Öppna jämförelser 2016 Wordformulär för insamling av uppgifter internt inom kommunen/stadsdelen

Relevanta dokument
Öppna jämförelser 2017 Wordformulär för insamling av uppgifter internt inom kommunen/stadsdelen

Del 1 - Frågor som är gemensamma för flera områden inom socialtjänsten

Del 1 - Frågor som är gemensamma för flera områden inom socialtjänsten

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Indikatorer - öppna jämförelser Socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser - stöd till brottsoffer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Våld i nära relationer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Missbruks- och beroendevården

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Enhetsundersökning LSS

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län 2018 LSS

UBK1005, v2.0, TJÄNSTESKRIVELSE 1 (4) Stina Forsberg Socialkontoret Datum Vår beteckning Er beteckning 2018-

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Missbruk

Metod - öppna jämförelser Socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Rapport. Öppna jämförelser av stöd till brottsoffer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2018

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser av missbruks- och beroendevård

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Äldreomsorg och kommunal hälsooch sjukvård

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser av dagliga verksamheter

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård

Bilaga 1 Dnr SN 2013/298. Socialnämndens strategi för. VÅRD och OMSORG. Gäller från och med

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2014

Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Anna Setterström. Omsorgskonsulent Karlstads kommun

Öppna jämförelser. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015, Kommunal utveckling, FoUrum

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Ekonomiskt bistånd

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

Ledningssystem för god kvalitet

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Förklaring av föreskriften (HSLF-FS 2016:86)

Socialnämndens strategi för Vård och omsorg, har varit utsänd. Mary Nilsson, socialchef, informerar.

Kvalitetsrapport hemtja nst

ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Lars-Gunnar Engström

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2015

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

RAPPORT. ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

IFO-plan för Ydre kommun

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

RAPPORT ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Missbruks- och beroendevården 2017

Öppna jämförelser av bostäder med särskild service för vuxna

Nya föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer SOSFS 2014:4

Öppna jämförelser av dagliga verksamheter

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2015

Öppna jämförelser 2018

ENKÄT TILL VERKSAMHETER INOM HEMTJÄNST

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Senaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer

Resultat av Öppna jämförelser Missbruk och beroendevården 2015 Nordvästkommunerna i Stockholms län

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Hjälpmedel vid inrapportering av hemtjänstbeslut till Socialstyrelsens månadsstatistik om äldre och personer med funktionsnedsättning

Meddelandeblad. Socialnämnden får utan föregående behovsprövning erbjuda hemtjänst till äldre personer.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Öppna Jämförelser Missbruks- och beroendevården 2014

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Lagstiftning kring samverkan

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Gävleborg. Missbruks- och beroendevården

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

Öppna jämförelser 2018

ÖPPNA JÄMFÖRELSER (ÖJ) Stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Öppna jämförelser stöd till brottsoffer 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Våld i nära relationer

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Tillsynsenheten. Administrativ chef MAS/MAR Omsorgskonsulenter Dietist

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Omvårdnadsförvaltningen

Riktlinjer för handläggning enligt SoL för personer med psykisk funktionsnedsättning

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

Fastställd av kommunstyrelsen

Rapport. Öppna jämförelser för social barn- och ungdomsvård

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

Handlingsplan Våld i nära relationer (VINR)

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Beroendevården 2015

Öppna Jämförelser Missbruks- och beroendevården 2013

Ansvarsfördelningen mellan huvudmännen för missbruk, beroende och psykisk hälsa. Hinder eller möjlighet?

Våld i nära relationer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS.

Transkript:

Öppna jämförelser 2016 Wordformulär för insamling av uppgifter internt inom kommunen/stadsdelen Frågor som är övergripande eller gemensamma (G) för flera områden inom socialtjänsten Denna del innehåller 31 frågor plus följdfrågor för vissa frågor. Frågorna rör myndighetsutövningen inom individ- och familjeomsorgen, äldreomsorgen, LSS och krisberedskap inom socialtjänsten. Anvisning för att hantera Wordformuläret Spara formuläret i din dator (namnge filen med namnet på området som du ska besvara). Fyll i formuläret i de gråmarkerade fälten (klicka dig fram med musen/tabbtangenten). Spara det ifyllda formuläret E-posta det ifyllda formuläret som bifogad fil till kontaktpersonen på övergripande nivå inom kommunen/stadsdelen för öppna jämförelser 2016. Kontaktpersonen fyller sedan i svaren i webbenkäten. Uppgiftslämnare internt i kommunen/stadsdelen: 1

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Tillgänglighet Kvalitetsområdet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. Information i olika format på kommunens webbplats (G)1. I vilka av angivna format finns informationen tillgänglig på er webbplats för nedanstående områden inom socialtjänsten den 1 februari 2016? Med information avses här information om vad kommunen erbjuder för stöd och hjälp inom nedanstående områden inom socialtjänsten. Med översatt avses att informationen översatts till de språk som är vanligast förekommande (förutom svenska) bland invånarna i kommunen/stadsdelen. Med lättläst avses att texten omarbetats till ett förenklat språk anpassad till målgruppen. Vissa lättlästa texter har även ett förenklat innehåll, t.ex. när målgruppen är barn eller personer med utvecklingsstörning. Med lyssna få uppläst. avses så kallad talad information, lyssna-funktionen innebär att texten går att Ange ett eller flera svarsalternativ. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer - barn Våld i nära relationer - vuxen Barn och unga LSS - barn Äldre Hemlöshet Översatt Lättläst Lyssna Informationen finns inte tillgänglig i något av de angivna formaten Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst 2

