VÄLKOMMEN! Soundingboard 2.0 12 okt 2016 Skåne- Europas mest innovativa region 2020 -hur är nuläget idag och vilka är utmaningarna framåt? Incheckningsfråga under lunchen Vad engagerar dig just nu i din organisation? Logga in på www.menti.com Kod: 42 19 68
PROGRAM 12 okt 2016 11.45-12.45 Incheckning & lunch 12.45-12.55 Välkomna & inledning 12.55-13.15 Vad har hänt sedan Innovationsstrategin antogs? 13.15-13.20 Forskning- och innovationsrådet i Skåne 13.20-14.05 Förflyttning i Skåne, Kontigo 14.05-14.20 Tankefrågor 14.20-14.50 Tidslinjen- vad har hänt i Skåne 2009-2016? 14.50-15.15 Fika 15.15-15.30 Vad visar tidslinjen? 15.30-15.55 Nästa steg? 16.00 Avslut på dagen
VAD HAR HÄNT SEDAN INNOVATIONSSTRATEGIN ANTOGS? Vilken förflyttning ser vi och vad behövs framåt?
FÖRETA G DET REGIONALA INNOVATIONSSYSTEMET ENTREPRENÖR HÖGSKOLA / UNIVERSITET KONSUMENT / ANVÄNDARE INTERMEDIÄRER POLITIK OFFENTLIG SEKTOR
FÖRETA G ENTREPRENÖR HÖGSKOLA / UNIVERSITET KONSUMENT / ANVÄNDARE INTERMEDIÄRER POLITIK OFFENTLIG SEKTOR
VÅR VISION
6 DELSTRATEGIER Utveckla det systemiska ledarskapet Vidga synen på vad innovation är för något inkludera flera Effektivisera stödstrukturen för innovation Utveckla nya innovativa områden och nya kreativa miljöer Utveckla internationell samhandling Stärk innovationskraften i befintligt näringsliv och offentlig verksamhet
DELSTRATEGI: Utveckla det systemiska ledarskapet FROM I-MODE TO WE-MODE
DELSTRATEGI: Vidga synen på vad innovation är för något inkludera flera FROM HIGH TECH TO BROAD TECH
DELSTRATEGI: Effektivisera stödstrukturen för innovation NO WRONG DOOR IN
DELSTRATEGI: Utveckla nya innovativa områden och nya kreativa miljöer FRÅN ENSKILDA BRANSCHER TILL SMART SPECIALISERING
DELSTRATEGI Utveckla internationell samhandling DELSTRATEGI: Utveckla internationell samhandling FRÅN STUDIEBESÖK TILL FASTA FÖRBINDELSER
DELSTRATEGI: Stärk innovationskraften i befintligt näringsliv och offentlig verksamhet FRÅN DAGENS AFFÄR TILL MORGONDAGENS INNOVATION
Utveckla stödstrukturen för innovation
2010
2016
INKUBATORER & SCIENCE PARKS 2010
INKUBATORER & SCIENCE PARKS 2016
AFFÄRSUTVECKLING & RISKKAPITAL 2010
AFFÄRSUTVECKLING & RISKKAPITAL 2016
KLUSTERINITIATIV 2010
KLUSTERINITIATIV 2016
EU 20% STATLIGT 30% REGIONALT 20% LOKALT 30%
Forskning & innovationsrådet i Skåne Utveckling av FIRS Utspel på Vetenskapsrådets förslag på nationell strategi för svensk medverkan i och värdskap för ESS Food KIC Almedalen H2020-gruppen
Vad gör dig glad? Vad gör dig fundersam?
Kontigo förstå och förändra Kontigo erbjuder kvalificerade analyser, utvärderingar och stöd till strategisk utveckling. Vi jobbar inom områden som näringslivsutveckling, regional tillväxt och social hållbarhet Vi är idag ett trettiotal konsulter som finns i Stockholm, Malmö, Östersund och Umeå.
