen motsvarar alltså utsläppen av växthusgaser per svensk och dag. Begreppet CO2e (koldioxid ekvivalenter) inkluderar utsläpp av växthusgaserna koldioxid, metan och lustgas. Samhällets konsumtion Oavsett hur vi lever så använder vi samhällets resurser, varor och tjänster. Därför måste vi ta på oss en andel av utsläppen härifrån. Samhällspåsen väger 5,5 kg. Det är vikten av de dagliga växthusgasutsläppen som genereras i denna kategori per svensk. I samhällskategorin ingår all offentlig konsumtion. Hit hör el och uppvärmning av lokaler, inköp av varor och tjänster (förutom mat) till skolor, sjukhus samt övrig offentlig förvaltning. Här ingår även infrastrukturinvesteringar. Utsläppen från offentlig sektor är framräknad av Naturvårdsverket som skillnaden mellan de totala utsläppen som kan kopplas till svensk konsumtion och den privata konsumtionens utsläpp. Tjänsteresor med flyg som görs inom offentlig tjänst räknas som offentlig konsumtion och finns delvis med i denna påse. Siffran är dock underskattad då enbart första delen av längre resor, alltså fram till första mellanlandningen, finns inräknad. 3

Boende Plakatet Idag går 60 % av vårt energibehov till byggnader och service och 40 % till transporter 1. I våra hem använder vi 4-5 ggr mer energi till uppvärmning jämfört med energi till hushållsel 2. Din klimatpåverkan från boendet beror på flera faktorer. Hur du värmer din bostad, hur välisolerad huset är, hur mycket varmvatten du använder och hur mycket el du använder i hushållet. Valet av energikälla och hur väl vi kan hushålla med energin har därför stor betydelse. Fråga 1. Bor du någonstans? Alla som har en bostad, oavsett hyresrätt eller bostadsrätt, ska ta påsen Har bostad. Bara det faktum att en bostad en gång i tiden har byggts och att den underhålls och renoveras leder till växthusgasutsläpp. Utsläppen från byggande och underhåll av bostäder i Sverige per år uppgår till ca 1,9 kg CO 2 e per svensk och dag. Påsens vikt baseras på Naturvårdsverkets siffror från 2003. Där har alla kostnader som inte har med husets elräkning eller värmekostnad att göra summerats och räknats om till växthusgaser. Totala utsläpp från investeringar och underhåll av boende: 680 kg CO 2 e/svensk/år. 680/365 = 1,86 kg CO 2 e/capita/dag Fråga 2. Hur många rum har du i ditt hem? Uppvärmning av bostaden genererar växthusgasutsläpp. Ju större bostad en person har desto mer energi går åt för uppvärmning eller nedkylning. Det kan vara svårt att svara på hur många kwh en person gör av med på ett år. Här har en schablon tagits fram som gör att frågan istället ska besvaras med antal rum per person. Även rum i ett eventuellt fritidshus ska räknas med, om det har värme inkopplat. Beräkningarna innefattar uppvärmning och tappvarmvatten (nästa fråga). Påsarna är beräknade för 1 rum, syftet är att se skillnaden i miljöpåverkan från de olika alternativen. Har man fler en ett rum/person får man multiplicera påsens vikt ggr antal extra rum och lägga till det i slutsumman när man väger alla påsar. Fråga 3. Vilket uppvärmningssystem har du i din bostad? Att värma är energikrävande och miljöpåverkan orsakad av uppvärmningen beror på vårt val av uppvärmningssystem. 1 SCB, Slutanvändning (MWh), efter region, förbrukarkategori och bränsletyp. År 2009-2010. Energianvändning exklusive industri och jordbruk. Transporter: 39%, Övrigt 61%, för hela Sverige. 2 Enligt Energimyndigheten en eluppvärmd hus använder i genomsnitt 25000 kwh/år, varav hushållsel är 5000 kwh resten är för uppvärmning och varmvatten. 4

