Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige, Fastighetsägarna Stockholm, Fortum Värme, Stockholms kommunala bostadsbolag, Arbets- och Miljömedicin Uppsala Behov av sambandsanalyser.. för att minska tolkningsutrymmet för vad som beror på byggnaden och dess förvaltning och vad som beror på de boende... hälsobesvär -måste bero på socioekonomiska faktorer..dålig luftkvalitet- beror på dålig städning..för kallt -boende går barfota..för hög energiförbrukning - beror på brukarna... de som äger sin bostad klagar inte av ekonomiska skäl 1

Få tidigare studier Få studier av samband mellan energianvändning och hälsa överhuvudtaget, men också få studier som studerat hur alla dessa faktorer samverkar och hur det påverkar innemiljö och hälsa i flerbostadshus. Övergripande mål: God inomhusmiljö och hälsa och låg energianvändning Delmål: 3H Energi -fördjupningsstudie Visa energianvändningen i Stockholms flerbostadshus ta fram referenser Studera samband mellan. -energianvändning och byggnadens design och förvaltning. -energianvändning och brukarnas beteende, innemiljö och hälsa 2

Studiepopulation Stratifierat, slumpmässigt urval av 481 flerbostadshus i Stockholm Information om upplevd innemiljö och hälsa skickades in från 7 640 lägenheter - en vuxen ( 18y) från varje lägenhet (73%) Information om byggnaden och dess förvaltning kom in från 472 fastighetsägare (98%) Total består studien av information om 472 byggnader och 7 554 boende/lägenheter Karin Engvall Uppsala AMM 20011 Steg 1: Samla data för varje enskilt hus i en gemensam databas för 473 hus 3H boendeenkät innemiljö 3H fastighetsenkät byggnadsdesign Energi leverantör data (Fortum) Energi deklarationsdata (Boverket) 3H Registerdata Fastighetsregistret, Sthlm byggnadsregister, SCB socioekonomiska data 3H Fältstudie Definition och identifiering av samma byggnad 3

Energidata Energianvändning för uppvärmning kwh/m2 ATemp, och år exkl. energi för tappvarmvatten och kulvertförluster Förbrukningsdata under perioden mars 2004 mars 2005 för överensstämmelse med enkätinsamlingen Övriga energivärden från energideklarationen finns inlagda i 3HE databasen. Modell för regressionsanalyser Oberoende variabler Byggnads design Förvaltnings och driftorganisation Energi - användning Hushålls faktorer Individuella faktorer Beroende variabler Upplevd värmekomfort Energi - användning Regressionsanalys Upplevd hälsa Upplevd luftkvalitet Vädrings vanor 4

Statistiska metoder Klusteranalys (Spermans P 2 ) för att studera samvariation mellan oberoende variabler för datareducering Binär logistisk och ordinal logistisk regression Slutligt val av förklarings variabler i analysmodellen för hälsobesvär Byggnad: *Byggperiod *Antal lägenheter *Ventilationssystem Lägenhetens skick *Fukt/vattenskada *Mögel lukt *Luftfuktighet Förvaltning: *Ägandeform *Förvaltningens organisation *Tillgänglig fastighetsskötare Lägenhetens användning *Personer per rum *Vädringsvanor * Husdjur Hänsyn taget till: kön, ålder, rökning, födelseland, boendetid, hushållsinkomst 5

Energiförbrukning för uppvärmning Årsenergi (kwh/m 2 A Temp ) för uppvärmning i Stockholms flerbostadshus 2005 Mycket låg < 55 7% Låg 56-90 54% Medel 91-124 31% Hög 125 8% Medianvärde 87kWh/m 2 A Temp Energikrav bostadsbyggande i Sverige (kwh/m2 och år) Boverkets BBR 19 90 kwh/m2 FEBY lågenergihus 70 SGBC miljöbyggnad 68/59 Byggnad Andel svarande efter.. Byggperiod 11% - 1960 äldre hus 18% 1961-1975 miljonprogram hus 15% 1976-1984 energikris/flytspackel hus 11% 1985-1990 nybyggda hus, tidigare studie 18% 1991-1997 byggkrisens hus 26% 1998-2003 nybyggda hus, idag Antal lägenheter i huset 23% 15 25% 16-29 52% 30 Typ av ventilation 7% självdrag(s) 3% förstärkt självdrag (FS) 64% frånluft (F) 26% från och tilluft (FT) 6

Förvaltning Andel svarande efter.. Ägandeform 28% Allmännyttan 16% Privat hyresvärd 56% Bostadsrätt Organisation för fastighetsförvaltning 48% I egen regi 49% På entreprenad 3% Mixat Tillgänglighet till fastighetsskötare 55% Inom husets bostadsområde 43% I större förvaltningsområden/regioner 2% Mixat Lägenhetens skick /användning Andel svarande med.. 15% Fukt/vattenskada 5% Mögellukt 9% Hög luftfuktighet 15% Husdjur Boendetäthet i medeltal 0.8 personer per rum Vädringsvanor 7

Demografiska data Personliga data 57% kvinnor 23% utlandsfödda 15% rökare Ålder 46% 18-44 år 32% 45-64 år 22% >64 år Boendetid 6% <1 år 46% 1-5år 21% 5-10år 26% >10 år Hushållsinkomst 16% <138 tkr 60% 138-485 tkr 24% >485 tkr Utfallsvariabler som testas i modellen astma eller allergiska besvär Trötthet 28% Huvudvärk 11% Ögonirritation 9% Näsirritation 15% Halsirritation 9% Hosta 8% Hudbesvär 9% SBS symtom ( ja ofta/varje vecka) 8

