Inspektionsrapport från Skolverket 2006:57 Utbildningsinspektion i Åstorps kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter
Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Björnekullaskolan grundskola årskurs 6 9 Hyllinge skola förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 Haganässkolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 5 Kvidinge skola förskoleklass, grundskola årskurs 1 5 Nyvångsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 5 Rågenskolan/ förskoleklass, grundskola årskurs 1 5 Tingdalsskolan förskoleklass, grundskola årskurs 1 3 Vuxenutbildningen Bilaga
Beslut Åstorps kommun Storgatan 7 265 80 Åstorp 2006-06-15 1 (5) Dnr 53-2005:3062 Genomförd utbildningsinspektion i Åstorps kommun Skolverket har genomfört inspektion i Åstorps kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 12 januari till den 17 februari 2006. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden, verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola eller rektorsområde. Detta beslut redovisar dels områden som behöver förbättras, dels områden där det finns sådana brister i verksamheten att dessa snarast måste åtgärdas. I skolrapporterna framförs ytterligare påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten där huvudmannen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar i och utveckling av verksamheten kommer till stånd. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 15 september 2006 skall Åstorps kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister i verksamheten. I bilaga till beslutet anges vilka brister som avses och vilka skolor som berörs. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Skolverket kommer då att begära en redovisning av de åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten. Postadress: Gasverksgatan 1 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-527 336 90 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se
Beslut 2006-06-15 2 (5) Dnr 53-2005:3062 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektörerna bedömer att Åstorps kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god och likaså är kunskapsresultaten och kvaliteten i den pedagogiska verksamheten överlag goda. Lärartätheten och tillgång på läromedel är bra i kommunens skolor. Särskilt att framhålla är den positiva utvecklingen under de senaste åren gällande elevernas kunskapsutveckling och förbättrade måluppfyllelse. Personalens behörighet och utbildning är god i alla verksamheter. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av mycket god kvalitet och i kommunen finns tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra stödformer. Det systematiska kvalitetsarbetet är välfungerande. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i de flesta av de inspekterade skolorna, är i behov av förbättringsinsatser. - I grundskolan bör elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen förbättras. - Grundskolorna bör utveckla strukturer för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska. - Ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolbarnsomsorgen bör utvecklas. - De integrerade särskoleelevernas utbildning bör kontinuerligt följas upp och förbättras. - Diskussioner och analyser kring betyg och bedömningar bör utvecklas för att säkerställa en likvärdig betygssättning. - Elevernas inflytande över utbildningen bör förbättras. - Konsekvensanalyser bör regelmässigt ligga till grund för barngruppernas storlek och sammansättning inom förskolan och fritidshemmen. - Rutiner kring information om rätten till skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 10 12 år bör förbättras så att det tydligt framgår att verksamhet erbjuds för dessa barn. - Modersmålsundervisningen måste erbjudas alla elever som är berättigade till detta och undervisningen organiseras så att alla elever som behöver modersmålsundervisning får tillgång till den. - Svenska som andraspråk måste anordnas enligt kursplanen för svenska som andraspråk och inte som stöd. - Studiehandledning på modersmålet måste anordnas för alla elever som har behov av det.
Beslut 2006-06-15 3 (5) Dnr 53-2005:3062 På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Ebba Svartz Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och avdelningsjurist Alf Johansson. Bilaga Förteckning över skolor där Skolverket kräver åtgärder. Kopia till Enligt fastställd sändlista.
Bilaga 4 (5) Följande brister vid respektive skola skall åtgärdas Björnekullaskolan - Utvecklingssamtal skall inte vara frivilligt på vårterminen i årskurs 9 (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Elever som placeras i särskild undervisningsgrupp erbjuds inte språkval (2 kap. 18 grundskoleförordningen). - Elevens val erbjuds inte i den omfattning som den nationella timplanen föreskriver (timplanen för det obligatoriska skolväsendet, bilaga 3 till skollagen). Hyllinge skola - Skolan särskiljer elever genom nivågruppering efter kunskaps- och prestationsmässiga förutsättningar i tyska (4 kap. 3 skollagen). - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Haganässkolan - Eleverna ges inte tillräckliga förutsättningar för att nå målen i teknik och hemoch konsumentkunskap (1 kap. 4 och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Kvidinge skola - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Elevens val ges inte i enlighet med författningarnas krav (2 kap. 19 grundskoleförordningen). Nyvångsskolan - Studiehandledning på modersmålet anordnas inte för alla elever som har behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Rågenskolan och Tingdalsskolan - Svenska som andraspråk ges som stöd och inte som ett eget ämne (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Vuxenutbildningen - Studerande på särvux registreras inte på kurser och undervisningen kopplas inte till dessa. Betyg sätts inte på de studerande på särvux (12 kap. 1 skollagen, 2 kap. 1 och 4 kap. 1 särvuxförordningen). - Individuella studieplaner upprättas inte i nära anslutning till intagningen för samtliga deltagare i grundläggande och gymnasial vuxenutbildning (2 kap. 13 förordningen om kommunal vuxenutbildning).
Bilaga 5 (5) - En arbetsplan för särvux är inte upprättad (1 kap. 7 särvuxförordningen). Förskoleverksamheten - Modersmålsstöd i förskolan måste anordnas enligt kraven i läroplanen för förskolan.
