Seminarium om Göta Älv - en regional struktur i förändring

Relevanta dokument
GÖTA ÄLV- nya älvförbindelser i ett helhetsperspektiv. Summering av Länsstyrelsen

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

SwedCOLD 10 oktober 07

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Klimat- och Sårbarhetsutredningen

Förordning (2009:956) om översvämningsrisker

Handlingsplan Mälaren

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Anpassning till ett förändrat klimat

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Hur arbetar Havs- och vattenmyndigheten för Levande hav, sjöar och vattendrag?

Grön infrastruktur i prövning och planering

Regional miljöstrategi för vatten

KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA

Övergripande planer, strategier etc

En renässans för friluftslivet?

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Klimat- och Sårbarhetsutredningen (M2005:03)

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Vattenförsörjningsbrist på global nivå uppskattat till 40% år 2030

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Hur kan forskningen bidra till en hållbar utveckling?

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Först - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Rent vatten en resurs för regional utveckling Framtidens projekt och samverkan för en hållbar utveckling i Västerbotten, Lycksele 18 januari 2012

Vattenförvaltning och översiktsplanering -vattenrådens roll

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

PLANERINGSKATALOGEN.SE RELEVANT PLANERINGSUNDERLAG ENKELT & SNABBT

Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

Vattenrådet i Bohuslän.VRBK

BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN

Klimatrisker och krisberedskap. Välkomna!

Länsstyrelsens behov av klimatdata

MSB:s arbete med naturolyckor

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Klimatanpassning för vattenråd pilotprojekt Gullspångsälven och Säveån

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

KBM föreslår att regeringen, i sin översyn av de transportpolitiska målen, även beaktar samhällets behov av robusthet i transportinfrastrukturen.

Hållbar utveckling med fokus på entreprenörskap. Vad är ett hållbart entreprenörskap för dig?

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Havsplanering. Ingela Isaksson - Länsstyrelsen Västra Götalands län. Foto: Markus Klingberg. Västra Götaland, Halland & Skåne

Vad är på gång hos myndigheterna i myndighetsnätverket för klimatanpassning?

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

It s a long road to Sth Oslo.or? *Inriktningsplanering *Gemensam bild *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Samrådssvar från Vattenrådet för Bohuskusten gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Välkomna! Syftet med dagarna är att:

Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Naturvårdsverket

Vad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering

Var ska det nya reningsverket byggas?

Uppföljning av en kartläggning. styrning av myndigheternas utåtriktade jämställdhetsarbete JIMMY SAND

Klimatanpassning och Nationellt kunskapscentrum

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Regional Vattenförsörjningsplan för Kalmar län. Projektledare: Liselotte Hagström, miljöskyddshandläggare

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Ramdirektivet för vatten

Dagvattenhantering problem och möjligheter

Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning

Bättre vatten i sikte vattenmyndigheter i samverkan. Sara Frödin Nyman Levande åar och fiskrika stadsparker Eskilstuna 2014

Sveriges miljömål.

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Vad händer i Göteborg vs mark och vatten

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Klimatarbetet i praktiken

Hur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.

Samverkan i Västerhavets vattendistrikt Katarina Vartia

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Välkomna! Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918) Statens Meteorologiska Central Anstalt (1918)

Områdestabilitet - retningslinjer og erfaringer fra Sverige

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Mark för Näringslivet

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Transkript:

Seminarium om Göta Älv - en regional struktur i förändring Har vi glömt bort älvens kvaliteter i planeringen? Dick Hedman Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen Västra Götalands Län Arkitekt SAR/MSA dick.hedman@o.lst.se

Har vi glömt bort älvens kvaliteter i planeringen Hur ser vi på vattenplanering och vilka är duktiga? Hur är waterfrontprojekten längs älven planerade? Vilka planerings/kunskapsunderlag finns för att hantera kvalite? Vilka är älvens / korridorens kvaliteter?

Västerhavets vattendistrikt 9 län Norge 70 kommuner helt inom 113 kommuner helt eller delvis inom ca 30 vattenvårdsförbund 2,4 milj invånare Vattendelegationen fattar beslut

Länsstyrelsen Samhällsbyggnadsorganisation

Konkurrerande intressen kräver dialog och samverkan om anspråken SAMHÄLLE Människa Besöksnäring Rekreation och friluftsliv Landskap och kulturmiljö Boendet Infrastruktur Arbetsplatser ANSPRÅK PÅ MARK OCH VATTEN Våtmark Grundvatten Kustvatten Sjöar Vattendrag Natur

Vattenmyndigheternas uppdrag? Samordna vattenförvaltningsarbetet i distriktet

Kommunernas uppdrag? Ge vattenmyndigheten underlag som de har och som vattenmyndigheten behöver för att för att fullgöra sina uppgifter

Vad är målet? God vattenkvalité God tillgång på vatten Ingen försämring Hållbart utnyttjande

Skillnader i kartunderlag på land och till havs Marin Mätteknik www.mmtab.se

Vilka frågor kommer att styra? 1. Vem skall bestämma? 2. Vad är planering och samhällsbyggande? 3. Vilka är aktörerna i samhällsbyggandet? 4. Vad är dagens drivkrafter? 5. Vilka konsekvenser får strukturfrågorna klimat, vatten och omställningen av energisystemet för samhällsplaneringen? 6. Kommer planeringen att styras av hot och /eller visioner? 7. Är Sverige felbyggt? 8. Är hållbar utveckling (som politisk vision) en drivkraft?

