Nya tider
Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB
Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades innehållet och man enades om att det fortfarande är giltigt. Nya tider är en uppdaterad version av den ursprungliga skriften.
Nya tider Våra yrken bygger på egen kunskap och egna etablerade kunskapsområden. Att tillhöra en profession innebär förutom samhällsuppdraget att vi själva förvaltar och utvecklar våra kunskapsområden, vi har egna etiska koder, en egen kultur och vi samlas i vår egen organisation. Utvecklingen av professionerna och akademiseringen har gått hand i hand med att villkoren för våra yrken har förändrats och förbättrats. Men fortfarande finns mycket att göra för att vi ska få de allra bästa villkoren. Arbetstiden är en faktor som spelar en viktig roll för våra förutsättningar att bidra till en så god vård som möjligt. God vårdmiljö för den bästa vården Vårdförbundets idé om vården tar sin utgångspunkt i individens behov. Det är i mötet och samspelet mellan vårdtagare, vårdens yrkesutövare och närstående som värdet och resultatet av vården skapas. Vårdmiljön ska skapa förutsättningar för att varje vårdmöte ska bli så bra som möjligt. Vårdmiljön omfattar mer än vad som vanligtvis menas med arbetsmiljö. Vårdmiljö handlar om att sätta människan främst och se var och en som kompetent och kunnig. En god vårdmiljö handlar också om kunskap om helheten och om att se sin egen roll i denna helhet. Kunskap om orsak och samband ger arbetstillfredsställelse och bidrar till att säkerställa kvaliteten i vårdmötet. Verksamhetens mål styrs av vårdtagarens behov. Medarbetarnas bidrag till verksamheten är avgörande för en effektiv verksamhet. Förutsättningen är att alla ska ha möjlighet till inflytande i verksamheten och dess utveckling. Arbetsmiljö, hälsa, rehabilitering, jämställdhet, mångfald och arbetets organisation, flöden och rutiner är viktiga delar i vårdmiljön. Det är en rättighet och en skyldighet för var och en att delta i förändrings- och förbättringsarbete på sin arbetsplats. Genom att arbeta på rätt sätt och på rätt tid, utifrån när och hur olika kompetenser behövs, skapas utveckling av både verksamheten och individen. 5
Vårdens organisation ska utgå från vårdtagarens behov. God vårdmiljö under dygnets alla timmar. Professionernas kunskap tillsammans med vårdens system skapar förutsättning för god vård. Verksamheten, kunskapen och vårdmötet Arbetstiden är en mycket verksamhetsnära fråga. Det är vårdmötet och verksamhetens mål som avgör vilken kunskap och kompetens som krävs, hur organisationen utformas och hur arbetstiden förläggs. Vem som ska göra vad, hur och när ska bestämmas med utgångspunkt från vilken kunskap och kompetens som behövs i vårdmötet. Då blir arbetstiden en del av den helhet som skapar den bästa vårdmiljön och det bästa resultatet för vårdtagaren. En verksamhet är aldrig statisk, utan måste hela tiden omprövas och omvärderas. För att verksamheten ska kunna utvecklas, måste kunskap och kompetens hos vårdens yrkesutövare utvecklas kontinuerligt. Professionella yrkesutövare har ett eget ansvar både för den egna kunskapsutvecklingen och för att den nya kunskapen används, vilket i sin tur betyder att arbetstiden måste ge möjligheter att utveckla både sin egen kunskap och sin kompetens och att tid finns för lärande och reflexion. Att ha möjlighet till kunskapsutveckling utvecklar inte bara vården utan även professionen och individen. Vården blir mer och mer högspecialiserad. Många gånger kräver de tekniska lösningarna att yrkesutövaren har särskild kompetens eller funktionsutbildning för att klara sin arbetsuppgift. I vissa fall är det inte tekniken utan organisationen som kräver liknande spetskompetens. Vårdens system måste organiseras så att kunskap och kompetens bidrar till verksamhetsförbättring och inte bara för att tekniken finns. På samma sätt måste organisationen ses över så att funktions- och specialistutbildade används på ett förnuftigt sätt, det vill säga när de bäst behövs och fyller en funktion. 6