Utbildningsinspektion i Åstorps kommun Dnr 53-2005:3062 Utbildningsinspektion i Åstorps kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...4 Bedömning av verksamheten...8 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...13 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Åstorps kommun. Skolverket sände den 18 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 12 januari till den 17 februari 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Åstorps kommun genomfördes intervjuer 1
med representanter för den politiska ledningen såväl från barn- och utbildningsnämnden som kommunstyrelsen. Vidare genomfördes intervjuer med ledningen för barn- och utbildningsförvaltningen samt ledningen för vuxenutbildningen. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen inspekterades med utgångspunkt i en bedömning på huvudmannanivå. Centrala tjänstemän liksom ansvariga rektorer, personal samt föräldrar med barn inom förskoleverksamheten intervjuades. Samtliga skolor har besökts. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Inspektion har också genomförts i den fristående skolan Montessoriskolan Filosofen. Rapport och beslut för denna huvudman expedieras separat och sänds till Åstorps kommun för kännedom. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Åstorps kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 726 Skolbarnsomsorg 405 Förskoleklass 149 Grundskola 1691 Särskola 13 Kommunal vuxenutbildning, komvux 112 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 8 Svenskundervisning för invandrare 50 Övergripande beskrivning av verksamheten i de olika skolformerna och huvudmännen i kommunen Åstorps kommun är en växande kommun och hade år 2005 13 541 invånare. Statistiska Centralbyråns statistik visar att flest antal arbetstillfällen finns inom tillverkning, utvinning, handel och kommunikation. 16 procent av befolkningen, 20 64 år, har eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för riket är 33 procent. Kommunen leds av en politisk koalition bestående av det socialdemokratiska partiet, centerpartiet, folkpartiet och kristdemokraterna. Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för barnomsorg och grundskola, medan kommunstyrelsen ansvarar för vuxenutbildningen, särvux, sfi och gymnasieskolans individuella program. Kostnad för utbildningen i grundskolan per invånare är drygt 15 000 kronor, jämfört med motsvarande siffra för riket som är drygt 13 000 kronor. Andel invånare i åldern 6 16 år är högre än snittet i riket, nämligen 15 procent i Åstorps kommun jämfört med 13 procent i riket. 76 procent av kommunens barn i åldrarna ett till fem år är inskrivna i förskolan, åtta procent i familjedaghem och fyra procent i förskolor i enskild regi. 2
Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Inspektörerna bedömer att Åstorps kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Måluppfyllelsen är god och likaså är kunskapsresultaten och kvaliteten i den pedagogiska verksamheten överlag goda. Lärartätheten och tillgång på läromedel, inklusive datorer, är bra i kommunens skolor. Skolbiblioteken är bemannade och välutrustade. Lokalerna bedöms som ändamålsenliga och personalens behörighet och utbildning är god i såväl förskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass som skola. Inspektörerna vill särskilt framhålla kommunens arbete med att förbättra elevernas måluppfyllelse. Arbetet har medfört en positiv utveckling av elevernas kunskapsutveckling och resultat, både då det gäller lärande och utveckling samt normer och värden. Inspektörerna förväntar att den positiva trenden i elevernas studieresultat fortgår. Kommunen bör dock uppmärksamma och analysera betyg och bedömningar för att säkerställa en likvärdig betygssättning. Skillnaderna i resultatet mellan flickor och pojkar bör också analyseras och föranleda åtgärder. I grundskolan behöver uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska utvecklas. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande behöver likaså förbättras. Kommunen bör vidare ta ett ökat ansvar så att de integrerade särskoleeleverna får en undervisning som i högre grad utgår från läroplanen och kursplanerna för den obligatoriska särskolan. Individuella utvecklingsplaner finns för varje enskilt barn och elev. Dock uppger personalen att det fortfarande är ett utvecklingsarbete och att de individuella utvecklingsplanerna kommer att revideras och förbättras. Arbetet med barn i behov av särskilt stöd är av mycket god kvalitet och det finns god tillgång till specialpedagogisk kompetens och andra former av stöd i kommunen. Inte minst viktigt i detta sammanhang är särskolans verksamhet. Mål, uppföljning och fördelning av resurser till barn i behov av särskilt stöd, ger sammantaget en god styrning av nämndens verksamhet. Kommunen måste ta ett ökat ansvar för att modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, svenska som andraspråk samt modersmålsstöd i förskolan erbjuds och anordnas enligt kraven i förordningarna. Det finns en utvecklingsbefrämjande inställning till verksamheten både inom den politiska ledningen för verksamheten och inom förvaltningsledningen. Kommunikationen mellan den politiska nivån, förvaltningsnivån och verksamhetsnivån är god. Politiker och förvaltningsledning visar stor kännedom om verksamheten och det systematiska kvalitetsarbetet fungerar väl. Däremot bör kvalitetsarbetet förbättras när det gäller skolbarnsomsorgen. 3