Dagens presentation 1. Skåne i världen hur presterar och utvecklas Skåne jämfört med andra ledande regioner i Europa 2. Skånes innovationssystem Vilken förflyttning har skett i Skåne från 2009 fram till idag och vilka är dagens utmaningar?
Skånes innovationsförmåga i en internationell jämförelse
Jämförelse med Europas innovation leaders år 2009: Hur väl presterar Skåne/Sydsverige jämfört med andra ledande regioner i Europa? Region Land Folkmängd Största stad (miljoner) Sydsverige Sverige 1,4 Malmö Baden-Württemberg Tyskland 10,8 Stuttgart Bayern Tyskland 12,7 München Berlin Tyskland 3,6 Berlin Etelä-Suomi Finland 1,2 Åbo Hamburg Tyskland 1,8 Hamburg Hovedstaden Danmark 1,8 Köpenhamn Nordwestschweiz Schweiz 1,1 Basel Stockholm Sverige 2,2 Stockholm Zürich Schweiz 1,4 Zürich Östra Mellansverige Sverige 1,6 Uppsala Indikatorer som visar Utbildning Forskning Näringslivets struktur Patent och designskydd Investeringar
Hög utbildningsnivå, långsam höjning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Skåne/Blekinge 2009 2012 2015 Andel (%) av befolkningen 30-34 år med eftergymnasial utbildning (högskola eller yrkesutbildning) Övriga regioner Skåne/Blekinge ligger bra till i ett jämförande perspektiv. Men övriga regioner har kommit ifatt Mot de allra främsta tappar Skåne/Blekinge - danska Hovedstaden, Stockholm och Zürich har dragit ifrån Könsskillnaderna i utbildningsnivå är betydande i de flesta regioner, men skillnaden har generellt minskat.
Lunds universitet i nivå med övriga regioners ledande universitet 140 120 100 80 60 Lunds universitet rankas lika högt 2015 som 2010. Ligger nära snittet för övriga regioners ledande universitet. 40 20 0 Skåne/Blekinge 2010 2013 2015 Övriga regioner Lunds universitets ranking på Times Higher Educations årliga rankinglista över världens bästa universitet (800 st).
Växande kunskapsintensiv tjänstesektor i Skåne 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Skåne/Blekinge Övriga regioner Kunskapsintensiv tjänstesektor 2009 2012 2015 Skåne/Blekinge Övriga regioner Högteknologisk industri Sysselsättning i kunskapsintensiv tjänstesektor och högteknologisk industri som andel (%) av total sysselsättning Skåne/Blekinge ligger över genomsnittet rörande kunskapsintensiv tjänstesektor. Har även en starkare utveckling än genomsnittet (men inte lika snabb som Stockholm t.ex.) Skåne/Blekinge har en lägre andel i högteknologisk industri jämfört med genomsnitt för övriga regioner Betydande könsskillnader i kunskapsintensiv tjänstesektorn.
