Nr 3 2016 Årgång 33 Tema Biologiska föräldrars roll Familjevårdens Centralorganisation för familjehem, jourhem och kontaktfamiljer
Nr 3 2016 Årgång 33 Familjevårdens Centralorganisation är en ideell organisation som vänder sig till alla som arbetar med barn, ungdomar och vuxna, vilka omfattas av insatser från socialtjänsten. Kansli FaCO c/o Barbro Bengtsson Kvarnåsvägen 17 691 91 Karlskoga Tel: 0586-556 13 E-post: mejla@faco.nu Hemsida: www.faco.nu Pg: 98 58 18-4 Medlemsskap i FaCO 425:- Prenumerationer 400:- Medlemstelefon Åsa Gustafsson 076-06 91 706 Redaktion Josefine Bengtsson Annonser Josefin Bengtsson mejla@faco.nu Annonspriser 1/1 sida 6 800:- 1/2 sida 3 800:- 1/4 sida 2 400:- 1/8 sida 1 500:- För mer information, se hemsidan. Redaktionens policy Vi vill verka för en debatt kring samhällsvården av barn och för en öppen dialog mellan dem som jobbar med det. Artikelförfattares åsikter och synpunkter delas inte alltid av FaCO. Ändringar och omskrivningar av texter görs ibland för att inte röja barns identitiet. Vi förbehåller oss rätten att vid behov förkorta och redigera texter. Publicerade artiklar och berättelser kan även komma att publiceras på hemsidan. Personer på bilder har ingen anknytning till artiklarna, om det inte särskilt anges. Nästa utgivning Tidningen utkommer med 4 nr. per år Nr. 4/2016 utkommer i december. manusstopp 1 november. Insidan Familjehemsvården blir inte bättre av att vi ger alla familjehem höga ersättningar (med det säger jag inte att familjehemmen inte ska ha bra ersättning för det arbete de utför). Jag tycker att vinterns stora rekrytering av nya familjehem har visat att det går att locka med pengar för att hitta många nya familjer, men det blir inte alltid så bra. Det har varit alldeles för många skandaler som har skadat synen på att familjehemsvård är det bästa för barn som inte kan bo hemma. Jag tror inte att några seriösa familjehem vill att vilka som helst skulle kunna bli familjehem. Vi vill att familjehemsvården ska vara något vi kan vara stolta över. Familjehem behöver få status och det får vi inte bara genom att förhandla om ersättningar. FaCO får ofta kritik för att vi inte driver ersättningsfrågan hårdare och att vi har ifrågasatts vilka vi företräder, familjehemsföräldrarna eller de placerade barnen. Jag tror inte att det går att särskilja. Skulle vi söka ett jobb som svetsare, så kan vi ju inte löneförhandla innan vi uppvisar någon typ av betyg från en svetsutbildning. Så är det i vår bransch också. Vi måste ha de kvaliteter som behövs för att ta hand om ett speciellt barn och då måste vi ju också få kunskaper om barnets behov och kunna arbeta utifrån det. Det är viktigt att man kan presentera sina kvalitéer. Vad är jag bra på som familjehemsförälder? Är jag bra på att bemöta bio-föräldrar som annars har samarbetssvårigheter så är det kanske den typen av placeringar jag ska ha. Har jag lätt att knyta an så är det barn som behöver en anknytning som passar mig. Är jag bra på att motivera, entusiasmera och har ett otroligt tålamod med trotsiga tonåringar, ja då är det sådana placeringar man ska ha o.s.v. Familjehem måste analysera sina förmågor, sina regler, värderingar och kunna uttrycka det, då är det sällan heller några problem med att få en högre ersättning. En svetsare som gör fina svetsar blir eftertraktad och det blir även ett familjehem som kan tillgodose ett barns behov. Vi i FaCO kan inte själva höja statusen på familjehemsvården, då det är socialtjänsten och kommunernas politiker som är de som har ansvaret, men vi jobbar hela tiden med att påverka besluten för bästa möjliga arbetsvillkor och att vi får tillgång till en verktygslåda (stöd, utbildning, handledning o.s.v.). Vore vi fler aktiva kunde vi göra mer! Även om FaCO vore en ren fackförening skulle det