MILJÖASPEKT MATERIELLA TILLGÅNGAR Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Materiella tillgångar kan definieras som reella, fysiska strukturer av naturligt eller mänskligt ursprung som innehar eller möjliggör åtkomst till ekonomiska värden. Ett ekonomiskt värde kan vara monetärt beräkningsbart, men behöver inte nödvändigtvis vara det. Fysiska företeelser som enbart har ett individuellt affektionsvärde, eller som uppstår helt tillfälligt och/eller oförutsägbart, går inte att omsätta till ekonomiska värden och utgör därför inga materiella tillgångar. Definitioner och avgränsningar av de miljöaspekter som ska hanteras inom ramen för miljöaspekten materiella tillgångar vid Trafikverkets miljöbedömningar av planer och program redovisas nedan. Avgränsning Sett till ovanstående definition finns det en rad olika miljöaspekter som kan betraktas som materiella tillgångar. Aspekten materiella tillgångar utgör således ett vidare begrepp än många av de övriga miljöaspekter som hanteras inom ramen för Miljöbalken 6 kapitlet 12. I Trafikverkets miljöbedömningar av planer och program inom transportområdet har miljöaspekten materiella tillgångar avgränsats till att innefatta följande: Areella näringar, Avfall och avfallshantering. Enligt internationell praxis 1 kan även följande betraktas som materiella tillgångar: social infrastruktur (skolor, sjukhus etc.), gammal industrimark, transport och transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, sjöfart och flyg), vatteninfrastruktur (VAsystem), infrastruktur kopplat till turism och rekreation (nöjesfält, motionsanläggningar etc.) samt telekommunikation (infrastruktur för telefoni, bredband och television). I Trafikverkets miljöbedömningar av planer och program bedöms gammal industrimark och telekommunikation inte ha stor miljöpåverkan och dessa har därför avgränsats bort. Social infrastruktur kan med fördel hanteras inom ramen för en eventuell social konsekvensbeskrivning alternativt på annat sätt under planarbetet / planeringsprocessen. Frågor kopplade till transport och transportinfrastruktur hanteras av funktionsmålet inom transportpolitiken och ingår därför inte i aspekten materiella tillgångar. Avslutningsvis bedöms såväl vatteninfrastruktur som infrastruktur kopplat till turism och rekreation möjligen kunna hanteras inom ramen för aspekten Vatten respektive Människors hälsa, men avgränsas bort. Generellt sett inkluderar miljöaspekten Materiella tillgångar effekter av samtliga trafikslag. Areella näringar Med areella näringar som materiell tillgång avses de fysiska områden där yrkesfiske, rennäring samt skogs eller jordbruk bedrivs sett till deras kapacitet att förse oss med resurser i form av föda och material. Miljöbedömningen sker utifrån dess påverkan på möjligheten för fortsatt, likvärdig eller ökad, resursutvinning från skogs och jordbruksmark samt områden där det bedrivs rennäring eller yrkesfiske. Biologiska och kulturhistoriska värden kopplade till areella näringar omfattas inte av 1 Strategic Environmental Assessment, Guidance for Practitioners, SEA Topic: Material Assets, Countryside Council for Wales, august 2007. 1
materiella tillgångar utan inkluderas i miljöaspekterna Biologisk mångfald, växtliv och djurliv respektive Forn och kulturlämningar, Annat kulturarv samt Bebyggelse. Avfall och avfallshantering Med avfall och avfallshantering som materiell tillgång avses de fysiska strukturer som möjliggör en fortsatt, likvärdig eller mer effektiv avfallshantering och ett hållbart resursutnyttjande sett till syftet att minimera uppkomsten av avfall. Följande avgränsas bort; Ämnen och mineral Med ämnen och mineral som materiell tillgång avses såväl förekomster av ämnen och mineral (inklusive naturgrus) som de fysiska strukturer i form av gruvor och täkter etc. som möjliggör ett utnyttjande av dessa resurser. Miljöaspekten inkluderar både befintliga gruvor och täkter, deras förekomster samt ännu oexploaterade förekomster. Påverkan på möjligheten för fortsatt, likvärdig eller ökad, utvinning av ämnen och mineral avgränsas bort ur miljöbedömningen och föreslås istället uppmärksammas av det transportpolitiska funktionsmålet. Anpassning till klimateffekter Det finns två huvudsakliga strategier för att hantera klimatförändringar. Internationellt benämns dessa för climate mitigation och climate adaptation. Med climate mitigation avses de åtgärder som genomförs i syfte att antingen minska källorna eller stärka sänkorna för växthusgaser. Climate mitigation hanteras således under aspekten Klimatfaktorer. Med hänsyn till att effekter av klimatförändringarna redan kan observeras på flera håll i världen, är det inte längre hållbart att enbart förlita sig på climate mitigation. Klimatanpassning (climate adaptation) utgör de anpassande åtgärder som antingen genomförs i syfte att reducera redan uppkomna eller framtida skador orsakade av klimatförändringar, alternativt dra nytta av de positiva effekter som klimatförändringarna kan medföra. Klimatanpassning