STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för klassiska språk Grundkurs i latin I, HT 2002, delkurs 2, 5 poäng Lördag 9:e november kl. 10 15 i A2 Inga hjälpmedel får användas under tentan. Fyll i samtliga svar på frågebladet! Skriv tydligt! Ge inga alternativöversättningar eller alternativa svar! Fyll i ditt namn, postadress och telefonnummer: Namn: Adress: Tfn: Tentan består av följande tre delar: 1. Prima Latina med grammatisk analys 2. Realia: Roms historia 3. Formlära Varje del måste vara godkänd för att tentan som helhet ska bli godkänd. Eventuella underkända delar tentas separat vid kommande omtentatillfälle. 1. Prima Latina med grammatisk analys Översätt hela de latinska texterna och skriv in översättningen på de linjerade raderna. Kontrollera att alla latinska ord verkligen kommer med i din översättning! Svara på frågorna om de ord som är understrukna i texterna. Om det efterfrågas, var noga med att ange fullständig formbestämning, ex. för finita verbformer: person, numerus, tempus, modus, huvudform; för substantiv och adjektiv: kasus, numerus, genus. Poängsättning: maxpoäng för varje översättning är 0, minuspoäng ges för felöversättning eller utebliven översättning. Rätt svar på de grammatiska frågorna till varje text ger pluspoäng som vanligt. 1.1 Ett sentensliknande uttalande hämtat från Livius (Ab urbe condita 22,39,19), som låter Quintus Fabius Maximus Cunctator säga detta i ett tal hållet för att försöka avråda en av konsulerna att ge sig ut i öppen strid mot Hannibal: Vanam gloriam qui spreverit, veram habebit vanus a. 3 fåfäng, tom ; sperno sprevi spretum 3 försmå, förakta ; verus a. 3 sann a. Bestäm verbformen spreverit!: b. I vilken typ av bisats står spreverit?: c. Vilken tidsrelation uttrycker spreverit i förhållande till huvudsatsens habebit? d. Bestäm verbformen habebit! Poäng 1.1: 1.2 Vulgata, Matteusevangeliet 24,11 13: Et multi pseudoprophetae surgent et seducent multos. Et quoniam abundavit iniquitas, refrigescet caritas multorum: qui autem perseveraverit usque in finem, hic salvus erit. 1/
pseudopropheta -ae m. falsk profet ; surgo surrexi surrectum 3 resa sig, uppträda ; seduco -duxi -ductum 3 förleda ; abundo 1 flöda över ; iniquitas -atis f. orättvisa ; refrigesco refrixi 3 svalna ; caritas -atis f. kärlek ; persevero 1 hålla ut ; usque adv. ända ; salvus a. 3 frälst a. Bestäm verbformen surgent! b. Bestäm verbformen abundavit! c. I vilken typ av bisats står abundavit? d. Bestäm formen multorum, samt specificera vad just denna användning av detta kasus kallas! e. Bestäm verbformen perseveraverit! f. Vilken typ av pronomen är hic? Poäng 1.2: 1.3 Plinius den yngre uppmanar i ett brev sin vän att skriva oftare: Olim mihi nullas epistulas mittis. Nihil est, inquis, quod scribam. At hoc ipsum scribe, nihil esse quod scribas, vel solum illud, unde incipere priores solebant: Si vales, bene est, ego valeo. Hoc mihi sufficit; est enim maximum. Ludere me putas? Serio peto. Fac sciam, quid agas, quod sine sollicitudine summa nescire non possum. Vale. olim adv. på länge ; inquis du säger (pres. ind. akt. av ett defekt verb med bara vissa former); unde adv. varmed ; incipio -cepi -ceptum 3 börja ; priores priorum m. pl. förfäder ; soleo solitus sum halvdep. 2 bruka ; valeo valui valiturus 2 må bra ; sufficio -feci -fectum 3 räcka (till) ; ludo ludi lusum 3 skämta ; serio adv. på allvar ; Fac sciam = Fac, ut sciam; sollicitudo -inis f. oro a. Vilken typ av pronomen är mihi, samt i vilket kasus står det? b. Bestäm verbformen scribam! c. Definiera i vilken typ av bisats scribam står, samt förklara valet av modus i bisatsen! d. Bestäm verbformen scribe! 2/
e. Scribe styr konstruktionen nihil esse. Vad kallas denna konstruktion? f. Bestäm verbformen solebant! g. Vilken ordklass tillhör bene? h. Vad kallas konstruktionen ludere me? i. Definiera vilken typ av bisats quid agas är, samt förklara valet av modus! j. I vilket kasus står sollicitudine summa och varför? k. Bestäm verbformen possum! Poäng 1.3: 3/