uppstå problem. Ska det vara samma lön för den som har ett barn som bott i familjen sen den var bebis, som de som tar emot en utåtagerande tonåring? Ska det vara samma ersättning för ett familjehem som nyss tagit emot sin första placering som ett familjehem som jobbat i tjugo år? Det kommer alltid att finnas familjehem som upplever ersättningen som orättvis. Vad tycker du? Vad vill du att vi i FaCO ska jobba för? Vi tar gärna emot dina åsikter! Hösthälsningar Annelie Hed Ordförande FaCO Omslagsbild Lillsan Ljung Ansvarig utgivare Lillsan Ljung Tryck & layout Bok & Tryck AB ISSN 2002-0694 2 Familjehemsnytt Nr 3 2016
Innehåll Familjehemsnytt nr 3 2016 Vad händer i FaCO... 3 En ny resa inleds... 4 Tema: Biologiska föräldrars roll... 6 Barnperspektiv...12 Föreläsningsrapport...14 Barnkonventionen har stärkt Norska barn...15 Barnkonventionen i praktiken...16 Familjen Svensson...18 Många kan tänka sig frivilliguppdrag...19 Utdrag från Aktuellt Magazin nr 1 92... 20 Insändare...21 Aktiviteter... 23 Vad händer i FaCO? FaCO har aldrig sommarstängt! Vi svarar i telefonen och på mail året runt. Under sommaren ska också 2017 års planering börja bli klar, för att vi sedan ska kunna skriva en bidragsansökan till Socialstyrelsen på sensommaren. Vilka resurser har vi och hur många arbetsvilliga finns tillgängliga nästa år, så vi kan bedöma hur mycket verksamhet vi kan ro iland. Ett styrelsemöte måste till i början på terminen för beslut och arbetsfördelning m.m. Det är mycket planerande, både inför höstlägret och träffar (när ni fått tidningen har de redan varit). Det ska bokas lokaler, badtunnor, det ska fixas till hemsidan så man där kan anmäla sig till läger, sprida informationen om aktiviteterna och börja planera för matinköp. Samtidigt ska denna tidning göras och vara klar för tryckning i slutet på augusti. Men det är nu det roliga börjar! Nu när vi får krypa fram bakom datorerna och ge oss ut på fältet, när vi får göra vår röst hörd på t.ex. socialstyrelsen och myndigheten för vård-och omsorgsanalys, träffa mysiga familjehem på träffar och läger, och känna att vi faktiskt kan göra skillnad! Foto: 123 RF Stock Photo Visste du att: I FaCO:s styrelse arbetar alla ideellt förutom ordförande, kassör och ansvarig för medlemsregistret som får 3000:-/år. Vi kan ändå, bland annat, arrangera två läger per år, ge ut fyra tidningar, medverka/delta på konferenser, seminarium och andra sammankomster som berör familjehemsvården. Vi besvarar också många samtal och mail, ger information och stöd, erbjuder vår egengjorda handbok, mallar för avtal och genomförandeplaner, vi är remissinstans och deltar i referensgrupper. Ute i våra medlemsföreningar arrangeras trivselkvällar, äventyrsdagar m.m. även det med ideella krafter. Detta fortsätter år efter år. Visst är det fantastiskt! FaCO:s ekonomi är helt baserad på organisationsbidrag och medlemsavgifter. Vi har i år fått vårt bidrag höjt med 50 000:- (totalt 250 000:-) och hoppas nu att en del av dessa pengar ska kunna räcka till att ge ett arvode för de tunga arbete som bokföring och tidningsdistribution medför. FaCO:s projekt Familjehemscentraler finansieras av Allmänna Arvsfonden. Vi håller projektets ekonomi avskilt från föreningens, med eget bankkonto och egen extern revisor. Vi följer den uppgjorda budgeten och redovisar verksamheten och ekonomin enligt Arvsfondens plan. Som bidragstagare från Arvsfonden ska man också arbeta för att få projektet självbärande efter tre år och man ska årsvis redovisa hur man planerar för att få in inkomster. Målet är att verksamheten ska kunna leva vidare med egna medel efter projekttidens slut. Vår plan är bl.a. att erbjuda kommuner och placeringsföretag våra lokaler för möten och umgängen samt uppdragsutbildningar. Detta är verksamheter utöver våra