Vidare vill inspektörerna lyfta fram kommunens satsning på öppna förskolor och de så kallade familjecentralerna. Informationen om rätt till skolbarnsomsorg för barn i åldrarna 10 12 år bedöms som återhållsam i kommunens informationsmaterial, vilket bör förbättras. Föräldrarna är påtagligt nöjda med kvaliteten i förskoleverksamheten, men under inspektionen framkommer att antalet barn i grupperna anses som stort. Kommunen bör återkommande följa upp och utvärdera vilken betydelse personaltätheten samt barngruppernas storlek och sammansättning har, i förhållande till möjligheten att bedriva en pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I intervjun med föräldrarna framkommer att de är mycket nöjda med det arbete som pågår inom förskoleverksamheten och uppger att miljön i förskolorna är utvecklande för barnen. Såväl ledning som personalrepresentanter uttrycker en medvetenhet om att verksamheten skall utgå från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter. Personalen betonar vidare vikten av lek, olika former av skapande verksamhet, rörelse, rim och ramsor i syfte att stimulera varje enskilt barn till ett lustfyllt lärande. Ett medvetet arbete pågår med att utveckla barnens förmågor inom språk och kommunikation, matematik och teknik samt natur och miljö. Bland annat satsar kommunen på att kompetensutveckla personalen för att arbeta med teknik i förskolan. Barns utveckling och lärande dokumenteras med hjälp av portfoliometodiken. Individuella utvecklingsplaner används som underlag vid utvecklingssamtalen med föräldrarna. Ledning och personalrepresentanter uppger att de lägger stor vikt vid arbetet med normer och värden. Personalen ser sig som viktiga förebilder och föräldrarna bekräftar i intervjun att personalen är positiva förebilder för barnen. Resultat av personalens förhållningssätt och konkreta arbete med värdegrunden är, att barnen har goda förutsättningar att utveckla förståelse för samhällets gemensamma normer och värderingar, utveckla självtillit, ta ansvar och visa hänsyn samt samspela med såväl barn som vuxna på ett respektfullt och omtänksamt sätt. Synpunkterna som framkommer i intervjuerna med föräldrarna stämmer väl överens med resultatet i den enkätundersökning som görs årligen i kommunens förskolor och familjedaghem. Resultatet visar på ett genomgående bra omdöme för förskolans och familjedaghemmens verksamhet. Föräldrarna känner stort förtroende för personalens pedagogiska kompetens och för deras stora engagemang och glädje emot barnen. De upplever att verksamheten har ett rikt 4
innehåll och påverkar barnens utveckling på ett positivt sätt, samt att barnen trivs och är trygga i förskolan och i familjedaghemmen. Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten erbjuder en god pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Resultat av skolbarnsomsorgens verksamhet redovisas i ringa omfattning i kommunens dokumentation, och uppföljning och analys av fritidshemmets betydelse för lärandet saknas. Det framkommer vid besöken och i intervjuerna att verksamhetens förutsättningar och innehåll varierar stort mellan olika fritidshem och att barnen inte alltid erhåller en meningsfull fritid. Kommunen har genomfört kompetensutveckling med syfte att utveckla fritidspedagogernas yrkesroll, för såväl den verksamhet som bedrivs under den obligatoriska delen av skoldagen som i den frivilliga delen av skolbarnsomsorgen. Inspektörerna bedömer att fritidshemsverksamheten i huvudsak lever upp till skollagens krav på att vara ett komplement till skolan och erbjuda en meningsfull fritid. Dock är det angeläget att ett mer systematiskt kvalitetsarbete inom fritidshemsverksamheten utvecklas och att barnen regelbundet erbjuds en pedagogiskt planerad verksamhet. Personalen uppger att arbetet med att utveckla barnens förmågor när det gäller normer och värden, är en viktig del i skolbarnsomsorgens verksamhet. I intervjuerna framkommer att barn, föräldrar och personal upplever vistelsen på fritidshemmen som trygg, både fysiskt och psykosocialt. Barn- och ungdomsutbildning Eleverna inom barn- och ungdomsutbildningen i Åstorps kommun utvecklar i huvudsak kunskaper, normer och värden enligt målen för respektive utbildning. Barn- och utbildningsnämnden har beslutat att Skolverkets diagnostiska material i matematik och svenska för de tidigare skolåren, samt de nationella ämnesproven i skolår 5 är obligatoriska i kommunen. Resultatet från dessa, tillsammans med resultatet från de nationella ämnesproven i skolår 9 och slutbetygen i årskurs 9, redovisas regelbundet i barn- och utbildningsnämnden och i kommunens kvalitetsredovisning. Nedan redovisas kommunens sammanställning av resultaten från 2005. Sedan år 2002, då resultaten började följas systematiskt, har dessa förbättrats betydligt. Dock finns en viss variation mellan skolor och år. Tabell 1: Andel elever i Åstorps kommun som har nått målen i de nationella ämnesproven i skolår 5 och 9 samt fått minst betyget G (godkänd) i årskurs 9. Ämne Nat.prov årskurs 5 Nat.prov årskurs 9 Betyg årskurs 9 Svenska 94 % 94 % 91 % Matematik 90 % 79 % 96 % Engelska 95 % 97 % 95 % Kunskapsresultaten enligt slutbetyg i årskurs 9 ligger något lägre i jämförelse med såväl jämförbara kommuner som riket. Andelen elever som uppnått målen i årskurs 9 är 74 procent, jämfört med riket 76 procent. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är 93,8 procent, jämfört med 5