1.4 Bellum Alexandrinum, vars anonyme författare troligen var ett av Caesars befäl i Alexandria, skildrar Caesars inblandning i Egyptens tronstrid. Detta avsnitt berättar om Alexandria-invånarnas förberedelser inför det romerska anfallet: Neque vero Alexandrinis in gerendis negotiis cunctatio ulla aut mora inferebatur. Nam in omnes partes, per quas fines Aegypti regnumque pertinet, legatos conquisitoresque dilectus habendi causa miserant magnumque numerum in oppidum telorum atque tormentorum convexerant et innumerabilem multitudinem adduxerant. neque vero men inte heller ; Alexandrinus -i m. invånare i Alexandria ; negotium -i n. syssla, uppgift ; cunctatio -onis f. dröjsmål ; mora -ae f. uppehåll ; infero intuli illatum oregelb. tillfoga ; finis -is m. område ; Aegyptus -i f. Egypten ; regnum -i n. kungadöme ; pertineo -tinui 2 sträcka sig ; conquisitor -oris m. värvare (av trupper) ; dilectus -us m. utskrivning av soldater ; tormentum -i n. kastmaskin ; conveho -vexi -vectum 3 samla ihop ; innumerabilis -e a. oräknelig ; multitudo -inis f. folkmängd a. Vad kallas konstruktionen in gerendis negotiis, samt i vilket kasus står den? b. Bestäm formen fines! c. Vilken typ av ord (ordklass) är -que! d. Vad kallas konstruktionen dilectus habendi causa? e. I vilket kasus står causa och i vilket kasus står dilectus habendi? f. Bestäm verbformen miserant! g. Vilken typ av genitiv är telorum och tormentorum? Poäng 1.4: 1.5: I detta elegiska distikon gör sig Martialis lustig över hur liten skillnad det ibland kan vara mellan två vitt skilda yrkesgrupper: Nuper erat medicus, nunc est vespillo Diaulus: quod vespillo facit, fecerat et medicus 4/
nuper adv. nyss ; medicus -i m. läkare ; vespillo -onis m. likbärare ; Diaulus -i m. (grekiskt egennamn) a. Bestäm verbformen erat! b. Substantiven medicus och vespillo förekommer båda två gånger. Ingen gång fungerar de som subjekt i satsen. Vilken funktion i satsen (satsdel) har de på diktens första respektive andra rad? c. Bestäm verbformen fecerat! Poäng 1.5: Poäng totalt del 1: Betyg del 1: 2. Realia: Roms historia Besvara frågorna genom att kortfattat ange så många fakta som möjligt. Skriv in svaren på de linjerade raderna. 2.1 Redogör för huvuddragen i Roms dramatiska förvandling från republik till principat c:a 50 27 f.kr. genom att nämna inbördeskriget mellan Caesar och Pompeius, mordet på Caesar, huvudintressenterna i den följande maktkampen, dess olika turer och utgång, etc.! 5/
Poäng 2.1: 2.2 Vilka var Tiberius och Gaius Gracchus, när ungefär verkade de och vad ville de åstadkomma? Poäng 2.2: 2.3 Redogör för Ciceros litterära produktion genom att ange i vilka fyra genrer han skrev och nämna minst ett verk i varje genre!: Poäng 2.3: Betyg del 2: 6/
3. Formlära Fyll i formerna på de linjerade raderna! Var noga med att kontrollera alla ändelser! 3.1 Böj presens participet av verbet voco 1 jag kallar i alla tre genus och i alla kasus! mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. nom. s. gen. s. nom. pl. gen. pl. dat. s. dat. pl. ack. s. ack. pl. abl. s. abl. pl. Poäng 4.1: /30 3.2 Böj i alla kasus innumerabilis multitudo (substantiv + adjektivattribut) en oräknelig folkmängd (se vidare glosorna till texten i fråga 1.4)! nom. s. innumerabilis multitudo nom. pl. gen. s. gen. pl. dat. s. dat. pl. ack. s. ack. pl. abl. s. abl. pl. vok. s. vok. pl. Poäng 3.2: 3.3 Latinet har fyra olika typer av räkneord: grundtal, ordningstal, delningstal och räkneadverb. Nedan ges huller om buller 1 5 av alla fyra typer av räkneord. Ringa in de fem grundtalen (ett, två, tre ) och de fem ordningstalen (första, andra, tredje )! tertius semel bini ter unus duo tres quini quartus quattuor primus bis quater quinque quinquies secundus terni singuli quaterni quintus Poäng 3.3: 3.4 Analysera följande verbformer! a. scripseramus (av scribo scripsi scriptum 3 skriva ) b. habuerim (av habeo habui habitum 2 ha ) c. agite (av ago egi actum 3 driva, sätta igång ) d. putetis (av puto 1 anse ) e. nescivisse (av nescio 4 inte veta ) Poäng 3.4: 3.5 a. Böj sum vara i pl.kv.pf. ind. akt.! 3.5 b. Böj video se i fut. simpl. pass.! 1 p. s. 1 p. s. 2 p. s. 2 p. s. 3 p. s. 3 p. s. 1 p. pl. 1 p. pl. 7/
2 p. pl. 2 p. pl. 3 p. pl. 3 p. pl. Poäng 3.5: 3.6 Komparera följande adjektiv! Ange för varje grad alla tre genera! Komparativ Superlativ mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. magnus -a -um stor verus -a -um sann Poäng 3.6: 3.7 Böj det personliga/demonstrativa pronominet is ea id han/denne i alla tre genus och i alla kasus! mask. fem. neutr. mask. fem. neutr. nom. s. is ea id nom. pl. gen. s. gen. pl. dat. s. dat. pl. ack. s. ack. pl. abl. s. abl. pl. Poäng 3.7: Poäng totalt del 3: Betyg del 3: Poäng totalt del 1 3: Betyg: 8/