Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar

Relevanta dokument
Schizofreniförbundet

Vi hjälper er att prata om det som är svårt

Antagen av Samverkansnämnden

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent

Juni April maj Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH NSPHiG Lokalt nätverkn

HFS-temadag Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

Behandling vid samsjuklighet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Medlemsblad. Frost på gräset Dimma på ån Gula träd vid vägen Var kom kylan ifrån?

Hjärnkoll förändrar attityder

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Patientlagen och informationsplikten 2014:821

Befolkningsundersökning 2009 Psykisk ohälsa. Attityder, kunskap, beteende

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Barnperspektivet inom Beroendevården

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

RIKTLINJE. Syftet med riktlinjen är att ge stöd och vägledning i anhörigperspektiv inom Vård & Omsorg.

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Chefer och psykisk ohälsa

Diagnos och delaktighet. Använd 1177.se i mötet med patienten.

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

En mer jämlik vård är möjlig Analys av omotiverade skillnader i vård behandling och bemötande

Psykiatriska specialiteter

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

det psykologiska perspektivet

Till Moderaterna Folkpartiet Centerpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna

FRAMTIDENS PSYKAITRI ur ett patient-, brukar- och anhörigperspektiv

Verksamhetsberättelse 2014 Riksförbundet Balans

Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna

Välkommen! Hur kan vi göra psykosvården bättre?

Program för stöd till anhöriga

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

SOMATISK OHÄLSA HOS PSYKISKT LÅNGTIDSSJUKA. Hur arbetar vi i VGR för en mer jämlik vård?

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Denna broschyr är till för Dig som är psykiskt långtidssjuk eller psykiskt funktionshindrad och Dina närstående. PERSTORP

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Rundabordssamtal. i samband med ADHES Janssen. Janssen-Cilag AB

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Validand och valideringshandledare

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Pengar, vänner och psykiska problem

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Personliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa

Psykiatri 920 LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa

Statlig styrning med kunskap

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Underlag. Attityder, stigma och diskriminering vid psykisk sjukdom

Christer Johansson Chef Psykosteamet/Psykiatriska Akutteamet i Uddevalla Brukarerfarenhet? Närstående-erfarenhet? Jag har några frågor till oss alla

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Vårdintyg Praktik Juridik Etik

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Yttrande över förslag till Patientlag

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Regionala Pensionärsrådet

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA

Värdig vardag en konferens om riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni

Schizofreni. Den vanligaste psykiska sjukdomen

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Kursplan för den Kvalificerade Yrkesutbildningen i Psykiatri, 80 KY-p

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

Psykiatrisk tvångsvård

Inledning

Transkript:

Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015

Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten (Goffman)

Stigmatiserande vård De gamla mentalsjukhusen Vi och dom Om funktionsnedsättning kunde avhjälpas Sjukdom normaliseras STIGMATISERING MINSKAR

Stigma Inom psykiatrin har inte stigmat minskat i samma utsträckning som inom andra områden trots medicinska landvinningar. Integreringen i samhället har i stort sett uteblivit. Under 60-70-talen föräldrarnas fel. De schizofrenogena mödrarna (Frida Fromm Reichmann) Motsägelsefull kommunikation i familjen. Hindrade föräldrar att träffa sina barn

Moderna behandlingsmetoder Antipsykotiska läkemedel på 50-60 talet Psykos har med sjukdom att göra Men HUR integrera??? Det saknas tillräcklig kunskap hos personal Psykiatriska vården är inte tillräckligt rustad att stödja, behandla och förhålla sig till Socialstyrelsens Riktlinjer för Psykosociala insatser vid schizofreni 2011

Närstående Familj och vänner Stor börda som inte varit tillräckligt uppmärksammad. Lena Flyckt 2010 Nio psykiatriska öppenvårdsmottagningar. Objektiva och subjektiva bördan 20 tim/vecka. Nedstämdhet och ångest. NSPH (Nationell samling för psykisk Hälsa) 2014 50% av tillfrågade har inte erbjudits hjälp och stöd (c:a 1500 svar) EUFAMI (KU LEUVEN) 2013 Den typiska närstående: Kvinna omkring 60 år (80%) som tar hand om en son eller dotter 76%, partner eller make 10%, bror eller syster 7%. I genomsnitt 22 tim/vecka

Konsekvenser Ordet SCHIZOFRENI har fortfarande stor negativ laddning Japan: koordinationsförlust - störning i stället för splittrat sinne störning Forskningen har prioriterat Biologiska mekanismer, Genetik, Läkemedelsbehandling INTE psykosociala behandlingsmetoder, närståendebördan mm Med Socialstyrelsens Riktlinjer för Psykosociala Insatser lyfts äntligen för oss viktiga frågor

Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser, Schizofreniförbundet Stöd till Anhöriga. Stöd till de som är sjuka. Information till samhället 1976 den första föreningen Lillhagen Göteborg. IFS (Intresseföreningen för Schizofreni) Patienter, personal och anhöriga. 1987 Riksförbund. Fyra föreningar från Göteborg, Lund, Linköping och Stockholm. 200 medlemmar 1995 Psykiatrireformens start 4000 medlemmar Förbundet fick 38 miljoner av de 45 miljoner som staten gav i stimulansbidrag till anhörig och kamratstödsverksamheten 2015 ungefär 3000 medlemmar

Riksförbundet Hjärnkoll En kampanj som har blivit långsiktig från och med 2015 Trehundrafemtio personer i olika åldrar med olika erfarenheter av egen psykisk ohälsa De kallas ambassadörer De kan ge personliga berättelser om effekterna av vårdgivarnas ansträngningar. De har ofta deltagit i utbildningar och seminarier mm anordnade av olika vårdgivare Rädslan för psykisk sjukdom tycks ha minskat Dock inte för schizofreni. Både allmänhet och psykiatripersonal fördomsfulla

Minst fördomsfulla Nära anhöriga Vänner och arbetskamrater De som känner personerna mest

NÄR MÄRKS STIGMATISERINGEN MEST? I boendet bemötande av grannar, bostadsbolag, bostadsrättsföreningar Besök på sjukhus vid somatiska besvär inte bli trodd hänvisad till psykiatrin När vänner sviker, och när förhållanden spricker sjukdomens fel När man söker jobb man avstår från att berätta

HUR MINSKA? Kunskap om psykisk sjukdom/ohälsa t ex via hjärnkollsambassadörer Medias etiska regler Personal inom hälso- och sjukvård och socialtjänst bör få mer utbildning i hur man bemöter personer med psykisk ohälsa Respekt och empati

Ny Patientlag 2015 Informationsplikten utvidgas och förtydligas Hälso- och sjukvård får inte ges utan samtycke Second opinion utvidgas Kunna välja offentlig vård i hela landet Viktigt att ta tillvara den erfarenhetsbaserade kunskapen som patienter och närstående har på ett systematiskt sätt Rapport angående brukar- och närståendemedverkan/inflytande. Koncernstab hälso- och sjukvård VG-regionen Ännu ej färdigprocessad

Anhörigas börda Omkring 20 tim/vecka 14% av nettoinkomst Närheten som halvtidsjobb 201 Självstigmatisering Ex. endast 50% av de som lider av depression söker vård

stigma personer med schizofreni MAN ÄR INTE SIN SJUKDOM

Tack för att ni lyssnade! Per Torell per.torell@gmail.com Ledamot i styrelsen och fd förbundsordförande i Schizofreniförbundet Member of the Board of EUFAMI (European Federation of Associations of Families of People with Mental Illness)