riket 89,2 procent. Skolornas genomsnittliga meritvärde 1 är 204,4, jämfört med genomsnittet för riket som är 206,3. Enligt Skolverkets analysverktyg SALSA 2 visar dock det modellberäknade värdet för Åstorps kommun ett bättre resultat än förväntat. När det gäller andel elever med fullständiga betyg i årskurs 9 är det modellberäknade värdet 71 procent, vilket är tre procentenheter bättre än förväntat resultat, och det modellberäknade meritvärdet är 196, vilket innebär att resultatet är åtta procentenheter bättre än förväntat. Anmärkningsvärt är dock skillnaden i studieresultat mellan flickor och pojkar samt elever med utländsk bakgrund. Det genomsnittliga meritvärdet för flickor är 211,5 och för pojkar 197,2 som är i paritet med resultatet i riket men ändå värt att uppmärksamma i kommunen. Andel elever med utländsk bakgrund i Åstorps kommun är cirka 18 procent. De bästa studieresultaten visar dessa elever där det genomsnittliga meritvärde är 225,5, för flickor 237 och för pojkar 214,7. Anmärkningsvärt är också skillnaden i resultat mellan det nationella ämnesprovet i matematik och betyg i matematik i årskurs 9. Annat att uppmärksamma är den mycket låga måluppfyllelsen i vissa ämnen, exempelvis i moderna språk där endast 59,1 procent av eleverna nått målen för ämnet. Det är av vikt att det medvetna arbetet med att förbättra elevernas måluppfyllelse fortsätter så att den positiva trenden i elevernas studieresultat fortgår. System för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas på flertalet grundskolor. Likaså bör elevernas kännedom om målen för utbildningen, främst i årskurserna F 5, utvecklas. Flertalet elever fortsätter till gymnasieskolorna i Klippans och Helsingborgs kommuner. Åstorps kommun saknar rutiner för att följa elevernas vidare lärande och utveckling i gymnasieskolan. Både förvaltningsledningen och den politiska ledningen ser det som ett mycket angeläget utvecklingsområde. I kommunen finns tre särskilda undervisningsgrupper där elever från hela kommunen tas emot. Tillhörande Björnekullaskolan finns ett skoldaghem i en egen skolbyggnad cirka 200 meter från skolan, där huvudsakligen pojkar har sin undervisning. I Björnekullaskolans lokaler finns också en grupp som enbart består av flickor och som bedöms ha behov av lugnare studiemiljö. Den tredje gruppen riktar sig till de yngre eleverna, som bedöms ha behov av en särskild undervisningsgrupp. Gruppen har sin undervisning i en angränsande byggnad till Nyvångsskolan. Eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna har stora variationer i kunskapsresultat på grund av olika anledningar. Det är därför, enligt inspektörernas bedömning, inte möjligt att i allmänna ordalag uttala sig om eller bedöma kunskapsresultaten hos eleverna i dessa grupper. Men inspektörerna vill ändå poängtera vikten av kunskapsuppföljning och progression för dessa elever. 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där betyget mycket väl godkänd ger 20, väl godkänd 15 och godkänd 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan således ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 2 Det modellberäknade värdet i SALSA tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andel elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommuner och skolor. 6
Skolornas resultat när det gäller normer och värden är överlag goda. Vid verksamhetsbesöken har inspektörerna sett skolmiljöer med gott klimat och trygga elever vilket också bekräftas i intervjuerna. Dock förekommer variationer mellan skolorna och på några av skolorna bör arbetet utvecklas för att skapa en ännu lugnare och positivare miljö. Resultat från den obligatoriska särskolan redovisas inte i kommunens kvalitetsredovisning. Utifrån dokumentstudier, intervjuer och verksamhetsbesök bedömer inspektörerna att verksamheten i den obligatoriska särskolan är av mycket god kvalitet, att eleverna når goda kunskapsresultat och att arbetet med normer och värden sker enligt styrdokumenten. Det framkommer dock i intervjuerna att undervisningen för de integrerade särskoleeleverna behöver utvecklas, så att den i högre grad utgår från läroplanen och kursplanerna för den obligatoriska särskolan. Kommunen bör följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten för de integrerade särskoleeleverna. Vuxenutbildningen Det finns inga tydliga resultatmål i skolplanen eller i kommunens kvalitetsredovisning för de utbildningar som vuxenutbildningen omfattar. Dock visar den betygsstatistik som inspektörerna tagit del av att kunskapsresultaten överlag är goda. De redovisade kunskapsresultaten för sfi är svårtolkade men huvuddelen av de studerande fullföljer utbildningen till ett betyg på C- eller D-nivå. Kunskapsresultat för särvux redovisas inte och är inte mätbara eftersom betyg inte sätts. En del av läroplanens mål kring kunskaper finns som prioriterade mål i arbetsplanen för vuxenutbildningen. Det finns däremot ingen systematiskt samlad bild av vilka resultat utbildningen når i detta arbete. En struktur bör skapas för att följa upp och redovisa resultatet av läroplanens kunskapsmål för de utbildningar som vuxenutbildningen omfattar. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn, elever och studerande i Åstorps kommun, generellt når goda resultat i fråga om kunskaper och utveckling av de förmågor som läroplanerna och kursplanerna anger. Det är av vikt att det medvetna arbetet med att förbättra elevernas måluppfyllelse fortsätter, så att den positiva trenden i elevernas studieresultat fortgår. System för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, matematik och engelska behöver utvecklas på grundskolorna och elevernas fortsatta lärande och utveckling på gymnasieskolan bör följas upp. Likaså behöver elevernas kännedom om målen för utbildningen förbättras. Vidare är det av vikt att elevernas kunskapsutveckling i de särskilda undervisningsgrupperna, där elever från hela kommunen tas emot, följs kontinuerligt. Ett systematiskt kvalitetsarbete inom skolbarnsomsorgen bör utvecklas och verksamheten för de integrerade särskoleeleverna bör följas upp och utvecklas. Kunskapsmålen i läroplanen för vuxenutbildningen bör följas upp. 7
