Johan Örjes (C) Kollektivtrafikförvaltningen den 16 november kl Sekreterare Paragrafer Bertil Kinnunen (S)

PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 1 (20) Plats och tid Kontorshuset Eldaren, Storgatan 27, lokal Kungsängen 2016-11-14 kl. 13.00 16.25 Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Justeringens plats och tid Underskrifter Organ Bertil Kinnunen (S), ordförande Jenny Lundström (MP), 1:e vice ordförande Johan Örjes (C), 2:e vice ordförande Marie-Louise Lundberg (S) Lars Berglöf (S) Lisa Norén (S) Klara Ellström (MP) tjg för Maria Gardfjell (MP) 113 125 Johan Sundman (S) tjg för Maria Gardfjell (MP) 126 128 Ersättare: Johan Sundman (S) 113 116, 118 125 Erik Pelling (S) Jesper Englundh (S) 113 125 Ove Heimfors (V) Johan Örjes (C) Kollektivtrafikförvaltningen den 16 november kl. 14.00 Sverker Åslund (V) My Borg (M) Peter Book (M) Anna-Lena Söderblom (M) tjg för Johanna Norberg (L) 113 116, 118 128 Johan Sundman (S) tjg för Johanna Norberg (L) 117 Ingela Wikander (KD) tjg för Harald Klomp (KD) Roger Thelander (SD) Tjänstemän: Johan Wadman, trafikdirektör, KTF Sture Jonsson, presschef, KTF Stefan Adolfsson, chef Samhälle och trafik, KTF Sofia Reinholdsson, administrativ chef/hr-chef, KTF 113 118 Stefan Bojander, utvecklingsledare stad, KTF 113 115 Karin Lindblom, strateg inom hälso- och sjukvård, LLK 113 116 Daniel Lund, utvecklingsledare län, KTF 113 117 Helene Gustafsson, sekreterare Sekreterare Paragrafer 113 128 Helene Gustafsson Ordförande Justerande Sammanträdesdatum 2016-11-14 Bertil Kinnunen (S) Johan Örjes (C) ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kollektivtrafiknämnden Datum för anslags uppsättande Förvaringsplats för protokollet 2016-11-17 Landstingets ledningskontor Datum för anslags nedtagande 2016-12-09 Underskrift Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 2 (20) 113 Val av justerare Kollektivtrafiknämnden utser Johan Örjes (C) att jämte ordföranden Bertil Kinnunen (S) justera dagens protokoll. Tid för justering: onsdagen den 16 november kl. 14.00 på kollektivtrafikförvaltningen. 114 Fastställelse av föredragningslista Kollektivtrafiknämnden fastställer förslag till föredragningslista för sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 3 (20) Dnr KT2016-0046 115 Dialogmöten om hållplatser samt mjuka linjens dragning i Uppsala stad information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen informerar om att dialogmöten kommer att hållas med anledning av förändrade hållplatslägen i det nya linjenätet samt mjuka linjens dragning i Uppsala stad; Gottsunda centrum 15 november Gränby centrum 16 november Fyrishov 22 november S:t Per Galleria 23 november Samtliga dialogmöten kommer att hållas kl. 15.00 19.00 på respektive plats. Kommunikation avseende kommande förändringar kommer bland annat ske via ul.se, UL:s facebooksida, fönsterskyltar i fordon samt via media. Interaktiv karta över nya linjenätet samt möjlighet att lämna synpunkter på förslaget finns på ul.se. Dagens mjuka linjen föreslås delas upp i två mjuka linjer Gottsunda Sävja samt Eriksberg Årsta för att bättre möta upp behov till viktiga målpunkter för äldre, exempelvis akademiska. Intresseorganisationer kommer att bjudas in för dialog i december 2016. Kollektivtrafiknämnden beräknas ta beslut om nytt linjenät inklusive mjuka linjen i februari 2017. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 4 (20) Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 5 (20) Dnr KT2016-0022 116 Uppdrag och indikatorer 2017 information Beslut Kollektivtrafiknämnden noterar informationen. Bilaga 116 Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade 2016-06-20-21, 87, om Regionplan och budget 2017-2019 (RPB). Av den nya styrmodellen, som beskrivs i planen, framgår att nämnden har i uppdrag att ta fram uppdrag som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena utöver de av fullmäktige fastställda uppdragen. Beslut avseende uppdrag och indikatorer 2017 beräknas tas vid kollektivtrafiknämndens sammanträde 2016-12-19. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Kopia till: Förvaltningschefen Kollektivtrafikförvaltningen UL Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 6 (20) Dnr KT2016-0233 117 Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Bilaga 117 Ärendet Under hösten 2015 initierade Kollektivtrafikförvaltningen ett arbete med att se över trafiken för att öka det kollektiva resandet längs Östhammarstråket genom ett nytt trafikupplägg och riktade marknadsinsatser. Tillsammans med de berörda kommunerna och trafikentreprenörerna startades Östhammarsprojektet. Genom inriktningsbeslutet (KTN 2016-02-11 8) har Kollektivtrafiknämnden ställt sig bakom den prioriteringen Under hösten 2017 beräknas etapp 3 av väg 288, mellan Alunda och Gimo, vara färdigställd. I samband med hösttidtabellsskiftet 2017 är det därför läge att lansera ett nytt trafikupplägg som drar nytta av de effekter som den nya vägen medför. Dagens kollektivtrafikutbud, funktionella samband gällande pendling samt kollektivtrafikens konkurrenskraft i stråket presenteras. Förslag på utveckling av trafiken på stråket presenteras. Medborgardialog kommer att hållas under perioden 21 november till 18 december. Öppet hus kommer att hållas; Lindbacken 5 december Östhammar 7 december Alunda 12 december Möjlighet kommer även att ges att lämna synpunkter på ul.se. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 7 (20) Tidplan för införande av föreslagna förändringar presenteras. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Sammanträdet ajourneras för kaffe kl. 14.50 Sammanträdet återupptas kl. 15.00 Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 8 (20) Dnr KT2016-0348 118 Internkontrollplan 2017 Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna föreslagen internkontrollplan 2017 för Kollektivtrafikförvaltningen UL. Bilaga 118 Ärendet 2008-06-16 fastställde landstingsfullmäktige ett reglemente om det interna kontrollarbetet inom förvaltningarna. Syftet med internkontrollen är att identifiera och åtgärda risker. Nämnd/styrelse skall varje år anta en intern kontrollplan. Den interna kontrollplanen skall enligt 6 i reglemente för intern kontroll innehålla följande information. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Risk- och väsentlighetsbedömning Omfattning av den interna kontrollen Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen När, hur och till vem rapportering ska ske Internkontrollplanen har tagits fram under ledning av den administrativa avdelningen genom en process som omfattat hela förvaltningen och med stöd av en riskanalys. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 9 (20) Dnr KT2016-0299 119 Remiss Västmanlands trafikplan 2030 förslag till remissyttrande Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande till Landstinget i Västmanland. Bilaga 119 Ärendet Kollektivtrafik för Västmanland Trafikplan 2030 anger utvecklingen av kollektivtrafiken i Västmanlands län samt behov och utveckling av länsgränsöverskridande trafik. Förslaget är ute på remiss under perioden 26 september 1 december 2016. Trafikdirektören presenterar reviderat underlag inför sammanträdet. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på reviderat underlag och finner bifall. Kopia till: Landstinget i Västmanland (landstinget@ltv.se) Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 10 (20) Dnr KT2016-0219 120 Trafikverkets begäran om underlag för kommande åtgärdsplanering förslag till yttrande Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till underlag inför Trafikverkets kommande arbete med åtgärdsplanering för 2018-2029 med justering genom att på sidan 2, punkt 2 ta bort Utreda möjligheterna till samt att på sidan 2 under stycket Kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala län stryka andra och tredje stycket. Bilaga 120 Ärendet Trafikverket har begärt in underlag inför kommande arbetet med att ta fram en ny nationell transportplan för perioden 2018-2029. Trafikverket behöver en bild av vilka potentiella objekt som planeras under perioden på en totalkostnad på minst 50 miljoner kronor, respektive 25 miljoner kronor för de regionala planerna. Uppsalaregionen är en av Sveriges snabbast växande regioner och en del av Stockholm Mälarregionen. För att möta förväntad befolkningsökning och möjliggöra utveckling i hela regionen krävs stora satsningar på infrastrukturen. Med anledning av transportsektorns miljöpåverkan måste åtgärder som förbättrar förutsättningarna att öka det kollektiva resande prioriteras i kommande plan. Trafikdirektören presenterar justerad handling utskick inför sammanträdet. Föreslås revidering i presenterad justerad handling genom att på sidan 2, punkt 2 ta bort Utreda möjligheterna till samt att på sidan 2 under stycket Kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala län stryka andra och tredje stycket. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 11 (20) Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på reviderat förslag till yttrande och finner bifall. Kopia till: Trafikverket, Ulrika Rangli-Eklund (ulrika.rangli-eklund@trafikverket.se) Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 12 (20) Dnr KT2016-0315 121 Förlängning av trafikavtal avseende taxi Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att förlänga nuvarande avtal avseende taxitjänster med ett år. Bilaga 121 Ärendet Under vintern/våren 2016 har en upphandling av taxitjänster genomförts för främst sjukresetransporter men även anropsstyrd allmän kollektivtrafik. Trafikstart var 1 oktober 2016 och avtalslängden är ett år och tre månader, det vill säga till den 31 december 2017. Avtalet är möjligt att förlänga med ett plus ett (1+1) år. Anledningen till den korta avtalstiden är de pågående diskussionerna om ett eventuellt övertagande av färdtjänst från kommunerna, vilket bedömdes kunde påverka landstingets behov av taxitjänster år 2018 och framåt. Även om dessa diskussioner fortfarande är aktuella bedömer kollektivtrafikförvaltningen att det inte finns förutsättningar att få nödvändiga beslut tagna inför arbetet med en ny upphandling av trafik från årsskiftet 2017/2018. Därför föreslår UL att de nuvarande avtalen om taxitjänster förlängs inledningsvis med ett år till den 31 december 2018. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 13 (20) Dnr KT2016-0248 122 Redovisning av uppdrag avseende lågpristaxor Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att ärendet återremitteras för fortsatt utredning kring periodkort för lågtrafiktid, samt att i det inhämta erfarenheter från Västra Götaland med flera län som idag tillämpar tidsdifferentierad taxa. I utredning ska man även inhämta synpunkter från de trafikföretag som idag har uppdrag i UL-trafiken. Bilaga 122 Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens arbetsutskottsmöte 2016-09-22 88 fick kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att göra en översiktlig redovisning av vilka effekter en tidsstyrd taxa skulle innebära. Yrkanden (S), (MP) och (V) yrkar att ärendet återremitteras för fortsatt utredning kring periodkort för lågtrafiktid, samt att i det inhämta erfarenheter från Västra Götaland med flera län som idag tillämpar tidsdifferentierad taxa. I utredning ska man även inhämta synpunkter från de trafikföretag som idag har uppdrag i UL-trafiken. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på (S), (MP) och (V):s yrkande och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 14 (20) Dnr KT2016-0347 123 Trafiksamverkansavtal med X-trafik Beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att teckna bifogat samverkansavtal med Region Gävleborg Bilaga 123 Ärendet Idag finns ett avtal som reglerar samverkan mellan UL och X-trafik avseende den länsöverskridande trafiken som avser 2016. Under året har ett nytt avtal som gäller 2017 och framåt gemensamt arbetats fram som bygger på samma principer som under 2016. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Kopia till: Region Gävleborg (rg@regiongavleborg.se) Exp. 2016- Sign. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 15 (20) Dnr KT2016-0024 124 Månadsrapport Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande månadsrapporten till handlingarna. Bilaga 124 Ärendet Trafikdirektören redovisar månadsrapport per oktober 2016. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 16 (20) Dnr KT2016-0022 125 Trafikdirektörens information Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger informationen till handlingarna. Ärendet Nya tåg Upprustade tåg av modell X11 från Kalmar län planeras hyras in för att sättas i trafik vid på sträckan Uppsala Heby Sala vid årsskrift, vilket möjliggör förstärkning med ett reginatåg på sträckan Uppsala Tierp Gävle. Ny stadsbussdepå Dagens stadsbussdepå ligger på redan planlagd mark och måste flyttas. Ny stadsbussdepå, som ska uppfylla de mål och krav som Landstinget har, placeras bredvid regionbussdepån i Fyrislund. Verksamhetsbeskrivning samt ekonomisk konsekvens presenteras. Miljöredovisning Miljöresultat halvår presenteras. Procentuell andel av busstrafiken som utförs fossilfritt: 25 % (prognos 2016 30 %) Utsläpp av partiklar: 0,014 g/kwh (Branschkrav 0,015) Utsläpp av NOx: 1,70 g/kwh (Branschkrav 2,2) Energieffektivitet: 0,54 kwh/personkm En effektivisering mellan 2014 och 2015 på 4,86 %. Systemvalsanalys Uppsala Systemvalsstudie kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala, i vilken två system har studerats BRT (Buss Rapid Transit) och stadsspårväg, har tagits fram. Avtal IFU Arena Möjlighet att resa med kollektivtrafiken på evenemangsbiljetten kommer att införas på prov. Avtal har tecknats till och med maj 2017 och kommer sedan att utvärderas. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 17 (20) UL.se I dagsläget fungerar inte tekniken för att köpa biljett via ul.se, vilket även gäller Värmlandstrafik och X-trafik som har samma biljettsystemsleverantör. Betonas att UL:s övriga försäljningskanaler fungerar för biljettköp. UL organisation Förslag till ny intern organisation presenteras, i vilken dagens försäljningsavdelning och kommunikationsavdelning föreslås slås samman till gemensam försäljnings- och kommunikationsavdelning. Vinterförberedelser Förvaltningens planer är uppdaterade, trafikföretagens vinterförberedelser har kontrollerats och genomgång har skett med Trafikverket och kommunerna. Information kommer att ges via samtliga kommunikationskanaler, exempelvis ul.se och appen, vid behov. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 18 (20) Dnr KT2016-0025 126 Anmälan av beslut enligt delegation Beslut Kollektivtrafiknämnden lägger med godkännande redovisade beslut enligt delegation till handlingarna. Bilaga 126 Ärendet Kollektivtrafikförvaltningen redovisar beslut enligt delegation. Ordförande Bertil Kinnunen (S) ställer proposition på framlagt förslag till beslut och finner bifall. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 19 (20) 127 För kännedom inkomna skrivelser Kollektivtrafiknämnden noterar inkomna skrivelser. 1. Protokoll KTN AU 2016-10-26 2. Protokoll SAMLA KTN 2016-10-27 3. KT2016-0351 Jafar Sarehkhani angående Kollektivtrafikfrågor 4. KT2016-0357 Gabriella Öberg angående Terminskort 5. KT2016-0360 Marianne Grafström angående Busslinjer 6. Beslut FSN2016-10-24 83 Sammanträdesdatum för fastighets- och servicenämnden och nämndens arbetsutskott 2017 7. Beslut FSN 2016-10-24 86 Fastighets- och servicenämndens delegationsordning Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida Kollektivtrafiknämnden 2016-11-14 20 (20) 128 Övriga ärenden Inga övriga ärenden behandlas vid sammanträdet. Ordförandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Bilaga KTN 2016 116 2016-10-18 Dnr KT2016-0022 Ekonomiavdelningen Ann Hammarstrand 018-611 60 71 Ann.hammarstrand@lul.se Kollektivtrafiknämnden Uppdrag Regionplan och budget 2017-19 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att uppdra till förvaltningschefen att genomföra de av landstingsfullmäktige beslutade uppdragen, till Kollektivtrafiknämnden, i Regionplan och budget 2017-2019 och att återkomma med en rapport till nämnden varje tertial. Kollektivtrafiknämnden beslutar att uppdra till förvaltningschefen att rapportera de av fullmäktige fastställda indikatorer som berör förvaltningen varje tertial. Kollektivtrafiknämnden beslutar att anta uppdragen inom respektive strategiskt utvecklingsområde enligt nedan och att uppdra till förvaltningschefen att genomföra och återkomma med en rapport till nämnden varje tertial. En region för alla Region Uppsala ska främja hälsa och förbättra livskvaliteten hos invånarna Presentera förslag till strategi för regionbusstrafiken inklusive anropsstyrd trafik. Genomföra det nya linjenätet för busstrafiken i Uppsala stad 2017. Presentera en plan för ökad tillgänglighet i kollektivtrafiken för funktionshindrade i enlighet med tillgänglighetshandboken. En nyskapande region Region Uppsala tar fasta på förmågan till förnyelse och tar ansvar för en hållbar utveckling Beslut ska fattas om nästa steg för ett kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala stad. Medverka aktivt i förstudien om järnväg mellan Enköping och Uppsala. Vara en aktiv part inom MÄLAB för skapandet av en storregional stomlinjetrafik med tåg. Landstingets ledningskontor Slottsgränd 2A Box 602 751 25 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-611 60 10 org nr 232100-0024 www.lul.se