Följande påsar finns: Fjärrvärme = 1,7 kg; direktverkande el = 2,5 kg; Luftvärmepump= 0,9 kg; Berg- jord-, sjövärmepump= 0,7 kg; Oljepanna = 3,2 kg; Biobränsle = 0,1 kg, Passivhus = 0,25 kg. Påsarnas vikter baseras på hur många kwh som konsumeras i snitt per kvadratmeter/år. År 2010 uppskattade Energimyndigheten att uppvärmning av bostaden och varmvatten ligger i snitt på ca 158 kwh/m 2 år (Energistatistik för flerbostadshus 2010, Energimyndigheten). Vi har räknat med att ett rum är 20 m 2. För att beräkna koldioxidutsläpp från elanvändningen från direktel och värmepumpar har en avvägning gjorts när det gäller den nordiska mixen. Vi räknar med 20 % Marginalel och 80 % Nordisk mix, det gör vi för att få med konsekvensen av en ökad användning av el under vinter som kan orsaka en ökad import av smutsig el. Emissionsfaktor för Nordisk mix: 0,09 kg CO 2 e/kwh Emissionsfaktor för Marginalel: 1 kg CO 2 e/kwh Uppvärmningen och varmvatten: 158 kwh/m 2 /år Emissionsfaktorn för fjärrvärme: 0,176 kg CO 2 e/kwh (Adam och Adi 2010) Verkningsgrad för fjärrvärme: ca 90 % Emissionsfaktorn för eldningsolja: 0,294 kg/ Verkningsgrad för oljepanna: ca 85 % Verkningsgrad värmepump: 3,2 COP Påse Fjärrvärme: 158 kwh/m2 år * 0,176 kg CO 2 e/kwh * 20 m 2 0,9 η 365 dagar = 1,7 kg CO 2 e/dag Direktverkande el: 158 kwh/m2 år * (0,2 kg CO 2 e/kwh + 0,8 * 0,09 kg CO2e/kWh) * 20 m2 0,95 η 365 dagar = 2,48 kg CO 2 e/dag Värmepump (L/L, L/V): 158 kwh/m2 år * (0,2 kg CO 2 e/kwh + 0,8 * 0,09 kg CO 2 e/kwh) * 20 m2 2,5 η 365 dagar = 0,94 kg CO 2 e/dag Berg- sjö- markvärmepump: 158 kwh/m 2 år * (0,2 kg CO 2 e/kwh + 0,8 * 0,09 kg CO 2 e/kwh) * 20 m2 3,2 η 365 dagar = 0,74 kg CO 2 e/dag Oljepanna: 158 kwh/m2 år * 0,294 kg CO 2 e/kwh* 20 m 2 0,8 η 365 dagar = 3,18 kg CO 2 e/dag Biobränsle: 158 kwh/m2 år * 0,0108 kg CO 2 e/kwh* 20 m 2 0,8 η 365 dagar = 0,12 kg CO 2 e/dag Passivhus = 50 kwh/m 2 år * 0,09 kg CO 2 e/kwh * 20 m 2 0,95 η 365 dagar = 0,26 kg CO 2 e/dag 5

Fråga 4. Hur mycket hushållsel använder ni per år? I genomsnitt använder småhus 4000-5000 kwh och lägenheter 2500 3000 kwh hushållsel per år (källa: Energimyndigheten). Hushållsel är den elen som används för annat än uppvärmning, t.ex. belysning, hemelektronik, matlagning, vitvaror m.m. Följande påsar finns: Hushållsel 1000 kwh/år = 0,25kg, Hushållsel 2000 kwh/år = 0,5 kg, Hushållsel 4000 kwh/år = 1 kg, Förnybar el = 0,05 kg. Vi utgår från Nordisk mix för beräkningar av hushållsel. Förnybar el från vind eller vatten beräknas ha en utsläpp på 5,2 g CO 2 e/kwh (om man räknar hela livscykeln för kraftverket) Hushållsel 1000 kwh/år = 1000 kwh/år * 0,09 kg CO 2 e/kwh 365 dagar = 0,25 kg Hushållsel 2000 kwh/år = 2000 kwh/år * 0,09 kg CO 2 e/kwh 365 dagar = 0,49 kg Hushållsel 4000 kwh/år = 4000 kwh/år * 0,09 kg CO 2 e/kwh 365 dagar = 0,99 kg Förnybar el = 4000 kwh/år * 0,0052 kg * CO 2 e/kwh 365 dagar = 0,06 kg 6

Mat Plakatet Visste du att varje svensk slänger i genomsnitt 200 kilo livsmedel per år? Det är mat för 4500 kronor per person 3 Matens klimatpåverkan utgör en stor del av dina totala växthusgasutsläpp och uppkommer främst vid odling och produktion Fråga 1. Äter du mat? Oavsett vad du äter så bidrar din matkonsumtion till växthusgasutsläpp. I matpåsarna ingår utsläpp från den mat som du äter hemma, i skolan eller på restaurang. Påsen Äter mat är en grundpåse där utsläppen från grönsaker, spannmål och baljväxter (all mat utom kött/fisk, mejeriprodukter, alkohol och läsk) finns med. Denna påse ska alla deltagare lägga i korgen. Den väger ca 1,6 kg och representerar medelsvenskens växthusgasutsläpp för mat per dag. De enskilda livsmedel som orsakar störst klimatpåverkan i matkategorin är här borträknade, men de kommer som följdfrågor. Merparten av de emissionsvärden som använts vid beräkningarna av olika livsmedels klimatpåverkan kommer från SIK, LRF och FOI. Emissionsvärdena för olika produkter varierar mycket i litteraturen så här används ett medelvärde. Svårigheten ligger i att produktionsförhållandena varierar stort beroende på var och hur varan produceras. Siffrorna finns i (Lönngren, 2008, s. 12) där statistiken kommer från jordbruksverket. I denna underkategori, Äter mat, har den totala summan av utsläpp för livsmedel subtraherats med utsläppen från kött, mejeri, öl, vin och läsk, choklad och sötsaker. Totala utsläpp livsmedel: 1831kg CO 2 e/svensk/år Kött/fisk: 681 kg CO 2 e/svensk/år Mejeri: 331 kg CO 2 e/svensk/år Läsk/alkohol: 187 kg CO 2 e/svensk/år Choklad och sötsaker: 47 kg CO 2 e/svensk/år 1831 - (681+331+187+47) = 585 kg CO 2 e/svensk/år = 1,6 kg CO 2 e/svensk/dag 3 Lönngren Örjan (2008) Konsumtionens utsläpp av växthusgaser, Miljöförvaltningen Stockholms stad 7

