Temagrupp Effektivt byggande 2015 01 21 Verksamhetsplan 2015-2017 Temagrupp - Effektivt byggande Verksamhetsplanen är ett verktyg för att planera, styra och följa upp verksamheten inom temaområdet. Arbetet med att utveckla verksamhetsplanen är minst lika viktig som effekten av att ha den. Planen fastställs och följs årligen upp av styrelsen i ByggDialog Dalarna. Bakgrund Det finns en betydande potential för förbättring av byggprocesserna i syfte att öka produktivitet och kvalitet samt att förbättra målstyrning i byggprojekt. Trots branschinitiativ och återkommande forskningsrapporter som synliggjort förbättringspotentialen saknas fortfarande bredare tillämpning av modeller, verktyg och ett gemensamt systematiserat arbetssätt för förbättringsarbete inom byggbranschen. Dagens projektkultur med inriktning på uppföljning av tid och kostnad i byggprojekt är inte tillräcklig som styrmedel. Det krävs också enhetliga sätt att mäta och verifiera effektivitet, produktivitet och måluppfyllnad i projekten. Ingen enskild part i byggprocessen kan ensam förändra situationen. Olika parter har dock stor påverkan i olika skeden av projekten varvid det krävs samverkan och gemensam erfarenhetsåterföring för att nå resultat. Genom det unika samverkansforum som Byggdialog Dalarna utgör har Dalarna potential att bli ett föregångslän gällande effektivt byggande och därmed stärka sin konkurrenskraft inom samhällsbyggnadssektorn. Även den tidigare s k Materialgruppen ingår i temagruppen Effektivt Byggande och deras tidigare arbete ska införlivas i detta arbete. Syfte Syftet med temagruppens arbete är att finna metodik för att verifiera ett kostnadseffektivt och hållbart byggande i Dalarna som skapar tillväxt för länets företag en Dalamodell. Vision Visionen är att Dalarna ska bli ett föregångslän avseende effektiv byggverksamhet där alla byggprojekt drivs fram på ett effektivt sätt mot tydliga mål avseende tid och kostnad samt byggnadens funktion och förväntade effekter. byggande_150121 1(6)
Problem- och fokusområden Att byggsektorn generellt brottas med ett antal strukturella problem som hämmar branschens utveckling är dokumenterat i flera statliga rapporter. År 2002 publicerade Byggkommissionen rapporten Skärpning gubbar! som bland annat pekade på låg produktivitet, dålig kvalitet och svagt omvandlingstryck inom byggsektorn. År 2009 publicerade Stadskontoret den uppföljande rapporten Sega gubbar? En uppföljning av Byggkommissionens betänkande Skärpning gubbar!, där det konstaterades: Utifrån den uppföljning som genomförts finns inget som stöder att sektorn skulle ha genomgått några varaktiga eller genomgripande förändringar till följd av enskilda eller gemensamma initiativ. Problembilden är i stort sett densamma nu som när Byggkommissionen lämnade sitt betänkande. Även i denna rapport påpekades att omvandlingstrycket är lågt i branschen. Många av de bakomliggande strukturella problem som lyfts fram i dessa rapporter ligger på en övergripande nivå såsom frågor om bristande konkurrens, ojämlika styrkeförhållande mellan byggherre och entreprenör, konjunktursvängningar etc. Det finns dock andra forskningsrapporter som har ett mer konkret och projektspecifikt angreppssätt. Ett exempel är Slöseri i byggprojekt - Behov av förändrat synsätt (Per-Erik Josephson, Lasse Saukkoriipi, 2005) som pekar på en besparings-/effektiviseringspotential på i storleksordningen 30-35 procent fördelad på de fyra huvudgrupperna Fel och kontroller, Resursanvändning, Hälsa och säkerhet samt System och strukturer. Inom ramen för gruppen Effektivt Byggande har vi inte ambitionen att lösa byggbranschens alla problem eller att ta oss an de övergripande strukturella utmaningar som ligger på samhälls- och branschnivå. Vi har istället valt att inrikta oss på frågor som kan vara till hjälp för parterna i varje enskilt byggprojekt att jobba effektivt tillsammans och nå målen för projektet. Några av de problemområden som i detta sammanhang diskuterats i gruppen är: Otydliga mål o Redan i början av 1800-talet skrev Esaias Tegnér Det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta. För att ett byggprojekt ska bli lyckat krävs att beställaren har en väldigt tydlig tanke gällande syfte och mål gällande funktion, önskade effekter på kort och lång sikt etc. Gruppen konstaterar att många byggprojekt kännetecknas av att det läggs för lite