Utformning av punktskrift som produceras för TPB. Gäller från ÅTTONDE UPPLAGAN. tpb

Utformning av punktskrift som produceras för TPB Gäller från 2013-01-01 ÅTTONDE UPPLAGAN tpb

Förord Detta häfte, Utformning av punktskrift som produceras för TPB, innehåller generella instruktioner för utformningen av punktskrift och riktar sig till de företag med vilka TPB kommer att sluta produktionsavtal från den 1 januari 2013. TPB förutsätter att företagen är insatta i och följer de regler och rekommendationer som finns beskrivna i Punktskriftsnämndens skriftserie Svensk punktskrift, särskilt Svenska skrivregler för punktskrift (2009). TPB tar gärna emot synpunkter på de olika instruktioner som har givits av TPB och ser fram emot en fortsatt dialog kring utformning och layout. Denna åttonde upplaga ingår som en del av förfrågningsunderlaget i den upphandling av produktion av punktskrift som TPB driver under 2012. Nytt i den åttonde upplagan: Avsnitt 1.5 Hur bildtexter behandlas: o Nytt avsnitt Avsnitt 1.6 Markering av bildbeskrivningar och bildtexter: o Förändring av i vilka böcker bildbeskrivningar ska markeras genom ett streck i vänster marginal. Avsnitt 1.2 Innehållsförteckningar: o Nytt avsnitt Avsnitt 4.1.1 Etiketter på böcker med inklistrad punktskrift: o Förtydliganden gjorda. Avsnitt 4.2.5 Fickor för svartskriftsböcker: o Fickan ska hädanefter alltid placeras på insidan av den bakre pärmen. Avsnitt 7 Punktskriftstjänsten innehållsförteckningar till tidningar och tidskrifter: o Förtydliganden gjorda. Johanneshov, den 1 oktober 2012 Ann-Sofie Falck och Björn Westling Talboks- och punktskriftsbiblioteket

Innehåll 1. Utformning av olika inslag i punktskriftsboken 5 1.1 Bokens huvudtext 5 1.2 Bokens stycken 5 1.2.1 Exempel på standardsätten att återge textstycken 5 1.2.2 En typ av stycken i ett dokument 6 1.2.3 Två typer av stycken i ett dokument 6 1.2.4 Exempel på styckebrytning med stjärna eller annan symbol 7 1.2.5 Det första stycket efter en rubrik 8 1.3 Paginering och dubbelpaginering 8 1.4 Hjälpparentes 8 1.5 Markering av bildbeskrivningar och bildtexter 9 1.5.1 Markering av bildbeskrivningar i barn- och ungdomsböcker 9 1.6 Baksidestext 10 1.6.1 Baksidestext i barn- och ungdomsböcker 10 1.7 Inslag i svartskriftsförlagan som inte överförs till punktskriftsboken 10 1.8 Innehållsförteckningar 10 2. Olika skrivsätt i punktskrift m.m. 12 2.1 Förkortningar 12 2.2 Kortskrift 12 2.3 Blanktecken i sifferföljder 12 3. Bokstäver med diakritiska tecken och texter på främmande språk 13 3.1 Bokstäver med diakritiska tecken 13 3.2 Främmande språk 13 4. Punktskriftsböcker olika produkter och litteraturtyper 14 4.1 Böcker med inklistrad punktskrift 14 4.1.1 Etiketter på böcker med inklistrad punktskrift 14 4.2 Punktskriftsböcker med bredvidbok 15 4.2.1 Titelblad 15 4.2.2 Baksidestext 15 4.2.3 Bildbeskrivningar 15 4.2.4 Etiketter 15 4.2.5 Fickor för svartskriftsböcker 15 4.2.6 Paginering av punktskriftsbok med bredvidbok 16 4.2.7 Paginering av den medföljande svartskriftsboken 16 4.3 Lättlästa böcker / LL-böcker 17 5. Bindning 18 5.1 Bindning av böcker för envägslån 18 5.2 Bindning av böcker för biblioteksutlåning och försäljning 18 5.2.1 Skyddsblad 18 6. Etiketter för böcker för biblioteksutlåning och försäljning 19 UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 3