Höga investeringar i FoU; men sjunkande privata investeringar och svagt växande offentliga investeringar 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Skåne/Blekinge Övriga regioner Skåne/Blekinge Övriga regioner Privata FoU-investeringar Offentliga FoU-investeringar 2009 2011 2013 Skåne/Blekinge ligger över genomsnittet rörande privata FoU-investeringar men har haft en större minskning än snittet för övriga regioner Skåne/Blekinge ligger över genomsnittet även för offentliga investeringar i FoU och har ökat något mer än genomsnittet Privata och offentliga investeringar i FoU som andel (%) av den totala ekonomins storlek (BRP)
Patent och designskydd minskar i betydelse som indikator på innovation, Skåne/Blekinge ligger högt 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Skåne/Blekinge Övriga regioner Skåne/Blekinge Övriga regioner Skåne/Blekinge presterar bra i ett jämförande perspektiv över snittet för både patent och designskydd Minskande trend för patent och designskydd minskande betydelse i ekonomin och som indikator på innovationsförmåga Patent 2009 2012 2015 Designskydd Antal patent- och designskyddsansökningar som andel av den regionala ekonomin (BRP)
Sammanfattning Skåne (Sydsverige) presterar väl i en internationell jämförelse Skåne/Sydsveriges ranking bland ledande innovativa regioner i Europa 2009 Nuläge/senaste mätår Utbildning unga Skåne presterar relativt väl på många indikatorer Näringslivets forskningsfinansiering 3 4 4 Privat FoU Svårt att dra några tydliga slutsatser rörande förflyttning 3 Designskydd 4 Offentlig FoU Patent 2 7 Toppuniversitets ranking 9 4 Kunskapsintensiv tjänstesektor Kunskapsintensiv industri
Kan man använda den här typen av jämförelser för att värdera om Skåne är Europas mest innovativa region? Fördelar med statistik är jämförbarhet mellan regioner och över tid Nackdelar med statistiska jämförelser är att de inte alltid fångar det man vill mäta, utan det som går att mäta. Statistiken fångar inte heller olika kvalitéer i det innovationsarbete som utförs på marken och i det dagliga arbetet, såsom innovationsprocesser, samarbeten, relationer, arbetssätt, policy etc. Skåne behöver definiera vad det innebär att vara Europas mest innovativa region vad tycker ni?!
Gör ni omvärldsanalys i er organisation? Logga in på www.menti.com Kod: 42 19 68
Analys av funktioner i Skånes innovationssystem, vilken förflyttning har skett från 2009 fram till idag och vilka är dagens utmaningar?
Varför en funktionsanalys av Skånes innovationssystem? Kontigos uppdrag handlar om att uppdatera den funktionsanalys av innovationssystemet i Skåne som gjordes 2008/09 och jämföra med situationen idag. Har det skett någon förflyttning? Funktionsanalysen som Skåne tog fram då var ett nytt sätt att analysera innovationssystemet i en region. Hur ser de samlade förutsättningarna och förmågan ut? Funktionerna representerar olika strukturer och processer som sammantaget bidrar till regionens förmåga att utveckla, sprida och använda innovationer.
Sex funktioner i fokus för analysen 1. Legitimitet för innovation 2. Strategiska relationer och allianser 3. Identifiera och hantera omvärldsförändringar 4. Mobilisera och attrahera resurser 5. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning 6. Entreprenörskap
Legitimitet för innovation Förflyttning från 2009 fram till idag Fler aktörer som investerar i innovation och driver innovationsfrågor vilket förstärker förutsättningarna men ökar komplexiteten Breddad syn på innovation och vem som kan vara innovatör Etablering av forum, plattformar och mötesplatser för innovation (FIRS, SB, de tre strategiska innovationsområdena etc.) Vad behöver utvecklas? Värdering av nyttiggörande behöver utvecklas som en följd av komplexitet och aktörsstruktur nya strukturer och modeller för gemensamt lärande Fortsatt behov av att kommunicera kring roller, visa på prioritering av insatser Tydliggöra och definiera FIRS roll