tid och kraft på målbeskrivningar och strategier i de tidiga skedena. Det ekonomiska perspektivet är också ofta alltför snävt där man söker lägsta möjliga byggkostnad (initial investeringskostnad) och försummar att beakta totalkostnaden ur ett livscykelperspektiv. Bristande samverkan o Byggprojekt är en utmanande verksamhetsform. Många gånger samlas parter och personer för att gemensamt, utan att tidigare ha samarbetat, skapa en unik produkt med stora krav på hög kvalitet och kostnadseffektiva processer. Det finns många särintressen i ett byggprojekt och det är en utmaning att samverka på ett sådant sätt att målen för projektet nås och alla blir nöjda. Även om medvetenhet om vikten av god samverkan ökat finns fortfarande mycket att göra för att förbättra och effektivisera samverkan i projekten. Utan god samverkan går det inte att skapa ett Effektivt Byggande. byggande_150121 2(6)
Svag förbättringskultur o Mätningar med Byggprocessmätning visar att förbättringsarbete och erfarenhetsåterföring är mycket lågt prioriterade i byggprojekten. Man kan prata om en svag förbättringskultur i projekten. Ansvaret för förbättringsarbetet ligger till stor del hos varje part och i många fall är det ingen som kopplar ett helhetsgrepp. Detta leder lätt till antingen att inget förbättringsarbete bedrivs i projekten eller att enstaka åtgärder leder till suboptimering som inte bidrar till gemensam förbättring. Otydlig byggherreroll o Just byggherrens roll i byggprojektet var något som de båda statliga rapporterna ovan fokuserade på. Man påpekade att byggherren var den som har störst möjlighet att skapa ett omvandlingstryck på marknaden. Arbetsgruppens uppfattning är att synen på byggherrens roll och ansvar varierar starkt mellan olika byggherrar. Detsamma gäller byggherrekompetensen. En del av denna spridning är helt naturlig då vissa byggherrar är professionella beställare med stor byggverksamhet medan andra är att beteckna som sällanbyggherrar. Men även inom gruppen professionella beställare råder stora skillnader i synen på byggherrens roll i projekten. Övergripande mål Övergripande mål för temagruppen Effektivt byggande är att finna modeller, verktyg och arbetssätt som ska stödja kvalitetssäkring av byggprocessen samt att genom dialog och utbildning stimulera förståelsen för och användning av dessa hjälpmedel bland länets byggrelaterade företag. Med kvalitetssäkring av byggprocessen syftar vi både på effektivt resursutnyttjande i projektgenomförandet och säkerställande av att målen för projektet uppnås på kort och lång sikt. Begreppet innefattar även aspekter på tid, kostnader, säkerhet, miljö och hållbarhet. Gruppens arbete ska resultera i att olika aktörer i branschen ser sin egen roll och sin påverkan på Effektivt byggande genom hela kedjan, från planering av bygginvesteringen fram till drift och förvaltning. Målgruppen definieras som entreprenadföretag, konsulter och beställare (både privata och offentliga samt sällanbyggherrar, professionella byggherrar och andra beställare) Mål 2015-2017 1. Identifiera förbättringsåtgärder o Med utgångspunkt från de definierade problemområdena konkretisera och beskriva hur förbättring ska ske för att åstadkomma ett effektivare byggande 2. Identifiering av hjälpmedel o Inventera och presentera befintliga modeller, verktyg och arbetssätt på marknaden som stöder effektivt byggande. 3. Tillämpning av arbetssätt o Tillämpa modeller, verktyg och arbetssätt i valda projekt, för att visa på nyttan och för att genom praktiska exempel ge underlag för diskussioner och reflektioner byggande_150121 3(6)
4. Dialog och kunskapsspridning o Anordna seminarier på temat Effektivt byggande i syfte att öka delaktighet och samsyn på vad Effektivt byggande innebär och vilken roll olika parter har i sammanhanget samt deras möjlighet att påverka Genomförande och tidplan Mål 1: Identifiera förbättringsåtgärder Aktivitet 1: Identifiera, konkretisera och beskriv förbättringsåtgärder Med utgångspunkt från de i verksamhetsplanen definierade problemområdena konkretiseras och beskrivs hur förbättring ska ske för att kunna effektivisera byggandet. Tid för genomförande: Snarast Arbetsgrupp: Utses av temagruppen Resultat: Underlag för identifiering av hjälpmedel (modeller, verktyg och arbetssätt) Mål 2: Identifiering av hjälpmedel Aktivitet 1: Inventera och välja modeller, verktyg och