Bedömning av verksamheten Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Ledningen av verksamheten och intern kommunikation I Åstorps kommun ansvarar barn- och utbildningsnämnden för frågor som rör barnomsorg och skola samt musikskola. Tidigare har barn- och utbildningsnämnden även ansvarat för vuxenutbildningen, individuella programmet, särvux och sfi, men från och med den 1 januari 2006 har kommunstyrelsen tagit över ansvaret för dessa verksamheter. För beredning och handläggning har barnoch utbildningsnämnden ett arbetsutskott och en förvaltning. Verksamheten leds av en förvaltningschef. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet är organiserad i sju geografiska rektorsområden. I rektorsområdena ingår grundskola, förskoleklass, skolbarnsomsorg, förskola, öppen förskola, familjedaghem, öppen fritidshemsverksamhet och särskilda undervisningsgrupper som tar emot elever från hela kommunen. Vilka verksamheter som ingår i de olika rektorsområdenas ansvarsområden varierar något. I ett av rektorsområdena ingår även ansvar för särskola i årskurserna 1 6. Rektorsområdena leds av en rektor och biträdande rektorer, samordnare och/eller arbetslagsledare. Olika ansvarsområden är delegerade till rektorerna, exempelvis ansvar för modersmålsundervisningen och skolskjutsverksamheten. Verksamheten för vuxenutbildningen, Vuxenutbildningscentrum, leds av en rektor. Två centralt placerade skolpsykologer har ett övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd. Kommunen har satsat på att utbilda arbetslagsledare och specialpedagoger som en kvalitetshöjande insats för verksamheten och med ett speciellt ansvar att driva det pedagogiska utvecklingsarbetet. I intervjuerna framkommer att arbetslagsledarna i förskoleverksamheten till stor del fungerar som informationsbärare medan specialpedagogerna utgör ett stöd för det pedagogiska utvecklingsarbetet. Rektorerna uppger att de har svårt att hitta tid till nära ledning av förskoleverksamheten. Dock finns speciell tid avsatt för att diskutera förskolefrågor i förvaltningens ledningsgrupp där rektorerna ingår. Likaså finns arbetsgrupper som leds av förvaltningens utvecklingsledare, där olika gemensamma utvecklingsfrågor för förskolan behandlas. Utifrån genomförda intervjuer kan inspektörerna konstatera att rektorernas ledning och engagemang av förskoleverksamheten varierar stort mellan rektorsområdena. När det gäller rektorernas ledning av grundskolan och vuxenutbildningen bedömer inspektörerna att rektorerna är väl förtrogna med verksamheten och att flertalet rektorer tar det övergripande ansvaret för att utveckla utbildningen. Kommunikationen mellan den politiska nivån, förvaltningsnivån och verksamhetsnivån är god. Såväl politiker som förvaltningsledning visar stor kännedom om verksamheten. Barn- och utbildningsnämndens delegationsordning ger stort ansvar ut i organisationen och rutiner för återrapportering av delegationsbeslut 8
finns. De ansvariga politikerna uppger i intervjuerna att återapporteringen av fattade delegationsbeslut följer beslutade rutiner och är välfungerande. Systematiskt kvalitetsarbete Kommunen har en skolplan som gäller för åren 2005 2008. Att läroplanen ligger som grund för skolplanen och vad som skall prägla skolarbetet i Åstorps kommun framgår tydligt. I förordet till skolplanen beskrivs hur den har arbetats fram i en demokratisk process. Skolplanen innehåller såväl generella effektmål för alla barn- och utbildningsnämndes verksamheter som riktade effektmål till de olika verksamheterna. Personalrepresentanter för förskoleverksamheten uppger emellertid i intervjuerna att skolplanen inte fullt ut upplevs som ett måldokument riktat till förskolan. I skolplanen finns som ett av de prioriterade områdena kvalitetsarbete, uppföljning och utvärdering. Där anges både inriktningar på arbetet som skall genomföras och effektmål för arbetet. I ett av effektmålen anges att I förskolornas och skolornas prioriterade verksamhetsområden skall utvärdering av den egna verksamheten vara en självklar del. Åstorps kommun utövar regelbunden tillsyn över de enskilda förskolorna. Och i kommun pågår ett välfungerande systematiskt kvalitetsarbete. Verksamheternas uppföljningar, kommunövergripande enkätundersökningar och kvalitetsredovisningar utgör underlag för kommunens årliga kvalitetsredovisning. Prioriterade mål i skolplanen följs upp och redovisas kontinuerligt i barn- och ungdomsnämndens delårsuppföljningar samt i kommunens årsredovisning. Kommunen arbetar aktivt för att höja kvaliteten i skolornas kvalitetsredovisningar. Detta har gett goda resultat och flertalet av skolorna liksom kommunen har tagit fram kvalitetsredovisningar som kan fungera som verktyg i ett utvecklingsarbete. Emellertid framkommer att det i flertalet verksamheter bör utvecklas en ökad delaktighet av personal, studerande, elever och föräldrar samt att analysen av elevernas och de studerandes måluppfyllelse kan förbättras i kvalitetsredovisningarna. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen finns redovisad i skolornas kvalitetsredovisningar. Det är dock mer en redovisning av vilka aktiviteter som genomförts och mindre en analys av måluppfyllelsen eller att åtgärder anges för utveckling. Redovisning av särskolans verksamhet ingår i Haganässkolans kvalitetsredovisning. Vid inspektionstillfället fanns ingen upprättad arbetsplan för särvux. Inspektörerna bedömer att kvalitetsarbetet är av god kvalitet men att det kan utvecklas för samtliga verksamheter genom att i större utsträckning involvera personal, elever och studerande, samt ha större fokus på elevernas/studerandes måluppfyllelse. Vidare skall en arbetsplan för särvux upprättas. Arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling är överlag av god kvalitet i kommunen. Däremot behöver det förebyggande arbetet förbättras i några av rektorsområdena. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att från och med den 1 april 2006 skall varje verksamhet ha en likabehandlingsplan. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. 9