6.1 Allmänt 19 6.2 Punktskriftsetikett 19 6.2.1 Placering 19 6.2.2 Innehåll 19 6.2.3 Storlek och exempel 20 6.2.4 Punktskriftsetikett på bredvidbok och på interfolierad bok 21 6.3 Svartskriftsetikett 22 6.3.1 Placering 22 6.3.2 Innehåll 22 6.3.3 Svartskriftsetikett på interfolierade böcker för försäljning 23 6.4 Märkning av böcker med rygg 23 6.5 När titel eller författarnamn inte får plats på etiketterna 23 6.5.1 Huvudtitel och undertitel 24 6.5.2 Huvudtitel, delbeteckning och deltitel 24 6.5.3 När författarnamn inte ryms på raden 25 7. Punktskriftstjänsten innehållsförteckningar till tidningar och tidskrifter 26 UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 4

1. Utformning av olika inslag i punktskriftsboken 1.1 Bokens huvudtext Huvudtexten i punktskriftsböcker, bokens löptext, ska som princip börja på en högersida, d.v.s. en udda sida. 1.2 Bokens stycken I punktskrift finns det i huvudsak två standardsätt att återge vanliga textstycken, dessa standardsätt motsvarar svartskriftens olika sätt att återge vanliga textstycken: 1. Stycken med indrag och ingen tom rad före. 2. Stycken med tom rad före. Se även Svenska skrivregler (Språkrådet, 2008), "1.9 Stycken", s. 24 27. 1.2.1 Exempel på standardsätten att återge textstycken Ett exempel på när de båda standardsätten att återge vanliga textstycken förekommer i en och samma text: När vi svängde in till huset kom två hönor spatserande och tittade nyfiket på oss. Det var en riktig bondgård, med kossor och höns och grisar, och det luktade precis som det ska på en bondgård. Fyyy! sa Julia och höll för näsan. Jag tycker det luktar gott, sa jag. Julia tittade på mig och såg ut som om hon skulle kräkas. Du är ju inte klok! sa hon. Nä, jag vet, sa jag. Kattungarna låg och sov i en korg i köket, när vi kom. Ååå, sååå söööta! sa Julia och jag på samma gång. Vi satte oss försiktigt ner framför korgen och tittade på de små mjuka, underbara varelserna. Får vi klappa dom? frågade Julia. Ja, det är klart, sa Karin, kattungarnas matte. Var /.../ [Exempel ur: Om jag bara inte råkat köpa ett marsvin, av Ingelin Angerborn.] Samma text i punktskrift: UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 5

#20 <<_När<vi<svängde<in<till<<< huset<kom<två<hönor<spatserande<och<tittade<nyfiket<på< oss.<_det<var<en<riktig<<<<< bondgård,<med<kossor<och<<<< höns<och<grisar,<och<det<<<< luktade<precis<som<det<ska<< på<en<bondgård.<<<<<<<<<<<<< <<--<_Fyyy!<sa<_Julia<och<<< höll<för<näsan.<<<<<<<<<<<<< <<--<_Jag<tycker<det<luktar< gott,<sa<jag.<<<<<<<<<<<<<<< <<_Julia<tittade<på<mig<och< såg<ut<som<om<hon<skulle<<<< kräkas.<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<--<_Du<är<ju<inte<klok!<sa hon.<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<--<_Nä,<jag<vet,<sa<jag.<< <<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _Kattungarna<låg<och<sov<i<< en<korg<i<köket,<när<vi<kom. <<--<_Ååå,<sååå<söööta!<sa<< _Julia<och<jag<på<samma<<<<< gång.<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<_Vi<satte<oss<försiktigt<< bara<varelserna.<<<<<<<<<<<< <<--<_Får<vi<klappa<dom?<<<< frågade<_julia.<<<<<<<<<<<<< <<--<_Ja,<det<är<klart,<sa<< _Karin,<kattungarnas<matte.< _Var / / #21 1.2.2 En typ av stycken i ett dokument När det endast förekommer en typ av stycken i ett dokument ska standardmotsvarigheten i punktskrift vara nytt stycke med tom rad före. Notera dock att nytt stycke med tom rad före inte passar alla punktskriftsböcker. I svartskriftsböcker med många korta stycken, t.ex. med mycket dialog, används ofta stycken med indrag (och ingen tom rad före). För dessa texter kan det även i punktskrift fungera bättre att använda stycken med indrag för många blankrader mellan korta stycken kan förstöra rytmen i läsningen. 1.2.3 Två typer av stycken i ett dokument Två typer av stycken kan förekomma i ett och samma dokument, se exempel i avsnitt 1.2.1. Skrivsättet i punktskrift ska då motsvara svartskriftsförlagan. Det betyder att både stycken med tom rad före och stycken med indrag (och ingen tom rad före) kan förekomma parallellt i samma text också i punktskrift. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 6