Verksamhetens mål avgör behovet av kompetens, hur arbetet ska organiseras, samt på vilka tider kompetensen ska finnas. Tydliga mål och en väl genomtänkt arbetsorganisation som bygger på kunskap ger möjlighet till en flexibel arbetstidsförläggning. Arbetet organiseras så att alla möjligheter tas tillvara och den enskildes inflytande stärks. Bejaka olikheter och egna val Alla är olika och har olika kunskap och kompetens, men också olika ambitioner. De som kan och vill mer måste få lämna ifrån sig vissa arbetsuppgifter och ta tag i nya. Nybörjaren behöver få tillgång och tid till den handledning som är nödvändig för att öva upp sin yrkesskicklighet. I olika skeden av livet förändras yrkesutövarens behov. På samma sätt växlar också verksamhetens behov över tiden. Av dessa orsaker kommer arbetstidens förläggning ständigt att behöva anpassas till såväl individer som verksamhet. När vi känner trygghet kan vi lättare bejaka olikheter och förändringar. Att agera professionellt innebär inte bara att arbeta för vårdtagarens bästa utan också att göra något åt sin egen arbetssituation. Det finns självklart en gräns för hur långt man som arbetsgivare kan gå för att tillgodose varje individs önskemål. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan den gränsen är nådd. För att nå verksamhetens mål och säkerställa arbetstagarens rätt till inflytande, måste verksamheten utformas så att yrkesutövarnas kunskap och kompetens blir synlig, olikheter bejakas och individernas val och professionella yrkesutveckling stimuleras. Arbetsorganisationen ska bygga på kunskap och kompetens ge utrymme för egna val samt stimulera till professionell yrkesutveckling. Att agera professionellt innebär att arbeta för en säker och hälsosam vårdmiljö. 7
Chefens nyckelfunktion Det tydliga sambandet mellan arbetstiden förläggningen, vårdens utveckling, individens hälsa och löneutvecklingen ger chefen en nyckelroll. Den närmaste chefen måste där för ha ledningens förtroende, så väl som hela ansvaret och samtliga befogenheter som rör arbetstiden, för att så effektivt som möjligt nå verksamhetens mål. Arbetstiden som en del av vårdmiljön är därför alltid en fråga för både arbetsplatsens medarbetare och den närmaste chefen. Första linjens chef ansvarar för att arbetsorganisationen fungerar och därmed också för att vårdmiljön är god att förutsättningarna är så bra som möjligt för att yrkesutövarna ska kunna bidra med sin kunskap och kompetens. Hon ansvarar också för att det finns möjlighet till inflytande och kompetensutveckling. Ledarskapet ska stödja yrkesutövarnas engagemang, reflektion och självutveckling samt främja en miljö där lärande och information kan utbytas. Detta ställer stora krav på dem som utövar ledarskap inom vården. Det krävs ett ledarskap som kan leda och utveckla professioner, auktoriteter och samhällsuppdraget på en och samma gång. Att leda verksamhet kräver egna befogenheter och eget ansvar. Inflytande och delaktighet sker på arbetsplatsen i dialog med närmaste chef. Hälsa, säkerhet och etik Vår kunskap behövs under årets alla dagar och dygnets alla timmar. Då är det extra viktigt att ta hänsyn till hälsa och säkerhet för alla yrkesutövare när arbetstiderna planeras. Vi vill se ett arbetsliv som tillåter en hälsosam arbetsmiljö, där alla orkar arbeta ett helt yrkesliv. Organisationen måste förebygga att misstag begås i mötet med vårdtagaren, ett uppenbart sätt är att se till att den vårdtagaren möter är utvilad, inte känner stress och besitter rätt kompetens. Alla dessa faktorer påverkas av hur arbets tiden är förlagd. Det finns en hel del forskning om hur arbetstiderna på verkar hälsan och livssituationen. Den kunskapen är viktig att ta tillvara när arbetstidens förläggning planeras. Den enskilda medarbetaren och den chef 8