Vilka är aktörerna vem bestämmer? Är alla samhällsbyggare? Politiken Staten Regionen Kommunerna Tjänstemännen Experten Juridiken Marknaden Byggherren Medborgaren Arkitekten/planeraren Metereologen Sjöfarten Besöksnäringen

Omvärldsspaning i samhällsbyggnadsvärlden -Klimatförändringen o vatten -Ansvarskommittén - Omställning av energisystemet - Det nya regionala tänkandet -Total översyn PBL - Översyn Miljöbalken MB Byggprocessutredningen 2008 Miljöprocessutredningen 2008 - Kortsiktigheten - Fortare.. - Strandskydd. - Nya samarbetsformer, över gränser - Sektoriseringen / Stuprören - Skärpning gubbar - EU - Globaliseringen - 11 sept 2001 robusthet - Visioner och/eller hot

UTMANINGAR för alla aktörer i planeringen 1. Kunna ta gemensamt ansvar för helheten och omvärdera rollen som enbart sektorsföreträdare 2. Sammanvägningskompetens och helhetssyn med resultatinriktning. 3. Ökad förmåga att samverka över sektorsgränser 4. Respekt, nyfikenhet och förståelse för andra aktörers roller, inkl. politiker och den demokratiska processen. 5. Stärka sektorövergripande arbetssätt och samverkan mellan statliga, regionala och kommunala parter.

Vänern och Göta älv

Göta älvs avrinningsområde; 50 000 km2 Längd; 75 mil Vattenföring, mynning; 570 m3/sek Nordens största flod? Amazonfloden; 200 000 m3/sek

I hela Göta älvs avrinningsområde kalkas för drygt 30 miljoner kronor årligen

Vänern Sjöyta 5650 km2 Volym 153 000 miljoner m3 Största djup 106 m Omsättningstid 9 år Första reglering 1910

VÄNERNS VATTEN Allt sötvatten i Sverige Vänern Räcker till dricksvatten till Europas befolkning i 3 år

Totalt ca 10 000 objekt Uppskattat antal -180 riskklass 1-3800 riskklass 2

Gamla synder ligger i Vänerns botten, men trots det.

Så seglar havsörnen över Vänerns vatten igen!

Dessa områden läcker mest kväve

I Göta älv finns 37 av Sveriges 51 arter sötvattensfisk!

3,5 miljoner ton gods/år

Idag

Regional city kärna blandstad 30 000 boende 40 000 nya arbetsplatser ny infrastruktur

Fyra framgångsfaktorer för en klok samhällsplanering Samverkan Kommunikation Långsiktighet Helhetssyn

Vad innebär Sektoriseringen/stuprören för Göta Älv - en regional struktur i förändring

Regeringskansliet är en sammanhållen myndighet men.. Regeringen Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Kulturdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Förvaltningsavdelningen

Sektoriseringen/stuprören är en utmaning Regeringen Statsrådsberedningen Justitiedepartementet Utrikesdepartementet Försvarsdepartementet Socialdepartementet Finansdepartementet Utbildningsdepartementet Jordbruksdepartementet Kulturdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Förvaltningsavdelningen Länsstyrelsen statlig hängränna

Förmågan att driva processer ansvar för helheten Dialog och helhetssyn är nödvändigt Samverkansfrågor Gemensamma frågor Erfarenhetsutbyte Dialog, struktur och helhetssyn är nödvändigt i samhällsbyggnadsprocesserna Det går inte att komma verkligheten på spåren genom att summera delarna.

Vad innebär pågående Klimatförändring och ökade Vattennivåer för samhällsplaneringen och samhällsbyggandet?

Vattenplanering kommer att få mer fokus inte bara på grund av vattendirektivet.