Fråga 2. Hur många gånger äter du kött/fågel/fisk varje dag? Kött bidrar till stor klimatpåverkan. Foderproduktion, djurhållning, förädling och transporter är några delar som bidrar till köttets klimatpåverkan. Enligt jordbruksverket äter medelsvensken ca 230 gram kött per dag. Det är en ökning med 70 % sedan 1960 (Jordbruksverket, 2009). Med fisken inräknad hamnar medelsvensken på totalt 280 gram kött per dag. Vad gäller fisk så är det framförallt fångstmetoderna som avgör vilka utsläpp den förorsakar. Påsen Nötkött 100 gr, Fläsk 100 gr, Fågel 100 gr, Fisk 100 gr, Skaldjur 100 gr, Vegetarisk 100 g, motsvarar en portion. I och med att medelsvensken äter ca 280 gram kött per dag så bör man ta tre stycken påsar. Förslagsvis så tar man tre påsar av de köttsorter som man äter vanligtvis. Följande påsar finns: Nötkött 100 gr = 1,85 kg; Fläsk 100 gr = 0,5 kg; Fågel 100 gr = 0,25 kg; Fisk 100 gr = 0,4 kg; Skaldjur 100 gr = 0,8 kg; Vegetarisk 100 g = 0,1 kg. Växthusgasutsläppen per kilo nötkött är olika beroende på hur och var köttet har producerats samt om köttet kommer från mjölkkor eller dikor. Konsumtionen av nötkött består till 55 % av svenskproducerat och 45 % importerat. Av det importerade nötköttet kommer ca 30 % från Irland och 10 % från Brasilien, resterande kommer från Tyskland och Danmark (Naturvårdsverket, 2007, s. 25). Emissionsfaktorn för svenskt nötkött från mjölkkor = 15 kg CO 2 e per kilo medan den från dikor är 20-24 (Naturvårdsverket, 2007, s. 43). 70 % av de svenskproducerade nötköttet kommer från mjölkkor och 30 % från dikor. Brasilianskt nötkött från dikor beräknas till ca 28 kg CO 2 e per kg slaktvikt (vara med ben) vid gårdsgrinden (SIK 2009, s. 2). Här finns ingen emissionsfaktor för mjölkkor men andelen mjölkkor beräknas och andra sidan endast vara ca 10 %. Vi kommer använda emissionsvärdet för svenska mjölkkor här. Emissionsfaktorn för Irländska dikor varierar kraftigt i olika rapporter. Enligt Naturvårdsverket rapport 5671 är växthusgasutsläppet i konventionell produktion 13,0 kg koldioxidekvivalenter per kg djurtillväxt från irländska dikor. Enligt Livsmedelsverket (slv, 2008 s. 122) är emissionsfaktorn för irländska dikor 28 och för irländska mjölkkor 18-23 CO 2 e per kilo kött. Livsmedelsverket har räknat på kg benfritt kött och det är således deras siffror som vi kommer använda. Vi har inga uppgifter på hur stor andel av det Irländska köttet som kommer från mjölkkor resp dikor men eftersom Irland är ett land satsat stort på export så har vi antagit att siffran är lägre än Sveriges andel men högre än Brasiliens som ligger väldigt lågt. Vi hamnar då på 40 % mjölkkor. Men siffran bör ses över. 8

Så här har vi räknat (fortsättning): Sverige: (0,3*22)+ (0,7*15)= emissionsfaktor 17,1 andel av den svenska konsumtionen 55 % Brasilien: (0,9*28)+(0,1*15)= emissionsfaktor 26,7 andel av den svenska konsumtionen 13,5 % Irland: (0,6*28)+(0,4*20) = emissionsfaktor 24,8 andel av den svenska konsumtionen 4,5 % Vad gäller de återstående 26,5 % av nötköttet som konsumeras i Sverige så vet vi att det kommer från tyskland och Danmark men vi inga uppgifter på emissionsfaktorer. Vi räknar således utifrån den svenska emissionsfaktorn här. (0,55*17,1)+(0,135*24,8)+(0,045*26,7)+(0,265*17,1)= 18,5 kg CO 2 e per kilo nötkött Utifrån ovanstående antaganden och siffror så har vi räknat fram en snittemissionsfaktor för det kött som konsumeras i Sverige. Observera att siffran är osäker och troligen väldigt underskattad. Observera att utsläppen från en förändrad global markanvändning inte finns medräknat här. Vad gäller fläskkött så är importen av köttet betydligt mindre 15 % och produktionsförhållandena skiljer sig inte åt i samma utsträckning som nötkött gör. Vi använder således en emissionsfaktor som bygger på statistik från SIK, LRF och FOI. Emissionsfaktorn bygger på svenska produktionsförhållanden och hamnar på ca 5 kg CO 2 e per kilo fläskkött. Emissionsfaktorn för fisk: 4 kg CO 2 e/kilo Kyckling 2,5 kg CO 2 e/kilo Skaldjur 8 kg CO 2 e/kilo Fråga 3. Hur mycket mejeriprodukter äter och dricker du om dagen? Här ingår mjölk, fil, ost, matfett, yoghurt osv. Mejeriprodukterna bidrar liksom köttet till stor klimatpåverkan. Det är fodret till djuren och andra utsläpp förknippade med djurhållning som gör utsläppen höga. Medelsvensken konsumerar mejeriprodukter motsvarande 9 dl mjölk om dagen eller ca 6 ostskivor. Detta ger utsläpp på ca 0,9 kg CO 2 e per svensk och dag. Följande påsar finns: 9 dl mjölk el 6 ostskivor/dag = 0,9 kg; 4,5 dl mjölk el 3 ostskivor/dag = 0,45 kg 9