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Social jourverksamhet (G)2. Har ni den 1 februari 2016 jourverksamhet med personal som har socionomexamen all tid utanför kontorstid året runt? Med jourverksamhet menas att vara beredd på kommande händelseutveckling och där man omedelbart kan nås per telefon, ge råd och stöd, göra en professionell bedömning och där man vid behov kan vara på plats exempelvis hos en familj inom högst 2 timmar. Med all tid avses bemanning dygnet runt vardagar, lördagar, söndagar och helgdagar. hoppa till fråga 3 (Om på fråga 2) (G)2 a. Har ni någon jourverksamhet utanför kontorstid? hoppa till fråga 3 (G)2 b. Vilka tider har ni jourverksamhet utanför kontorstid? (G)2 c. Hur bemannas jourverksamheten utanför kontorstid? Ett eller flera svarsalternativ kan anges. Personal med socionomexamen Socialchef Annan. Om annan, ange vem/vilka: 3

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Helhetssyn och samordning Kvalitetsområdet Helhetssyn och samordning innebär att socialtjänsten utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Intern samordning i enskilda ärenden (G)3. Har ni den 1 februari 2016 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur samordning i enskilda ärenden ska ske mellan nedanstående områden inom socialtjänsten? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner som avser flera delverksamheter/målgrupper. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras kring enskilda som har sammansatta behov samt ange ansvarsfördelningen när verksamheten är uppdelad i olika delverksamheter/målgrupper. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. Med samordning i enskilda ärenden avses koordination av resurser och arbetsinsatser mellan olika områden inom socialtjänsten för att få högre kvalitet och större effektivitet. Svara "" för de områden där ni har rutin för samordning. Om ni har en gemensam rutin för fler än ett område svara "" för respektive område. (Rutinen/-erna för samordning kan finnas beskrivna i ett gemensamt dokument eller i separata dokument.) Matrisen nedan är konstruerad på ett sådant sätt att alla områden jämförs med varandra endast en gång., behövs inte, samordning sker genom att verksamheten har samma personal och/eller ansvarig chef Ej aktuellt, området/-ena finns inte i vår socialtjänst Ekonomiskt bistånd och Missbruk Ekonomiskt bistånd och Socialpsykiatri Ekonomiskt bistånd och Våld i nära relationer Ekonomiskt bistånd och Hemlöshet Ekonomiskt bistånd och Familjerätt Ekonomiskt bistånd och Barn och unga Ekonomiskt bistånd och LSS Ekonomiskt bistånd och Kommunala arbetsmarknadsinsatser Missbruk och Socialpsykiatri 4

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Missbruk och Våld i nära relationer Missbruk och Hemlöshet Missbruk och Familjerätt Missbruk och Barn och unga Missbruk och LSS Missbruk och Äldre Socialpsykiatri och Våld i nära relationer Socialpsykiatri och Hemlöshet Socialpsykiatri och Familjerätt Socialpsykiatri och Barn och unga Socialpsykiatri och LSS Socialpsykiatri och Äldre Våld i nära relationer och Hemlöshet Våld i nära relationer och Familjerätt Våld i nära relationer och Barn och unga Våld i nära relationer och LSS - barn Våld i nära relationer och LSS - vuxen Våld i nära relationer och Äldre Barn och unga och Hemlöshet Barn och unga och Familjerätt Barn och unga och LSS - barn Barn och unga och LSS - vuxen LSS och Hemlöshet LSS och Familjerätt LSS och Äldre Äldre och Hemlöshet 5

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på något av svarsalternativen i fråga 3) (G)3 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp dessa rutiner för samordning mellan nedanstående områden inom socialtjänsten? Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den rutin som finns för intern samordning används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ekonomiskt bistånd och Missbruk Ekonomiskt bistånd och Socialpsykiatri Ekonomiskt bistånd och Våld i nära relationer Ekonomiskt bistånd och Hemlöshet Ekonomiskt bistånd och Familjerätt Ekonomiskt bistånd och Barn och unga Ekonomiskt bistånd och LSS Ekonomiskt bistånd och Kommunala arbetsmarknadsinsatser Missbruk och Socialpsykiatri Missbruk och Våld i nära relationer Missbruk och Hemlöshet Missbruk och Familjerätt Missbruk och Barn och unga Missbruk och LSS Missbruk och Äldre Socialpsykiatri och Våld i nära relationer Socialpsykiatri och Hemlöshet Socialpsykiatri och Familjerätt Socialpsykiatri och Barn och unga Socialpsykiatri och LSS Socialpsykiatri och Äldre Våld i nära relationer och Hemlöshet Ej aktuellt, då rutinen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 6

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Våld i nära relationer och Familjerätt Våld i nära relationer och Barn och unga Våld i nära relationer och LSS - barn Våld i nära relationer och LSS - vuxen Våld i nära relationer och Äldre Barn och unga och Hemlöshet Barn och unga och Familjerätt Barn och unga och LSS - barn Barn och unga och LSS - vuxen LSS och Hemlöshet LSS och Familjerätt LSS och Äldre Äldre och Hemlöshet 7