Individanpassning och stöd I skolplanen är särskilt stöd och resurser ett av de prioriterade områdena och där anges bland annat att stöd skall erbjudas så tidigt som möjligt och att åtgärdsprogram skall upprättas. Kommunen har tydliga och strukturerade rutiner som rör barn i behov av särskilt stöd. Riktlinjerna beskriver vilket ansvar lärare, arbetslag, rektor och elevvårdspersonal har för elevvårdsinsatser och kontakter med vårdnadshavare. Likaså finns tydliga rutiner för placering, uppföljning och utvärdering avseende elever som placeras i de särskilda undervisningsgrupperna som tar emot elever från hela kommunen. En grupp bestående av bland annat förvaltningschef och de två skolpsykologerna behandlar dessa ärenden. Förvaltningschefen fattar beslut om placering. Skolorna tilldelas personalresurser utifrån antalet elever, den så kallade basresursen. I basresursen ingår även resurser för specialpedagogiska insatser för förskoleverksamhet och skola. Rektorn fördelar dessa resurser. Dessutom finns en central resurs till specialpedagoger och personliga/elevassistenter som fördelas utifrån behov på skolorna. Specialpedagoger är kopplade till förskolorna, vilket utgör ett bra stöd till personalen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Även Vuxenutbildningscentrum har god tillgång till stöd, dock saknas specialpedagogisk kompetens för eleverna på det individuella programmet. Vidare bör det specialpedagogiska stödet användas mer flexibelt så att exempelvis stödet till de integrerade särskoleeleverna förbättras. Inspektörerna bedömer att det finns god tillgång till specialpedagogisk kompetens och stöd i kommunen. Däremot bör kommunen uppmärksamma hur stöd ges för elever på det individuella programmet i Vuxenutbildningscentrum och för de integrerade särskoleeleverna. Kommunrevisionen granskade 2004 kommunens arbete med barn i behov av särskilt stöd. I denna granskning framkom bland annat att åtgärdsprogram inte upprättas för alla barn som har behov av särskilt stöd, samt att gemensamma riktlinjer för vad ett åtgärdsprogram skall innehålla bör tas fram. Åtgärdsprogram har en viktig funktion i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Kommunen har efter kommunrevisionen arbetat med att utveckla åtgärdsprogrammen på skolorna. Trots detta framkommer vid inspektionstillfället att det vid någon skola endast upprättas åtgärdsprogram i ämnena svenska, engelska och matematik. Likaså framkommer att några av skolorna bör utveckla åtgärdsprogrammen så att de också tar sin utgångspunkt i elevens starka sidor. För elever i behov av särskilda stödåtgärder skall rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas och eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. I Åstorp kommun finns tillgång till en förskoleavdelning för funktionshindrade barn som har hela kommunen som upptagningsområde. En specialpedagog är kopplad till verksamheten. I orterna Åstorp, Hyllinge och Kvidinge finns öppna förskolor som har samarbete med de så kallade familjecentralerna. Genom verksamheten kan föräldrarna komma i kontakt med mödravård, barnavårdcentral, individ och familjeomsorg, familjerådgivning med mera. De olika verksamheterna samverkar kring barnen och familjerna. Barn och familjer i behov av stöd uppmärksammas tidigt och berörda verksamheter samverkar för att erbjuda en lämplig placering i barnomsorgen. Enligt skollagen skall förskoleverksamheten utgå från varje barns behov. Barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras 10
speciella behov kräver. Vidare anger läroplanen för förskolan att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. I Skolverkets allmänna råd och kommentarer, Kvalitet i förskolan, anges hur kommunen kan eller bör handla för att uppfylla kraven. I Åstorps kommun ges inte modersmålsstöd i förskolan till de barn som har behov av detta. Därmed får inte barnen möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål under sin vistelse i förskolan. Inspektörsteamet bedömer att kommunen inte uppfyller författningarnas krav när det gäller modersmålsstöd i förskolan. Studiehandledning på modersmålet skall, enligt grundskoleförordningen, ges till alla elever som behöver det. I Åstorps kommun handläggs modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmålet i hela kommunen av en av rektorerna. Det finns inga rutiner för ansökningsförfarandet från respektive skola och kunskapen om elevernas rättighet till studiehandledning på modersmålet förefaller vara liten på skolorna. Detta medför att alla elever som behöver studiehandledning på modersmålet inte får det. Enligt grundskoleförordningen skall särskilt stöd ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. I Åstorps kommun finns, som tidigare nämnts, tre särskilda undervisningsgrupper där elever från hela kommunen tas emot. Dessa fungerar bra för de elever som är placerade i grupperna och utgör ett stöd i deras lärande och utveckling. Dock finner inspektörerna det värt att fundera över om antalet särskilda undervisningsgrupper är rimligt i förhållande till kommunens storlek och om andra mindre exkluderande lösningar går att finna. Eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna har i regel anpassad studiegång. Det varierar hur mycket av undervisning i praktisk-estetiska ämnen dessa elever vill ha och har möjlighet att få. Inspektörerna vill göra kommunen uppmärksam på att elever med anpassad studiegång, som exempelvis elever i de särskilda undervisningsgrupperna, där elever