Växthusgasutsläppen per kilo mejeriprodukt är lägre än för kött då en ko producerar mycket mjölk under sin livstid. Mjölk, ost, grädde och smör har alla olika emissionsfaktorer. Det går exempelvis åt 10 liter mjölk för att producera 1 kilo ost, så osten har 10 gånger så hög emissionsfaktor. De totala utsläppen från mejeriprodukter är 331 kg CO 2 e/capita/år (Lönngren, 2008, s.16). Vi har räknat ut hur mycket detta motsvarar i deciliter mjölk respektive ostskivor för att det ska bli lättare att avgöra hur mycket mejeriprodukter en person konsumerar. Beräkningarna visar att medelsvensken släpper ut 0,9 kg CO 2 e/capita/dag det motsvaras av 9 dl mjölk eller 6 ostskivor à 15 gram per dag. Mjölk 109 + Övrig mjölk 40 + Hårdost 129 + Mjukost 47 + Smör 6 = 331 kg CO 2 e/svensk/år Totala utsläpp från mejeriprodukter: 331 kg CO 2 e/svensk/år Emissionsfaktorn för mjölk: 1 kg CO 2 e/kg mjölk Emissionsfaktorn för ost: 10 kg CO 2 e/kg ost Vikten av en ostskiva: 15 gram 331/365= 0,9 kg CO 2 e/svensk/dag 0,9 kg CO 2 e /1= 0,9 kg mjölk/dag 0,9 kg CO 2 e /10= 0,09 kg ost 0,09/0,015 = 6 ostskivor Fråga 4. Hur många glas alkohol eller läsk dricker du per dag? Här ingår öl, vin och läskedrycker. Det tar en hel del energi i anspråk att producera öl och vin. Alla drycker som tappas på flaska genererar växthusgasutsläpp både före och efter dryckens konsumtion (Lönngren, 2008, s.16). Transporten av drycker ger relativt sett höga utsläpp per liter dryck. Påsen 2 glas alkohol/läsk per dag motsvarar vad medelsvensken konsumerar dagligen, vilket ger utsläpp av 0,5 kg CO 2 e per svensk och dag. Följande påsar finns: Alkohol el läsk 2 glas/dag = 0,5 kg; Alkohol el läsk 1 glas/dag = 0,25 kg Medelkonsumtion i kg CO 2 e/svensk/år): Öl = 104, Vin =39, Läskedrycker = 44. 104+39+44 = 187 kg CO 2 e/svensk/år 187/365 = 0,51 kg CO 2 e/svensk/dag Fråga 5. Slänger du mycket eller lite mat? 10

Här ingår all mat som lämnas på tallriken samt varor som slängs innan de hunnit konsumeras. Påsen Slänger mat ofta representerar medelsvensken som slänger 200 kg mat om året. Utav dessa 200 kg kommer ca 100 kg från hushållet och består av så kallat onödigt avfall, dvs. mat som kan eller som med rätt hantering skulle ha kunnat konsumeras. Oätliga delar av matavfallet, så som ben och skal, ingår inte i dessa 100 kg. 100 kg matavfall motsvarar 0,6 kg CO 2 e per svensk och dag. Hur en person resonerar kring matavfall avgör om personen får ta den stora eller lilla påsen i denna kategori. Slänger mat ofta innebär att lämna mat på tallriken och att blint lyda bästföre-datum. Slänger mat sällan innebär att i högre grad ha tilltro till egen förmåga att avgöra om maten är dålig eller inte och att sällan lämna kvar mat på tallriken. Följande påsar finns: Slänger ofta mat = 0,6 kg; Slänger sällan mat = 0,3 kg Siffrorna baseras på SIK och Konsumentföreningen i Stockholms rapport Klimatavtryck från hushållens matavfall. Total mängd matavfall från svenska hushåll: 900 000 ton/år Produktionen av denna mat har orsakat utsläpp av: 1 860 000 ton CO 2 e/år. 900 000 000/9 000 000 = 100 kg/svensk 1 860 000 000/9 000 000= 205 kg CO 2 e/svensk/år 205/365= 0,56 kg CO 2 e/svensk/dag 11