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Extern samverkan i enskilda ärenden (G)4. Har ni den 1 februari 2016 skriftliga och på ledningsnivå beslutade överenskommelser för hur samverkan i enskilda ärenden ska ske mellan nedanstående områden inom socialtjänsten och externa aktörer? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med externa aktörer. Överenskommelsen ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och dels ange ansvarsfördelningen. Med samverkan i enskilda ärenden avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra för den enskilde individen. Instruktioner som rör området - Ekonomiskt bistånd Även överenskommelser om biståndsmottagare som har upprättats av annan enhet i kommunen (t.ex. arbetsmarknadsenhet) räknas in. Instruktioner som rör området - Barn och unga Avser både förebyggande insatser som konsultation, men även t.ex. samverkansteam, Barnahus eller familjecentraler. Med överenskommelse med Statens institutionsstyrelse avses överenskommelse enligt SISAM-modellen (samverkan för obruten skolgång). Om ni har en regional överenskommelse räknas denna. Svara "" för de områden där ni har överenskommelse för samverkan. Om ni har en gemensam överenskommelse för fler än ett område svara "" för respektive område. (Överenskommelsen/-erna för samverkan kan finnas beskrivna i ett gemensamt dokument eller i separata dokument.), behövs inte, samverkan sker genom att verksamheten har samma ansvariga chef (gäller endast vissa områden) Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst Ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen Ekonomiskt bistånd och Försäkringskassan Ekonomiskt bistånd och Primärvård Ekonomiskt bistånd och Vuxenpsykiatri Socialpsykiatri och Arbetsförmedlingen Socialpsykiatri och Försäkringskassan Våld i nära relationer och Primärvård 8

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Våld i nära relationer och Vuxenpsykiatri Våld i nära relationer och Akutmottagning Våld i nära relationer och Ungdomsmottagning Våld i nära relationer och Polisen Våld i nära relationer och Kvinnojour Barn och unga och Primärvård Barn och unga och Tandvård Barn och unga och Mödravård Barn och unga och Barnhälsovård Barn och unga och Barn- och ungdomspsykiatri Barn och unga och Barn- och ungdomsmedicin Barn och unga och Barn- och ungdomshabilitering Barn och unga och Förskola Barn och unga och Skola Barn och unga och Statens institutionsstyrelse Barn och unga och Polisen Barn och unga och Kriminalvården Barn och unga och Migrationsverket LSS och Arbetsförmedlingen LSS och Försäkringskassan LSS och Barn- och ungdomspsykiatri LSS och Barn- och ungdomsmedicin LSS och Barn- och ungdomshabilitering LSS och Vuxenpsykiatri LSS och Vuxenhabilitering Hemlöshet och Frivilligorganisationer 9

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på något av svarsalternativen i fråga 4) (G)4 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp dessa överenskommelser för samverkan mellan nedanstående områden inom socialtjänsten och externa aktörer? Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den överenskommelse som finns för extern samverkan används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ekonomiskt bistånd och Arbetsförmedlingen Ekonomiskt bistånd och Försäkringskassan Ekonomiskt bistånd och Primärvård Ekonomiskt bistånd och Vuxenpsykiatri Socialpsykiatri och Arbetsförmedlingen Socialpsykiatri och Försäkringskassan Våld i nära relationer och Primärvård Våld i nära relationer och Vuxenpsykiatri Våld i nära relationer och Akutmottagning Våld i nära relationer och Ungdomsmottagning Våld i nära relationer och Polisen Våld i nära relationer och Kvinnojour Barn och unga och Primärvård Barn och unga och Tandvård Barn och unga och Mödravård Barn och unga och Barnhälsovård Barn och unga och Barn- och ungdomspsykiatri Barn och unga och Barn- och ungdomsmedicin Barn och unga och Barn- och ungdomshabilitering Barn och unga och Förskola Barn och unga och Skola Ej aktuellt, då överenskommelsen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 10

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Barn och unga och Statens institutionsstyrelse Barn och unga och Polisen Barn och unga och Kriminalvården Barn och unga och Migrationsverket LSS och Arbetsförmedlingen LSS och Försäkringskassan LSS och Barn- och ungdomspsykiatri LSS och Barn- och ungdomsmedicin LSS och Barn- och ungdomshabilitering LSS och Vuxenpsykiatri LSS och Vuxenhabilitering Hemlöshet och Frivilligorganisationer 11

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Överenskommelse med landstinget/regionen inom missbruks och beroendeverksamhet (G)5. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse om samarbete med landstinget/regionen i frågor som rör personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel, som innehåller nedanstående delar? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med externa aktörer. Med överenskommelse om samarbete åsyftas här den skyldighet som kommun och landsting har att enligt 5 Kap 9 a socialtjänstlagen (2001:453), SoL ingå gemensam överenskommelse om ett samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Överenskommelsen ska beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samarbetet ska genomföras. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. Gemensamma mål med överenskommelsen Resurs- och ansvarsfördelningen mellan kommun och landsting/region Rutiner för samarbete mellan socialtjänstens och landstingets/regionens personal kring enskilda personer som missbrukar beroendeframkallande medel (Här avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen mellan aktörerna. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare.) 12

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 5) (G)5 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp överenskommelsen om samarbete med landstinget/regionen? Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att överenskommelsen med landstinget/regionen i alla delar används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ej aktuellt, då överenskommelsen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 Överenskommelse om samverkan med bostadsföretag/hyresvärdar (G)6. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkan på övergripande nivå ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar i kommunen? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med bostadsföretag/hyresvärdar. Med övergripande nivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivån. Överenskommelsen för samverkan ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och dels ange ansvarsfördelningen. Överenskommelsen avser samverkan om tillgång till bostäder för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Här avses både allmännyttiga bostadsbolag och privata fastighetsägare som hyr ut bostäder/lägenheter. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna., med samtliga bostadsföretag/hyresvärdar, med vissa bostadsföretag/hyresvärdar 13