Bilaga KTN 2016 116 2 (2) En växande region Region Uppsala utvecklas med fokus på ekologisk hållbarhet Genomföra handlingsplanen för fossilfri busstrafik år 2020. I samverkan med LSU driva ombyggnaden av gasanläggningen på Fryslunds bussdepå. Helt ersätta naturgas med biogas som drivmedel för busstrafiken. Ärendet Landstingsfullmäktige beslutade 2016-06-20-21, 87, om Regionplan och budget 2017-2019 (RPB). Av den nya styrmodellen, som beskrivs i planen, framgår att nämnden har i uppdrag att ta fram uppdrag som stärker regionen inom de strategiska utvecklingsområdena utöver de av fullmäktige fastställda uppdragen. Kopia till: Förvaltningschefen Kollektivtrafikförvaltningen UL

Bilaga KTN 2016 117 2016-10-14 Dnr KT2016-0233 Samhälle och trafik Daniel Lund Tfn 018-611 19 91 E-post daniel.e.lund@ul.se Kollektivtrafiknämnden Nytt trafikupplägg längs Östhammarstråket Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendet Bakgrund Under hösten 2015 initierade Kollektivtrafikförvaltningen ett arbete med att se över trafiken för att öka det kollektiva resandet längs Östhammarstråket genom ett nytt trafikupplägg och riktade marknadsinsatser. Tillsammans med de berörda kommunerna och trafikentreprenörerna startades Östhammarsprojektet. Genom inriktningsbeslutet (KTN2016-0005) har Kollektivtrafiknämnden ställt sig bakom den prioriteringen Under hösten 2017 beräknas etapp 3 av väg 288, mellan Alunda och Gimo, vara färdigställd. I samband med hösttidtabellsskiftet 2017 är det därför läge att lansera ett nytt trafikupplägg som drar nytta av de effekter som den nya vägen medför. Studie av Östhammarstråket För att underbygga planeringen av ett nytt trafikupplägg har förvaltningen tagit fram en studie av Östhammarstråket (KT2016-0175). Studien pekade på att Östhammarstråket är ett av länets viktigaste kollektivtrafikstråk sett utifrån antalet resor och arbetspendlingen. Många reser med bil och kollektivtrafikens restider är för långa för att fler ska vilja resa regelbundna längs hela stråket Öregrund/Östhammar Uppsala. Kollektivtrafiken är relativt konkurrenskraftig i stråket, främst i de längre reserelationerna, och stråket är väl försörjt med busslinjer och -turer i förhållande till gällande riktlinjer. Kollektivtrafikens attraktivitet och länsinvånarnas tillgänglighet kan förbättras på ett hållbart sätt. Då behöver UL, berörda kommuner, Trafikverket och andra aktörer gemensamt genomföra insatser för att åtgärda brister och tillvarata den potential som Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 117 2 (2) finns i stråket i form av stort resebehov, omfattande pendlingsutbyte och en unikt stor sommarbefolkning. Studien gjorde följande rekommendationer: Optimera bussens uppehållsbild och sträckning utifrån en avvägning mellan upptagningsområde och kortare restid. Överväg färre uppehåll i tätorterna där möjligheterna är godare för resenärer att gå eller cykla till hållplatsen. Gör tiden ombord på bussen mer attraktiv genom att förbättra komforten och utöka möjligheterna att arbeta ombord genom att erbjuda erforderlig utrustning. Utred hur kollektivtrafiken bättre kan svara upp mot den stora sommarbefolkningens behov och önskemål. Dagens trafikupplägg Stråket har ett stort utbud av kollektivtrafik. Totalt trafikerar 36 linjer stråket. Linjerna kan delas in i fyra grupper; huvudlinjer, anknytande linjer, industrilinjer och skollinjer. Det nya trafikupplägget avgränsas till förändringar av de fyra huvudlinjerna som idag utgörs av linje 775, 811, 886 och 887. Linje 811 kan ses som ryggraden i trafiken mellan Uppsala och Öregrund. Linje 886 trafikerar Uppsala-Alunda via Vallby och Gåvsta längs den gamla sträckningen av väg 288. Linje 887 är en snabblinje längs väg 288 mellan Uppsala och Alunda och linje 775 är en expresslinje mellan Uppsala, Gimo och Östhammar. Linje 811 och 886 kör halvtimmestrafik över hela trafikdygnet och kompletteras av de snabbare linjerna 775 och 887 som trafikerar varje halvtimme i högtrafik. Föreslaget trafikupplägg I det nya upplägget läggs linje 887 ned och utbudet på linje 811 reduceras till timmestrafik i lågtrafiken till förmån för ett kraftigt ökat utbud på linje 775. Detta innebär att de två linjerna får liknande utbud. Linje 775 föreslås göra uppehåll i Alunda utöver uppehållen i Uppsala, Gimo och Östhammar. Sommartid trafikerar linje 775 Öregrund. Linje 886 trafikerar fortfarande Uppsala-Alunda men längs hela väg 288 vilket innebär en kraftigt minskad restid och möjliggör nyttjade av den nybyggda pendlarparkeringen i Hov.. För att ge god resmöjligheter för Gåvstaborna och de boende längs den gamla sträckningen av väg 288 lanseras den nya linjen 118 som trafikerar varje halvtimme. Tillsammans med linje 886 får de boende i Lindbacken kvartstrafik på vardagar. Medborgardialog Från och med slutet av november till med jul kommer trafikupplägget att samrådas med medborgare genom öppna möten på orter längs stråket. Dessutom kommer möjlighet ges att lämna synpunkter på UL:s hemsida.

Bilaga KTN 2016 118 2016-10-18 Dnr KT2016-0348 Trafikdirektören Johan Wadman Kollektivtrafiknämnden Internkontrollplan 2017 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna föreslagen internkontrollplan 2017 för Kollektivtrafikförvaltningen UL. Ärendet 2008-06-16 fastställde landstingsfullmäktige ett reglemente om det interna kontrollarbetet inom förvaltningarna. Syftet med internkontrollen är att identifiera och åtgärda risker. Nämnd/styrelse skall varje år anta en intern kontrollplan. Den interna kontrollplanen skall enligt 6 i reglemente för intern kontroll innehålla följande information. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Risk- och väsentlighetsbedömning Omfattning av den interna kontrollen Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen När, hur och till vem rapportering ska ske Internkontrollplanen har tagits fram under ledning av den administrativa avdelningen genom en process som omfattat hela förvaltningen och med stöd av en riskanalys. Bilagor Internkontrollplan 2017. Riskanalys. Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 118 Kollektivtrafikförvaltningen UL Bilaga 1. Internkontrollplan 2017 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål 1.1 Ekonomi Produktion Beräkning av ersättning till trafikföretag. Följa upp att ersättningen är korrekt beräknad samt rätt index är använt. Kontrollera avvikelseunderlaget. Utreda diffar på avräkningskontona 1669 samt 2895. Riskvärde Metod / Kontrollmoment 4 Fullständig granskning att samtliga månader är uppföljda. Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till J Tertialvis Controller Förvaltningschef 1.2 Ekonomi Ekonomi Kvalitetssäkra att intäkterna är korrekta. 4 Fullständig granskning att samtliga månader är uppföljda. J Tertialvis Controller Förvaltningschef 3.13 Försäljning Produktion Ej fungerande försäljningssystem Genomföra detaljerad analys av vilka 12 Kontroll att analysen är gjord N Kvartalsvis Försäljning Försäljningschef. möjliga problem som kan uppstå. och proaktiva aktiviteter initierade. 4.4 Samhälle & Trafik Medarbetare Personberoende Ha redundans för kritiska funktioner 16 Kompetens- och J Minst Avdelningschef Förvaltningschef bemanningsplanering årligen 4.19 Samhälle & Trafik Produktion Bristfällig resandedata Att resandedata är korrekt 9 Återkommande N Minst Avdelningschef Förvaltningschef rimlighetsbedömning halvårsvis 7.1 Teknik & infra Produktion PubTrans ur funktion Genomföra detaljerad analys av vilka möjliga problem som kan uppstå. 8 Kontroll att analysen är gjord och proaktiva aktiviteter initierade. N Kvartalsvis Systemförvaltare Ledningsgrupp Förklaring till tabell ovan. Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Kontrollmål Riskvärde Metod / Kontrollmoment Kontroll utvecklad? Frekvens Kontrollansvarig utsedd? Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelserapportering till Numrera kontrollmomenten för enkel uppföljning av kontrollmomentet gentemot riskanalys. Ange genom drop-downlisten inom vilket perspektiv i det balanserade styrkortet kontrollen är. Landstinget i Uppsala läns perspektiv är * Medborgare och Kund * Ekonomi * Produktion * Förnyelse * Medarbetare. Beskriv vad är det som skall följas upp. Frågeställning, aktivitet eller process. Vad är målet med kontrollen? Målet skall vara mätbart för att kunna göra en objektiv bedömning av resultatet. Utifrån riskanalysen anges värdet för händelsen. Ange hur kontrollen kommer att genomföras. Finns det en kontroll utvecklad för att kunna genomföra intern kontrollen? Ange J (ja), N (nej) eller K (Kommentar). Anges K skall kommentar till detta anges vid "Metod / Kontrollmoment. Hur ofta sker kontrollen. Månadsvis, kvartalsvis, tertialsvis, halvårsvis eller årlig kontroll. Ange om det finns dokumenterat vem eller vilka som ansvarar för att utföra kontrollen. Roll vilken är ansvarig för kontrollområdet. I rollen skall ingå att följa upp rutinen samt utveckla den och därmed reducera riskvärdet. Ange till vilken roll avvikelserapportering sker.