Varor och tjänster Plakatet Visste du att en ny collegetröja i bomull ger upphov till utsläpp av 6 kilo växthusgaser? 4 Produkters klimatpåverkan uppstår i alla led när råvaror utvinns och bearbetas, när varor tillverkas, transporteras, används och kasseras. Medelsvensken handlar varor och tjänster för 3800 kr per månad. Genom att göra aktiva val kan du påverka vilka saker som tillverkas och därmed minska din klimatpåverkan. Fråga 1. Hur mycket pengar handlar du varor och tjänster för varje månad? Genomsnittssvensken spenderar ca 3800 kr i denna del varje månad. Stockholmaren ligger ofta ännu högre. Fråga 2. Vilken typ av varor och tjänster lägger du pengarna på? Medelsvensken spenderar 3800 kr på varor och tjänster varje månad, vilket ger utsläpp på ca 3,4 kilo CO 2 e per svensk och dag. Det som testar vågen tenderar att underskatta hur mycket de handlar för. Påminn om att medelsvensken handlar för 3800 kr. Följande påsar finns: Kläder och skor 1000kr/mån = 0,63 kg; Kläder och skor 500kr/mån = 0,31 kg; Möbler/inredning/hemelektronik 1000kr/mån = 0,9 kg; Möbler/inredning/hemelektronik 500kr/mån= 0,45; Bio/teater/museum 500kr/mån= 0,1 kg; Bio/teater/museum 250kr/mån= 0,05 kg; Husdjur 1000kr/mån= 1,63 kg Husdjur 500kr/mån= 0,81 kg; Övriga varor och tjänster 500 kr/mån= 1,1 kg; Övriga varor och tjänster 250 kr/mån= 0,6 kg; Hyra kläder/köp second hand= 0,01 kg Låna böcker/köp second hand = 0,01 kg; Låna leksaker/köp second hand= 0,01 kg Fråga 3. Köper du många billiga varor eller ett fåtal till högre kvalité och pris? Den första frågan tar inte hänsyn till vilken typ av vara som har inhandlats. Därför bör det resoneras kring hur personen tänker om kvalité och kvantitet. Om personen tänker kvalité framför kvantitet kan påsen som hade plockats från början halveras gå från exempelvis 1000 kr/mån till 500 kr/mån. Köper personen hellre flera billiga varor än ett fåtal dyra så bör den påsen som togs från början vara kvar. Om inställningen hos personen är att få så många prylar som möjligt för så lite pengar som möjligt så kan en halv påse läggas till. Fråga 4. Hyr du saker? Köper du second hand? Dessa båda frågor är till för att diskutera att man kan tänka på kvalitén när man handlar och på så sätt minska sina växthusgasutsläpp. Köper man en tröja som kan användas 100 gånger istället för en som bara kan användas ett par gånger så är den första mycket bättre för klimatet. 4 Källa: Projektet Konsumera Smartare, Miljöförvaltningen i Stockholms stad. 12

Det finns begränsade möjligheter till att göra exakta beräkningar av växthusgasutsläppen från enskilda varor och tjänster. Klimatvågens kategori Shopping baseras på Naturvårdsverkets statistik från 2005. Deras siffror bygger i sin tur på SCB:s nationalräkenskaper från samma år som kopplats ihop med miljörelaterade data för energi och klimatutsläpp. Detta tillsammans blir vad man kallar miljöräkenskaper (Naturvårdsverket, 2008, s.19). I miljöräkenskaperna har hänsyn tagits till alla led i produktionen. Även godstransporter räknas med (Naturvårdsverket, 2008, s.35) Beräkningarna här baseras på att varje varugrupp får ett emissionsvärde angivet i kg CO 2 e/kr som är beräknat på ett medelpris av varan. Nackdelen med detta beräkningssätt är att växthusgasutsläppen för en och samma produkt skiljer sig åt beroende på vad produkten kostar och inte hur den är producerad. För en mer detaljerad beskrivning av detta beräkningssystem rekommenderas naturvårdsverkets PM om beräkningar i rapporten konsumtionens klimatpåverkan s.20 och framåt. Nationalräkenskaperna för de underkategorier som nämns ovan: 420 317 Miljoner SEK/år. Miljöräkenskaper/GWP för de underkategorier som nämns ovan: 14,39 Miljoner ton CO 2 e/år Folkmängd i Sverige 2005: 9 045 752 (SCB) 420 317/9,046 = 46 457 SEK/svensk/år 46 457/12 = 3872 SEK/svensk/månad 14390/9,046 = 1590 kg CO 2 e/svensk/år 1590/365 = 4,36 kg CO 2 e/capita/dag 4,36/3872 (3000) = 3,38kg/svensk/dag Det innebär att om en person handlar för 3000kr/mån så orsakar det utsläpp av ca 3,38 kg växthusgaser per dag. 13

Dagliga resor Plakatet Visste du att det finns 100 bussar i Stockholm som går på biogas? 5 Biogasen utvinns genom rötning av restaurangers matavfall och slam från stadens avloppsverk. Andra klimatsmarta sätt än att resa kollektivt är att ta sig fram på cykel eller till fots. Hur tar du dig fram? Fråga 1. Äger du bil? Alla som äger en bil, oavsett om den används eller inte och oavsett om det är en miljöbil eller inte, ska ta påsen Äger bil. Påsen innehåller utsläpp som genereras när bilen tillverkas och underhålls. Beräkningarna bygger på medelstorleken av en bil i Sverige och att medelålders på en bil när den skrotas är 18 år. Räknat per dag blir det 1,5 kg CO 2 e per bil University of California har gjort LCA-studier av bilar. I undersökningen anges växthusgasutsläppen till 8,8 ton CO 2 e för små personbilar, 10 ton CO 2 e för medelstora och 11,6 ton CO 2 e för SUV-ar. För den svenska bilparken kan vi räkna med medelbilen; 10 ton. Enligt Bil-Sweden skrotas bilar i Sverige efter cirka 18 år (Lönngren, 2008, s. 18). Räknat per dag blir det 1,52 kg CO 2 e/bil/dag LCA för en svensk bil: 10 ton CO 2 e Medellivslängd för en svensk bil: 18 år 10 ton CO 2 e/18 år= 555 kg CO 2 e/bil/år 555 kg CO 2 e/365= 1,52 kg CO 2 e/bil/dag Fråga 2. Hur långt kör du? Medelbilisten i Sverige kör ca 4 mil om dagen vilket orsakar utsläpp av 7,7 kg växthusgaser. Utsläppen är beräknade utifrån att en bil i Sverige släpper ut i genomsnitt 180 gram växthusgaser per km. Följande påsar finns: 2 påsar Kör bil 2 mil/dag = 3,9 kg per påse 5 Källa: Storstockholms lokaltrafik (SL) 14