avgränsas bort ur miljöbedömningen och föreslås istället uppmärksammas av det transportpolitiska funktionsmålet som en drift och underhållsfråga. Energiinfrastruktur Med energiinfrastruktur som materiell tillgång avses fysiska strukturer såsom gasledningar och vindkraftverk sett till deras funktion att möjliggöra produktion eller distribution av energi. Kategorin inkluderar såväl befintliga strukturer som platser som bedöms lämpliga för lokalisering av framtida energiproduktion. En bedömning utifrån dess påverkan på möjligheten för fortsatt, likvärdig eller förbättrad, kapacitet att producera och distribuera energi avgränsas bort ur miljöbedömningen och föreslås istället uppmärksammas av det transportpolitiska funktionsmålet. Bedömningsgrunder för betydande miljöpåverkan och bidrag till måluppfyllelse Betydande miljöpåverkan för materiella tillgångar uppstår om planen, direkt eller indirekt, väsentligt påverkar förutsättningarna för någon av de aspekter (Ämnen ochmineral, Areella näringar, Avfall och avfallshantering, Anpassning till klimateffekter samt Energiinfrastruktur) som definierats som materiella tillgångar. Betydande negativ påverkan kan till exempel uppstå om 2
åtgärder i planen tar en stor andel produktiv jordbruksmark i anspråk. Betydande positiv påverkan kan till exempel uppstå om åtgärder i planen väsentligt underlättar utvinning av ämnen och mineral (till exempel genom anläggandet av en ny järnväg). För att bedöma om planen ger upphov till betydande miljöpåverkan används nedanstående indikatorer: 1. Betydelse för areella näringar 2. Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall 3
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. 1 Ett rikt odlings lingsland skap, God bebyggd miljö, Hav i balans samt levande kust och skärgård Betydelse för areella näringar. Innehåller planen inriktningar eller åtgärder som påverkar möjligheten för fortsatt, likvärdig eller ökad resursutvinning från skogs och jordbruksmark samt områden där det bedrivs rennäring eller yrkesfiske? Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ BMP uppstår om planen väsentligt förändrar möjligheten för framtida resursutvinning från skogs och jordbruksmark samt områden där det bedrivs rennäring eller yrkesfiske. Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Planens inriktningar och åtgärder motverkar inte, alternativt främjar, en långsiktigt hållbar produktion av föda och material från areella näringar. Planens inriktningar och åtgärder minskar inte, alternativt främjar, jordbruksmarkens värde för livsmedelsproduktio n. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning Utgå från länsstyrelsernas GISdata över jordbruksmarkens klassning. Utgå från länsstyrelsernas GISdata över riksintresseområden. Redovisa andel jordbruksmark som tas i anspråk av planen. Detta bör redovisas dels som den totala andelen jordbruksmark som tas i anspråk, dels fördelat på de olika klasserna av jordbruksmark. Vid bedömningen av transportplanen bör stor hänsyn tas till fragmenteringen av landskapet sett till hur detta påverkar möjligheterna till ett rationellt jordbruk. Redovisa andel produktiv skogsmark som tas i anspråk av planen. Detta bör redovisas dels som den totala andelen produktiv skogsmark som tas i anspråk, dels fördelat på de olika skogsklasserna. Vid bedömningen av Har hänsyn tagits till materiella tillgångar i efterföljande planering? Uppföljningen bör genomföras genom att undersöka om, och i vilken omfattning, materiella tillgångar har behandlats i beslut om betydande miljöpåverkan för förstudier, i miljökonsekvensbeskriv ningar för såväl vägoch järnvägsutredningar som arbetsplaner och järnvägsplaner samt miljöplaner. Samtliga åtgärder, oavsett i vilket planeringsskede de befinner sig i vid tidpunkten för transportplanens ikraftträdande, ska omfattas av 4
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning transportplanen bör stor hänsyn tas till fragmenteringen av landskapet sett till hur detta påverkar möjligheterna till ett rationellt skogsbruk. Redovisa andel av riksintresseområde för yrkesfisket som tas i anspråk av planen. uppföljningen. 2 God bebyggd miljö (delvis) Betydelse för uppkomsten samt hanteringen av avfall. Innehåller planen inriktningar eller åtgärder som påverkar möjligheten till en fortsatt, likvärdig eller effektivare, avfallshantering alternativt möjligheten till ett hållbart resursutnyttjande sett till syftet att minimera uppkomsten av avfall? BMP uppstår om planen ger upphov till en betydande mängd avfall/ material som inte kan återanvändas som resurs. BMP uppstår om planen väsentligt förändrar möjligheten till en god avfallshantering vid befintliga anläggningar. Planens åtgärder genomförs på ett sådant sätt att avfall/ material som uppkommer återanvänds i en sådan utsträckning att det främjar en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser. Utvärdera om och i sådana fall hur planen främjar/behandlar återanvändning av avfall/ material. Beräkna om möjligt hur stor andel av det avfall som planen ger upphov till som kan återanvändas som en resurs inom ramen för samma transportplan alternativt i något/n annat projekt/plan. Utvärdering av planens påverkan på befintliga Har hänsyn tagits till materiella tillgångar i efterföljande planering? Uppföljningen bör genomföras genom att undersöka om, och i vilken omfattning, materiella tillgångar har behandlats i beslut om betydande miljöpåverkan för förstudier, i miljökonsekvensbeskri ningar för såväl vägoch 5