Kollektivtrafikförvaltningen UL Riskanalys 2017 Bilaga KTN 2016 118 Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Initierat kontrollen 1.1 Ekonomi Produktion Beräkning av ersättning till trafikföretag. Ekonomi 1 4 4 Då det är fast (70%) och rörlig del (bonus 30%). Kontrolleras enligt rutin varför sannolikheten att det sker är liten men det får stora konsekvenser om felaktiga beräkningar görs. 1.2 Ekonomi Ekonomi Kvalitetssäkra att intäkterna är korrekta. Ekonomi 2 2 4 Avräkningskontona 1669 samt 2895 har saldon som tillsammans uppgår till ca 50 mnkr. Viktigt att vi har kontroll på dessa konton. 1.3 Ekonomi Ekonomi Felaktig redovisning av dagskassor. Ekonomi 2 2 4 Vid kontanthantering finns alltid en risk för omedvetna samt medvetna fel. 1.4 Ekonomi Ekonomi Bristande kunskap om biljettsystemet. Ekonomi 2 3 6 Generellt på UL finns bristande kunskap om biljettsystemet. Bristande support från leverantören (Atron). 1.5 Ekonomi Ekonomi Dokumentera arbetsrutiner Ekonomi 3 2 6 I och med biljettsystemet samt ett stort antal försäljningskanaler har ekonomiprocessen förändrats och lett till nya arbetsrutiner. 1.6 Ekonomi Ekonomi Bristande lojalitet mot inköpsavtal samt att Ekonomi 3 3 9 Risk för att vi tvingas betala höga viten om vi inte följer avtal inte efterlevs. upphandlade avtal. 1.7 Ekonomi Ekonomi Felaktigt utbetalda löner Ekonomi 1 2 2 Finns risk att vi betalar ut felaktiga löner samt löner till anställda som avslutat sin anställning. Sannolikhet (1-4) Konsekvens (1-4) Riskvärde (SxK) Kommentar till Riskvärdering Riskhantering Motivering för Internkontrollarbete Begränsa Begränsa Begränsa Begränsa Begränsa Begränsa Ersättning till kontrakterade trafikföretag är UL:s största kostnad varför det är av stor vikt att beräkning av denna sker korrekt. Viktigt att vi har kontroll på konto 1669 samt 2895 då det är stora belopp som är bokade på dessa konton. Viktigt att ha kontroll på hantering av kontanter. Minskar risken för att fel uppstår samt att oegentligheter kan göras. Ca 34 mnkr bokas månatligen upp som intäkter från Arties. Det är av yttersta vikt att dessa intäkter blir korrekt bokade. Det är viktigt att rutinerna dokumenteras för att undvika uppkomsten av fel hantering som leder till inkomstbortfall. Kontroll sker genom avtalsuppföljningen mot de upphandlade avtalen. Viktigt att korrrekta löner betalas ut i enlighet med gällande anställningsavtal. Finns det rutin som beskriver de olika momenten i processen? (J/N/K) Är rutinen dokumenterad? (J/N/K) Är rutinen känd av personalen? (J/N/K) Är ansvarsfördelning tydlig? (J/N/K) Finns ansvarsfördelning dokumenterad? (J/N/K) Kontrollmål J N J J N Följa upp att ersättningen är korrekt beräknad samt rätt index är använt. Kontrollera avvikelseunderlaget. Riskvärde Metod / Kontrollmoment 4 Fullständig granskning att samtliga månader är uppföljda. J N J J N Utreda diffar på avräkningskontona 1669 samt 2895. 4 Fullständig granskning att samtliga månader är uppföljda. Kontroll utvecklad? (J/N/K) Frekvens Ansvar för kontroll samt uppföljning Avvikelse rapportering till J Tertialvis Controller Förvaltningschef J Tertialvis Controller Förvaltningschef J J J J N Följa upp att redovisning av dagskassor är korrekta. 4 Stämma av stickprov av dagskassor. J Månadsvis Controller Försäljningschef. J J J J J Stämma av att intäkterna är korrekt bokade från biljettsystemet. J N J J J Dokumentera arbetsflödet, skapa arbetsmanualer 6 Kontroll av att nya arbetsrutiner är tydligt dokumenterade 6 Kontroll av skarpa bokningar från Atries. J Månadsvis Controller Försäljningschef. N Årlig kontroll Controller Förvaltningschef J J J J J Kontrollera att vi är lojala mot upphandlade avtal. 9 Analys av inköp. J Tertialvis Administration Controller Begränsa J J J J J Kontrollera att rätt lön betalas ut till samtliga UL's 2 Stämma av lön mot gällande anställningsavtal för J Tertialvis Administration HR-chef anställda mot gällande anställningsavtal. samtliga UL's anställda. 1.8 Ekonomi Ekonomi Att alla rekvisitioner inte faktureras. Ekonomi 1 2 2 Finns risk att alla rekvisitioner inte faktureras. Begränsa Viktigt att alla rekvisitioner faktureras. J J J J J Följa upp att samtliga rekvisitioner faktureras. 2 Stämma av stickprov av rekvisitionsfaktureringen. J Månatlig Controller Försäljningschef. 1.9 Ekonomi Ekonomi Felaktig avskrivningstid på anläggningar Begränsa Kan bli kostsamt om för lång avskrivningstid 2 Inventera anläggningsregistret. J Kvartalsvis Controller Förvaltningschef samt att utrangeringar inte gjorts. tillämpas på anläggningar. 2.1 Administration Medarbetare Förståelse styrmodell - centralt Regionen kontra lokalt förvaltning 2.2 Administration Medarbetare Internkommunikationen och informationsöverföringen mellan avdelningarna Ekonomi 1 2 2 Finns risk för att felaktig/för lång avskrivningstid tillämpas på anläggningar samt att utrangeringar inte görs på ett korrekt sätt. Administration 3 2 6 Otydlighet, ineffektivitet, låg grad av delaktighet och förståelse för helhetn Begränsa Som medarbetare måste man förstå sin del i helheten. Det ökar motivationen och viljan att presetera sitt yttersta om du förstår vad du ska göra för att driva mot målen, både de lokala och de centrala övergripande Administration 4 2 8 Ineffektivt Begränsa Vi har nu former för att sprida information, men fortfarande måste vi se över våra huvuvdprocesser och mötas över gränserna. Projekt, samarbetsformer, informationsspridning för att skapa effektiva flöden och strukturerat driv mot målen J J J J J Inventera anläggningsregistret och försäkra oss om att rätt avskrivningstider används samt att utrangerade anläggningar tas bort ur anläggningsregistret. N N N K N Samtliga medarbetare har ett individuellt styrkort (som följs upp per tertial) där tydlig korrelation till central styrmodell framgår. 6 Samtliga medarbetare vet vilka UL:s övergripande mål och uppdrag är och hur dessa hänger ihop med det indivuduella styrkortet. Styrkortet upprättas i samband med MAS:et J J K K K Upplevelsen av god internkommunikation har ökat. 8 Upplevelsen av god internkommunikation har ökat jämfört med mätningen 2015. Enkäten skickas ut årligen. J Tertialvis Avdelningschef Avdelningschef J halvårsvis Kommunikationschef Kommunikationschef 2.3 Administration Medarbetare Oklara rollbeskrivningar och förväntningar Administration 2 4 8 Ineffektivitet, frustration och saker faller mellan stolarna Begränsa 8 alternativ dubbelarbetas. 2.4 Administration Medarbetare Återkoppling och feedback på individnivå Administration 2 3 6 Varje medarbetare har individuell/styrkort som följs upp i Begränsa 6 MAS och per tertial 2.5 Administration Produktion Diarieföringsprocessen hanteras effektivt Administration 2 3 6 Ärenden blir liggande och vi följer inte lagstiftningen Begränsa 6 2.6 Administration Medarbetare Sårbart med personberoende kompetens, en person/kompetensområde Administration 3 3 9 Värdefull och relevant kompetens försvinner med en individ Begränsa Vi behöver arbeta med att dokumentera processer och rutiner. I möjligaste mån minska sårbarheten och tydliggöra vad vi gör. N N N K K Alla medarbetare har tydliga styrkort och tydligt nedskrivna processer 9 Huvudprocesser med tillhörande stödprocesser finns dokumenterade. Givna aktiviteter och ansvar. J årligen Avd chef Avd chef 2.7 Administration Medarbetare Ledningens tydlighet, beslutsamhet och stringens Administration 2 3 6 Otydlighet, ineffektivitet, låg grad av delaktighet och förståelse för helheten 2.8 Administration Medarbetare Lyhört och effektivt ledarskap Administration 4 2 8 Sämre arbetsmiljö och mindre motiverade medarbetare Begränsa Tydliga, beslutsföra och raka ledare. Konsekvensstyrt ledarskap. Beslutsföra ledare Begränsa 6 J J N J J Upplevelsen av ett gott ledarskap har ökat 8 Högre HME i 2016 års medarbetarenkät J årligen Avd chef Avd chef 2.9 Administration Medarbetare Ett givet medarbetarskap Administration 4 2 8 Sämre arbetsmiljö och irritation Begränsa Medarbetarna är aktiva, tar ansvar för arbetsmiljön och processerna och "sätter sig inte på läktaren" N N N J N Medarbetarskapspolicyn är känd av alla. 8 Det finns en given och tydlig medarbetarskapspolicy 2.10 Administration Produktion Dokumenterade rutiner och huvudprocesser Administration 2 2 4 ineffektivt och svårare att nå målen Begränsa 4 3.1 Försäljning Medarbetare Flytten till Eldaren Försäljning 2 2 4 Osäkerhet, oro, lägre produktivitet Begränsa Kan innebära att medarbetare tappar fokus och möjlighet att genomföra sina uppgifter som leder till prodution. J J J J J Att samtliga planerade aktiviteter blir genomförda.. 4 Daglig avstämning under flyttveckan för att säkerställa processer och planering. 3.2 Försäljning Produktion Resursbrist på avdelningen Försäljning 1 2 2 Uppgifter blir inte gjorda. Intäktstapp och leveransbrist. Begränsa 2 N årligen Avd chef Avd chef J Dagligen i 7 dgr Försäljning Försäljningschef. 3.3 Försäljning Produktion Samarbete mellan avdelningar Försäljning 2 2 4 Uppgifter blir inte gjorda. Intäktstapp och leveransbrist. Begränsa 4 3.4 Försäljning Medarbetare För låg personalomsättning Försäljning 1 1 1 För litet tillskott av energi/kompetens. Mindre kreativitet Begränsa 1 3.5 Försäljning Medarbetare För hög personalomsättning på Kundtjänst Försäljning 2 2 4 Minskad prduktivitet. Resurskrävande rekrytering Begränsa Kan innebära personalbrist vid toppar samtidigt som utbildning och rekrytering är kostsamt och resurskrävande i sig. J J J J J Ta fram en plan för det uppskattade rekryteringsbehovet för 2017. 3.6 Försäljning Medarbetare Hot från arga kunder Försäljning 2 2 4 Orolig personal, arbetsmiljöproblem, sjukfrånvaro Begränsa 4 3.7 Försäljning Produktion Otydlig ansvarsfördelning betr Trafikinfo Försäljning 3 2 6 Uppgifter blir inte gjorda. Sämre leverans mot kund. Begränsa 6 3.8 Försäljning Produktion UL-korten tar slut Försäljning 1 4 4 Finns inga UL-kort till kunder. Innebär att försäljning stannar Begränsa Innebär intäktsförluster och problem med missnöjda kunder. 3.9 Försäljning Produktion Resursbrist på andra avdelningar Försäljning 2 2 4 I vissa processer beroend av andras leverans. Stopp i förs. Begränsa Innebär att planerade aktiviteter inte kan genomföras samt att processer för intäkter kan tillfälligt stoppas. 3.10 Försäljning Produktion Ojämn trafikproduktion Försäljning 2 2 4 Trafikstörningar påverkar Kundtjänst bemanning mm. Arbetsmiljöfråga 3.11 Försäljning Ekonomi Atries ur funktion Försäljning 4 3 12 Innebär produktionsstopp. Ekonomisk uppföljning (ex fakturering) upphör. 4 Uppföljning av plan vid avstämningstillfällen J Månadsvis Kundtjänstchef Försäljningschef. J J J J J Dokumentera en inköpsplan för 2017-2018. 4 Avstämning av inköpsplan löpande J Halvårsvis Försäljning Försäljningschef. J J J J J Genomföra avdelningsövergripande planering beträffande resursläget. Begränsa 4 Begränsa Kan innebära intäktsförluster samtidigt som kunden upplever biljettsystmet som ur funktion. N N N J J Genomföra detaljerad analys av vilka möjliga problem som kan uppstå. 4 Införa avstämningsmöten mellan berörda avdelningar 12 Kontroll att analysen är gjord och proaktiva aktiviteter initierade. N Kvartalsvis Försäljning Försäljningschef. N Kvartalsvis Försäljning Försäljningschef. 3.12 Försäljning Förnyelse Liten omvärldsbevakning Försäljning 2 1 2 Att vi inte följer utveckling inom fokusområden. Felaktiga och sena beslut. 3.13 Försäljning Produktion Ej fungerande försäljningssystem Försäljning 3 4 12 Systemen ur funktion. Uteblivna intäkter och minskat förtroende hos kund. Begränsa 2 Begränsa Kan innebära intäktsförluster samtidigt som kunden upplever biljettsystmet som ur funktion. N N N J J Genomföra detaljerad analys av vilka möjliga problem som kan uppstå. 12 Kontroll att analysen är gjord och proaktiva aktiviteter initierade. N Kvartalsvis Försäljning Försäljningschef. 3.14 Försäljning Produktion Telefonsystemet på Kundtjänst ur Försäljning 1 3 3 Kunderna kan inte nå oss på utlovade tider. Minskat Begränsa 3 funktion förtroende och irriterade kunder 4.1 Samhälle & Trafik Medarbetare Flytten Samhälle & Trafik 3 2 6 Osäkerhet, oro, lägre produktivitet Begränsa Flytten till Eldaren kommer att påverka samtliga medarbetare i olika grad. Viktigt att engagemanget och motivationen hålls uppe även under och efter denna förändring J N J J J Att eventuell oro framkommer och hanteras 6 Kontinuerlig dialog med medarbetare J Minst månadsvis Avdelningschef Förvaltningschef 4.2 Samhälle & Trafik Medarbetare Regionbildning Samhälle & Trafik 3 2 6 Osäkerhet, oro, lägre produktivitet Begränsa Regionbildningen och hur detta organiseras kommer att påverka ett antal medarbetare i olika grad. Viktigt att engagemanget och motivationen hålls uppe även under och efter denna förändring J N J J J Att eventuell oro framkommer och hanteras 6 Kontinuerlig dialog med medarbetare J Minst månadsvis Avdelningschef Förvaltningschef