Det varierar något från år till år hur långt medelbilen i Sverige kör. År 2009 uppgick sträckan till 1454 mil/år eller 4 mil/dag för bilar som ägs av fysiska personer eller juridiska personer. (SIKA, 2010, s. 28) Vikten på påsarna baseras på att en bensinbil i Sverige i snitt släpper ut 0,175 kg CO 2 e/km korrigerat för miljöbilar (Lönngren, 2008, s.29). Det tillkommer ett LCA påslag med 10 % för bland annat raffinering av olja, då blir det ca 0,193 kg CO 2 e/km. Påsarna på 2 mil/dag vardera väger 3,9 kg. Medelbilisten som kör 4 mil/dag bör ta båda dessa påsar och hamnar på 7,7 kg CO 2 e/dag. Svensk medelbilists körsträcka 2009: ca 1454 mil/år 1454/365 = 40 km/dag CO 2 -utsläpp från svensk personbil: 0,175 kg CO 2 e/km LCA påslag 10 % = 0,175 *1,1= 0,193 kg CO 2 e/km 40 * 0,193 = 7,7 kg CO 2 e/dag Fråga 3. Kör du miljöbil? En medelbilist i Sverige som kör ca 4 mil om dagen med miljöbil orsakar utsläpp av 4,8 kg växthusgaser per km. Miljöbilar är (enligt definitionen som används för den statliga miljöbilspremien) Elbilar, bilar som drivs på alternativa bränslen, hybrider samt bensin- eller dieseldrivna bilar som släpper ut max 120 gram växthusgaser per kilometer. Dieselbilarna ska dessutom ha låga utsläpp av partiklar (SIKA, 2010, s 18) Då det saknar statistik över hur mycket en miljöbil i Sverige i snitt släpper ut i växthusgaser så utgår beräkningarna ifrån minimikravet på miljöbil som är 120 gram CO 2 e per km. Siffran borde vara något lägre då de miljöbilar som drivs på alternativa drivmedel och förnybar el släpper ut mindre än 120 gram CO 2 e per km vilket drar ner snittet för en svensk miljöbil. Följande påsar finns: 2 påsar Kör miljöbil 2 mil/dag = 2,4 kg per påse Svensk medelbilist körsträcka 2009: ca 1454 mil/år 1454/365 = 4,0 mil/dag LCA- snitt för miljöbilar i Sverige:? Uppgifter saknas CO 2 -utsläpp från svensk miljöbil: 0,120 kg CO 2 e/km 40 * 0,120 = 4,8 kg CO 2 e/dag Fråga 4. Hur ofta åker du kollektivtrafik? Utifrån de förhållanden som råder i Stockholm så släpper kollektivtrafikanterna i snitt ut 0,005 kg växthusgaser per personkm. Det innebär att stockholmare kan resa hela 80 km per dag och person innan de kommer upp i vad medelsvensken släpper ut per dag genom kollektivtrafiken. Stockholm har låga växthusgasutsläpp per personkm då det finns många 15

kollektivtrafikanter samt att en stor del av kollektivtrafiken går på räls (Spårvagn, tvärbana, tunnelbana och pendel) och inte buss som på andra orter. Följande påsar finns: Åker kollektivt dagligen = 0,2 kg, Åker kollektivt ibland 0,1 kg All statistik kommer från Fakta om SL och länet 2009. Snittutsläpp SL spårtrafik: 0,0007 kg CO 2 e/personkm Snittutsläpp SL buss: 0,026 kg CO 2 e/personkm Procentuell andel av personkm som gör med SL buss: 17 % Procentuell andel av personkm som gör med SL spårtrafik: 83 % (0,17*0,026)+(0,83*0,0007) = 0,005 kg CO 2 e/personkm Snittutsläpp per personkm i SL: 0,005 kg CO 2 e/personkm Snittutsläpp för en svensk kollektivtrafikant: 0,4 kg CO 2 e. 0,4 kg CO 2 e/0,005 kg CO 2 e personkm = 80 personkm En stockholmare skulle i snitt behöva resa ca 80 km kollektivt per dag för att komma upp i så höga utsläpp som medelsvensken. Statistik på hur långt medelstockholmaren reser per dag saknas. Vi har gjort bedömningen att 0,2 kg CO 2 e/dag/invånare alltså 40 personkm/dag bör täcka upp för påsen dagliga resor. Då vikten är så pass liten har vi bara halverat den för påsen Åker kollektivt ibland. 16