allmänna öppettider på familjehemscentralerna och vi hoppas kunna utöka denna verksamhet under de närmaste två åren med mer och fler samarbetspartner. Familjehemscentralerna har under första året haft två heltidstjänster, fördelat på två centraler och kontorsarbete (sex personer). Detta innebär att de som arbetar på Centralerna endast har mindre deltidstjänster och att alla även gjort betydande ideella insatser. I dialog med er medlemmar ska vi i FaCO:s styrelse fortsätta att påverka så att familjehemsvården blir ett tryggt och bra alternativ när ett barn inte kan bo kvar hos sina biologiska föräldrar. Nr 3 2016 Familjehemsnytt 3
Barnkonventionen i praktiskt genomförande inom socialtjänsten Inför arbetet med att göra barnkonventionen överskådlig har Susanne Svärd, verksamhetschef vid konsultföretaget Rättighetsfokus tagit fram en modell som ska hjälpa till att göra barnkonventionens 54 artiklar indelade och begripliga så att de kan omsättas praktiskt inom socialtjänsten. Genom hennes arbete framgår det vilka krav som ställs på socialtjänsten. Socialtjänstens olika ansvarsområden är Barnrättsbaserad verksamhet Social trygghet och goda levnadsvillkor Familj och omvårdnad Barn som far illa Rättigheter för barn på flykt och barn i asylprocessen Hon delar upp socialtjänstens ansvarsområden i 5 grupper som hon kallar Barnrättshanden där varje finger står för en av de fem grupperna. Tummen står för barnets bästa som är artikel nr 3 i barnkonventionen. Det ska vara en garanti att få barnets bästa bedömt när olika intressen vägs mot varandra. Om det finns mer än en tolkning ska den som bäst tillgodoser barnets bästa ha företräde. Det måste alltid finnas en bedömningsprocess av konsekvenser för barnen i fråga. Prövning av barnets bästa ska ske i områdena aktuell forskning, rådande praxis, beprövad erfarenhet, ickediskriminering rätt till utveckling, barnets delaktighet och vad som är bäst för barnet på kort och på lång sikt. Principen om barnets bästa innebär att varje beslut som rör barnet ska bedömas utifrån vad som är bäst för just det barnet. Olika förslag till lösningar ska vägas mot varandra före beslut och barnets bästa är inte alltid avgörande för vilket beslut som fattas men ska alltid beaktas, utredas och redovisas. Pekfingret står för delaktighet som är artikel 12. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Barnets åsikter ska bedömas utifrån ålder och mognad. Barnets rätt att bli hörd indelas i 4 områden. Första området: Förberedelser. Innan barnet kan besluta om det vill göra sin röst hörd eller inte måste barnet få sådan information anpassad till ålder så det förstår vad det innebär och vad konsekvenserna kan bli. Andra området: Hörande. Att den som lyssnar på barnet ska vara uppmuntrande och stöttande och samtalen ska var i en lugn och trygg miljö. Samtalet ska vara ett samtal och får inte upplevas som ett förhör. Den som lyssnar ska ha erfarenhet att samtala med barn. Tredje området: Bedömning av barnets förmåga att barnet är i stånd att ha egna åsikter och att det har rätt att uttrycka dessa. Socialtjänsten ska överväga barnets åsikter i beslutsprocessen och det är inte barnets ansvar att först bevisa sin förmåga och sedan få rätt att framföra sina åsikter. Fjärde området: Information om hur barnets åsikter beaktas (feedback) Man ska återkoppla till barnet och bekräfta att man tagit barnets uppgifter på allvar och beaktat dem i beslutet. Det ger också barnet möjlighet att samtycka, vidhålla sina åsikter eller komma med andra förslag. Barnet kan även överklaga beslutet. Långfingret står för icke-diskriminering som är artikel 2. Det innebär att alla barn har rätt att växa upp under likvärdiga villkor. Alla barn har rätt till stöd och tillgång till skola, hälsa och sjukvård, kultur och fritid. Socialtjänsten