4.3 Samhälle & Trafik Medarbetare Hög personalomsättning Samhälle & Trafik 2 3 6 Kompetensbrist, ökad belastning Begränsa Personalen besitter olika former av specialkompetens inom kollektivtrafik som tar tid att utveckla. Det innebär att personalomsättning direkt påverkar i vilken takt och med vilken kvalitet arbetet kan utföras. Dessutom risker kvarvarande personal att få en oacceptabel arbetssituation om den totala arbetsbördan inte kan anpassas. J N J J J Ha goda förutsättningar för att behålla personal 6 Kontinuerliga avstämningar med stöd av medarbetarsamtal, medarbetarundersökning J Minst kvartalsvis Avdelningschef Förvaltningschef Bilaga KTN 2016 118 4.4 Samhälle & Trafik Medarbetare Personberoende Samhälle & Trafik 4 4 16 Sårbart, kompetensbrist Begränsa För att kunna hantera avdelningens uppdrag har arbetsuppgifterna fördelats mellan medarbetarna med i vissa fall mycket litet överlapp. Vissa funktioner är dessutom direkt avgörande för att kollektivtrafik ska kunna bedrivas överhuvudtaget i form av planering och beställning av trafik. Det är därför mycket viktigt att dessa funktioner kan fungera även om någon medarbetare slutar. J N J J J Ha redundans för kritiska funktioner 16 Kompetens- och bemanningsplanering J Minst årligen Avdelningschef Förvaltningschef 4.5 Samhälle & Trafik Medarbetare Resursbrist Samhälle & Trafik 3 3 9 Kompetensbrist, ökad belastning Begränsa Vid resursbrist riskerar avdelningen inte att kunna leverera enligt avdelningens uppdrag. Dessutom riskerar medarbetarna överbelastning. 4.6 Samhälle & Trafik Medarbetare Oklara rollbeskrivningar på förvaltningsnivå Samhälle & Trafik 4 3 12 Ineffektivitet, saker faller mellan stolar Begränsa 12 4.7 Samhälle & Trafik Förnyelse Trafikförsörjningsprogrammet används inte Samhälle & Trafik 2 2 4 Vi arbetar inte mot de mål politiken givit oss Begränsa 4 J N J J J Anpassa ambitionsnivå efter tillgängliga resurser 9 Kontinuerlig bemanningsplanering J Minst månadsvis Avdelningschef Förvaltningschef 4.8 Samhälle & Trafik Produktion Politisk detaljstyrning Samhälle & Trafik 1 3 3 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa 3 4.9 Samhälle & Trafik Produktion Externa händelser som påverkar trafiken Samhälle & Trafik 1 4 4 Kollektivtrafiken kan inte användas Begränsa Externa händelser som påverkar J J J J J Säkerställa att befintliga rutiner ger avsedd effekt 4 Kontinuerlig avstämninng J Minst kvartalsvis Avdelningschef Förvaltningschef kollektivtrafiken måste hanteras för att minimera påverkan för våra kunder. 4.10 Samhälle & Trafik Förnyelse Externa parter hindrar önskad utveckling Samhälle & Trafik 2 2 4 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa 4 4.11 Samhälle & Trafik Medborgare och kund Synpunkter hanteras godtyckligt Samhälle & Trafik 3 2 6 Olika behandling Begränsa 6 4.12 Samhälle & Trafik Medborgare och kund Lågt förtroende Samhälle & Trafik 3 2 6 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa Om medborgarna skulle få lågt förtroende för planering och genomförande av kollektivtrafiken skulle vi inte kunna nå de mål som satts politiskt. N N N N N Säkerställa att förtroendet hålls på en hög nivå 6 Avstämning genom Kollektivtrafikbarometern J Minst halvårsvis Avdelningschef Förvaltningschef 4.13 Samhälle & Trafik Ekonomi Felaktigt data från Rebus Samhälle & Trafik 2 3 6 Trafiken kan inte följas upp Begränsa 6 4.14 Samhälle & Trafik Ekonomi Oklart med rutiner och budget för Samhälle & Trafik 4 4 16 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa 16 infrastruktur 4.15 Samhälle & Trafik Produktion Reaktivt, behovstyrt arbetssätt Samhälle & Trafik 3 3 9 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa 9 4.16 Samhälle & Trafik Medarbetare Informationsöverföring mellan avdelningar Samhälle & Trafik 2 2 4 Ineffektivitet, saker faller mellan stolar Begränsa 4 4.17 Samhälle & Trafik Produktion Easit falerar Samhälle & Trafik 1 4 4 Kan ej följa upp projekt Begränsa 4 4.18 Samhälle & Trafik Produktion Brister i trafikutvecklingsprocessen Samhälle & Trafik 3 2 6 Svårighet att nå de övergripande målen Begränsa 6 4.19 Samhälle & Trafik Produktion Bristfällig resandedata Samhälle & Trafik 3 3 9 Risk för fel i beslutsunderlag Begränsa Beslut om trafik- och infrastrukturförändringar baseras delvis på resandedata. Fel resandedata riskerar fel i dessa beslut. J N J J N Att resandedata är korrekt 9 Återkommande rimlighetsbedömning N Minst halvårsvis Avdelningschef Förvaltningschef 4.20 Samhälle & Trafik Produktion Lång politisk process Samhälle & Trafik 4 4 16 Kort om handläggningstid och därmed svårt att arbeta med Begränsa 16 kvalitet 4.21 Samhälle & Trafik Produktion Brister i koordinering mellan trafik-, infrastrukturutveckling och mm-åtgärder Samhälle & Trafik 4 4 16 Ineffektivt Begränsa 16 4.22 Samhälle & Trafik Ekonomi Dålig koll på trafikekonomin Samhälle & Trafik 1 4 4 Direkt resultatpåverkande Begränsa Förändringar i trafiken påverkar direkt dess kostnad med relativt stora belopp. Viktigt att göra bra bedömningar och uppföljning av hur trafikekonomin påverkas. J N J J J Att trafikekonomin prognostiseras och följs upp korrekt 4 Granska beslutsunderag och utbetalningar J Månadsvis Avdelningschef Förvaltningschef 5.1 Stab Produktion Administration av bolagen Stab 2 2 4 Bolagsstämmor för bolagen hålls inte i tid. Årsredovisningar skickas inte till Bolagsverket i tid. 5.2 Stab Medarbetare Ej backup för stabens funktioner Stab 2 3 6 Det finns begränsad backup för stabens funktioner om någon är frånvarande. 5.3 Stab Produktion Ej uppdaterade krishanteringsplaner Stab 2 4 8 Krishanteringsplanerna är ej uppdaterade och hänger inte samman. Begränsa 4 Begränsa 6 Begränsa Det är av yttersta vikt att krishanteringsplanerna är uppdaterade med aktuella uppgifter. J J J J J Krishanteringsplanen ska antas av Ledningsgruppen årligen eller vid eventuell förändring. 6.1 Kommunikation Medborgare och kund 58 % positiva till UL's varumärke. Kommuniation 2 1 2 Sjunkande procent positiva till UL's Varumärke Acceptera Av stor vikt för UL's varumärke att andelen positiva inte sjunker. J J J J J Mätning av andelen som är posotiva till UL's varumärke. 6.2 Kommunikation Medborgare och kund Sjunkande marknadsandel Stab/nämnd 1 2 2 Lägre marknadsandel Acceptera Stor vikt för nämnden J J J J J Uppföljning att markandsandelen är högre än i 2015 2 Jämföra marknadsandel mot 2015 års utfall i års Kollbar Kollbar. 6.3 Kommunikation Ekonomi Samordning av budget och aktiviteter. Kommuniation 2 2 4 Budget i obalans. Kan ej genomföra planerade aktiviteter Begränsa Stor vikt för UL att ha en budget i balans J J J J J Att budget är i balans och att kostnaderna inte rusar. 4 Uppföljning av ekonomi på avdelningsnivå en gång per månad 6.4 Kommunikation Produktion Ökade digitala tjänster med ca 20 % Kommuniation 2 2 4 Når ej målet på +20% Acceptera Måttlig J J J J J Följa upp ökning av digitala tjänster. 4 Följa upp om ökningen av digtala tjänster når 20% eller ej. 6.5 Kommunikation Förnyelse Ny utvecklad hemsida/ul-app Kommuniation 2 1 2 Sämre kundservice Acceptera Stor vikt för UL. J J J J J Nya utvecklade versioner 2 Kontroll att nya versioner av hemsida samt app släpps. 6.6 Kommunikation Medarbetare Når inte målet på 75 % nöjdhet med intern Kommuniation 3 3 9 Sämre intern kommunikation samt färre nöjda medarbetare. Acceptera Stor vikt för UL. J J J J J Följa upp resultat i medarbetar enkäten. 9 Kontroll att andelen som är nöjda med intern kommunikation i medarbetarenkäten. kommunikation ökar i medarbetarenkäten. 8 Kontrollera att Ledningsgruppen har antagit krishanteringsplanen och att det finns dokumenterat i sammanträdesprotokoll. J Årlig kontroll Presschef Ledningsgrupp 2 Enkät J Årsvis Kommunikationschef Ledningsgrupp J Årsvis Staben Ledningsgrupp/nämnd J Månadsvis Ekonomi/Kommunikation Ledningsgrupp J Årsvis Kommunikationschef Ledningsgrupp J Årsvis Kommunikationschef Ledningsgrupp J Årsvis Kommunikationschef Ledningsgrupp 7.1 Teknik & infra Produktion PubTrans ur funktion Teknik & infra 2 4 8 Trafikledning utan verktyg, trafikinformation till kund ligger Begränsa nede Kan leda till intäktsförluster i from av minska resande, problem att leda trafiken för trafikbolagen samt ett högre tryck på kundtjänst N N J J N Genomföra detaljerad analys av vilka möjliga problem som kan uppstå. 8 Kontroll att analysen är gjord och proaktiva aktiviteter initierade. N Kvartalsvis Systemförvaltare Ledningsgrupp Förklaring till tabell ovan. Kontrollmoment nr. Perspektiv Rutin Initierat kontrollen Sannolikhet Konsekvens Riskvärde (SxK) Kommentar till riskvärdering Riskhantering Motivering till Internkontrollarbete Numrera kontrollmomenten för enkel uppföljning av kontrollmomentet gentemot riskanalys. Här anges inom vilket perspektiv i det balanserade styrkortet kontrollen är: Beskriv vad är det som skall följas upp. Frågeställning, aktivitet eller process. Varifrån i verksamheten kommer initiativet till att införa rutinen till riskanalys inför internkontrollplan? Sannolikheten för att en händelse inträffar enligt skala 1-4 som beskrivs närmre i Anvisningar samt bilaga 3, Riskmatris Konsekvenser av attt det inträffade sker enligt skala 1-4 som beskrivs närmre i Anvisningar samt bilaga 3, Riskmatris. Riskvärdet består av sannolikhet multiplicerat med konsekvens. Kommentar till riskvärdesbedömningen. Hur har tankarna bakom värderingen av sannolikhet och konsekvens varit? Ange lämplig hantering för att begränsa och förebygga riskerna. Riskhanteringen består av att antingen acceptera, begränsa, dela eller eliminera. Kommentera riskhanteringen i ruta "Kommentar till Riskvärdering". Ange varför rutin antingen förs vidare till del i internkontrollplanen eller ej. Varför förs rutinen över till internkontrollplanen? Vilka risker ser du i att rutinen brister och att arbetet behöver kontrolleras? Efter dessa följer ett antal Ja / Nej frågor som tydliggör dokumentation och ansvarsfördelning av rutinen. Är det oklart avseende exempelvis samtliga enheters dokumentering och ansvarsfördelning ange K för att kommentara detta i ruta "Kommentar till Riskvärdering".