från hela kommunen tas emot, så långt som möjligt skall få en utbildning som är likvärdig med övrig utbildning inom skolan. Behovet av anpassad studiegång skall analyseras utifrån varje enskild elevs behov och förutsättningar och kan självfallet resultera i att en elev inte skall läsa ett specifikt ämne. Att förändra förutsättningarna för att ge eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna möjlighet till undervisning i samtliga ämnen är likväl viktigt. I grundskolorna finns goda rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. Emellertid brister det i följande avseende. I Åstorps kommun finns två så kallade förberedelseklasser som tar emot barn som är nyanlända till Sverige. Merparten av eleverna i grupperna är asylsökande. De så kallade förberedelseklasserna är att betrakta som särskilda undervisningsgrupper och beslut skall tas för placering i denna grupp, för de skolpliktiga eleverna. Vid besökstillfället saknas beslut på placering i den så kallade förberedelseklassen för de skolpliktiga eleverna, likaså är inte åtgärdsprogram upprättade. Emellertid uppger förvaltningschefen att riktlinjerna gällande placering i särskild undervisningsgrupp omgående kommer att revideras för att även gälla placering i de så kallade förberedelseklasserna samt att åtgärdsprogram kommer att upprätts för berörda elever. Kommunen har efter inspektionsbesöket visat att nödvändiga åtgärder vidtagits för att leva upp till författningens krav. 11
På kommunens webbplats finns rutiner och information av mycket god kvalitet om hur synpunkter och klagomål kan framföras. Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för att säkra att betygsättningen är likvärdig. Rektorer och lärare ansvarar för arbetet med betygsättningen och att de följer nationella bestämmelser. Detta kräver kontinuerliga insatser av olika slag. Inom Åstorps kommun träffas lärare regelbundet från de två 6 9 skolorna, Hyllinge skola och Björnekullaskolan, för att diskutera bedömning och betygssättning. Trots detta, har inspektörerna uppmärksammat att det finns skillnader i vad som ligger till grund för vilka betyg som sätts och vilka möjligheter som finns för eleverna att nå betygen väl godkänt och mycket väl godkänt. Som tidigare nämnts i denna rapport i avsnitt Bedömning av resultaten bör kommunen uppmärksamma förhållandet mellan resultatet i matematik på de nationella ämnesproven och betyg i årskurs 9, studieresultat mellan pojkar och flickor, samt den låga måluppfyllelsen i vissa ämnen. Elevernas studieresultat bör noggrant analyseras av både lärare och skolledning på förvaltnings- och rektorsnivå. Det är angeläget att kommunen intensifierar arbetet med att säkerställa en likvärdig betygsättning. I respektive skolrapport redogörs närmare för bedömning och betygssättning. I läroplanen anges att skolan skall klargöra för eleven vilka mål utbildningen har. När utbildningen planeras med sikte på målen ökar elevernas möjligheter att bli delaktiga i utbildningen och eleverna får ett sammanhang i utbildningen. Elevernas kännedom om målen för utbildningen är således en av flera förutsättningar för att de skall kunna ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetsformer. Det framkommer i de olika intervjuerna och vid lektionsbesöken, att elevernas inflytande överlag är litet och i kommunens årliga enkätundersökning bekräftas detta. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen, skall utvecklingssamtalet ge information om och göra elevens utveckling och lärande synligt i relation till såväl läroplanens övergripande mål, som mål att uppnå och sträva mot i de olika ämnenas kursplaner. En förutsättning för att kunna bedöma elevens kunskaper och utveckling är att elevernas kunskaper dokumenteras och att målen är kända för dem som deltar i utvecklingssamtalet. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Det pågående arbetet i kommunen att utveckla de individuella utvecklingsplanerna bör intensifieras för att utgöra ett verktyg för att förbättra elevernas kunskapsutveckling, kännedom om målen, samt att öka elevernas möjlighet till inflytande. I Vuxenutbildningscentrums policydokument finns tydliga riktlinjer kring betygssättning och hur de studerande skall informeras om mål och kriterier. De studerande är mycket nöjda med den information de får. Vuxenutbildningscentrum har utbyte med andra kommunala vuxenutbildningar kring betyg och betygssättning. Betyg sätts inte inom särvux, dock skall betyg eller intyg utfärdas enligt särvuxförordningen. 12
Sammanfattning Inspektionen visar att styrning och ledning av verksamheter inom det kommunala systemet för utbildning fungerar väl. Kommunikationen mellan den politiska nivån, förvaltningsnivån och verksamhetsnivån är välfungerande. Ett systematiskt kvalitetsarbete av god kvalitet pågår i kommunen, där skolplanen och kvalitetsredovisningar är viktiga instrument för att styra och följa verksamheten. Studerande i Vuxenutbildningscentrum är mycket nöjda med den information som ges om mål och betygssättning. Kommunen har öppna förskolor av god kvalitet. I grundskolorna finns tydliga rutiner för hur elevvårdsärenden skall hanteras. Mål, uppföljning och fördelning av resurser till barn i behov av särskilt stöd, ger sammantaget en bra styrning av verksamheten. Det finns god tillgång till specialpedagogisk kompetens och stöd i kommunen. Kommunen bör dock uppmärksamma hur stöd ges till elever på det individuella programmet i Vuxenutbildningscentrum och till de integrerade särskoleeleverna. Vidare bör eleverna i de särskilda undervisningsgrupperna, där elever från hela kommunen tas emot, ges möjlighet att få undervisning i samtliga ämnen. Det är av vikt att det pågående arbetet i kommunen