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 6) (G)6 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2014 31 januari 2016 (24 mån) följt upp överenskommelsen för samverkan på övergripande nivå med bostadsföretagen/hyresvärdarna? Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den överenskommelse som finns för extern samverkan används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ej aktuellt, då överenskommelsen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2014 (G)7. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkan i enskilda ärenden ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar i kommunen för personer som riskerar att bli eller är utan bostad? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om överenskommelser med bostadsföretag/hyresvärdar. Överenskommelsen ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och dels ange ansvarsfördelningen. Överenskommelsen kan t.ex. innehålla samverkan och tillvägagångssätt för att förebygga avhysning (vräkning). Här avses både allmännyttiga bostadsbolag och privata fastighetsägare som hyr ut bostäder/lägenheter. Med samverkan i enskilda ärenden avses övergripande gemensamt handlande på organisatoriskt plan för visst syfte. Någon eller några tillför sina specifika resurser, kompetenser och/eller kunskaper till en uppgift som man gemensamt har att genomföra för den enskilde individen. Exempelvis förebyggande arbete tillsammans med bovärd eller störningsjour., med samtliga bostadsföretag/hyresvärdar, med vissa bostadsföretag/hyresvärdar 14

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 7) (G)7 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp överenskommelsen för samverkan i enskilda ärenden med bostadsföretagen/hyresvärdarna? Med följt upp avses att berörda aktörer tillsammans på ett systematiskt sätt kontrollerat att den överenskommelse som finns för extern samverkan används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ej aktuellt, då överenskommelsen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 15

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Kunskapsbaserad verksamhet Kvalitetsområdet Kunskapsbaserad verksamhet innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Samlad plan för personalens kompetensutveckling (G)8. Har ni den 1 februari 2016 en samlad plan för personalens kompetensutveckling, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med samlad plan avses en verksamhetsgemensam plan för personalens kompetensutveckling som bygger på verksamhetens mål och kartläggning och analys av personalens individuella kompetens. Med personal inom angivna områden avses handläggare som inom nämndens verksamhet svarar för utredningar och/eller planering, uppföljning enligt SoL, LVU, LSS och LVM, dock ej enhetschefer/motsvarande med verksamhets-, personal- och budgetansvar. En person i personalen kan vara handläggare inom flera områden och denne kan behöva kompetensutveckling inom alla dessa områden. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer - barn Våld i nära relationer - vuxen Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst 16

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på något alternativ i fråga 8) (G)8 a. Vilka former av kompetensutveckling innehåller den samlade planen, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med kontinuerlig handledning avses handledning av utbildad handledare, i grupp eller enskilt. Handledningen ska vara regelbundet återkommande under en längre tidsperiod, dvs. ges minst en gång varannan vecka under vår- och höstterminen. Med fortbildning avses utbildning i syfte att upprätthålla och utveckla den kompetensnivå som krävs för att kunna utföra arbetsuppgifterna. Med vidareutbildning på högskolenivå avses att personalen genom utbildning på högskolenivå successivt och planerat fördjupar sina kunskaper om området om det finns tillgång till det inom området. Ange ett eller flera svarsalternativ. Kontinuerlig handledning Fortbildning Vidareutbildning på högskolenivå Annan form av kompetensutveckling Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer - barn Våld i nära relationer - vuxen Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet 17

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på något alternativ i fråga 8) (G)8 b. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp den samlade planen för personalens kompetensutveckling, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med följt upp avses att ni har kontrollerat att den samlade planen för personalens kompetensutveckling används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer - barn Våld i nära relationer - vuxen Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, då planen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 18

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Standardiserade bedömningsmetoder (G)9. Använder ni den 1 februari 2016 någon av nedanstående standardiserade bedömningsmetoder för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion eller identifiera konsumtionsmönster och drogrelaterade problem hos enskilda vuxna? Med standardiserade bedömningsmetoder avses här ett formulär med i förväg fastställda frågor och svarsalternativ och en manual som beskriver hur det ska användas. Frågorna bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Bedömningsmetoden används för att bedöma en situation, funktion och/eller behov och är vetenskapligt prövad. Exempel på standardiserade bedömningsmetoder här är AUDIT och DUDIT. Den standardiserade bedömningsmetoden ska användas för alla med undantaget om den enskildes tillstånd/situation inte möjliggör det. Med AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) avses ett manualbaserat frågeformulär (självskattningstest) för att identifiera riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion. Med DUDIT (Drug Use Disorders Identification Test) avses ett manualbaserat frågeformulär för att identifiera konsumtionsmönster och drogrelaterade problem. Med droger avses Cannabis, Hallucinogener, Amfetamin, Opiater, Lösningsmedel samt GHB och övriga preparat. Även läkemedel som inte förskrivits och används enligt läkares ordination ingår. Mätdatum: Här avses att den standardiserade bedömningsmetoden finns tillgänglig att användas vid angivet datum för handläggarna. Ange ett eller flera svarsalternativ. Ekonomiskt bistånd Socialpsykiatri Våld i nära relationer LSS Äldre Hemlöshet, AUDIT, DUDIT 19