Bilaga KTN 2016 119 2016-11-03 Dnr KT2016-0299 Samhälle och trafik Nina Waara Tfn 018-611 19 41 E-post nina.waara@ul.se Kollektivtrafiknämnden Kollektivtrafik för Västmanland Trafikplan 2030 (KTM160081) Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till remissyttrande till Landstinget i Västmanland. Ärendet Kollektivtrafik för Västmanland Trafikplan 2030 anger utvecklingen av kollektivtrafiken i Västmanlands län samt behov och utveckling av länsgränsöverskridande trafik. Förslaget är ute på remiss under perioden 26 september 1 december 2016.

Bilaga KTN 2016 119 2016-11-14 Dnr KT2016-0299 Samhälle och trafik Nina Waara Tfn 018-611 19 41 E-post nina.waara@ul.se Kollektivtrafiknämnden Remissyttrande över Kollektivtrafik för Västmanland Trafikplan 2030 (KTM160081) Kollektivtrafik för Västmanland - Trafikplan 2030 belyser den strategiska inriktningen för kollektivtrafikutvecklingen i Västmanland på ett tydligt och strukturerat sätt. Landstinget i Uppsala län delar den ansats för planeringen av kollektivtrafiken som redovisas i de inledande kapitlen med tågtrafiken tillsammans med regionbusstrafiken som stomme för den regionala kollektivtrafiken. Landstinget i Uppsala län avvisar däremot förslaget om en förbifart vid Sala för att trafikera direktgående tåg mellan Västerås och Uppsala. Landstinget i Uppsala län har ställt sig bakom de ambitioner den inriktningen som uttrycks inom den storregionala infrastruktur- och trafikutvecklingen i Mälardalen, bland annat EBS-samarbetet som redovisas här, men även Trafikplan 2017 och regionaltågstrafikens utveckling i Stockholm Mälardalen. Landstinget i Uppsala län ser dock med fördel behov av några förtydliganden och kompletteringar avseende den länsgränsöverskridande trafiken och förslag som påverkar förutsättningarna för denna: Trafikplan 2030 har höga ambitioner för kollektivtrafikens utveckling sett till länets befolkningsunderlag och det resande som detta genererar. Landstinget i Uppsala län efterfrågar ett förtydligande resonemang avseende ett genomförande av planen sett till marknadsförutsättningar och samhällsekonomiska vinster. Trafikplan 2030 redovisar inte heller någon trafikekonomisk analys. Dessa förtydliganden skulle vara välkomna för att kunna bedöma potentialen i förslaget. I Trafikplan 2030 förespeglas en omfattande utveckling av den egna tågproduktionen utan direkt koppling till konsekvenser för den storregionala tågtrafikens utveckling och system. Den planerade tågtrafiken förutsätter sannolikt dubbelspår på stora delar av sträckan Västerås-Sala-Uppsala vilket inte beaktas i Trafikplan 2030. Landstinget i Uppsala län önskar ett förtydligande resonemang avseende detta. Landstinget i Uppsala län önskar ett förtydligande i Trafikplan 2030 av skillnader i förutsättningar för genomförande av Trafikplan 2030 och de inspel som RKM Västmanland gjort i den storregionala systemanalysen som de sju

Bilaga KTN 2016 119 länen i En Bättre Sits ställt sig bakom och som fastställts vid Mälardalsrådets styrelsemöte den 30 september 2016. Landstinget i Uppsala län efterfrågar ett förtydligande i Trafikplan 2030 av hur denna knyter an till MÄLABs Trafikplan 2017 för regionaltågstrafikens utveckling i Mälardalen omfattande bland annat Mälarbanan, Svealandsbanan och UVEN-trafiken samt den nu fastställda strukturbild som tagits fram i EBSsamarbetet. I Trafikplan 2030 föreslås parallellgående tågtrafik till annan, befintlig trafik, vilket Landstinget i Uppsala län inte förordar då detta riskerar att suboptimera de tillgängliga resurserna. Den regionala tågtrafiken som förespeglas i Trafikplan 2030 bör vidare beaktas i ett systemperspektiv eftersom den påverkar kapacitetsutnyttjandet i övriga delar av spårsystemet i ett storregionalt perspektiv. Landstinget i Uppsala län önskar att detta förtydligas. Landstinget i Uppsala län avvisar förslaget om direkttåg på sträckan Västerås- Uppsala-Arlanda på 60 minuter enligt förslag i Trafikplan 2030 med utgångspunkt i följande: o Detta förutsätter byggande av en ny järnvägslänk (triangelspåret) vilken ej är upptagen i den storregionala tågtrafikplaneringen och ej heller i den storregionala systemanalysen som de sju länen i En Bättre Sits ställt sig bakom. o Förslaget bygger på parallellgående trafik Uppsala-Sala och troligtvis även Sala-Västerås vilket ej är en önskvärd utveckling. o De befintliga banorna är enkelspårbanor vilket kan leda till kapacitetsbrist för den befintliga tågtrafiken. o Det föreslagna upplägget kräver vändande tåg på Arlanda för vilken infrastrukturen saknas och som inte är noterat som ett behov i den storregionala systemanalysen. o Förslaget innebär en tillkommande tåglinje som ej ingått i dialogen om regionaltågstrafiken, bland annat UVEN-trafiken. Landstinget i Uppsala län vill istället förorda Arosstråket, innebärande ny järnväg mellan Enköping och Uppsala som skulle förstärka sambandet mellan östra och västra Mälardalen, stödja utvecklingen av flerkärnighet i Mälardalen och samtidigt möjliggöra en ny koppling mellan Västerås och Arlanda via Uppsala. Trafikplan 2030 redovisar inte utvecklingen av busstrafiken på sträckan Västerås-Uppsala i ljuset av en direkttågslinje på sträckan Västerås-Uppsala utan uppehåll i Sala. I det fall dagens busstrafik på sträckan avses avvecklas bör detta tydligt anges i programmet. Landstinget i Uppsala län önskar att utvecklingen av den regionala busstrafiken Västerås-Uppsala och Upptågstrafiken Sala-Uppsala förtydligas i Trafikplan 2030.

Bilaga KTN 2016 119 Hållbarheten i Bilaga C sett i ett 2030 perspektiv anses vara låg och av ringa intresse för bedömning av programmets ambitioner. Vad gäller utvecklingen av den inomregionala busstrafiken har Landstinget i Uppsala län inget att invända då detta utgår från specifika förutsättningar för Västmanlands län. Landstinget i Uppsala län önskar en fortsatt god dialog och samsyn med Västmanlands län om gemensamma behov av regional kollektivtrafik. För Landstinget i Uppsala län Bertil Kinnunen Ordförande kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör

Bilaga KTN 2016 120 2016-11-14 Dnr 2016-0219 Samhälle och trafik Ebba Blomstrand Tfn 018-611 19 39 E-post ebba.blomstrand@ul.se Kollektivtrafiknämnden Underlag inför kommande åtgärdsplanering 2018-2029 Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att godkänna framlagt förslag till underlag inför Trafikverkets kommande arbete med åtgärdsplanering för 2018-2029. Ärendet Trafikverket har begärt in underlag inför kommande arbetet med att ta fram en ny nationell transportplan för perioden 2018-2029. Trafikverket behöver en bild av vilka potentiella objekt som planeras under perioden på en totalkostnad på minst 50 miljoner kronor, respektive 25 miljoner kronor för de regionala planerna. Uppsalaregionen är en av Sveriges snabbast växande regioner och en del av Stockholm Mälarregionen. För att möta förväntad befolkningsökning och möjliggöra utveckling i hela regionen krävs stora satsningar på infrastrukturen. Med anledning av transportsektorns miljöpåverkan måste åtgärder som förbättrar förutsättningarna att öka det kollektiva resande prioriteras i kommande plan. Kollektivtrafiknämnden har identifierat följande objekt med möjlighet till medfinansiering: Kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad Återinföra möjligheten att söka statlig medfinansiering för investering i spårfordon Därutöver har följande brister och objekt kopplat till järnvägssystemet identifierats, som bör prioriteras i kommande nationell transportplan: Ostkustbanan o Ytterligare två spår mellan Arlanda och Uppsala o Anläggning av förbigångsspår på sträckan Storvreta Furuvik o Utökad ram för trimningsåtgärder i kommande plan o Plattformsförlängning till minst 170 meter samt upprustning av kundmiljö och ökad tillgänglighet för stationerna Storvreta, Vattholma, Skyttorp och Örbyhus Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 120 2 (2) Dalabanan o Upprustning av och nyinvesteringar i banan för utökad kapacitet och driftsäkerhet o Plattformshöjning samt upprustning av kundmiljö och ökad tillgänglighet vid Morgongåva station och Heby station o Fler tåguppehåll på sträckan Uppsala - Sala o Utbyggnad av Sala station för ökad kapacitet enligt förslag i FU Planläggningsprocess för Arosstråket, det vill säga ny järnväg mellan Enköping och Uppsala som knyter ihop Mälarbanan med Ostkustbanan och som möjliggör en ny koppling mellan västra Mälardalen och Arlanda, bör initieras under planperioden Bilagor Underlag inför kommande åtgärdsplanering 2018-2029 Kopia till: Trafikverket

Bilaga KTN 2016 120 2016-11-14 Dnr KT2016-0219 Samhälle och trafik Ebba Blomstrand Tfn 018-611 19 39 E-post ebba.blomstrand@ul.se Underlag inför kommande åtgärdsplanering 2018-2029 Om ärendet Trafikverket har begärt in underlag inför kommande arbetet med att ta fram en ny nationell transportplan för perioden 2018-2029. Trafikverket behöver en bild av vilka potentiella objekt som planeras under perioden på en totalkostnad på minst 50 miljoner kronor, respektive 25 miljoner kronor för de regionala planerna. Sammanfattande överväganden Uppsalaregionen är en av Sveriges snabbast växande regioner och en del av Stockholm Mälarregionen. För att möta förväntad befolkningsökning och möjliggöra utveckling i hela regionen krävs stora satsningar på infrastrukturen. Med anledning av transportsektorns miljöpåverkan måste åtgärder som förbättrar förutsättningarna att öka det kollektiva resande prioriteras. För att hantera de klimat- och miljöutmaningar vi står inför krävs det ett robust, kapacitetsstarkt, effektivt och pålitligt kollektivtrafiksystem. Satsningar på kollektivtrafik i kommande plan är därmed en förutsättning för att öka det hållbara resandet och stärka regionens utveckling. Kollektivtrafiknämnden har identifierat följande objekt med möjlighet till medfinansiering: Kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad Återinföra möjligheten att söka statlig medfinansiering för investering i spårfordon Därutöver har följande brister och objekt kopplat till järnvägssystemet identifierats, som bör prioriteras i kommande nationell transportplan: Ostkustbanan o Ytterligare två spår mellan Arlanda och Uppsala o Anläggning av förbigångsspår på sträckan Storvreta Furuvik o Utökad ram för trimningsåtgärder i kommande plan o Plattformsförlängning till minst 170 meter samt upprustning av kundmiljö och ökad tillgänglighet för stationerna Storvreta, Vattholma, Skyttorp och Örbyhus Dalabanan Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 120 2 (4) o Upprustning av och nyinvesteringar i banan för utökad kapacitet och driftsäkerhet o Plattformshöjning samt upprustning av kundmiljö och ökad tillgänglighet vid Morgongåva station och Heby station o Fler tåguppehåll på sträckan Uppsala - Sala o Utbyggnad av Sala station för ökad kapacitet enligt förslag i FU Planläggningsprocess för Arosstråket, det vill säga ny järnväg mellan Enköping och Uppsala som knyter ihop Mälarbanan med Ostkustbanan och som möjliggör en ny koppling mellan västra Mälardalen och Arlanda, bör initieras under planperioden Kapacitetsstark kollektivtrafik i Uppsala stad Uppsala är en av Sveriges snabbast växande städer och fram till 2050 förväntas stadens invånare öka från 200 000 till 300 000. För att staden ska kunna växa krävs ett förstärkt kollektivtrafiksystem då dagens infrastruktur begränsar möjligheten att öka busstrafiken. I Uppsala stad är en satsning på kapacitetsstark kollektivtrafik, antingen BRT eller stadsspårväg, en förutsättning för att staden ska kunna växa på ett hållbart sätt. Satsningen skulle bidra till att skapa ett attraktivare kollektivtrafiksystem med utökade pendlingsmöjligheter för alla som bor, arbetar och studerar i regionen. Därutöver stärks exploateringsmöjligheterna i staden. Tillsammans med Uppsala kommun genomförs en systemvalsstudie där BRT och stadsspårväg studeras och jämförs mot ett nollalternativ, det vill säga en vidareutveckling av dagens bussystem. Den studerade sträckningen har formen av en åtta och följer en varierad bebyggelse och potentiella exploateringsområden med planer för ungefär 24 000 nya bostäder. Linjesträckningen går även genom större arbetsplats-, universitets- och handelsområden, till exempel Akademiska sjukhuset, Sveriges lantbruksuniversitet och Gränby. Anläggningskostnaderna för ett BRT system respektive ett spårvägssystem beräknas uppgå till 1,7 respektive 4,6 miljarder kronor. Till det ska även läggas fordonsinvesteringar, drift- och underhållskostnader. Återinföra möjligheten att söka statlig medfinansiering för investering i spårfordon Tidigare var det möjligt att söka statlig medfinansiering för investering i spårfordon för regional kollektivtrafik. Enligt förordningen gäller det nu enbart spårfordon som finns utpekat i den banhållningsplan som fastställts för 2004-2015. Detsamma gäller inte för investering eller hyra av fartyg. Kollektivtrafiknämnden anser att möjligheten att söka medel för investering i spårfordon bör återinföras. Anledningen till det är att det pågår en generationsväxling av spårfordon. Dagens spårfordon är gamla samtidigt som kapaciteten för att möta förväntad resenärsutveckling inte är tillräcklig. Det finns således ett stort behov av investering i spårfordon med hög kapacitet och komfort, och för att underlätta generationsväxlingen bör möjligheten att söka statlig medfinansiering återinföras.