Signifikanta samband i modellen med förekomst av läkardiagnostiserad allergi och astma bland vuxna Allergi diagnos Astma diagnos OR 95% CI P-value OR 95% CI P-value Energy för uppvärmning 0.95 0.87-1.03 0.23 0.91 0.81-1.02 0.10 Byggperiod 0.02 0.55-1960 0.98 0.68-1.41 1.48 0.91-2.39 1961-1975 0.67* 0.51-0.88 1.01 0.70-1.44 1976-1984 1.04 0.78-1.38 1.11 0.76-1.63 1985-1990 0.81 0.61-1.08 0.91 0.61-1.35 1991-1997 0.99 0.78-1.25 1.11 0.81-1.53 1998-2003 1 1 Ägandeform 0.09 0.63 Allmännyttan 1 1 Privat hyresvärd 0.81 0.63-1.04 0.95 0.68-1.32 Bostadsrätter 0.78* 0.61-0.98 0.85 1.61-1.19 Fukt- /vattenskada 1.42* 1.16-1.74 0.001 1.11 0.84-1.47 0.45 Luftfuktighet 1.38* 1.07-1.77 0.01 1.81* 1.32-2.46 0.0002 Mögel lukt 2.09* 1.52-2.89 <0.0001 2.18* 1.46-3.26 0.0002 Husdjur 0.71* 0.58-0.88 0.001 0.98 0.75-1.28 0.90 *signifikant Justerat för: kön, ålder, rökare, hushållsinkomst/år, utrikesfödd,boendetid Inget samband mellan energi och förekomst av allergi och astma Signifikanta samband i modellen med förekomst av självrapporterad hösnuva och eksem bland vuxna Hösnuva Eksem OR 95% CI P-value OR 95% CI P-value Energy för uppvärmning kwh/m2 0.94 0.86-1.02 0.13 0.95 0.87-1.03 0.30 Antal lägenheter 0.97 0.92-1.03 0.34 1.07* 1.02-1.12 0.01 Ägandeform 0.47 0.10 Allmännyttan 1 1 Privat hyresvärd 0.97 0.76-1.23 0.89 0.69-1.14 Bostadsrätter 0.87 0.69-1.10 0.77* 0.61-0.98 Fukt- /vattenskada 1.35* 1.11-1.64 0.003 1.46* 1.19-1.78 0.0003 Luftfuktighet 1.73* 1.36-2.19 <0.0001 1.54* 1.21-1.98 0.001 Mögel lukt 1.74* 1.26-2.38 0.001 1.57* 1.13-2.19 0.01 *signifikant Justerat för: kön, ålder, rökare, hushållsinkomst/år, utrikesfödd,boendetid Inget samband mellan energianvändning för uppvärmning och förekomst av eksem och hösnuva 9

Vilka variabler är statistiskt relevanta för förekomst av SBS symtom? Energi Värme hud p=0.003 Byggperiod ögon, näsa, hosta p=0.07-0.004 Ägandeform näsa p=0.03 Driftorganisation hals Fukt/vattenskada ögon, hud p=0.04 p=0.01-0.05 Luftfuktighet samtliga SBS p=<0.0001 Mögel samtliga SBS p=<0.0001 Personer/rum hosta, huvudvärk p=0.02-0.002 Rangordning och relativ betydelse för de variabler som påverkar förekomst av hosta ( ja,ofta ). P-värde Mögel lukt Luftfuktighet Byggperiod Personer per rum Vädringsvanor Driftorg. Förvaltningsorg. Inre renovering Husdjur Ventilationssystem Fukt/vattenskada Energi Värme Antal lägenheter Ägandeform <0.0001 <0.0001 0.005 0.02 0.13 0.10 0.36 0.37 0.44 0.53 0.63 0.65 0.97 0.85 10

Samband i modellen mellan energianvändning för uppvärmning (kwh/m2 ATemp och år) och olika SBS besvär OR 95% CI p-value Ögon 0.94 (0.87-1.01) 0.10 Näsa 1.02 (0.96-1.10) 0.90 Hals 0.95 (0.89-1.03) 0.20 Hosta 1.01 (0.94-1.09) 0.52 Hud* 0.89 (0.83-0.96) 0.003 Trötthet 0.97 (0.89-1.06) 0.39 Huvudvärk 0.99 (0.92-1.06) 0.06 *signifikant Justerat för: kön, ålder, rökare, hushållsinkomst/år, utrikesfödd,boendetid Ju högre energianvändning för värme - ju lägre prevalens för hudbesvär Justerade samband mellan sannolikhet för förekomst av hudbesvär och Energi Värme kwh/m 2 ATemp och år. 40 70 90 125 kwh/m2 Energi Värme 11

Sammanfattning Inget signifikant samband mellan energianvändning för uppvärmning och förekomst av astma och allergi då hänsyn tas till faktorer kopplade till bygg-, förvaltnings-, lägenhets- och brukarfaktorer. Fukt och mögel samt hög luftfuktighet i lägenheten ökar prevalensen för astma och allergi och SBS symtom. Prevalensen för hudbesvär är lägre ju högre energianvändning för uppvärmning OR = 0.89 (0.83-0.96). Sannolikheten för förekomst av samtliga SBS besvär tenderar att minska med ökad energianvändning för uppvärmning. Slutsatser Studien visar att energieffektiviseringens konsekvenser måste följas upp för att säkerställa Hälsomässigt Hållbara Hus! Särskilt viktigt att kvalitetssäkra nya tekniker för energieffektivisering med avseende på fukt!! 12