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Stöd- och boendeinsatser till personer med missbruk eller beroende, psykisk sjukdom eller hemlösa (G)10. Erbjuder ni den 1 februari 2016 någon av nedanstående insatser till personer med missbruk eller beroende, psykisk sjukdom eller hemlösa? Med Bostad först avses att den hemlöse uppmuntras att själv definiera sina behov och mål. Personen erbjuds sedan, om denne så önskar, omedelbart en varaktig bostadslösning. Erbjudandet ges utan några krav på att personen först har genomgått behandling eller uppvisat nykterhet och drogfrihet. Fokus är att uppnå boendestabilitet och i andra hand erbjuda stöd till den enskilde. Boendelösningen är utan krav på behandlingsföljsamhet eller annan meritering, t.ex. nykterhet. Med Vårdkedja avses en modell som syftar till att hjälpa hemlösa tillbaka till ett stabilt boende. Först behandlas bakomliggande problematik och därefter erbjuds egen bostad. Modellen fokuserar på stöd- och vårdinsatser. Under behandlingen erbjuds olika boendeinsatser i en viss ordningsföljd. Uppflyttning i vårdkedjans boendeformer är villkorade och bygger på att den enskilde följer uppställda regler. Case Management-modeller syftar till att samordna vård- och stödinsatser och se till att den enskilde får tillgång till adekvat vård och stöd. Case managment i form av Integrerade team är till för personer med missbruk eller beroende med samtidig svår psykisk sjukdom och behov av samordning av sina vård- och stödinsatser. Med Case managment i form av Integrerade team avses ett multiprofessionellt team som samordnar individuellt anpassade vård- och stödinsatser som rör behandling av missbruk eller beroende, psykisk sjukdom och psykosocial problematik. Med Multiprofessionella team avses en grupp av vård- och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde. Teamets sammansättning motsvarar den enskildes behov. Insatserna finns rekommenderade i de Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården samt i riktlinjerna för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Boendeinsatsen Bostad först Boendeinsatsen Vårdkedja Insatsen Case Management i form av integrerade team 20

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Rutiner vid indikation på våldutsatthet av närstående Vuxna som utsatts för våld (G)11. Har ni den 1 februari 2016 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för hur handläggare ska gå tillväga vid indikation på att en vuxen person utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att fastställa gemensamma rutiner. Rutinen ska beskriva ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för dels hur handläggaren ska fråga den enskilde om utsatthet för våld, dels hur handläggaren ska gå tillväga om det framkommer att personen utsatts för våld. Se Socialstyrelsens webbplats Våld - Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer. Med indikation avses någon form av tecken på att en person utsatts för våld eller andra övergrepp. Med våld eller andra övergrepp avses primärt brotten i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om psykiskt våld, fysiskt våld (t.ex. slag, sparkar, hot, tvång, kränkningar) eller sexualbrott. Svara "" för de områden där ni har rutin. Om ni har en gemensam rutin för fler än ett område svara "" för respektive område. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer Barn och unga Familjerätt LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst 21

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på något alternativ i fråga 11) (G)11 a. Har ni under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp rutinerna, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med följt upp avses att ni har kontrollerat att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer Barn och unga Familjerätt LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, då rutinen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 22

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Kommunal hälso- och sjukvård Enkel fotundersökning (G)12. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin om att personer med kommunal hälso- och sjukvård och som har diabetes typ 1 eller typ 2 ska få en enkel fotundersökning varje år, i boendeformen Med enkel fotundersökning avses ett test av känseln, palpation av pulsar, en inspektion av foten och en undersökning för att finna felställningar i foten. Test av känsel kan ske på olika sätt. Här förekommer till exempel monofilamenttest eller stämgaffelprov. Undersökningen kan utföras av personal med speciell utbildning för uppgiften i verksamhet som drivs i offentlig (landsting eller kommun) eller enskild regi. Medicinsk fotvård eller medicinsk fotsjukvård förebygger och behandlar fotskador, men är inte detsamma som en enkel fotundersökning, då kontroll av känsel och cirkulation inte ingår. Enkel fotundersökning är prioriterad i nationella riktlinjerna för diabetes 2015. Om ni har en gemensam rutin för flera boendeformer svara för respektive område. (Rutinen/-erna kan finnas beskrivna i ett gemensamt dokument eller i separata dokument.) ordinärt boende? permanent särskilt boende enligt SoL? bostad med särskild service enligt LSS? bostad med särskild service enligt SoL? Ej aktuellt, kommunen har inte ansvar enligt 18 HSL 23

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 12) (G)12 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp rutinen, i boendeformen Med följt upp avses att ni har kontrollerat att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. ordinärt boende? permanent särskilt boende enligt SoL? bostad med särskild service enligt LSS? bostad med särskild service enligt SoL? Ej aktuellt, då rutinen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 Multiprofessionella team (G)13. Erbjuder ni den 1 februari 2016 vård och omsorg av multiprofessionella demensteam till personer med demenssjukdom i ordinärt boende? Med multiprofessionella team avses en grupp av vård- och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde. Teamets sammansättning motsvarar den enskildes behov. Insatsen finns rekommenderad i nationella riktlinjer för vård och omsorg i demenssjukdom. Insatsen kan bedrivas i egen eller annan regi. 24

