Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Relevanta dokument
Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar

Klimatförändringar i ett globalt perspektiv


Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Observationer Förlängda tidsserier

Klimatsimuleringar. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Simulering av möjliga klimatförändringar

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Klimatanpassning bland stora företag

Sammanfattning av klimatrapporten AR5 WG1

Vem tar ansvar för klimatet? Västsvenska Miljörättsföreningen Näringslivets Miljöchefer Mars Thomas Sterner Nationalekonomi

Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare procent till 2030.

Klimateffekter i omvärlden: Hur påverkas Sverige? Adis Dzebo, Stockholm Environment Institute Adis.dzebo@sei-international.org

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik

Klimat, observationer och framtidsscenarier - medelvärden för länet. Västmanlands län. Sammanställt

Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen

Vad orsakar brunifieringen av svenska vatten detta vet vi idag Lars J. Tranvik Núria Catalan Anne Kellerman Dolly Kothawala Gesa Weyhenmeyer

Utveckling, klimat och vatten:

Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Bortom tillväxtparadigmet *** Arbete och välfärd i den nya ekonomin. Mikael Malmaeus

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Två klimatmodeller, motsatta slutsatser

Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel

Dennis Pamlin Ansvarig klimat & handel/investeringsfrågor, WWF. WWFs perspektiv samt planerat arbete under valrörelsen

Från global hälsa till hälsa i Norrland. Helena Nordenstedt Norrländska Läkemedelsdagarna

Lösningar på klimatfrågan - värderingar och försanthållanden

Klimat och hälsa en översikt. Mare Lõhmus Centrum för arbets- och miljömedicin Stockholms Läns Landsting

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Forest regeneration in Sweden

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Erik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet

Parisavtalet - en milstolpe för klimatet och för global samverkan. Miljö- och energidepartementet

Java Climate Model - övningar för elever kring en klimatmodell

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Höga livsmedelspriser

1. Observerade förändringar i klimatsystemet

Framtidsklimat i Hallands län

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Sammanfattning till Extremregn i nuvarande och framtida klimat

Välkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4

Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november

Vad händer med havsnivån i Stockholms län - vad behöver vi planera för? Signild Nerheim SMHI

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Köttindustrin och hållbar utveckling

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Kostnadseffektiva val av bränslen i transportsektorn koldioxidmål Finansierat av Vinnova

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Vad händer med väder och klimat i Sverige?

Indikatornamn/-rubrik

FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Extremhändelser och klimat

Hur förändras vårat klimat nu och i framtiden?

VÄLJ MAX TVÅ ALTERNATIV (ROTERAS)

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av

Arbetstillfällen


Konsumtion hållbarhet?

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Solaktivitet och klimat under de senaste åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?

Resultat av den utökade första planeringsövningen inför RRC september 2005

Klimatmål och infrastrukturplanering FREDRIK PETTERSSON, KLIMATRIKSDAG, NORRKÖPING, 7 JUNI 2014

Klimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden

IPCCS FEMTE UTVÄRDERINGSRAPPORT DELRAPPORT 1 KLIMATFÖRÄNDRINGARNAS FYSIKALISKA BAS

Påverkar människan klimatet?

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

CSPR Briefing. CSPR Briefing No 2, Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport.

Sveriges läkarförbund

Maria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014

Simulering av ekonomiska och finansiella variabler i det svenska pensionssystemet

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET

Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

COPENHAGEN Environmentally Committed Accountants

Klimatet och Ekonomin. John Hassler

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

GÄVLE Anna Ryymin Salla Salovaara

Landsbygdsföretagandet, struktur och utvecklingstendenser i olika geografier

Transkript:

Ekonomisk tillväxt och klimatförändringar Torsten Persson IIES, Stockholms Universitet KTH, 16 mars, 2010

Inledning The scientific evidence is now overwhelming: climate change presents very serious global risks and it demands an urgent global response Climate change presents a unique challenge for economics: it is greatest and widest-ranging market failure ever seen Stern Review (2006)

Vägkarta 1. Ekonomisk tillväxt kort bakgrund 2. Från tillväxt till klimatförändringar 3. Osäkerhet och framtidsscenarier 4. Lärdomar? 5. Åtgärder?

Ekonomisk tillväxt sedan 1800-talets mitt Senaste 200 åren: historiskt unik period tillväxt i BNP/capita har tagit fart i många länder... men vid olika tidpunkter och inte alltid på ihålligt sätt Data från 1800 talets början A. Maddison: årsdata så långt tillbaka som 1820 för ca 150 länder några exempel

Tillväxtens två ansikten Kraftig höjning av levnadstandard utan motstycke i historien Industrialisering, nedsmutsning och klimatpåverkan också utan historisk motsvarighet

Tillväxtens långsiktiga drivkrafter BNP/capita (relevant för levnadsstandard) högre produktivitet, genom investeringar i kapital (i vid mening), nya kunskaper, och ny teknik BNP (relevant för utsläpp och klimatpåverkan) befolkningstillväxt

Vägkarta 1. Ekonomisk tillväxt kort bakgrund 2. Från tillväxt till klimatförändringar 3. Osäkerhet och framtidsscenarier 4. Lärdomar? 5. Åtgärder?