Miljömål Indikator Kontrollfråga för tidiga skeden. Kriterier för när betydande miljöpåverkan (positiv eller negativ) uppstår jämfört med referensalternativ Kriterier för bidrag till uppfyllelse av mål. Underlag för analys Metoder för analys Metoder för uppföljning anläggningar: 1) Identifiera befintliga anläggningar inom planområdet som är avsedda för avfallshantering. 2) Utvärdera om befintlig och/eller av planen föreslagen transportinfrastrukturfrämjar eller försvårar verksamheten för dessa anläggningar. järnvägsutredningar som arbetsplaner och järnvägsplaner samt miljöplaner. Samtliga åtgärder, oavsett i vilket planeringsskede de befinner sig i vid tidpunkten för transportplanens ikraftträdande, ska omfattas av uppföljningen. 6
Utvecklingsbehov Översyn av relevanta mål för aspekten materiella tillgångar och dess ingående kategorier av ämnen För de miljöbedömningsgrunder som hittills tagits fram har Trafikverket valt att fokusera på de nationella miljökvalitetsmålen. För aspekten materiella tillgångar är dock miljökvalitetsmålen inte alltid är tillämpliga utan även andra nationella mål har bäring på aspekten. Vidare kan det vara ytterligare vägledande att för respektive mål identifiera och redovisa de delmål som är av relevans för den behandlade aspekten. Detta kan i sin tur underlätta i formuleringen av kriterier för om planen leder till uppfyllelse av (miljökvalitets)målen. En precisering av målen, som på ett tydligt sätt kopplas till kriterier för måluppfyllelse, kommer att underlätta vid bedömningarna om huruvida planen medverkar till alternativt motverkar måluppfyllelse. Vidareutveckla metoder och underlag för analys De metoder och underlag för analys som finns beskrivna i tabellerna för bedömningsgrunderna har utvecklats med en kort tidplan och ska därför ses som översiktligt beskrivna. Det skulle därför vara motiverat att göra en översyn av föreslagna analysmetoder. Översynen kan dels resultera i nya förslag på analysmetoder/parametrar, dels en precisering av hur redan föreslagna analysmetoder/parametrar kan mätas och bedömas. Utredning om telekommunikation (infrastruktur för telefoni, bredband och television) ska ingå i aspekten materiella tillgångar Inom ramen för nu utfört arbete avgränsades kategorin telekommunikation bort med motiveringen att telekommunikation sannolikt inte är någon stor fråga i Trafikverkets miljöbedömningar av planer och program. Denna avgränsning gjordes emellertid mer på magkänsla än på analys och utvärdering. Det finns därför ett behov av att mer utförligt analysera om telekommunikation bör ingå i aspekten materiella tillgångar eller om den inte är viktig i sammanhanget och kan avgränsas bort. Visar analys och utvärdering att telekommunikation bör ingå i aspekten materiella tillgångar behöver bedömningsgrunder utvecklas för kategorin. I nuläget innefattar aspekten Areella näringar endast områden av intresse för yrkesfisket. I många delar av landet är fritidsfisket mycket omfattande och därmed av betydelse för den lokala ekonomin. Det finns därför ett behov av att utreda huruvida även fritidsfisket bör inkluderas i aspekten Areella näringar. Beslut i frågan bör tas först efter diskussion med Havs och vattenmyndigheten. Utreda och definiera innebörden av termen väsentligt I bedömningsgrunderna för betydande miljöpåverkan används termen väsentligt. För att underlätta förståelsen av bedömningsgrunderna bör termen väsentligt utredas och om möjligt definieras. Rättsfall bör lämpligen utgöra underlag vid utredningen. Vatten Miljöbedömningsgrunden för Vatten behandlar bland annat påverkan på dricksvatten och dricksvattenförsörjningen. Eftersom Vatten därmed inkluderar det vatten som transporteras i vattenledningarna, skulle aspekten med fördel även kunna inkludera de fysiska strukturer i form av vattenledningar etc. som distribuerar dricksvatten till hushåll m.m. samt leder bort avloppsvatten. Människors hälsa Rekreation är en företeelse som kan anses ha ett materiellt värde om man i definitionen inkluderar den infrastruktur, i form av till exempel motionsanläggningar och parker, som är en förutsättning för företeelsen. Generellt definieras rekreation däremot som återhämtande av krafter genom vistelse i avkopplande miljö. Rekreation är således starkt kopplat till hälsa. Fysiska strukturer som möjliggör 7
rekreation såsom parker, vandringsleder, småbåtshamnar etc., bör därför snarare hanteras under aspekten Människors hälsa än under aspekten Materiella tillgångar. 8