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (G)14. Erbjuder ni den 1 februari 2016 strokeinriktad rehabilitering i ordinärt boende av multiprofessionella rehabiliteringsteam till personer som fått stroke och har milda eller måttliga symptom? Med multiprofessionella team avses en grupp av vård- och omsorgspersonal med olika professioner och/eller kompetenser som samarbetar kring den enskilde. Teamets sammansättning motsvarar den enskildes behov. Med multiprofessionella rehabiliteringsteam avses en grupp av vård- och omsorgspersonal med kunskap om strokesjukvård. Insatsen finns rekommenderad i nationella riktlinjer för vård av personer med stroke. Insatsen kan bedrivas i egen eller annan regi. Självbestämmande och integritet Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val inom socialtjänsten. Brukarinflytande på övergripande nivå för personer med missbruksproblem (G)15. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) gett brukarorganisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen om samarbete mellan kommunen och landstinget/regionen i frågor som rör personer med missbruksproblem? (Avser överenskommelsen i fråga G5) (Om på fråga 15) (G)15 a. Har brukarorganisationernas synpunkter påverkat innehållet vid upprättandet av eller vid revideringen av överenskommelsen? 25

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Brukarinflytande på övergripande nivå för personer med psykisk funktionsnedsättning (G)16. Har ni den 1 februari 2016 en brukarinflytandesamordnare (BISAM) placerad på ledningsnivå för att ge brukare inflytande i verksamheten? Med brukarinflytandesamordnare (BISAM) avses en metod för att öka möjligheten till inflytande för personer med psykisk funktionsnedsättning i verksamheten. Med ledningsnivå avses här den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om innehållet i verksamheten. Brukarinflytande på verksamhetsnivå för personer med psykisk funktionsnedsättning (G)17. Erbjuder ni den 1 februari 2016 personligt ombud (PO) till personer med psykisk funktionsnedsättning? Med personligt ombud (PO) avses en person som arbetar som ombud på den enskildes uppdrag. PO arbetar fristående från myndigheter och vårdgivare och är ett stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning. PO syftar till att personer med psykisk funktionsnedsättning ska få möjlighet att leva ett mer självständigt liv, med möjlighet att ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning på jämlika villkor. Med angivet mätdatum (1 feb) avses här att erbjudande om att få ett personligt ombud (PO) finns tillgängligt i kommunen vid detta datum. 26

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Brukarinflytande på verksamhetsnivå för personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning (G)18. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2014 31 januari 2016 (24 mån) låtit genomföra minst en brukarstyrd brukarrevision för att ge brukare inflytande Med brukarstyrd brukarrevision avses en metod för granskning av en insats, enhet eller verksamhet som ger vård, stöd eller service till människor. Den brukarstyrda brukarrevisionen både utformas och utförs av brukare och/eller närstående med egna erfarenheter av likartad eller samma verksamhet. Här avses verksamheter som arbetar med målgrupperna personer med missbruksproblem och personer med psykisk funktionsnedsättning från 18 år i kommunen: myndighetsövningen, biståndsbeslutade insatser och service. Verksamheten kan utföras i egen eller annan regi. i verksamhet inom området Missbruk? i verksamhet inom området Socialpsykiatri? (Om på fråga 18) (G)18 a. Har ni använt sammanställningen av resultatet från brukarrevisionen för att utveckla Med utveckla verksamhet avses att konkreta förändringar införts med syfte att leda till förbättringar i verksamheten för brukaren(t.ex. ändrat rutiner, förlängt öppettider, erbjudit utbildning i standardiserade metoder, tillgodosett behov av nya insatser osv.). verksamhet inom området Missbruk? verksamhet inom området Socialpsykiatri? 27

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Ersättningar till personer med funktionsnedsättning (G)19. Betalar ni den 1 februari 2016 habiliteringsersättning till personer med funktionsnedsättning som deltar i daglig verksamhet enligt LSS? Med angivet mätdatum (1 feb) avses här att ni har som regel att betala ut habilteringsersättning detta datum. (G)20. Ersätter ni den 1 februari 2016 för ledsagares omkostnader enligt socialtjänstlagen (SoL)? Med ledsagning avses insats enligt 9 LSS i form av följeslagare (ledsagare) ute i samhället för personer med funktionsnedsättning. LSS-insatsen syftar till att underlätta för personer med omfattande funktionsnedsättningar att komma ut och delta i samhällslivet, t.ex. besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter eller kulturlivet. Ledsagning kan också ges som bistånd med stöd av 4 kap. 1-2 SoL. Ledsagares omkostnader kan enligt 4 kap. 1-2 SoL t.ex. vara bussresor, biobesök, inträden etc. Med angivet mätdatum (1 feb) avses här att ni har som regel att betala ut ledsagares omkostnad vid detta datum., enligt ett schablonbelopp, enligt faktiska omkostnader 28

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Trygghet och säkerhet Kvalitetsområdet Trygghet och säkerhet innebär att tjänsterna inom socialtjänsten utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Övergripande plan för att motverka hemlöshet i kommunen (G)21. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan på övergripande kommunal nivå för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma planer. Planen kan beskriva konkreta insatser utifrån övergripande mål. I planen bör framgå vilken roll och vilket ansvar olika aktörer i kommunen har. Det kan t.ex. handla om nybyggnation, att stärka det förebyggande arbetet genom budget- och skuldrådgivning, eller att utveckla boendestödet. Med övergripande kommunal nivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivån. För stadsdelarna i Stockholm och Göteborg samt stadsområdena i Malmö: Om stadsdelen/stadsområdet omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. 29