Strategiska relationer Förflyttning från 2009 fram till idag Utvecklad samverkan mellan näringsliv och akademi på strategisk nivå Utveckling av strategier/planer för att stärka relationer mellan aktörer, branscher, mötesplatser och nätverk Förbättrat/fördjupat funktionellt samarbete mellan aktörer i olika delsystem Ökad internationell orientering generellt bland innovationssystemaktörerna Vad behöver utvecklas? Ökat behov av koordinering för att öka verkansgraden av insatta medel, få ihop kompetenser, nyttja resurser på effektivt sätt. Ledarskapet svårare och mer otydligt. Hantera den projektifiering i systemet som inte främjar långsiktighet och byggande av strategiska relationer Fortsätta prioritera internationell orientering och samverkan i alla delar
Identifiera och hantera omvärldsförändringar Förflyttning från 2009 fram till idag Ökad kunskap om vad som krävs för att uppfylla visionen - från det enskilda start-up företaget till regionen som helhet Innovationssystemet har hanterat kriser och omställningar, har även förstärkt insikt och lärande (Astra, Ericsson, Findus etc.) Ökad resursbas hos flera aktörer skapar bättre förutsättningar Vad behöver utvecklas? Säkerställa FIRS roll som task force för att hantera kriser, omställningar och strukturförändringar Många aktörer vill kunna arbeta mer strukturerat med omvärldsanalys, utveckla sina nätverk. Viktigt att skapa förutsättningar för detta. Bland annat SB och andra forums roll för lärande och kunskapsspridning är viktig att prioritera Projektifiering i aktörssystemet missgynnar strategiskt arbete
Mobilisera och attrahera resurser Förflyttning från 2009 fram till idag Bibehållen stark position och förmåga att attrahera forskningsresurser nationellt och internationellt Negativ trend privata FoU-investeringar, men bättre tillgång till extern finansiering (lån, riskkapital, affärsänglar, internationalisering) Bättre riggad aktörsstruktur för att attrahera resurser, driva större projekt Vad behöver utvecklas? Innovationsområdena och ESS/MAX IV som hävstång för att bygga ekosystem och attraktivitet Säkerställa att regionen fortsätter att investera i innovativa miljöer för att attrahera och behålla talanger (entreprenörer, affärsänglar, innovatörer etc.) Säkra långsiktig resursbas för de centrala främjaraktörerna
Kunskapsuppbyggnad Förflyttning från 2009 fram till idag Förstärkt forskningsinfrastruktur Förbättrad struktur för kunskapsuppbyggnad kring social innovation, tjänsteinnovation etc. Fler mötesplatser (kluster, Science Parks, inkubatorer etc.) som bidrar till kunskapsuppbyggnad/kunskapsspridning Förlust av vissa större företag (i sig viktiga för kunskapsuppbyggnad) Vad behöver utvecklas? Samverkan och kunskapsöverföring på operativ nivå mellan akademi och framförallt SMF Förstärk arbetet med att identifiera och påverka kommande utlysningar Stärk koppling mellan arbetsmarknad, kompetensförsörjning som del i utveckling av innovationssystemet
Entreprenörskap Förflyttning från 2009 fram till idag Bibehållen hög nivå inom nyföretagande och innovation Ökat fokus på entreprenören/teamet bakom en idé/innovation Förstärkt förmåga att stödja entreprenörskap, olika typer av entreprenörer ökad professionalisering och bredare regional stödstruktur Metoder och track record inom innovationsupphandling Vad behöver utvecklas? Potentialen för entreprenörskap och innovation i offentlig sektor Säkerställ att innovationsstödsystemet är tillgängligt och öppet för alla typer av entreprenörer Entreprenörer har fortfarande svårt att överblicka och hitta in i stödsystemet öka fokus på kundnyttan Prioritera det entreprenöriella drivet och fokuseringen inom innovationsområdena
Avslutningsvis vad vi tror blir viktigt för att nå visionen 1. Koordinering 2. Integrering 3. Värdering 4. Prioritering
Vad gör dig glad? Vad gör dig fundersam?
Tidslinje 2009-2016
FIKA
Vad har vi kommit fram till gällande tidslinjen?
Vad har vi lyckats med i Skåne?
Mötesplatser aktörssystemet 2016 25/10 RS, BRS, Kommunförbundet Skåne träffar näringslivschefer Tema: Greater CPH 25-26/10 Social innovation Summit, MÖ 28/11-2/12 Kompetenskalas 28/11 RS & Kommunförbudet träffar Närings, utbildnings, arbetsmarknadschefer i Skåne. Tema: Kompetensförsörjning Okt 12/10 SB 2.0 Okt 17-18/10 Industridagar, MÖ FIRS 26/10 Nov 17/11 SB 2.0 Nov 22/11 Idekonvent KKN, MÖ
Nästa Soundingboard 17/11 - samma tid, samma plats och nya tankar Tack för idag!