1.2.4 Exempel på styckebrytning med stjärna eller annan symbol Ibland förekommer en tredje styckebrytning med stjärna (eller annan symbol): /.../ Steve rörde vid anteckningsboken. Han har fortfarande något att säga. Jag frågar Emma: Kommer du ihåg hur jag brukade måla dig? Hon tittar upp från sin teckning. Nej, säger hon. /.../ [Exempel ur: Fotografens flickor, av Miranda Beverly- Whittemore.] * Detta sätt att återge nytt stycke ska också återges i punktskrift. Här introduceras ett generellt skrivsätt som är oberoende av vilken symbol som finns i svartskriftsförlagan. I punktskrift skrivs punktskriftstecknet p36 tre gånger på egen rad, tom rad före och efter: >>/.../<_Steve<rörde<vid<an-< teckningsboken.<"_han<har<<<< fortarande<något<att<säga."< <<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< ---<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _Jag<frågar<_Emma:<"_Kommer< du<ihåg<hur<jag<brukade<måla dig?"<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< <<_Hon<tittar<upp<från<sin<< teckning.<"_nej",<säger<hon. <</.../<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< #21 UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 7

Fördelen med ovanstående skrivsätt jämfört med att exempelvis skriva en asterisk, som det ofta är fråga om i svartskrift, är att punktskriftstecknet - (p36) upprepat tre gånger är större och därmed lättare för punktskriftsläsaren att hitta på sidan. 1.2.5 Det första stycket efter en rubrik Indrag i det första stycket efter en rubrik är inte brukligt vare sig i punktskrift eller i svartskrift. 1.3 Paginering och dubbelpaginering Idag baseras i princip all produktion av punktskriftsböcker som görs för TPB på DTBook-dokument. I dessa dokument ingår information om sidnummer (pagenum). Dubbelpaginering ska utföras i samtliga punktskriftsböcker. Anledningen till detta är att det finns stora fördelar för punktskriftsböckernas läsare att ha med information om förlagans paginering. Viktigt är dock att denna information inte är störande för läsningen, särskilt i vissa typer av böcker. Dubbelpaginering betyder till att börja med att svartskriftssidans nummer ska skrivas i paginaraden där punktskriftsbokens egna sidnummer finns, på punktskriftssidans första/översta rad. Se Redigering och avskrivning, Del 3, Dubbelpaginering, s. 151, för en beskrivning av hur detta ska göras. För den del av dubbelpagineringen som rör markering på punktskriftssidan av sidbyte i förlagan finns olika alternativ. TPB har valt att TPB:s böcker ska produceras med dubbelpaginering enligt följande: Skönlitteratur (vuxen och barn) Dubbelpaginering endast utan att markering av sidbyte skrivs ut på punktskriftssidorna. Facklitteratur (vuxen och barn) Dubbelpaginering med markering av sidbyte genom att en linje där även sidnumret ingår skrivs ut på punktskriftssidan. (Se Redigering och avskrivning, avsnittet Sidbyte, s. 162, för beskrivning av markeringen av sidbytet.) För paginering i punktskriftsböcker med bredvidbok, se nedan avsnitt 4.2.6 Paginering. 1.4 Hjälpparentes Hjälpparentes ska omge text som har tillförts punktskriftsboken vid överföringen från svartskrift, exempelvis kommentarer eller rubriker som är skrivna för att visa att textstycken på något sätt är grafiskt markerade. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 8