med att utveckla de individuella utvecklingsplanerna fortsätter och att elevernas inflytande över undervisningen förbättras. Vidare bör kommunen skapa rutiner för gemensamma diskussioner och analyser kring betyg och bedömning. Särvux måste arbeta fram en arbetsplan för genomförandet av de fastställda målen för utbildningen och betyg eller intyg skall utfärdas inom särvux. Åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder. Studiehandledning på modersmålet skall ges till alla elever som är i behov av det och barn i förskoleverksamheten med annat modersmål än svenska skall ges möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. Bedömning av förutsättningarna för utbildningen Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen: tillgång till likvärdig utbildning, information om utbildning; resursfördelning samt materiella och personella resurser. Bestämmelser i bland annat skollagen är utgångspunkt för inspektörernas bedömningar. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet av olika omsorgsformer erbjuds i kommunen såväl i centralorten Åstorp som i de mindre orterna Kvidinge, Hyllinge och Nyvång. Familjedaghem finns i samtliga orter och ingår i fyra av rektorsområdena. Barnomsorg utanför ordinarie arbetstid erbjuds kvällstid fram till klockan 23.00 i familjedaghem. Om behov skulle uppstå har kommunen för avsikt att lösa barnomsorgen även på nätter och helger. Det finns även tillgång till en mindre avdelning för barn med funktionshinder, öppna förskolor och fritidsklubbar för barn i ålder 10 12 år. De senaste åren har förskoleverksamheten byggts ut för att möta det ökade behovet av barnomsorgsplatser. I kommunens årsredovisning för 2004 anges anledningarna till det ökade behovet vara en allt större inflyttning av barnfamiljer till kommunen samt effekter av maxtaxa och ändrade lagar rörande förskoleverksamheten. Plats kan erbjudas utan oskäligt dröjsmål och om det 13
önskade förstahandsvalet inte kan tillgodoses direkt, finns möjlighet att på sikt få den önskade placeringen. Kommunen följer barnutvecklingen och har en beredskap att ytterligare utöka antalet platser. I intervjuerna med ledning, personal och föräldrar samt i kommunens enkätundersökning, framkommer att barngrupperna i förskolan upplevs som stora. Antalet inskrivna barn per avdelning är i snitt 20 men varierar mellan 19 och 25 barn. Resursfördelningen till förskolorna styrs av barnens omsorgsbehov. Eftersom det finns många deltidsbarn i verksamheterna medför det att antalet barn i grupperna ökar. Antal inskrivna barn per årsarbetare år 2004 var 6,4 jämförbara kommuner 5,5 och riket 5,4. Kostnaden per inskrivet barn var 87 700 kronor, jämförbara kommuner 95 200 och riket 96 600. Även familjedaghemmen ligger högre i antalet inskrivna barn per anställd, drygt två barn mer per anställd, och har en lägre kostnad per barn, ca 20 000 kronor lägre, i jämförelsetalen. I skollagen har lagstiftaren inte angivit några exakta tal för barngruppernas storlek utan stannat vid kravet att dessa skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Vad som är lämpligt skall sättas i relation till förskolans uppdrag. Enligt Skolverkets allmänna råd och kommentarer för Kvalitet i förskolan bör personaltäthet, gruppstorlekar och gruppsammansättningar anpassas till behoven och de förutsättningar som råder i varje förskola. Vidare bör konsekvensutredningar kring ekonomiska och pedagogiska konsekvenser göras. Det är av vikt att kommunen återkommande följer upp och utvärderar möjligheten till att bedriva en god pedagogisk verksamhet i enlighet med läroplanen. Inspektörsteamet bedömer att förskolorna i Åstorps kommun endast har mycket begränsade möjligheter att anpassa barngruppernas storlek och sammansättning till de varierande behoven i grupperna. Resursfördelningssystem och kö styr i stor utsträckning barngrupperna. Konsekvensanalyser bör genomföras och regelmässigt ligga till grund för barngruppernas storlek och sammansättning. Enligt skollagen skall barn erbjudas plats i den allmänna förskolan från och med höstterminen det år de fyller fyra. Den allmänna förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och avgift får tas ut endast till den del av verksamheten som överstiger 525 timmar om året. I Åstorps kommun ingår de barn som har plats enligt rätten till allmän förskola för fyra- och femåringar, i den ordinarie förskoleverksamheten. I kommunens informationsmaterial om allmän förskola anges att verksamheten bedrivs tre timmar per dag (525 timmar om året) och följer skolans läsårstider. Det framkommer emellertid vid inspektionstillfället att det finns exempel på att vistelsetiden för barn till föräldrar med oregelbundna arbetstider förläggs utifrån förälderns arbetstid. Barnen tas således inte emot i verksamheten de dagar föräldern är ledig. Detta medför att barnen kan vara borta från verksamheten under långa perioder. Barnen får inte kontinuitet i verksamheten och integrationen i barngrupperna försvåras. Inspektörsteamet vill göra kommunen uppmärksam på detta förhållande. Vidare förutsätter inspektörerna att kommunen säkerställer att alla barn som omfattas av den allmänna förskolan erbjuds en verksamhet som omfattar minst 525 timmar per år och att verksamheten erbjuder en god pedagogisk verksamhet med lika möjlighet till utveckling och lärande för alla barn. Inom skolbarnsomsorgen används samma princip för resursfördelning som inom förskoleverksamheten. Detta medför att antalet inskrivna barn per avdelning är 49,1, jämförbara kommuner 30 och riket 31. Vidare är antalet inskrivna barn per årsarbetare i Åstorps kommun 24,6, i jämförelse med kommungruppen 17,4 och riket 18,2. Kostnaderna per inskrivet barn i Åstorps kommun är 14