Direktiv för Klimat- och sårbarhetsutredningen Kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar, kort, medellång, lång sikt Uppskatta kostnader för skador Föreslå åtgärder som minskar sårbarheten samt kostnader för dessa anpassning Redovisa behov av ändrade uppgifter och förbättrad beredskap vid myndigheter

2004 2005 1993 1995 Regn Snösmältning 1997 1995 1993 2000 2001 1985 200020041977 2001 2002 2006 2002 2004 2003 1980, 2002 Allvarliga översvämningar i Sverige 1970-2006

Större skred i Göta älvdalen 8 6 1 12 15 9 4 14(2) 3 5 16 7, 10 13 1: Jordfallsskredet 1150, 65 har 3: Intagan 1648-07-10, 27har 6: Ballabo mars 1733, 3 har 9: Utby 1806-12-21, 4,5 har 10: Västerlanda ca 1830, >5 har 12: Surte 1950-09-29, 24 har 14: Göta 1957-06-07, 32 har 15: Agnesberg 1993-04-14, 0,25har 16: Ballabo 1996-04-16, 0,7 har

Slutsatser Det krävs en ny syn på samhällsplanering oavsett om klimatet ändras eller ej, vi har underskattat översvämningsriskerna i dagens klimat Klimatfrågan skapar en ny osäkerhet som vi måste lära oss hantera Det krävs både minskade utsläpp och anpassning till ett ändrat klimat Det kommer att krävas ökade säkerhetsmarginaler och flexibla lösningar, eftersom vi inte kan förvänta oss exakta svar Förvärra inte problemen med ovarsam planering!

Översvämmade ytor vid dimensionerande nivå +47,4m

Tunnel?

Vad innebär Omställningen av Energisystemet för Göta Älv - en regional struktur i förändring

Koldioxid utsläpp per person i olika 6 USA delar av världenv 5 Canada, N.Z., Australia CO 2 emissions (tonc/capita) 4 3 2 Russia Japan W.Europe E.Europe Middle East Sweden World average 1 China L.America Other Asia India Africa 0 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Population (million) Data from 2002. Sources: FAO, CDIAC

Regionala klimat- och energistrategiers arena Beredskaps politik Regional Utvecklings politik Landsbygds politik Klimat politik Närings politik Energi politik Miljö politik Transport politik Bostads politik Samhälls- Byggnads politik Konsument politik

Vad innebär Nya samarbetsformer över sektorsgränser för Göta älv en regional struktur i förändring

För första gången tillsammans. För första gången organiseras den framtida infrastrukturplaneringen gemensamt för Luftfartsstyrelsen, Sjöfartsverket, Banverket och Vägverket. Arbetet är en förberedelse för den faktiska åtgärdsplaneringen som kommer att genomföras efter regeringens planeringsdirektiv som beräknas komma i januari 2009.

Riksintressen handlar om planering och värden är inte ett knippe sektoriella förordnanden!

God planering kräver bra underlag! Ex. Riksintresse för Göteborgs hamn Vilken är hamnens funktion i ett nationellt och internationellt perspektiv? Vilka hänsyn krävs för att inte påtagligt försvåra tillkomsten/utvecklingen eller nyttjandet av hamnen? Hur ska anslutande infrastruktur - vägar, järnvägar och farleder säkerställas och utvecklas? Vilka konkurrerande riksintressen och aspekter är av betydelse för riksintresset Göteborgs hamn?

Göteborgs hamn porten mellan Sverige och världen

Utveckling i samverkan är nödvändigt! Frihamnen, av riksintresse - för vad? Majnabbe- och Masthuggskajen riksintresse mitt i sta n?! Farled av riksintresse men en stad med vatten kräver broar!

Vad är planering? All planering styrs av politiska visioner Planering och samhällsbyggande är konflikthantering Samhällsplanering är oskiljaktigt från politiska debatten Planering = aktivitet Planering är att tänka så ändamålsenligt som möjligt All planering är språklig verksamhet Dialog/kommunikation är planeringens motor Dialog, dialog om önskvärd utveckling! Resonera, formulera, överväga fram till övertygande slutsatser Underlag till ändamålsenliga slutsatser

Samspelet STAT och KOMMUN Länsstyrelsens roller Rådgivningsrollen och stödjanderollen Samrådspartner och samarbetspartner Tillhandahålla planeringsunderlag Social Ekonomi Myndighetsrollen inkl statens kontrollant Samordnare av statens intressen Statens kontrollant i vissa fall Beslutsrollen Överprövande myndighet Miljö Tillsynsrollen Tillsynsmyndighet

Länsstyrelsens samordningsroll

Statens förslag bild för riksintresse Göteborgs hamn

Samspelet STAT och Kommun Länsstyrelsens samordningsroll - riksintressen Kommunerna och länsstyrelsen har ett gemensamt ansvar för riksintressenas behandling i den fysiska planeringen Kommunerna riktar kritik mot hur riksintressena hanteras dagsläget Bristande kunskaper om hur systemet med riksintressen fungerar En aktiv dialog kring innebörden av riksintressena behövs Behov av fortsatta insatser (fortsatt översyn av PBL o MB)