Stiliserad orsakskedja (socioekonomiskt system) större befolkning, högre produktivitet i enskilda länder och regioner växande BNP och ökad efterfrågan på energi större användning av kolenergi viss broms av högre priser och energieffektivet (bättre teknik) mer utsläpp av koldioxid (växthusgaser)

Stiliserad orsakskedja (biogeofysikaliskt kemiskt system) utsläppen föder in i kolcykeln (kretsloppet mellan biosfär, hydrosfär, atmosfär) högre koncentration av koldioxid i atmosfären spär på växthuseffekten högre temperaturer och mer variabel nederbörd, vindhastighet fedback från fysikaliskt till ekonomiskt system skador på produktion, hälsa, ekosystem...

Ekonomi-klimat modeller Vad har de med saken att göra? kvantifierar relationerna i sådan kvalitativ orsakskedja och bygger ihop dem i en dynamisk modell Vad används de till? Exempel simulera fram alternativa scenarier undersöka effekter av åtgärder som klimatskatter RICE, William Nordhaus (m olika medförfattare)

RICE kort översikt Socio-ekonomiskt system 8 regioner: Västeuropa, USA,..., Kina, låginkomstländer konsumtion, investeringar och produktion (BNP) ger utsläpp i varje region och därmed globalt globalt energipris och lokala energiskatter region-specifika skador beroende på nivån av global medeltemperatur

RICE kort översikt (fortsättning) Biogeofysikaliskt kemiskt system enkel modell av jordsystemet, där globala utsläpp via kolcykeln ökar koldoxidhalten i atmosfären, värmestrålningen och jordens medeltemperatur Modellens dynamik en period = 10 år simulera modellen = lös ekvationerna som beskriver ekonomiska och fysikaliska systemet samtidigt för stort antal perioder

Vägkarta 1. Ekonomisk tillväxt kort bakgrund 2. Från tillväxt till klimatförändringar 3. Osäkerhet och framtidsscenarier 4. Lärdomar? 5. Åtgärder?

Modell och verklighet Ekonomiska modeller ofullständiga osäkerhet om ekonomiska samband samt om tillväxtens drivkrafter radikalt olika utsläppsscenarier kan realiseras Fysikaliska klimatmodeller likaså osäkerhet om fysiska samband och därmed hur ett givet utsläppsscenario påverkar klimatet olika modeller ger olika resultat

Hur bedöma den samlade osäkerheten? Använd (modifierad) RICE för att illustrera en metod (Persson och von Below, 2009) bedöm och beskriv osäkerheten om de flesta parametrar som ingår i modellens ekvationer kör modellen stort antal (10000) gånger med slumpmässiga dragningar av samtliga parametrar (s k Monte-Carlo simulering) resultat i form av sannolikhetsfördelning för variabler som medeltemperatur, eller skador, i varje tidsperiod framöver

Metodfrågor Vad antar vi om framtida klimatpolitik? business as usual, d v s framtida energiskatter och andra åtgärder på samma nivå som idag Hur beskriver vi osäkerheten om olika parametrar? använd tillgängliga prognoser, expertbedömningar eller variation i historiska data ex 1. klimatkänslighet: (långsiktig temp.höjning vid dubbel CO 2 ) 2,0-6,0 i 95% av fallen (Roe-Baker, 2007) ex 2. framtida befolkning i olika regioner: använd variationsvidden i FN:s befolkningsprognoser

Framtida klimatkänslighet

Vägar för framtida befolkningsutveckling

Resultat global ekonomisk tillväxt

Resultat globala CO 2 utsläpp

Resultat koncentration av CO 2 i atmosfären

Resultat höjning av jordens medeltemperatur

Vägkarta 1. Ekonomisk tillväxt kort bakgrund 2. Från tillväxt till klimatförändringar 3. Osäkerhet och framtidsscenarier 4. Lärdomar? 5. Åtgärder?