ska arbeta förebyggande för att minska diskrimineringen och de ska garantera barns rätt till likvärdig tillgång till socialtjänstens insatser och stöd. Ringfingret står för prioritering och ansvar som är artikel 4 i barnkonventionen. Här poängteras att det är ett personligt yrkes- och verksamhetsansvar att prioritera, respektera, skydda och säkerställa barns rättigheter i arbetet med och för barn. Likaså att alla beslut ska vara barnrättsbaserade. Detta ansvar är ett krav och det finns ingen frivillighet Lillfingret står för information och kunskap som är artikel 42. Barn och vuxna har rätt att få information och kunskap om barnkonventionen, och vilka rättigheter barn har. Barn ska få den kunskapen genom skolan och föräldrar ska få föräldrastöd. Alla som arbetar med och för barn ska få utbildning hur man praktiskt omsätter barnkonventionen i den dagliga verksamheten. Kompetensutbildning. Yrkesutbildningar måste ha obligatorisk, praktisk och systematisk barnrättsutbildning. Socialtjänsten ska genomföra grundutbildningar och kontinuerlig fortbildning, för att öka personalens och förtroendevaldas kunskaper och förståelse för barnets rättigheter. 16 Familjehemsnytt Nr 3 2016
I handflatan vilar hela barnets utveckling. Artikel 6 omfattar varje barns rätt till livet och att överleva. Varje barn har rätt till goda förutsättningar för sin utveckling och barn ska tillåtas utvecklas i sin egen takt och utifrån sina förutsättningar. I artikel 6 ingår också en helhetssyn att se hela barnets rätt till andlig, moralisk, fysisk, psykisk och social utveckling och att se till barnets hela livssituation och samverka över organisations- förvaltnings- och verksamhetsgränser. Här finns också ett åtagande för barns utveckling att se till att barn växer upp under trygga och goda förhållanden. Barnets livsmiljö ska möjliggöra bästa möjliga överlevnad och maximal utveckling av barnet. Insatser runt barnet ska samordnas och man ska följa särskilt utsatta barns utveckling och ge dem nödvändigt stöd för att en gynnsam utveckling ska vara möjlig. Rättigheter för barn på flykt och asylsökande barn finns i artikel 22. Vad övriga artiklar omfattar finns att läsa på nätet och i en handbok: Barnkonventionen i praktisk tillämpning inom socialtjänsten som ges ut på förlaget Wolters Kluver. Boken är skriven av Susann Svärd och den ges ut under sommaren 2016. Foto: Lillsan Ljung Från Barnrättsdagarna Främja barns delaktighet I ett projekt i samarbete mellan Landstinget i Sörmland, Mälardalens högskola och NOBAB Sverige har forskare, praktiker, tekniker tillsammans med barn utvecklat ett arbetssätt för att ge små barn möjlighet att vara delaktiga i vårdsituationer som berör dem. NO- BAB är en självständig ideellförening som arbetar för barns och ungas rättigheter och behov inom hälsooch sjukvård. Sedan 2015 är patientlagen förstärkt vilket ställer stora krav på vårdpersonalens arbetssätt för att mindre barn ska kunna vara delaktiga i vården av dem. Barns synpunkter samlades in och projektgruppen tog del av professionella erfarenheter och strategier. Målet var att en app skulle tas fram som ett hjälpmedel för att öka barns delaktighet i vården av barnen. Barnen som deltog var tydliga med att de ville veta vad som skulle hända vid läkarbesöket. Utifrån detta började appen att ta form. Barnen som deltog var mest intresserade av hur blodprov och hjärt-lungundersökningar gick till. Tillsammans med barn vid läkarbesöket, sjuksköterskor och läkare arbetades appens innehåll fram. Tack vare det breda samarbetet ökade förståelsen för de andra yrkesgrupperna som barnet mötte i vårdsituationer. Särskilt forskarna påmindes om att man inte ska forska PÅ barn utan med att göra barnets perspektiv synligt i vården. När barnen känner sig delaktig i vården och de får information på ett anpassat sätt vad som ska hända vid vårdbesöken blir både föräldrar och barn lugnare och tryggare. Nr 3 2016 Familjehemsnytt 17