Semesterresor Plakatet Visste du att en tågresa från Stockholm till Köpenhamn släpper ut ca 0,0084 kilo växthusgaser per passagerare? 6 En bilresa 7 till Köpenhamn släpper ut 108 kilo växthusgaser och en flygresa dit släpper ut 170 kilo växthusgaser per passagerare. 8 Fråga 1. Hur många flygresor resp. tågresor gör du per år? Flyget är det transportmedel som släpper ut mest växthusgaser per km. Be personen tänka efter om det blir en eller flera gånger med flyg varje år (inkl tjänsteresor!) Fråga 2. Vart reser du då? I denna kategori finns några exempel på resor som många svenskar gör: Antingen långväga flygresor till Asien eller Amerika eller kortare weekendresor i Europa. Även tågresor till Köpenhamn och Norra Italien finns med. Reser en person tur och retur till Europa släpps 1180 kg växthusgaser ut. Utslaget på ett år blir detta 3,23 kg per dag. Personen ska lägga påsen Europa i shoppingkorgen. Reser personen till Bangkok eller New York släpps 5760 kg växthusgaser ut. Utslaget på ett år blir detta 15,7 kg per dag. Personen ska lägga påsen Asien/Amerika tur samt Asien/Amerika retur i shoppingkorgen. Ju fler mellanlandningar desto högre utsläpp blir det. Om en mellanlandning i Frankfurt ingår både på vägen dit och hem tillkommer 1420 kg växthusgaser (= 3,9 kg per dag). Följande påsar finns: Asien/Amerika tur 8,0 kg; Asien/Amerika retur 8,0 kg; Europa tur/retur 3,2 kg. 6 SJ miljökalkyl (www.sj.se) 7 Räknat på 164 g CO 2 e/km 8 Beräkning med flyg: www.atmosfair.de 17

Påsarnas vikt baseras på den statistik som finns på tyska www.atmosfair.de, det är samma siffror som Naturvårdsverket använder. Utsläppen från flygplanet är dividerat på antal passagerare ombord på planet. En flygresa Arlanda Rom tur/retur släpper ut 1180 kg CO 2 e. Utslaget på ett år blir detta 3,23 kg CO 2 e per dag 1180/365= 3,23 CO 2 e per dag En flygresa Arlanda Bangkok t/r släpper ut 5760 kg CO 2 e. En Arlanda New York t/r ger ungefär samma utsläpp. Utslaget på ett år blir detta 15,7 kg CO 2 e per dag. Ju fler mellanlandningar desto högre utsläpp. Om en mellanlandning i Frankfurt ingår både på vägen dit och hem tillkommer 1420 kg CO 2 e vilket motsvarar 3,9 kg CO 2 e per dag om det slås ut på ett år. 1420/365=3,9 kg CO 2 e per dag En tågreda Stockholm - Köpenhamn t/r släpper ut 0,0026 kg enligt SJ:s miljökalkylator 0,0026/365= 0 En tågresa Stockholm Milano enkel släpper ut: 0,35 kg CO 2 /person Sverige 660 km * 0 g/co 2 /personkm Danmark 270 km * 45 g/co 2 /personkm Tyskland 960 km * 52 g/co 2 /personkm Schweiz 240 km * 0 g/co 2 /personkm Italien 53 km * 44 g/co 2 /personkm = 64447 g/co 2 Tur och retur och utslaget på ett år blir detta (64447 *2)/365= 0,35 kg CO 2 /person Källa: NTM:s järnvägsrapport (Aftonbladet) 5760/365= 15,7 kg CO 2 e per dag 18

Växthusgasutsläpp och klimatpåverkan hur hänger det ihop? Varför minska växthusgasutsläppen? FN:s Klimatkonvention slår fast att halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. EU har försökt konkretisera detta mål i form av en acceptabel maximal temperaturförändring. Målet är formulerat som en begränsning av temperaturökningen på jorden till högst 2 C jämfört med den förindustriella nivån. FN:s klimatpanels (IPCC) analyser visar också att en temperaturökning om 2 C i är ett tröskelvärde över vilket effekterna av en klimatförändring sannolikt skulle bli mer svårhanterliga och tillta i en snabbare takt. Redan vid en temperaturökning under 2 C inträffar klimateffekter. Vem ska minska sina växthusgasutsläpp? FN:s Klimatkonvention talar om ett gemensamt ansvar mellan länderna men att industriländerna ska ta täten i ansträngningarna för att minska de globala utsläppen. Svårigheten i att komma överens om ett globalt klimatavtal ligger till stor del i att länderna inte kan enas om hur mycket de olika länderna behöver minska sina växthusgasutsläpp. Historiskt sett har industriländerna stått för en stor del av de globala utsläppen, om utsläppen slås ut per capita så har fortfarande länder som Kina och Indien små utsläpp. Hur mycket växthusgaser kan vi släppa ut för att komma ner på en hållbar nivå? För en genomsnittlig svensk konsument behöver alltså utsläppen minska från dagens 10 ton till hälften 2020 och till en femtedel 2050 om utsläppen från den egna konsumtionen inte ska överstiga den önskvärda utvecklingen av de globala utsläppen räknat per person. Sveriges vetenskapliga råd för klimatfrågor menar att en stabiliseringsnivå på högst 400 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären krävs för att tvågradersmålet sannolikt ska kunna klaras. EU verkar för en nivå på högst 450 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären. Samtidigt menar alltfler framstående forskare att 350 ppm koldioxidekvivalenter i atmosfären bör vara riktmärket för att tvågradersmålet ska kunna klaras av. Koldioxidhalten i atmosfären uppgår idag till ca 380 ppm. Därutöver tillkommer övriga växthusgaser (främst metan och lustgas), vilka motsvarar en koldioxidhalt på ca 70 ppm. Den sammanlagda halten växthusgaser uppgår alltså redan till 450 ppm koldioxidekvivalenter. En stabiliseringsnivå på 400 ppm anses enbart kunna nås om växthusgashalten först tillåts överstiga den önskade stabiliseringsnivån innan den vänder ned. En sådan utveckling förutsätter kraftiga minskningar av utsläppen av samtliga växthusgaser inom en mycket snar framtid. 19