Bilaga KTN 2016 120 3 (4) Ostkustbanan Uppsala Stockholm är det stråk med störst länsöverskridande pendling i Sverige. Stråket är dock hårt belastat. För att stärka kopplingen mellan Uppsala och Stockholm krävs satsningar på Ostkustbanan i kommande nationell transportplan. Uppsala län är även en viktig länk för såväl person- som godstrafiken och kopplar samman norra Sverige med Arlanda och Stockholm. Genom satsning på Ostkustbanan stärks därför även tillgängligheten norr om Uppsala mot Stockholmsregionen. För att kunna möta förväntad ökning av befolkning och transporter samt stärka regionens utveckling är ökad kapacitet och kvalitet på Ostkustbanan en förutsättning. När dubbelspårsutbyggnaden genom Gamla Uppsala är färdig återstår, för att uppnå full effektivitet av den kapacitetsutbyggnad som skett, att förbigångsspår anläggs på sträckan Storvreta Furuvik. Kollektivtrafiknämnden förordar därför att ytterligare två spår mellan Uppsala och Arlanda prioriteras i kommande plan samt att förbigångsspår anläggs efter banan mellan Uppsala och Gävle. Detta bidrar till att öka de kollektiva resmöjligheterna i stråket samtidigt som det stärker förutsättningarna för regional och lokal utveckling samt tillväxt bland annat i form av ett ökat bostadsbyggande i stationsnära lägen längs stråket. I kommande plan bör även ramen för trimningsåtgärder utökas. Detta för att öka järnvägssystemets pålitlighet och robusthet. Kollektivtrafiknämnden ser behov av ökade trimningsåtgärder i regionen bland annat vid Uppsala C, till exempel ökad kapacitet för både vändande och genomgående trafik samt för fordonsuppställning/ nattvila. För att klara av framtida resenärsutveckling utreder Kollektivtrafiknämnden förutsättningar för långsiktig fordonsförsörjning genom effektivare trafikeringsupplägg och ökad transportkapacitet i fordonen. Behov finns att anskaffa nya kapacitetsstarkare tågfordon. Om landstinget fattar beslut om anskaffning beräknas nya fordon finnas för trafiksättning tidigast år 2020. Ett problem är dock att flertalet av Upptågets stationer har förkorta plattformar samt att de inte är tillgänglighetsanpassade i höjd och kundmiljö. Därav förordas plattformsförlängning samt upprustning av stationerna med standardhöjning av kundmiljön samt tillgänglighetsanpassning. Stationerna som bör prioriteras är Storvreta, Vattholma, Skyttorp och Örbyhus. Dalabanan Dalabanan är en viktig länk mellan Uppsala - Sala och Borlänge. I dag är Dalabanan i behov av upprustning och investeringar i kapacitetshöjande åtgärder för att stärka tillgängligheten till Uppsala, Stockholm och Arlanda. Standarden på banan är ytterst bristfällig med risk för hastighetsnedsättning, detta på grund av sprickbildning i rälen. Kollektivtrafiknämnden förespråkar därför att Trafikverket genomför ett upprustningsprogram samt kompletterande investeringar som ska bidra till ökad kapacitet och robustare förutsättningar för att bedriva en turtät person- och godstrafik på Dalabanan. Detta bör göras utifrån förstudien som blev klar 2011. Åtgärder för att höja hastigheten samt ytterligare kapacitetsförbättringar mellan Uppsala och Sala bör rymmas inom kommande planperiod 2018-2029. Förkortad restid, ökad pålitlighet och utökad trafik skapar goda förutsättningar för ökad pendling och möjligheten till utbyggnad och utveckling längs med banan stärks. Kollektivtrafiknämnden anser även

Bilaga KTN 2016 120 4 (4) att det finns skäl att förändra banans klassning till högre nivå med hänsyn till den betydelse banan har. Därutöver ser Kollektivtrafiknämnden behov av att rusta upp stationerna i Heby och Morgongåva. Plattformarna är inte tillgänglighetsanapassade genom att de är för låga samt förekommer det brister i standard och kundmiljöer. Det behövs därför plattformshöjning och standardhöjning av kundmiljö samt tillgänglighetsanpassning. På längre sikt kan det även bli intressant med fler tåguppehåll längs Dalabanan, till exempel i Vänge och/eller Järlåsa. Det förutsätter dels att Uppsala kommun planerar för bebyggelseutveckling i berörda tätorter, dels att Trafikverket bygger ut kapaciteten i Dalabanan för att möjliggöra en effektiv och attraktiv trafikering. Orternas lägen lämpar sig för pendling med kollektivtrafik. Tågtrafiken med uppehåll vid större tätorter i stråket skulle också bidra till goda pendlingsmöjligheter och kortare restider samtidigt som den geografiska tillgängligheten ökar. Kollektivtrafiknämnden anser därför att förutsättningar för att kunna etablera fler tåguppehåll längs Dalabanan bör utredas vidare av berörda parter. För att möjliggöra utveckling av trafiken på Dalabanan ser Kollektivtrafiknämnden även behov av att Sala station byggs ut. Detta för att möjliggöra ökad kapacitet, och bör göras enligt förslag i funktionsutredning Sala station. Arosstråket Kollektivtrafiknämnden ser ett särskilt behov av att lyfta fram bristen av en öst-västlig järnvägsförbindelse norr om Mälaren. Kollektivtrafiknämnden anser att planeringen av Arosstråket, det vill säga ny järnväg mellan Enköping och Uppsala som knyter ihop Mälarbanan med Ostkustbanan bör initieras redan under denna planperiod med hänsyn till en snabbare omställning till ett hållbart transportsystem och förändrade persontransporter. I dagsläget är den öst-västliga förbindelsen norr om Mälaren bristfällig i kapacitet och restid. En utveckling av förbindelsen skulle koppla samman norra delarna av Mälarregionen med Uppsala, bidra till en funktionell och flerkärnig arbetsmarknad samt öka tillgängligheten till Arlanda. Därutöver bidrar Arosstråket till en avlastning av Stockholmsregionens transportsystem. För Landstinget i Uppsala län Bertil Kinnunen Ordförande i kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör

Bilaga KTN 2016 121 2016-10-06 Dnr KT2016-0315 Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn 018-611 19 64 E-post stefan.adolfsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Förlängning av trafikavtal avseende taxi Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att förlänga nuvarande avtal avseende taxitjänster med ett år. Ärendet Under vintern/våren 2016 har en upphandling av taxitjänster genomförts för främst sjukresetransporter men även anropsstyrd allmän kollektivtrafik. Trafikstart var 1 oktober 2016 och avtalslängden är ett år och tre månader, det vill säga till den 31 december 2017. Avtalet är möjligt att förlänga med ett plus ett (1+1) år. Anledningen till den korta avtalstiden är de pågående diskussionerna om ett eventuellt övertagande av färdtjänst från kommunerna, vilket bedömdes kunde påverka landstingets behov av taxitjänster år 2018 och framåt. Även om dessa diskussioner fortfarande är aktuella bedömer kollektivtrafikförvaltningen att det inte finns förutsättningar att få nödvändiga beslut tagna inför arbetet med en ny upphandling av trafik från årsskiftet 2017/2018. Därför föreslår UL att de nuvarande avtalen om taxitjänster förlängs inledningsvis med ett år till den 31 december 2018. Kollektivtrafikförvaltningen UL Storgatan 27 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 122 2016-10-18 Dnr KT2016-0248 Trafikdirektören Johan Wadman E-post johan.wadman@ul.se Kollektivtrafiknämnden Tidsstyrd taxa Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden godkänner lämnad redovisning. Ärendet Vid kollektivtrafiknämndens arbetsutskottsmöte 2016-09-22 88 fick kollektivtrafikförvaltningen i uppdrag att göra en översiktlig redovisning av vilka effekter en tidsstyrd taxa skulle innebära. Bilaga Effekterna av tidsstyrd taxa Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

Bilaga KTN 2016 122 Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län Effekterna av tidsstyrd taxa. 2016-11-07

Bilaga KTN 2016 122 Innehåll Sammanfattning... 3 Dagens resande... 3 Periodbiljetter... 6 Reskassa... 6 Pensionärer... 6 Ekonomiska konsekvenser... 7 Utmaningar... 7

Bilaga KTN 2016 122 Sammanfattning Införandet av nya biljetter som gäller under vissa förutsättningar riskerar att göra det krångligare att resa. För att få en ekonomi i balans skulle prissänkningen behöva kompenseras med prishöjningar under rusningstid. Kollektivtrafikförvaltningen ställer sig tveksamma till att en tidsdifferentierad taxa skulle öka resandet om kravet samtidigt är en ekonomi i balans. Dagens resande Resandet under en vardag har två tydliga pucklar. En på morgonen och en på sen eftermiddag. 12 000 Påstigande per vardagsdygn 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 00-01 01-02 02-03 03-04 04-05 05-06 06-07 07-08 08-09 09-10 10-11 11-12 12-13 13-14 14-15 15-16 16-17 17-18 18-19 19-20 20-21 21-22 22-23 23-00 Stadsbuss Regionbuss Upptåget Totalt är det ca 117 000 påstigningar en genomsnittlig vardag. Per trafikslag fördelar sig påstigningarna enligt följande: Regionbuss 32 000, Stadsbuss 73 000, Upptåget 12 000 och SL Pendeln 17 000.

Bilaga KTN 2016 122 Vuxen Periodbiljett Denna grupp reser på 30-dagars eller årsbiljett inklusive Autogiro (men exkl. UL/SL). Denna grupp följer det övergripande resmönstret. Vuxen Periodbilj. 00-05:59 06-08:59 09-14:59 15-18:59 19-23:59 Reskassa De som betalar med Reskassa reser mer jämt fördelat (per timme) över dagen. Betala med Reskassa 00-05:59 06-08:59 09-14:59 15-18:59 19-23:59

Bilaga KTN 2016 122 Studenter Denna grupp följer det övergripande resmönstret. Stud/ Ungd UL 30-d 00-05:59 06-08:59 09-14:59 15-18:59 19-23:59 Pensionärer Här kommer resandet igång efter morgonrusningen med ett ganska jämt resande (per timme) under dagen för att därefter minska på kvällen. Pensionärsbiljett 00-05:59 06-08:59 09-14:59 15-18:59 19-23:59

Bilaga KTN 2016 122 Tidsdifferentiering av priset Periodbiljetter De flesta resor under rusning, kl. 06-09 och 15-19 görs av pendlare med periodbiljett. Den här gruppen står för ca 70 % av resandet under denna tid. För de flesta av de här resenärerna som styrs av arbetstider är det sannolikt svårt att få dem att ändra sitt resmönster även om priset skulle förändras. De stora prisförändringarna som blev resultatet av taxereformen 2014 visade på att priset hade en marginell betydelse för resenärer med periodbiljetter. Skolungdom Här styrs resandet av skolan. Redan idag försöker UL i samarbete med skolorna få skolstarten att bättre anpassas till kapaciteten på vissa busslinjer. Reskassa Det är en ganska stor andel av resandet, 19 % på hela dygnet som reser och köper biljett med Reskassa. Denna grupp reser idag ganska jämt fördelad på dagen och en ganska stor volym på helgerna. Denna grupp kan säkert lättare planera sin resa och välja tider då det är billigare. Men redan idag har de här biljetterna en rabatt på 20 % rabatt jämfört med förköpta enkelbiljetter. För att få dessa kunder att flytta sitt resande från rusning skulle förmodligen krävas ytterligare rabatter. Pensionärer För pensionärer skulle sannolikt en tidsdifferentierad taxa få en begränsad effekt. Det är en ganska liten grupp som redan idag undviker rusningstiderna.