Många kan tänka sig frivilliguppdrag för barn Foto: 123 RF Stock Photo En fjärdedel av Sveriges befolkning mellan 18-80 år kan utan tvekan tänka sig ett frivilliguppdrag för utsatta barn och ungdomar. Antingen som familjehem, jourhem, kontaktperson, kontaktfamilj, god man för ensamkommande barn eller särskilt förordnad vårdnadshavare. Det visar en ny undersökning som Socialstyrelsen låtit ta fram. TNS Sifos enkät besvarades av 2 020 personer i februari 2016 och gäller frivilliguppdrag som kommunerna rekryterar privatpersoner till. exempelvis när barnet fyller 18 eller får permanent uppehållstillstånd. I familjehem kan ett barn placeras under en längre tid. De uppdrag som flest personer utan tvekan kan tänka sig är kontaktperson (17 procent), kontaktfamilj (11 procent) och god man (9 procent). Det finns också en större grupp som under vissa förutsättningar kan tänka sig uppdragen: 26 procent som kontaktfamilj, 24 procent som kontaktperson och 40 procent som god man för ensamkommande barn. Färre personer kan tänka sig uppdrag som innebär att barnet eller ungdomen flyttar in i det egna hemmet. Av de svarande kan 3 procent utan tvekan tänka sig att vara familjehem, och ytterligare 19 procent kan tänka sig uppdraget under vissa förutsättningar. Tidsåtgång en osäkerhetsfaktor De främsta skälen till tvekan bland de som kan tänka sig ett uppdrag är osäkerhet kring möjligheten att byta uppdrag om det inte känns rätt, tidsåtgången i vardagen och längden på uppdraget. Tidsåtgången varierar beroende på vilket uppdrag det gäller. Uppdraget som kontaktperson är exempelvis inte lika tidskrävande som att vara familjehem. Även det enskilda barnets behov och ålder påverkar tidsåtgången, säger enhetschef Annika Öquist. Längden på de olika uppdragen varierar också. Uppdraget som god man för ett ensamkommande barn avslutas Många saknar kunskap om att möjligheten att avsluta ett uppdrag finns. Samtidigt är det viktigt att förstå att barn har behov av kontinuitet och att det kan vara dåligt för barnet att avbryta. Men om det inte fungerar för någon av parterna är det ju inte heller bra att fortsätta, säger Annika Öquist. Många kvinnor och unga vill engagera sig Kvinnor har en högre vilja att ta uppdrag än män. Unga personer i åldern 18-29 år har ett signifikant högre intresse för att engagera sig. Bland de yngre är intresset stort hos både kvinnor och män. Det gäller särskilt uppdraget som kontaktperson. Eftersom kommunerna behöver unga som kontaktpersoner är det ett positivt resultat. Den erfarenhet personen får kan också göra att man senare i livet kan tänka sig att ta andra uppdrag, säger Annika Öquist. Undersökningen är framtagen som underlag för Socialstyrelsens regeringsuppdrag att med informationsinsatser underlätta kommunernas rekrytering av privatpersoner till frivilliguppdrag. Informationsinsatserna genomförs 2016-2018. Källa: socialstyrelsen.se Nr 3 2016 Familjehemsnytt 19
Aktiviteter 2016 På gång i Värmland Boda Borg i Karlskoga lördagen den 1:e oktober mellan 10.00-17.00 FaCO-medlemmar och Värmlands Familjevårdsförenings medlemmar/medlemsfamiljer betalar 50 kr/ person och övriga 150 kr/ pers. Då ingår lek hela dagen och taco-buffé. För och eftermiddagsfika tar var och en med sig. Det finns fika och glass att köpa. Anmälan och frågor senast den 26 september till Barbro Bengtsson 0586-55613 eller på mail barbrobengtsson@hotmail.com Bad i Sundstabadet i Karlstad lördagen den 12 november. Vi träffas i foajén för insläpp 13.45-14.15 Föreningen bjuder FaCO-medlemmar och Värmlands Familjevårdsmedlemmar/medlemsfamiljer på inträdet till badet. Övriga kompisar/vänner betalar 50 