arbetssätt Med utgångspunkt från de beskrivna förbättringsåtgärderna genomförs en inventering av lämpliga modeller, verktyg och arbetssätt som syftar till att effektivisera byggprojekt. Några av de modeller, verktyg och arbetssätt som gruppen avser att tillämpa i de valda projekten är följande (listan kompletteras under aktivitetens gång): Byggprocessmätning (en modell för att mäta processer och mål samt arbeta med förbättringsarbete och erfarenhetsåterföring byggprojekt) Modell för måloperationalisering och målstyrning (en modell under utveckling inom Specialfastigheter) Miljöbyggnad (En metodik för att säkerställa rätt produkt med avseende på byggnadens prestanda och miljö) BIM (Byggnads-Informations-Modeller/-Modellering visualisering för samtliga projektdeltagare) Tid för genomförande: Feb - jun 2015 Arbetsgrupp: Rekrytera arbetsgrupp + eventuellt X-arbete vid Högskolan Dalarna Resultat: Utifrån en bruttolista görs ett urval av modeller, verktyg och arbetssätt att testa i valda projekt. byggande_150121 4(6)
Mål 3: Tillämpning av arbetssätt Aktivitet 1: Testprojekt för modeller, verktyg och arbetssätt Gruppen avser att testa och utvärdera valda modeller, verktyg och arbetssätt i några av länets byggprojekt, representativa för några olika projekttyper. Förslagsvis projekt inom stor respektive liten kommun, landsting och privat byggherre. Urvalet bör med fördel representera olika typer av projekt, entreprenad-, ersättnings- och samverkansformer. Tid för genomförande: Aug 2015 - dec 2016 Arbetsgrupp: Rekryteras Resultat: Löpande underlag för erfarenhetsseminarier/workshop Mål 4: Dialog och kunskapsspridning Aktivitet 1: Erfarenhetsseminarier/workshops baserade på testprojekt Test av valda modeller, verktyg och arbetssätt blir ett utmärkt tillfälle att involvera Byggdialogens medlemmar i erfarenhetsseminarier/workshop. Lämpligen hålls 3-4 sådana under projektens gång efter avslutade skeden (1) program-/förslagshandling, (2) detaljprojektering, (3) byggande samt eventuellt efter (4) ibruktagande. Hur har det fungerat och vad kan vi göra bättre i syfte att kvalitetssäkra byggprocessen, bör vara naturliga utgångspunkter vid dessa seminarier. Utöver denna typ av seminarier kan det inom Effektivt Byggande även genomföras andra typer av separata seminarier gällande specifika miljöcertifieringar etc. Tid för genomförande: 3-4 seminarier/workshops okt 2015 till dec 2017 Arbetsgrupp: Rekryteras Resultat: Involvering, dialog, ökad kunskap och förbättrad samsyn gällande framgångsfaktorer för effektivare byggprojekt mellan deltagande aktörer. Dokumentation av reflektioner och slutsatser. En praktisk verktygslåda att använda för länets aktörer i sitt arbete med att effektivisera byggprojekt. byggande_150121 5(6)
Aktivitet 2: Seminarium gällande byggherrens roll i byggprojekten Ett särskilt fokusområde ska vara byggherrerollen eftersom det i allt väsentligt är i projektets tidiga skeden som projektets förutsättningar skapas och det i allmänhet är byggherren som är (bör vara?) styrande hela vägen från definition av brukarbehov till förvaltning. Vad ligger i en modern byggherreroll och hur ska en byggherre som beställare och projektägare agera gör att optimera förutsättningar för effektivt byggande? Tid för genomförande: Maj 2015 Arbetsgrupp: Rekryteras Resultat: Ökad kunskap och förbättrad samsyn bland länets byggherrar, såväl sällanbyggherrar som professionella byggherrar, gällande det ansvar och de möjligheter byggherren har att skapa förutsättningar för effektivare byggprojekt och bidra till att skapa ett förändringstryck på branschen. Checklista att använda för sällanbyggherren för att undvika vanliga fallgropar samt kunna kompetensbemanna och styra sina byggprojekt trots att man inte har en egen professionell byggavdelning. Åtgärd Förväntat resultat/uppföljning Klart den Resurser för genomförande Inom temagruppen har en arbetsgrupp bildats, bestående av: Martin Ullgren (ordf) Patrik Mosveen Roland Appelgren Ann Andersson Thomas Samuelsson Anders Fyhr Per-Erik Kjellberg Landstingsfastigheter Dalarna Högskolan Dalarna Projektledarbyrån Sweco Architects Prifloat Byggtjänst i Falun Bravida Ventilation Ekonomi Budget? Finansiering? Redovisning av resultatet, informationsspridning Hur ska resultatet redovisas och information spridas till olika grupper inom byggsektorn? byggande_150121 6(6)