Bilaga KTN 2016 122 Konsekvenser och utmaningar med lågtrafiktaxa En tidsdifferentierad prissättning innebär ett stort avsteg från målet att göra resandet enkelt. Ekonomiska konsekvenser Att enbart sänka priserna utanför rusning skulle på kort sikt förmodligen endast ge intäktsbortfall. För att styra bort resandet från rusning och bibehålla en ekonomi i balans skulle kräva ganska stora sänkningar av priset i lågtrafik och höjningar under rusningstrafik. Skulle man exempelvis sänka priset på reskassan med 50 % utanför rusning skulle detta medföra en intäktsminskning på ca 100 000 kr per vardag. Det beräknas inte finnas några större besparingar i minskad produktion. Vissa turer/tider på Upptåget och på Stadsbussarna i Uppsala har väldigt hög beläggning Stadsbussarna, liksom Upptåget har runt 30 % av turerna under rusning med 80 % eller högre beläggning. Regionbussarna har marginellt med avgångar med över 80 % beläggning. Utmaningar En tidsdifferentierad taxa skulle också innebära flera nya utmaningar för UL: Hur ska länsgränsöverskridande trafik hanteras om inte grannlänen har samma regelverk? Vad ska gälla för resenär som påbörjar resan utanför rusning men sen gör ett byte när rusningstiden börjat? Hur ska förseningar hanteras? Nya tekniska lösningar ska utvecklas för att ha olika priser under ett dygn. Vid speciella periodbiljetter för lågtrafik, hur kan man delbetala om man reser under högtrafik? Ska det vara olika priser för olika kundgrupper ex. pensionärer, ungdom och vuxna?

Bilaga KTN 2016 122 Försöket i Örebro Länstrafiken i Örebro fick i april 2014 i uppdrag att under en testperiod från juni 2014 till juni 2015 införa nya periodbiljetter med 31 dagars giltighet med giltighet mellan kl.09.00 och 15.00 samt efter 18.00 till trafikens slut. Biljetterna finns dels för hela länet samt för de största tätorterna. Försöket är ännu ej utvärderat, men det fortsätter att vara gällande. Några större resandeförändringar har inte noterats.

Bilaga KTN 2016 123 2016-10-28 Dnr KT2016-0347 Samhälle och trafik Stefan Adolfsson Tfn 018-611 19 64 E-post stefan.adolfsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Samverkansavtal mellan UL och X-trafik Förslag till beslut Kollektivtrafiknämnden beslutar att teckna bifogat samverkansavtal med Region Gävleborg. Ärendet Idag finns ett avtal som reglerar samverkan mellan UL och X-trafik avseende den länsöverskridande trafiken som avser 2016. Under året har ett nytt avtal som gäller 2017 och framåt gemensamt arbetats fram som bygger på samma principer som under 2016. Bilagor Samverkansavtal mellan UL och X-trafik Kollektivtrafikförvaltningen UL Drottninggatan 7 Box 1400 751 44 Uppsala tfn vx 018-611 00 00 fax 018-13 03 25 org nr 232100-0024 www.ul.se

AVTAL Datum 2016-10-11 Bilaga KTN 2016 123 1 (3) Avtalsbenämning Samverkansavtal UL X- trafik Samverkansavtal mellan UL och X- trafik 1. Inledning Detta avtal om samverkan avseende kollektivtrafik har denna dag tecknats mellan Landstinget i Uppsala län/kollektivtrafikförvaltningen UL, org.nr 232100-0024 ( UL ), och Gävleborgs läns landsting/x-trafik org.nr 232100-0198 ( X-trafik ) i egenskap av regionala kollektivtrafikmyndigheter. 2. Bakgrund Under en längre period har kollektivtrafiken mellan Uppsala län och Gävleborgs län successivt utvecklats avseende såväl tåg som buss. Idag bedrivs all gränsöverskridande trafik av UL och utvecklingen har främst skett utifrån behovet i Uppsala län, men trafiken är till gagn även för bosatta i Gävleborgs län. Under åren har ett antal olika avtal och överenskommelser tecknats mellan länen. Detta avtal är ett led i att säkerställa en fortsatt utveckling av kollektivtrafiken. Parterna har kommit överens om att teckna detta samverkansavtal som ersätter alla tidigare avtal och överenskommelser avseende kollektivtrafik mellan länen. 3. Bilagor Till detta avtal hör följande bilagor: Bilaga 1 Tåg- och busstrafik Bilaga 1.1 Beskrivning av ULs trafik i Gävleborgs län Bilaga 2 Biljettsamarbete Bilaga 2.1 Aktuell biljettprislista för gemensamma biljetter 4. Trafik Den trafik som berörs av detta avtal beskrivs i bilaga 1. 5. Biljettsamverkan Principerna för biljettsamverkan mellan parterna beskrivs i bilaga 2. Vid prisförändringar som påverkar gemensamma produkter bör parterna informera varandra om detta minst fyra månader i förväg, så att erforderliga beslut hinner fattas i respektive organisation.

AVTAL Datum 2016-10-11 Bilaga KTN 2016 123 2 (3) Avtalsbenämning Samverkansavtal UL X- trafik 6. Kostnadsfördelning 6.1. Trafikkostnader Enligt modell för kostnadsberäkning, bilaga 1, ersätter X-trafik UL med 75 % av årsbeloppet 2017, d v s 6 500 000 kr. Från 2018 och framåt är ersättningsnivån 100% av årsbeloppet, d v s 8 673 000 kr/år. Senast under april månad ska ersättningen justeras för kommande år. Justering ska ske efter samråd mellan parterna vid förändringar av förutsättningar som överstiger +/- 5 %, enligt beräkningsprinciperna i bilaga 1. Båda parter ska öppet redovisa sina kostnader, intäkter och övriga data som används för beräkning av ersättningen. 6.2. Försäljning Båda parter ska arbeta aktivt för att ha minst ett fast försäljningsställe i Gävle, genom eget kundcenter eller ombud. Respektive part står då för sina egna försäljningskostnader och ingen provision eller avgifter ersätts mellan parterna. UL står för kostnaden för den biljettautomat som finns på Gävle station. 6.3. Infrastruktur Respektive part står för alla eventuella kostnader avseende infrastruktur (hållplatser, stationsavgifter m.m.) som krävs för trafiken inom respektive län. 7. Ansvarsfördelning UL ansvarar, i samråd med X-trafik, för planering, beställning och uppföljning av trafiken. X-trafik ansvarar för att delta vid samråd och att mot faktura utbetala ersättning enligt detta avtal. 8. Trafikutbud Parterna ska i god tid före beslut om trafikbeställning för kommande tidtabellsperiod samråda om trafikutbudet. 9. Betalplan Trafikkostnader faktureras tertialvis under sista månaden i tertialet. 10. Samarbete Parterna är överens om att verka för ett sammanhållet kollektivtrafiksystem mellan respektive län. Det innebär bland annat att så långt som möjligt erhålla anslutningsmöjligheter, enkla biljettlösningar och länsöverskridande trafikinformation.

AVTAL Datum 2016-10-11 Bilaga KTN 2016 123 3 (3) Avtalsbenämning Samverkansavtal UL X- trafik 11. Avtalstid Detta avtal gäller för perioden 2017-01-01 2018-12-31. Avtalet förlängs automatiskt med ett år i taget. Om någon av parterna vill säga upp avtalet ska detta ske skriftligen senast nio månader innan avtalets utgång. Detta avtal har upprättats i två exemplar varav parterna tagit var sitt. Uppsala 2016- - Gävle 2016- - Landstinget i Uppsala län Gävleborgs läns landsting Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Johan Wadman Trafikdirektör Kollektivtrafikförvaltningen UL

Bilaga KTN 2016 124 Månadsrapport Oktober 2016 Kollektivtrafikförvaltningen UL

Förvaltningsrapport Oktober 2016 Bilaga KTN 2016 124 2 (12) Trafik Stenkastning mot bussar i Uppsala I början av oktober inträffade flera enstaka incidenter med stenkastning mot bussar i Uppsala. De drabbade bussarna ställdes in men i övrigt kunde trafiken köras enligt tidtabell. Den 7/10 kördes den 100 000:e turen med dubbeldäckare i UL-trafik. Vid avgången kl 15.05 på linje 774 från Uppsala resecentrum mot Enköping uppmärksammades detta. UL-personal och representanter för Nobina var med och delade ut en påse med material till alla påstigande resenärer och under resan mot Enköping genomfördes en enklare frågetävling. Första dubbeldäckaren i UL-trafik kördes 11 juni 2012. Banarbeten och störningar i tågtrafiken För andra gången på kort tid drabbades tågtrafiken av ett totalstopp för alla ankommande och avgående tåg vid Uppsala C. Vid båda tillfällena berodde stoppen på olyckor med påkörda personer. Utöver ovanstående har UL:s buss- och tågtrafik fungerat normalt under oktober. NKI Nöjd Kundindex, NKI, mäts i kollektivtrafikbarometern och målet i förvaltningens styrkort för 2016 är 70 procent av UL:s resenärer som ska vara nöjda, det vill säga ge betyg 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för de senaste 12 månaderna är 67,5 procent. På frågan om hur nöjd man är med senaste resan ger 81,5 procent betyg 4 eller 5 för den senaste 12 månadersperioden. Planerade och pågående vägarbeten som påverkar UL-trafiken Linje 4 har Brantings torget som ändhållplats och kör inte till Årsta centrum till och med 11/12. Arbetet med korsningen Dag Hammarskjölds väg Norbyvägen har startat. Vägbanan ska sänkas och trafiksignaler installeras. Busslinjerna 6, 7, 11, 20 och 21 påverkas och kommer att ledas om. Det är bara hållplatsen Botaniska som inte trafikeras under ombyggnadstiden. Arbetena med nya Flottsundsbron gör att linje 42 vända vid Nåntuna backe. Sträckan Nåntuna backe Gottsunda centrum trafikeras inte. I Karlholmsbruk görs broreparationer från 24 oktober och buss linje 510 och 511 vänder vid Kalitplan i stället för att köra genom Karlholmsbruk. Broarbetet beräknas pågå året ut.

Bilaga KTN 2016 124 3 (12) Ekonomi Sammanfattande analys och framtidsbedömning Ur styrkortets ekonomiska perspektiv kan förvaltningen konstatera att det ackumulerade resultatet t.o.m. oktober är 4,4 mnkr sämre än budgeterat resultat samt 18,1 mnkr bättre än motsvarande period föregående år. Självfinansieringsgraden är 45,94% för perioden januari till oktober att jämföra med budget på 46,28%. Utfallet för de Totala intäkterna t.o.m. oktober är 1514, 9 mnkr, vilket är 5,6 mnkr under budget. I jämförelse med föregående år har intäkterna ökat med 163,1 mnkr, av vilket 129,3 ligger på ökade landstingsanslag. Biljettintäkterna ackumulerat t.o.m. oktober ligger 4,3 mnkr under budget. Rullande 12 avseende biljettintäkterna har ökat varje månad sedan början av 2015, med undantag för juni månad. Detta beror på ett teknikproblem med biljettsystemet som medförde ett uppskattat intäktsbortfall på ca 3,5 mnkr i juni månad. Intäkterna för skolkort ligger ackumulerat 3,2 mnkr under budget för årets första tio månader efter överenskommelsen med Uppsala kommun. Ackumulerat ligger de Totala kostnaderna t.o.m. oktober 1,2 mnkr under budget. Trafikkostnaderna ligger ca 9,8 mnkr under budget, vilket till stor del beror på att utvecklingen av indexkorgen inte följt budget. Dock har indexen för el samt diesel stigit de senaste månaderna. Merförsäljning ombord ligger under budgeterad nivå p.g.a. att andra betalningsmedel används i ökad utsträckning. Hur trafikkostnaderna kommer att utvecklas under året beror till stor del på utvecklingen av index där utvecklingen av indexen för diesel, el och RME kommer att ha stor betydelse. Lokal- och fastighetskostnader ligger till och med oktober 2,6 mnkr under budget. Förvaltningen har haft lägre kostnader än budgeterat för lokalhyror framförallt på Fyrislundsdepån och Drottninggatan. Övriga kostnader ligger 10 mnkr över budget. Dessa kan i huvudsak förklaras av följande poster. Kostnader för sjukresor ligger 12,5 mnkr över budgeterad nivå. Delvis beroende på att kostnader avseende november 2015 belastat resultatet för 2016 med 2 mnkr. Vi erhåller samlingsfakturor från taxibolagen och reservering har gjorts då fakturorna som erhålls avser föregående månad. Reservering har gjorts i augusti med 6,7 mnkr för att nu ligga i fas vad avser kostnaderna. Noterbart är att vi hade låga kostnader i augusti och september som avser juli och augusti beroende på lågt antal planerade operationer under sommaren. Däremot ligger budgeten rakt periodiserad och differensen mellan ackumulerat utfall och ackumulerad budget har fortsatt öka igen under oktober månad. En utredning pågår för att utreda sjukresekostnaderna. Kostnader för konsulter och främmande tjänster ligger 4,3 mnkr under budget. Detta beroende på projekt som ännu inte kommit igång i den takt vi trott. Avskrivningarna ligger 3,6 mnkr över budgeterad nivå. Förvaltningen har inventerat anläggningstillgångarna, vilket resulterat i slutavskrivningar för projekt som avslutats samt förändrad avskrivningstid för en investering. Den förändrade avskrivningstiden gör att avskrivningarna kommer att vara ca 300tkr över budgeterad nivå varje månad. Förvaltningen övertog sjukreseenheten 2016 och tidigare år har man bokfört kostnader i den takt fakturor inkommit. Detta har resulterat i att 2016 har kostnader för 13 månader bokförts som en kostnad hos förvaltningen men budgeten är baserad på 12 månader. Detta har lett till en kostnadsökning, motsvarande en månads kostnader, som inte fanns med i nuvarande budget. Förvaltningen har i augusti börjat periodisera fakturorna för sjukresor, vilket medfört att en kostnad på 6,7 mnkr (som avser den 13:e månaden) belastat resultatet för 2016. Passageavgiften på Arlanda har höjts. Höjningen av passageavgiften har belastat resultatet retroaktivt från december 2015. Med anledning av detta har förvaltningen genomfört en prishöjning den 20 september för passageavgifter från 85 kr till 120 kr. Vi lämnar i oktober en årsprognos på 0,3 mnkr. Anledningen till detta är dels att biljettintäkterna inte riktigt når upp i budgeterad nivå samt att utvecklingen av indexen påverkat trafikkostnaderna i negativ riktning. Förvaltningen har också rensat i anläggningsregistret och förkortat avskrivningstider och detta sammantaget leder till att förvaltningen lämnar en årsprognos på 0,3 mnkr Efter årets första tio månader kan förvaltningen ur styrkortets medarbetarperspektiv konstatera att timlönekostnaden inte har ökat nämnvärt, men årsprognosen är något högre. Sjukfrånvaron på förvaltningen är fortsatt låg och en effekt av främjande och förebyggande arbete med rehabilitering och att vi främjar en god arbetsmiljö. Förvaltningen planerar inte att hyra in personal.