kr/person. Ta med hänglås till skåpen. Finns även lås att köpa på plats. När det börjar suga i magarna bjuder vi på fika. Det finns även ett café där lättare mat och smörgåsar finns att köpa. Frågor och anmälan (för fikat) senast den 7:e november till Barbro Bengtsson 0586-55613 eller på mail barbrobengtsson@hotmail.com. Det går bra att komma utan föranmälan men då kan vi inte garantera att fikat räcker. Informationsträff om vårdnadsöverflyttning i oktober i Kristinehamn. Tid och plats meddelas senare så kika in på hemsidan www.faco.nu där ytterligare information finns så fort lokal och tid är klart. Välkomna att delta på våra aktiviteter. Södra Sveriges Familjehem Planering inför hösten är bad i Lund och Kristianstad i oktober. FaCO Södra rabatterar inträde. Familjehemsträff i november med temat julfirande, dina, mina och andras barn. Var och hur? Och den stora frågan; hur gör man med julklappar? Tid och plats meddelas senare på www.faco.nu under våra medlemsföreningar Tjejkväll på Familjehemscentralen i Valbo, Gävle Alla är välkomna lördagen den 8 oktober 18-23, Stiftelsevägen 12 Valbo, till en kväll för enbart familjehemsmammor, där vi lägger mammarollen åt sidan. En kväll där skratt och allvar blandas. Vi äter en god middag tillsammans och diskuterar hur man samlar energi/ork och hur man hittar små guldkorn av egentid i vardagen. Anmälan senast 1 oktober med namn, telefonnummer och mail till gavle@femiljehemscentralen.se eller på 076/1724013 (glöm ej att meddela specialkost) Kostnad 300:-/pers inkl välkomstdrink, mat, snacks (öl/vin medtages själva till maten) inbetalas vid anmälan till Swedbank clearing 8103-4 konto 944800528-1 el Swish 123 3906476 Hotell Ramudden ligger på gångavstånd för den som behöver övernattning. Sommaren i Södra Sveriges Familjehem Vi i Faco södra diskuterade i våras hur man skulle kunna nå ut till människor för att visa att vi finns. Här i Skåne har vi många marknader och vi kom fram till att prova att stå på Sjöbo marknad den 21-22 Juli. Vi hade tur med både plats och väder. Det kom många och pratade med oss. Människor av alla de slag, familjehem men även en hel del som bara var nyfikna. Det var två långa dagar men tiden gick snabbt och gav en hel del. Så förhoppningsvis gör vi om det nästa år igen. Uppland/Västmanlands Familjevård På nationaldagen 6/6 var vi ett 30-talet glada familjehemsmedlemmar som träffades i bowlinghallen i Enköping. Alla deltog efter bästa förmåga. 60+ aren hjälpte 5-åringen eller var det tvärtom? Det bjöds på lite smågodis och dricka under spelet. Efteråt samlades vi för att äta en härlig Taco buffé. Alla som bowlat fick medalj, några som lyckats lite extra fick en lite större medalj. Alla sa att det här vill vi gärna göra igen. Dagen avslutades och vi vandrade ut i solen med lika skinande barn och vuxna. Nr 3 2016 Familjehemsnytt 23
Avsändare: FaCO c/o Anna Persson Anton Nilsvägen 3 275 61 BLENTARP Alla är olika. Oavsett hur du ser ut betyder du lika mycket som alla andra. Chantal 8 år Foto: Lillsan Ljung Nästa nummer Tema: Socialtjänstens roll i det tredelade föräldraskapet Placerade barn har både familjehemsföräldrarna, sina biologiska föräldrar och socialtjänsten som fattar beslut som påverkar barnens liv och vardag. I den bästa av världar skulle dessa vuxna alltid samarbeta med barnens bästa i fokus. Tyvärr ser verkligheten inte alltid ut så, och kanske beror detta på att vi inte riktigt kan sätta oss in i varandras situationer. I nästa nummers tema kommer Socialtjänstens roll att belysas, i det tredelade föräldraskapet till barn placerade i familjehem. Vill du skriva något till Familjehemsnytt, stor eller smått, allvarligt eller en solskenshistoria? Skicka då in det till mejla@faco.nu Manusstopp 1 november och tidningen kommer ut i december www.faco.nu