Stor osäkerhet om klimatförändringar Intervall för temperaturhöjning samma storleksordning som i IPCC trots att metoden (delvis) annorlunda Motiv för vänta-och-se strategi? absolut inte i bara en handfull scenarier är temperaturhöjningen de kommande 100 åren < 3 C ganska många i intervallet 5-7 C

400 ppm CO 2 e 5% 95% 450 ppm CO 2 e 550 ppm CO 2 e 650ppm CO 2 e 750ppm CO 2 e 0 C Eventual Temperature change (relative to pre-industrial) 1 C 2 C 3 C 4 C 5 C Food Severe impacts in marginal Sahel region Rising crop yields in high-latitude developed countries if strong carbon fertilisation Falling crop yields in many developing regions Rising number of people at risk from hunger (25 60% increase in the 2080s in one study with weak carbon fertilisation), with half of the increase in Africa and West Asia. Entire regions experience major declines in crop yields (e.g. up to one third in Africa) Yields in many developed regions decline even if strong carbon fertilisation Water Small mountain glaciers disappear worldwide potential threat to water supplies in several areas Significant changes in water availability (one study projects more than a billion people suffer water shortages in the 2080s, many in Africa, while a similar number gain water Greater than 30% decrease in runoff in Mediterranean and Southern Africa Sea level rise threatens major world cities, including London, Shanghai, New York, Tokyo and Hong Kong Ecosystems Coral reef ecosystems extensively and eventually irreversibly damaged Possible onset of collapse of part or all of Amazonian rainforest Large fraction of ecosystems unable to maintain current form Many species face extinction (20 50% in one study) Extreme Weather Events Risk of rapid climate change and major irreversible impacts Rising intensity of storms, forest fires, droughts, flooding and heat waves Risk of weakening of natural carbon absorption and possible increasing natural methane releases and weakening of the Atlantic THC Onset of irreversible melting of the Greenland ice sheet Small increases in hurricane intensity lead to a doubling of damage costs in the US Increasing risk of abrupt, large-scale shifts in the climate system (e.g. collapse of the Atlantic THC and the West Antarctic Ice Sheet)

Faktorer som ger störst temperaturhöjning Stor klimatkänslighet inte oväntat: sista länken (i RICE) i kedjan från mänsklig aktivitet till uppvärmning Långsam ökning av energieffektiviteten särskilt i stora ekonomier med stor nedsmutsning läs USA, Kina Snabb tillväxt i folkrika ekonomier Kina (drygt 20% av världens nuvarande folkmängd) dagens fattigaste länder (knappt 50% av folkmängden)

Faktorer som ger störst temperaturhöjning (forts.) Globala målkonflikter framtider närmare en lösning på fattigdomsproblemet innebär ett avsevärt svårare klimatproblem Socio-ekonomisk vs. biogeofysisk osäkerhet ekonomiska faktorer kan göra stor skillnad se figur

Olika framtider med olika upvärmning

Vägkarta 1. Ekonomisk tillväxt kort bakgrund 2. Från tillväxt till klimatförändringar 3. Osäkerhet och framtidsscenarier 4. Lärdomar? 5. Åtgärder?

Drastiskt minskade utsläpp till mindre än 20% av dagens nivå nödvändiga för att stabilisera klimatet Stoppa tillväxten otillräckligt eller ogenomförbart Beskatta kolbaserad energi klassisk lösning går tillbaka till A.C. Pigou 1920-talet Stöd utveckling och spridning av ny energieffektiv teknik prissignaler ej tillräckliga, speciellt för teknik som passar tredje världen

Klimatåtgärder svårlösta politikproblem Kostnad omedelbar, avkastning långt in i framtiden effekt av minskade utsläpp har mycket lång eftersläpning, p g a klimatsystemets stora trögheter politiska systemet svårt klara sådana åtgärder Kostnad lokal, avkastning global globala lösningar måste vara frivilliga fripassagerarproblemet etiska dilemman

Klimatåtgärder svårlösta politikproblem (forts.) Intressekonflikter ojämn fördelning av skadeverkningar svagaste delen av modellen, men ger tidigare simuleringar ger ändå rimlig uppfattning om storleksordningar minsta skador: där utsläppen är störst (USA, Kina) största skador: där utsläppen är minst (Västeuropa) och dagens fattigdom störst (Afrika, Sydasien) starka intressekonflikter, som redan kunnat iakttas

Relativa regionala skador av klimatförändringar Regional damages in four regions: 2005 to 2155 Damages (% of GDP) 0 10 20 30 Europe: 90% confidence band US: 90% confidence band Medians 0 10 20 30 Low income: 90% confidence band China: 90% confidence band Medians 2005 2055 2105 2155 Year 2005 2055 2105 2155 Year

Anpassning till klimatförändringar Nödvändig anpassning för att möta framtida skaderisker stora anpassning av infrastruktur, i vid mening, krävs redan för att begränsa framtida skador till följd av de utsläpp som skett Annorlunda avkastning för sådana investeringar avkastningen omedelbar och lokal risk att anpassning till klimatförändringar sker på bekostnad av utsläppsbegränsningar