Bilaga KTN 2016 124 4 (12) PERSPEKTIV: Medarbetare Timlönekostnaden har inte ökat nämnvärt tom oktober månad, men årsprognosen är något högre. Det beror, som tidigare nämnts, på planerade satsningar på vissa grupper och individer pga förändrade krav på kompetens och uppdrag. Utredningen och analysen är snart klar och löneökningarna realiseras hösten/vintern 2016. Tilläggas bör att sjukreseenhetens fyra medarbetare är en del av förvaltningen sedan 1 jan 2016 och det påverkar årsarbetarmåttet. Vi ser vissa behov av utökningar för att kunna matcha de krav som ställs och för att kunna utföra vårt uppdrag med god kvalitet, men vi arbetar alltid med att primärt utveckla och ta vara på de medarbetare vi har anställda och skapa förutsättningar för att de arbetar på toppen av sin kompetens. Sjukfrånvaron på förvaltningen är fortsatt låg och en effekt av att vi arbetar främjande och förebyggande med rehabilitering och att vi främjar en god arbetsmiljö. Då vi är en liten förvaltning påverkas statistiken direkt av ett fåtal sjukfall. Förvaltningen planerar inte att hyra in personal. Nyckeltal medarbetare Utfall ackum. Riktvärde/budget 2016 Utfall ackum. föreg år Årsprognos 2016 Timlönekostnadens proc. förändring jfr med föreg. år, % 1,1% 2,0% 2,3% Antal årsarbetare (genomsnittligt värde för aktuell period) 75 75 73 75 Procentuell förändring jfr ack utfall föregående år 1,1% Inhyrd personal, antal årsarbetare 0 0 0 0 Inhyrd personal, mnkr 0 0 0 0 Total sjukfrånvaro, % 2,6% 2,7% 2,7% 2,7% 85 80 75 70 65 Årsarbetare, rullande 12 månader Förvaltningen har en god bemanning och vi har god kontroll över kompetensförsörjningen. Sjukfrånvaron är mycket låg och vi försöker alltid arbeta proaktivt. PERSPEKTIV: EKONOMI Om man ser till ULs styrkort är det ackumulerade resultatet efter årets första tio månader -2,2 mnkr vilket är 4,4 mnkr sämre än budget. Självfinansieringsgraden är 45,94% att jämföra med budget för motsvarande period på 46,28%. Totala intäkterna ligger ackumulerat t.o.m. oktober 5,6 mnkr under budget. I jämförelse med föregående år har totala intäkter ökat med 163,1 mnkr, varav 129,4 mnkr beror på ökade landstingsanslag. Biljettintäkterna ligger ackumulerat 4,3 mnkr under budget. I jämförelse med föregående år har biljettintäkterna ökat med 21,9 mnkr eller 4,7 %. Det är framförallt försäljningen av periodkort som, procentuellt sett, ökat mot föregående år. Exempelvis har försäljningen av långa periodkort ökat med 12,9 % mot föregående år. Utvecklingen av biljettintäkterna har varit positiv och rullande 12 för biljettintäkterna har ökat varje månad från början av året fram till oktober månad. Enda undantaget är juni då

Bilaga KTN 2016 124 5 (12) biljettintäkterna rullande 12 sjönk något. Detta beror på teknikproblem med biljettsystemet som medförde ett uppskattat intäktsbortfall på ca 3,5 mnkr i juni månad. Skolkortsintäkter ligger ackumulerat 3,2 mnkr under budgeterad nivå. Differensen mot budget har utjämnats efter att basen för fakturering har förändrats. I jämförelse med föregående år har dock skolkortsintäkterna ökat med 4,7 mnkr. De ackumulerade intäkterna avseende trafik med angränsade län Gävleborg ligger 2,5 mnkr under budget. Under året kommer dessa intäkter att hamna på 4,2 mnkr mot en budget på 7,5 mnkr. Utfallet avseende vidarefakturering av biogas samt vidarefakturering av kostnader i gemensamma projekt ligger över budgeterad nivå. Totala kostnaderna ligger ackumulerat t.o.m. oktober cirka 1,2 mnkr under budget. Mot föregående år har kostnaderna ökat med 145 mnkr. Trafikkostnaderna ligger cirka 9,8 mnkr lägre än budget, vilket till stor del beror på lägre kostnad för index gällande trafikavtalen jämfört med budget. Från den 1 juli har indexkorgen på Nobina att förändras. PPI Diesel har delvis ersatts med RME-index, vilket kommer att driva upp kostnaderna för index på Nobina. Indexen för el samt diesel har stigit kraftigt de senaste månaderna. Lokal- och fastighetskostnader ligger ca 2,6 mnkr under budget. Kostnaderna för framförallt Fyrislundsdepån ligger under budget med 1,7 mnkr. Även lokalhyran för Drottninggatan ligger under budgeterad nivå. Övriga kostnader ligger totalt sett 10 mnkr över budget där kostnaderna för sjukresor står för den stora negativa avvikelsen mot budget. Avvikelsen mot budget är per oktober 12,5 mnkr över budget (där 8,7 mnkr är hänförliga till 2015 men som belastat resultatet 2016). Förvaltningens kostnader för konsulter och främmande tjänster är lägre än budget beroende på att projekt är försenade i tid. Avskrivningarna ackumulerat ligger cirka 3,6 mnkr över budget beroende på inventering av projekt och investeringar där restbelopp på avslutade projekt skrivits av samt att vi förkortat avskrivningstiden på realtidssystemen i regionbussarna (INIT) där nyttjandeperioden förkortats. Där större delen av avvikelsen kan tillskrivas den förkortade avskrivningstiden på realtidssystemet INIT. Personalkostnader ligger ca 2 mnkr under budget. Ackumulerat utfall, mnkr Innev. år ack. Utfall Budget ack. Föreg. år ack. Utfall Utfall jmf. Budget Totala intäkter 1 515 1 521 1 352-6 Personalkostnader inkl inhyrd -45-47 -43 2 Övriga kostnader -1 472-1 471-1 329-1 Resultat -2 2-20 -4 Ackumulerat resultat 4,4 mnkr sämre än budget. För månaden 6,3 mnkr under budget. Resultatförbättring mot föregående år är +18,1 mnkr. Totala intäkterna ligger 5,6 mnkr under budget ackumulerat och 2,9 mnkr under budget för månaden. Biljettintäkterna ligger 4,3 mnkr lägre än budget ackumulerat men då hade vi ett intäktsbortfall på cirka 3,5 mnkr i juni pga. tekniska problem i biljettmaskinerna. Biljettintäkterna för oktober är 3,6 mnkr under budget för månaden. Når inte riktigt upp i den tuffa budgeten för månaden. Totala kostnaderna ligger ackumulerat 1,2 mnkr under budget. Kostnaderna ligger under budgeterad nivå till största del beroende på att trafikkostnaderna ligger under budget och där är det till stor del index som ligger under budgeterad nivå, dock har den utvecklingen av index inte varit lika gynnsam de senaste månaderna. Förvaltningen har också haft lägre kostnader för trafikinformation, hyror, konsulter och främmande tjänster. Förvaltningen har däremot haft högre kostnader för sjukresor och för avskrivningar och detta sammantaget gör att de totala kostnaderna ligger 1,2 mnkr under budget ackumulerat. Totala intäkterna består både av biljettintäkter och av övriga intäkter som är knutna till avtal samt landstingsanslag. Ackumulerat utfall avseende totala intäkter är 163 mnkr bättre än föreg. år (cirka 12 %). Det beror i huvudsak på den positiva utvecklingen av biljettintäkterna samt på det ökade landstingsanslaget. Biljettintäkterna har ökat med 4,7 % mot föregående år. Skolkortsintäkterna kommer inte upp i budgeterad nivå ligger 3,2 mnkr under budget. Den försäljningskanal som går starkast framåt är UL-appen. Rekordförsäljning i appen under oktober månad på 6,1 mnkr. Köp i TVM:erna (biljettautomaterna) har ökat sedan ombordtillägg på reskassa infördes på Upptågen i juni. Personalkostnader ligger under budgeterad nivå. Övriga kostnader ackumulerat t.o.m. oktober ligger 1 mnkr under budget ( se tidigare diagram)

Bilaga KTN 2016 124 Bruttokostnaden ligger under budgeterad nivå för januari till mars, dock över budget för april månad för att åter ligga under budget i maj. För april månad ligger bruttokostnaden över beroende på inventering av projekt och investeringar som resulterat i ökade avskrivningar som till största delen är av engångskaraktär. Bruttokostnaden ligger över budgeterad nivå i juli beroende på att sjukreskostnaderna ligger högre än budgeterad nivå samt beroende på marknadsföringskostnader i samband med testresenärsaktiviteter. Dock möts marknadsföringskostnaderna upp av intäkter med motsvarande samma belopp. I augusti ligger kostnaderna för sjukresor över budget. Reservering för sjukresekostnader har gjorts med 6,7 mnkr. I september följer bruttokostnaden budgeten. I oktober är bruttokostnaden högre beroende på att förvaltningen reserverat för ej inkomna fakturor vad avser hyra och föreningsavgifter. Bruttokostnaden %- förändring ack jmf med föregående år ökar beroende på ökade kostnader i samband med förvaltningens övertagande av sjukreseenheten samt på ökade trafikkostnader Ökningen av trafikkostnader jmf med föregående år beror på avtalade indexuppräkningar, incitament inom regiontrafiken, ökad produktionskostnad i stadstrafiken och totalt ökad produktion. Det är framförallt våra trafikavtal med GUB, Nobina och DSB som ökat jmf med föregående år. Verksamhetens intäkter ligger 5mnkr under budgeterad nivå. Verksamhetens intäkter ligger 5,1 % över motsvarande period fg år. Biljettintäkterna ligger ackumulerat 4,3 mnkr under budgeterad nivå. Ackumulerade skolkortsintäkter når inte upp i budgeterad nivå, men differensen mot budget har utjämnats efter att basen för fakturering har förändrats och skolkortsintäkterna för vårterminen är reglerade. Verksamhetens kostnader ligger ackumulerat cirka 4 mnkr under budgeterad nivå. De poster som ligger under budget är trafikkostnader som till stor del beror på att kostnader för index i trafikavtalen ligger under budgeterad nivå samt på att trafikinformationen ligger under budget. Den negativa utvecklingen av indexen de senaste månaderna har dock gjort att denna differens minskat de sista månaderna. Index som styr trafikavtalen är idag lägre än budgeterat. Hur trafikkostnaderna kommer att utvecklas under årets sista månader beror till stor del på hur utvecklingen av index kommer att se ut. Det är framförallt index för el, diesel och RME som kommer att få betydelse för hur utvecklingen blir. Förvaltnings kostnader för konsulter och främmande tjänster, hyror ligger under budgeterad nivå medan sjukresekostnaderna ligger högt över budgeterad nivå.