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 21) (G)21 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2014 31 januari 2016 (24 mån) följt upp den övergripande planen för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Med följt upp avses att ni har kontrollerat att planen används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ej aktuellt, då planen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2014 Rutin för att förhindra att barnfamiljer vräks (G)22. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ni ska gå tillväga för att förhindra att barnfamiljer vräks? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen för enskilda barnfamiljer. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. 30

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 22) (G)22 a. Innehåller rutinen nedanstående delar: Med att aktivt söka upp avses att socialtjänsten muntligen kontaktar barnfamiljer vid kännedom om att hyresskuld föreligger. Med att följa upp avses här att socialtjänsten har ansvaret att upprätthålla kontakten med barnfamiljen till dess att hyresskulden är reglerad. I handläggningen ska barnperspektivet särskilt beaktas. Att ni aktivt söker upp alla barnfamiljer med hyresskuld, oavsett om föräldrarna själva söker ekonomiskt bistånd eller inte Att ni följer upp om hyresskulder har reglerats, oavsett om föräldrarna sökt ekonomiskt bistånd eller inte (Om på fråga 22) (G)22 b. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp rutinen? Med följt upp avses att ni har kontrollerat att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ej aktuellt, då rutinen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 31

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Uppsökande verksamhet (G)23. Har ni den 1 februari 2016 uppsökande verksamhet för personer som är akut hemlösa? Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp personer utan bostad i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. Med akut hemlös avses att den enskilde inte har någonstans att bo och sova, personen vistas till exempel på härbärgen, akutboende, offentliga platser och liknande. (G)24. Har ni den 1 februari 2016 uppsökande verksamhet för personer som riskerar att förlora sitt boende (bostad)? Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att söka upp och stödja personer som av olika skäl riskerar att förlora sitt nuvarande boende (-oavsett boendeform). Här ingår olika typer av vräkningsförebyggande insatser. (G)25. Har ni den 1 februari 2016 uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning? Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. 32

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Kartläggning av vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående (G)26. Har ni under perioden 1 februari 2014 31 januari 2016 (24 mån) genomfört någon kartläggning av antalet vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående? Med kartläggning avses olika typer av undersökningar av antalet vuxna som utsatts för våld eller andra övergrepp av närstående i kommunen. Det kan t.ex. handla om att samla in i uppgifter från kvinnojouren, polisen, skola, och hälso- och sjukvården. Det kan också handla om att undersöka hur många vuxna som utsatts av våld eller andra övergrepp av närstående som socialtjänsten har kommit i kontakt med under en viss tidsperiod. Med våld eller andra övergrepp avses primärt brotten i 3, 4 och 6 kap. brottsbalken. Våldet kan ta sig olika uttryck. Det kan handla om psykiskt våld, fysiskt våld (t.ex. slag, sparkar, hot, tvång, kränkningar) eller sexualbrott. 33

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Information om den enskildes rättigheter (G)27. Har ni den 1 februari 2016 skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner om att den enskilde ska informeras om sina rättigheter till SIP och om att få en kopia av sin journal, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. Med journal avses den del av en personakt där anteckningar av betydelse för handläggning av ett ärende och genomförande av insatser görs kontinuerligt och i kronologisk ordning. Den enskilde ska informeras om att denne har rätt till att få en skriftlig kopia av sin journal. Med samordnad individuell plan (SIP) avses en vård- och omsorgsplan som beskriver insatser som den enskilde har behov av från både hälso- och sjukvård och socialtjänst och som tagits fram genom samordnad vård- och omsorgsplanering. 2 kap. 7 SoL och 3 f HSL. Information om SIP gäller för de personer där denna är relevant. Information till den enskilde kan vara både muntligen och/eller skriftligen. Svara "" för de områden där ni har rutin. Om ni har en gemensam rutin för fler än ett område svara "" för respektive område. Ange ett eller flera svarsalternativ., informeras om SIP, få kopia av journal Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet 34

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Rutin för skyddade personuppgifter (G)28. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras både vid handläggning och vid genomförande av insatser för att säkerställa att skyddade uppgifter inte ska röjas av misstag, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga handläggare. Med skyddade personuppgifter avses sekretessmarkering eller kvarskrivning. Svara "" för de områden där ni har rutin. Om ni har en gemensam rutin för fler än ett område svara "" för respektive område. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, området finns inte i vår socialtjänst 35

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (Om på fråga 28) (G)28 a. Har ni någon gång under perioden 1 februari 2015 31 januari 2016 (12 mån) följt upp rutinen, i nedanstående områden inom socialtjänsten? Med följt upp avses att ni har kontrollerat att rutinen används och fungerar på avsett sätt samt att den vid behov har reviderats. Uppföljningen ska vara dokumenterad. Ekonomiskt bistånd Missbruk Socialpsykiatri Våld i nära relationer Barn och unga LSS - barn LSS - vuxen Äldre Hemlöshet Ej aktuellt, då överenskommelsen upprättades nyligen, dvs. efter den 1 feb 2015 36