Det motsvarar att växthusgasutsläppen globalt behöver minska till 5,6 ton per capita (inklusive förändringar i markanvändning) om jordens befolkning vid år 2020 antas ha ökat till 7,6 miljarder människor. Till år 2050 behöver de globala utsläppen ha minskat med mellan 55-60% jämfört med 1990 års nivå enligt Vetenskapliga rådet. Det motsvarar ett medelutsläpp på mellan 1,7 till 1,9 ton per capita om jordens befolkning vid denna tid antas ha ökat till 9,2 miljarder människor. När behöver utsläppsminskningarna göras? De globala utsläppen behöver börja minska och inom en mycket snar framtid för att i stort sett helt kunna elimineras under detta århundrade. Med en sådan utveckling minskar riskerna för mycket omfattande klimateffekter världen över. Vad gör Stockholms stad? Stockholms stad har sedan 1995 arbetat för att minska utsläppen av växthusgaser, vilket har gett resultat. Från en utsläppsnivå på 5,3 ton växthusgaser per stockholmare 1990 har vi kommit ner till 4,0 ton år 2005 - en minskning med hela 25 procent. Detta har uppnåtts genom utbyggnad av fjärrvärmenätet samt fjärrkyla och en ökad andel biobränsle i fjärrvärmeproduktionen, fler miljöbilar, trängselskatt som gett minskad trafik i innerstaden, fler som cyklar och åker med kollektivtrafiken, och allt mer klimatsmarta stockholmare. Stadens nya klimatmål är att minska utsläppen av växthusgaser till 3,0 ton per invånare år 2015. För att nå dit satsar Stockholm bland annat på en utökad biogasproduktion, utveckling av de nya miljöstadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Västra Liljeholmen och Järva, samt energieffektivisering i vårt eget fastighetsbestånd. En stor satsning görs för energieffektiviseringar i miljonprogramsområdena. Samtidigt gör SL satsningar i kollektivtrafiken, bl.a. spårväg city, citybanan samt båttrafik för pendlare. Observa att Stockholms stads beräkningar av växthusgasutsläpp i staden endast omfattar växthusgasutsläpp från energianvändningen för uppvärmning, el och transporter inom staden (produktionsperspektivet). Den geografiska gränsen för beräkningarna utgörs av Stockholms kommungräns. Stora delar av den privata konsumtionen samt långväga resor som Klimatvågen visar finns alltså inte medräknat i ovanstående siffror (konsumtionsperspektivet). Vad kan Klimatvågen bidra med? Syftet med Klimatvågen är att skapa en överblick för att kunna identifiera vilka aktiviteter i våra liv som har störst klimatpåverkan. Den är också till för att tydliggöra i vilka sammanhang man som enskild person faktiskt har en möjlighet att påverka sina utsläpp. 20

Källor Rapporter: Energirådgivningen (2007) BRF Energieffektiv, ISBN 91-633-0052-4 SL (2009) Fakta om SL och länet 2009, PLAN-rapport 2010:3 Livsmedelsverkets (2008) På väg mot miljöanpassade kostråd Lönngren Örjan (2008) Konsumtionens utsläpp av växthusgaser, Miljöförvaltningen Stockholms stad Jordbruksverket (2009) Livsmedelskonsumtionen 1960-2006, Statistikrapport 2009:2 Naturvårdsverket (2008) Konsumtionens klimatpåverkan, Rapport 5903 Naturvårdsverket (2008) PM om beräkningar i rapporten Konsumtionens klimatpåverkan, Dnr 190-7912-08Km. Naturvårdsverket (2008) Klimat Konsumtion Beräkningsdata Naturvårdsverket (2007) Import av kött export av miljöpåverkan, Rapport 5671 SIKA (2009) Fordon 2009, Statistikrapport ISSN 1404-854X, ISSN 1653-1825 SIK (2008) Klimatavtryck från hushållens matavfall SIK (2009) Klimatpåverkan från brasilianskt nötkött. http://www.sik.se/matoklimat/sammanfattning_gwp_brasilianskt_notkott_liss.pdf Internetkällor: Atmosfair.de flygets klimatpåverkan 21