Bibliometrisk studie av naturoch samhällsvetenskapliga institutioner vid Stockholms universitet, 2005-2007 Per Ahlgren Avd. för e-resurser, Stockholms universitetsbibliotek
Inledning Bibliometri det kvantitativa studiet av publikationssamlingar har kommit att bli ett viktigt verktyg för utvärdering av forskning. Regeringens forskningsproposition Ett lyft för forskning och innovation från oktober 2008 Hänsyn tas till både produktivitet och genomslagskraft (citeringsgrad) vid resurstilldelning till högskolor och universitet 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 2
Inledning Studiens syfte tvådelat: att ge insikt i institutionernas internationella genomslagskraft, där indikatorn tidskriftsnormerad citeringsgrad tillämpas att belysa i vilken utsträckning institutionerna deltagit i publikationer 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 3
Datainsamling Datakälla citeringsdatabasen Scopus, täcker drygt 16 000 peer review-tidskrifter Två datamängder för varje analyserad institution artiklar artiklar+reviews (översiktsartiklar) Sökfrågor konstruerades i syfte att få fram artiklar/reviews publicerade i intervallet 2005-2007 (studiens publiceringsperiod) och tillhörande institutionerna. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 4
Datainsamling Exempel på en sökfråga (för ITM): AFFIL(((tillämp* miljövet*) OR itm OR (appli* environment*)) AND ( stockholms universitet OR stockholm universitet OR stockholms univ OR stockholm univ OR stockholms university OR stockholm university OR university of stockholm OR university stockholm OR univ of stockholm OR univ stockholm )) AND DOCTYPE(ar) AND PUBYEAR AFT 2004 AND PUBYEAR BEF 2008 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 5
Datainsamling Villkor för att en institution skulle komma med i studien: minst 30 artiklar tillhörande institutionen återstod efter kontroll av returnerade posters adressfält 20 nat-och sex saminstitutioner uppfyllde villkoret. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 6
Metoder Produktivitet Antal artiklar (artiklar+reviews) institutionerna deltagit i Antal artiklar (artiklar+reviews) institutionerna deltagit i normerat mot totala forskningsintäkter Sådan normering rimlig, då avsevärda skillnader mellan institutionerna föreligger gällande tilldelning av ekonomiska medel. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 7
Metoder Citeringar Citeringsfönster, d v s den tidsperiod under vilken citerande publikationer skall vara publicerade: 2005-2007 Scopus-funktionen Citation tracker användes för att få fram antalet mottagna citeringar Utdata från Citation tracker exporterades till en fil, vilken bearbetades i Excel. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 8
Metoder Författarsjälvciteringar eliminerades inte p g a praktiska svårigheter med Scopus Tidskriftsnormerad citeringsgrad CPP (Citations Per Publication) för en institution och för båda datamängderna divideras med ett förväntat citeringsvärde (JCSm Journal Citation Score mean) avseende de tidskrifter i vilka institutionens publikationer publicerats. Ett statistiskt test tillämpades för att testa om CPP avviker signifikant från JCSm. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 9
Metoder Procent icke-citerade publikationer Percent not Cited (PnC) Belysning av hur stor del av en given institutions publikationer som inte citerats PnC kompletterar den information, som ges av tidskriftsnormerad citeringsgrad 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 10
Resultat Naturvetenskapliga institutioner Absolut produktivitet Fysikum har deltagit i flest antal publikationer, oavsett datamängd Normerad produktivitet Medicinsk strålningsfysik har det största antalet publikationer i förhållande till totala forskningsintäkter, oavsett datamängd. Fysikum betydligt lägre rankat. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 11
Resultat Tidskriftsnormerad citeringsgrad Institutionen för organisk kemi har det största värdet, oavsett datamängd. För artiklar+reviews ligger institutionens CPP 87% över det förväntade citeringsvärdet. En klar majoritet av institutionerna har ett värde på CPP som överstiger det förväntade. PnC. Fysikum har störst värde, oavsett datamängd. Av Fysikums 359 artiklar är 53% icke-citerade 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 12
Resultat Figur 1. Naturvetenskapliga institutioner (artiklar+reviews). P/TFI och kategorisering efter tidskriftsnormerad citeringsgrad. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 13
Resultat Samhällsvetenskapliga institutioner Absolut produktivitet Psykologiska institutionen har deltagit i flest antal publikationer, oavsett datamängd. Normerad produktivitet Även i förhållande till totala forskningsintäkter har psykologiska institutionen störst värden. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 14
Resultat Tidskriftsnormerad citeringsgrad Institutet för social forskning har det största värdet, oavsett datamängd. Fyra av sex institutioner har ett värde på CPP som överstiger det förväntade. PnC. Företagsekonomiska institutionen har störst värde, oavsett datamängd. Av institutionens 32 artiklar är 69% ickeciterade. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 15
Resultat Figur 2. Samhällsvetenskapliga institutioner (artiklar+reviews). P/TFI och kategorisering efter tidskriftsnormerad citeringsgrad. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 16
Avslutande synpunkter Med hänsyn till genomslagskraft får studiens utfall sägas vara positivt för SU, då 18 av 26 analyserade institutioner, oavsett datamängd, har en citeringsgrad som överstiger den förväntade. Totala forskningsintäkter inte den enda faktor som inverkar på antalet publikationer i vilka institutionerna deltagit. Exempelvis spelar de fält inom vilka institutionerna publicerar sig roll för antalet ifråga. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 17
Avslutande synpunkter Fältnormerad citeringsgrad (Kronindikatorn eller någon variant av den) kan betraktas som ett lämpligare alternativ än tidskriftsnormerad när analysenheternas internationella ställning studeras. Fältnormerad citeringsgrad bör dock ge en mindre precis fältnormering än tidskriftsnormerad. 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 18
Tack för er uppmärksamhet! 2009-03-25 / Per Ahlgren, avd. för e-resurser 19