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor Krisberedskap inom socialtjänsten Socialstyrelsen ska inom ramen för arbetet med öppna jämförelser inkludera kvalitetsindikatorer som rör kommunernas krisberedskap inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg, äldreområdet samt funktionshinderområdet. Socialstyrelsen har valt att under 2016 fokusera på att konstruera indikatorer som berör de mest sårbara grupperna i inledningsskedet av utvecklingen av krisberedskap inom socialtjänsten. (G)29. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin om att krisberedskap ska ingå som en del i kravspecifikationen vid upphandling av tjänster i följande typer av verksamheter för särskilt sårbara grupper? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om gemensamma rutiner. Med rutin avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras samt ange ansvarsfördelningen. Rutinen ska vara känd och användas av ansvariga berörda. Med krisberedskap avses att kommunen ställer krav på leverantörens krisberedskap. Sådana krav kan t.ex. vara att leverantören - har planering för att hantera avbrott i verksamhetskritiska tjänster, såsom försörjning av el, värme, IT, personal, tvätt och läkemedel (benämns kontinuitetshantering) - uppfyller vissa tekniska krav, avseende t.ex. larm, reservkraft och inkopplingspunkter för nödvatten - bedriver ett aktivt arbete med riskhantering - har en jour- eller beredskapsfunktion - har en utbildad och övad krisorganisation - har en upparbetad samverkan med andra aktörer inför kriser - deltar i kommunens arbete med risk- och sårbarhetsanalys Det är viktigt att kommunen genom sin kravställning kan försäkra sig om att leverantören har beredskap för denna typ av händelser så att brukarens stöd kan säkras. Med särskilt sårbara grupper avses här personer som har sitt hem i boenden som drivs på uppdrag av socialtjänsten eller att socialtjänstens insatser är en avgörande förutsättning för att personen ska kunna bo kvar i sitt hem. Permanent särskilt boende enligt SoL för äldre avser även gruppboende för personer med demenssjukdom, boende i ett servicehus/serviceboende med biståndsbeslut samt korttidsboende/korttidsvistelse. Med gruppboende för personer med demenssjukdom avses ett gruppboende som är specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Gruppboendet kan utgöra en del av din enhet eller vara en egen enhet. Med gruppboende avses ett antal bostäder med vissa gemensamma utrymmen. Flera gruppboenden kan finnas i samma fastighet. Särskild personal finns för varje gruppboende hela eller delar av dygnet. Med boende i servicehus/serviceboende avses att personen har ett biståndsbeslut för boende. Boendet har god tillgång till vård- och omsorgspersonal. Lägenheterna är fullvärdiga, d.v.s. utrustade med hygienutrymmen (toalett/dusch) och kök. Hemtjänst i form av service och/eller personlig omvårdnad. Med service avses praktisk hjälp med bostadens skötsel, hjälp med inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses de insatser som utöver service behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig 37

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor och förflytta sig, sköta personlig hygien och insatser som behövs för att bryta isolering, såsom ledsagning vid sociala aktiviteter. Svara "" för de boenden/insatser som omfattas av rutinen. Om ni har en gemensam rutin för fler än ett boende/insats svara "" för respektive boende/insats. Rutinen/-erna kan finnas beskrivna i ett gemensamt dokument eller i separata dokument. Hem för vård eller boende för barn och unga Hem för vård eller boende för vuxna Boendestöd för vuxna Stödboende för barn och unga Elevhem för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt SoL Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt LSS Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt SoL Bostad med särskild service för vuxna med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt LSS Permanent särskilt boende enligt SoL för äldre Hemtjänst i form av service och/eller personlig omvårdnad Kommunal hälso- och sjukvård i ordinärt boende Ej aktuellt, boendet/insatsen finns inte i vår kommun/stadsdel Ej aktuellt, har inte upphandlat boendet/insatsen 38

ÖJ-övergripande eller gemensamma frågor (G)30. Har ni den 1 februari 2016 en skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för evakuering av särskilt sårbara grupper i boenden som bedrivs i egen regi och för följande typer av boendeformer? Med ledningsnivå avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om planer. Med plan avses en beskrivning av konkreta insatser för att t.ex. trygga el och vatten, personkontinuitet och integritet för den enskilde i den planerade evakueringslokalen transporter och behov av samverkan m.m. med andra aktörer för att kunna genomföra evakueringen vilken roll och vilket ansvar olika aktörer har Med särskilt sårbara grupper avses här personer som har sitt hem i boenden som drivs av socialtjänsten. Med boende avses organisatorisk enhet som yrkesmässigt bedriver socialtjänst i form av att tillhandahålla bostäder eller platser för heldygnsvistelse i kombination med insatser och som har tillgång till personal med relevant kompetens för dessa insatser. Permanent särskilt boende enligt SoL för äldre avser även gruppboende för personer med demenssjukdom, boende i ett servicehus/serviceboende med biståndsbeslut samt korttidsboende/korttidsvistelse. Med gruppboende för personer med demenssjukdom avses ett gruppboende som är specifikt anpassat för personer med demenssjukdom. Gruppboendet kan utgöra en del av din enhet eller vara en egen enhet. Med gruppboende avses ett antal bostäder med vissa gemensamma utrymmen. Flera gruppboenden kan finnas i samma fastighet. Särskild personal finns för varje gruppboende hela eller delar av dygnet. Med boende i servicehus/serviceboende avses att personen har ett biståndsbeslut för boende. Boendet har god tillgång till vård- och omsorgspersonal. Lägenheterna är fullvärdiga, d.v.s. utrustade med hygienutrymmen (toalett/dusch) och kök. Hem för vård eller boende för barn och unga Hem för vård eller boende för vuxna Stödboende för barn och unga Elevhem för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt SoL Bostad med särskild service för barn med funktionsnedsättning och med behov av stöd och service enligt LSS Ej aktuellt, Boendet/insatsen finns inte i vår kommun/stadsdel 39