Hjälpparentes förekommer endast i punktskrift och inte någon direkt motsvarighet i svartskrift. Se även Redigering och avskrivning, Del 3, Hjälpparentes, s. 135f. 1.5 Hur bildtexter behandlas TPB kommer att specificera i alla beställningar om bildtexter ska ingå i punktskriftsboken. Det betyder att alla bildtexter i en bok ska tas bort vid skapandet av tryckfilen för punktskrift om inte annat står i beställningen. 1.6 Markering av bildbeskrivningar och bildtexter Det finns olika sätt att avskilja bildbeskrivningar och bildtexter från övrig text. Dessa beskrivs i Redigering och avskrivning, Del 3, Bildbeskrivningar och bildtexter, olika typer av avskiljning från löpande text, s. 130 132. I produktion för TPB ska som regel det första sättet användas markering med heldragna linjer. Observera att det ska framgå av markeringen om det är fråga om en bildbeskrivning eller en bildtext. EXEMPEL ===<_bildtext<=============== Eller: ===<_bildbeskrivning<======== För bildbeskrivningar i interfolierade böcker och punktskriftsböcker med bredvidbok används markeringssättet som beskrivs nedan. 1.6.1 Markering av bildbeskrivningar i barn- och ungdomsböcker Bildbeskrivning markeras genom ett streck i vänster marginal, löpande i position 1 på raden. Alla rader skrivs sedan med början i position 4, efter och två blanktecken. Se även exempel på hur detta kan se ut i Redigering och avskrivning, s. 134. Markeringssättet, som används för att underlätta för läsaren att identifiera vad som är bildbeskrivning respektive originaltext utan att läsningen hindras, ska användas i interfolierade böcker, punktskriftsböcker med bredvidbok. Se även nedan avsnitt 4.2 Punktskriftsböcker med bredvidbok. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 9

(Uppgiften i Redigering och avskrivning (s. 130 132) att bildbeskrivningar i interfolierade böcker ska markeras enbart med parentes gäller alltså inte.) 1.7 Baksidestext Baksidestext ska i normalfallet placeras i punktskriftsbokens första volym. Den kan placeras antingen före eller efter en eventuell innehållsförteckning. För baksidestext i barn- och ungdomsböcker, se nedan. Se även Redigering och avskrivning, 3.1 Den första volymens olika inslag, s. 21f, samt Del 3, Baksidestext, s. 130. 1.7.1 Baksidestext i barn- och ungdomsböcker Baksidestexter ska i barnböcker och i ungdomsböcker i allmänhet placeras efter bokens text, d.v.s. som näst sista blad då ett kompletterande titelblad placeras som sista blad. I ungdomsböcker kan baksidestexter även placeras i början av boken om det passar bokens innehåll m.m. Notera också att TPB ibland inte önskar överföra baksidestext till barnböcker. I båda fallen anges detta av TPB i samband med beställning av punktskriftsproduktion. 1.8 Inslag i svartskriftsförlagan som inte överförs till punktskriftsboken I allmänhet bör svartskriftsförlagans samtliga delar och inslag i någon form föras över till punktskriftsboken. Följande typer av inslag ska dock som regel inte överföras: Bildförteckning, samlade källhänvisningar till bilder Förlagsreklam (t.ex. recensioner av andra böcker) Exlibris (i barn- och ungdomslitteratur förekommer förtryckta exlibris där läsaren av svartskriftsboken kan skriva in sitt namn) Se även Redigering och avskrivning, 7.4 Inslag i svartskriftsförlagan som inte överförs till punktskriftsboken, s. 37. 1.9 Innehållsförteckningar Innehållsförteckning ska upprättas i punktskriftsböcker då förlagan har en innehållsförteckning. Böcker som består av flera volymer än en ska förses med volyminnehållsförteckningar, det vill säga förteckningar över volymens innehåll. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 10

Innehållsförteckningar ska ha sidhänvisning både till förlagan och till punktskriftsbokens egen pagina. Innehållsförteckningar ska inte innehålla stilsortsinformation, t.ex. markering för kursiv eller fet stil. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 11

2. Olika skrivsätt i punktskrift m.m. 2.1 Förkortningar Förkortningar ska skrivas på exakt motsvarande sätt som i svartskriftsförlagan. I det tidigare svenska kortskriftssystemet K-75 förekom det ett speciellt sätt att i punktskrift skriva några förkortningar som förekommer i det svenska skrivna språket, samma sätt finns kvar som alternativt skrivsätt i det nuvarande svenska kortskriftssystemets nivå 2 (se lista över "förkortade ordgrupper" i Kortskrift. Nivå 1 och 2). Detta sätt att skriva förkortningar får inte förekomma i någon produktion för TPB, oberoende av om tryckning ska göras i fullskrift eller kortskrift. Se även Redigering och avskrivning, Del 3, Förkortningar, s. 133. 2.2 Kortskrift TPB producerar i stort sett inte några böcker i punktskriftens kortskrift längre. Däremot beställer TPB:s Punktskriftstjänst delar av sin produktion i kortskrift. 2.3 Blanktecken i sifferföljder I Svenska skrivregler för punktskrift, 5.3 Gruppering av siffror i långa tal, s. 50, finns en beskrivning av hur sifferföljder som är grupperade med blanktecken ska skrivas i punktskrift. I samma bok finns exempel på hur vanliga sifferföljder skrivs i punktskrift, se 5.4 Vanliga nummer och tal, s. 51 54. I produktion av punktskriftsböcker för TPB ska blanktecken (och upprepat siffertecken) användas för att gruppera sifferföljder. I vissa fall, när siffertal är grupperade i tusentalsföljder, kan. (p3) användas mellan siffergrupperna. Detta görs då enbart av läsbarhetsskäl och gäller enbart tusentalsföljder. Detta skrivsätt ska som regel inte användas i produktion för TPB. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 12