som ska leda och organisera arbetet måste känna till hur man hanterar oregelbundna arbetstider och vilka arbetstidsfaktorer som ökar säkerhetsriskerna. Flera studier visar att funktionsförmågan drastiskt minskar om det inte finns möjlighet till spontana pauser. Det är speciellt viktigt vid bundna arbeten. Att bli sedd och att få återkoppling på hur chefen och kollegorna uppfattar ens arbete är en viktig hälsoaspekt. En annan är att själv få vara med i planeringen av sina egna arbetsförhållanden. Forskning visar att möjligheten att påverka sin arbetstid och sitt arbete är avgörande för hur arbetet utförs. Det är också en viktig aspekt för att bibehålla hälsa och välbefinnande och skapa engagemang. Forskningen visar också att ökat inflytande över arbets tiden motverkar andra hälsorisker. Legitimationens syfte är att garantera säkerheten i vården ett bevis på kompetens och lämplighet. Varje yrkesutövare har även ett personligt yrkesansvar för hur arbetsuppgifter utförs och att det sker i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. På så sätt har de också ett ansvar för att delta aktivt i kvalitets- och säkerhetsarbete. För vårdens yrkesutövare måste det finnas tid och utrymme för att hantera svåra situationer, fatta etiska beslut och möta vårdtagare och närstående med värdighet. Tid för samtal med både kollegor, vårdtagare och andra yrkesutövare är en viktig del av detta. Missförstånd i kommunikationen innebär både en säkerhetsrisk och slöseri med resurser. Om tiden inte räcker till för etiska värderingar och beslut eller om yrkesutövaren på andra sätt inte känner sig tillräcklig innebär det att yrkesutövaren kan utsättas för en samvetsstress, vilket i så fall påverkar hela dennes arbetssituation/prestation. Det finns ett starkt samband mellan säker vård, god vårdmiljö och hög vårdkvalitet. Arbetet ska organiseras med utrymme för reflektion och egen utveckling. 9
Rättigheter och skyldigheter Att ta en anställning innebär att sluta ett avtal om att byta en arbets insats mot viss ersättning; man upprättar ett anställningsavtal. Innehållet regleras i lag, kollektivavtal, rättspraxis samt vad parterna varit överens om. Avtalet med arbetsgivaren innebär att man som arbetstagare har vissa rättigheter, men också att man har skyldighet att bidra med sin arbetsinsats. Arbetstidslagen har alltid betraktats som en skyddslag s tiftning. Lagen ska sätta gränser för arbetstidens längd och förläggning samt reglera inflytande. Vi väljer istället att se lagen utifrån ett rättighetsperspektiv: Individer som har rättigheter är alltid starkare än individer som behöver skyddas. Det finns många rättigheter som man som medarbetare har rätt att hävda. En av de viktigaste är rätten till inflytande. Var och en ska ha inflytande över hela arbetsprocessen, hur vi ska arbeta, vad vi ska arbeta med och när vi ska arbeta. En annan rättighet är möjlighet till hälsosamma arbetstider och en rik fritid. Rätten till vila är också fundamental och rätten till en rättvis ersättning för det arbete som utförs är en grundsten i arbetslivet. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter i arbetslivet och mäns och kvinnors arbete ska värderas lika. Tyvärr är arbetet inom välfärdssektorn på många sätt präglat av en traditionell hierarki, där traditionellt kvinnliga kunskapsområden och arbetsuppgifter värderas lägre än de traditionellt manliga. Det ger bland annat avtryck i form av påtvingat deltids - arbete och låga löner för de kvinnodominerade yrkena. En av hörnstenarna för det fackliga arbetet är allas rätt till heltid med möjlighet till individuella val under livscykeln. En bra organisation skapar möjligheter för individen att kombinera arbete och familjeliv på ett bra sätt. Alla ska ha rätt till heltidsanställning. Den anställde ska ha möjlig het att göra individuella val av arbetstidsmått. Ett viktigt mål är att verksamheterna utgår från att kvinnor och män har lika rättigheter. Anställningsavtalet bör stämmas av vid det årliga medarbetarsamtalet för att se om det stämmer med de faktiska förhållandena. 10
Adolf Fredriks Kyrkogata 11 Box 3260, 103 65 Stockholm Tel 08-14 77 00 www.vardforbundet.se