3. Bokstäver med diakritiska tecken och texter på främmande språk 3.1 Bokstäver med diakritiska tecken Bokstäver med diakritiska tecken kan i punktskrift återges på två olika sätt: ett exakt sätt som ger full information och ett generellt sätt som endast talar om att en bokstav är avvikande (skrivs med ^ (p4) före respektive bokstav). Detta finns beskrivet i Svenska skrivregler för punktskrift, 4.1 Bokstäver med diakritiska tecken, s. 39. I punktskriftstexter som produceras för Biblioteksservice, Högskoleservice och Punktskriftstjänsten kan det exakta sättet att återge diakritiska tecken förekomma. Om det förekommer ett fåtal bokstäver med diakritiska tecken i en bok ska i allmänhet det generella skrivsättet användas. Hänsyn måste tas till en tänkt målgrupp för en bok samt till bokens innehåll m.m. Om det förekommer bokstäver med diakritiska tecken i en bok och TPB inte har specificerat i samband med beställning av produktion hur dessa ska återges i punktskrift så ska de återges på det generella sättet, d.v.s. med p4, se ovan. 3.2 Främmande språk Enstaka meningar eller kortare stycken på främmande språk ska, i böcker som i övrigt är skrivna på svenska, skrivas med svenska skrivregler och med den teckenrepresentation som används i svensk punktskrift (svenskt punktskriftsalfabet ska alltså användas samt det exakta sättet att återge diakritiska tecken). Längre stycken, delar av böcker eller hela böcker som består av text på ett främmande språk ska i punktskrift skrivas med den representation som används i respektive språkområde eller land. Observera dock att de vanliga skiljetecknen ska skrivas enligt svensk teckenrepresentation. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 13

4. Punktskriftsböcker olika produkter och litteraturtyper 4.1 Böcker med inklistrad punktskrift TPB låter ibland klistra in punktskrift direkt i en originalbok, ofta barnböcker i litet format. Dessa böcker brukar inte innehålla separata titelblad och för den bearbetade versionen med inklistrad punktskrift ska inte heller något särskilt titelblad i punktskrift skapas. Böckerna ska inte förses med bildbeskrivningar och inte med versalmarkeringar. För punktskriftstexten ska genomskinlig självhäftande plast användas. Dessa textremsor ska appliceras under bokens tryckta text och inte på bilderna i möjligaste mån. För dessa böcker ska inte något kompletterande titelblad tas fram, utan i stället ska de bibliografiska uppgifterna placeras på en etikett, se nedan. Notera att texten till denna etikett ska placeras i samma tryckfil (PEF-fil) som bokens text. 4.1.1 Etiketter på böcker med inklistrad punktskrift På bokens framsida ska en punktskriftsetikett av genomskinlig självhäftande plast placeras som vanligt vertikalt närmast bokens rygg. Ofta kan punktskriftsetiketten behöva göras mindre än för vanliga punktskriftsböcker. För bokens framsida ska också en svartskriftsetikett tas fram och placeras så att den inte stör bild eller text på omslaget. Den ska endast innehålla signum, TPB-nr och volymangivelse och göras så liten som möjligt. Bokens baksida ska förses med en etikett (genomskinlig självhäftande plast) med punktskrift. Denna etikett placeras horisontellt. Följande ska anges: Förlag Utgivningsår TPB:s utgivningsår Denna etikett ersätter ett kompletterande titelblad. Notera att det måste lämnas plats för en streckkodsetikett på bokens baksida (med storleken 6 2 cm). En streckkodsetikett kan nämligen behöva placeras (av TPB) på bokens baksida i böcker av den här typen. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 14

4.2 Punktskriftsböcker med bredvidbok En punktskriftsbok som har en svartskriftsbok som bilaga benämns Punktskriftsbok med bredvidbok. Denna produkt är tänkt att användas av en punktskriftsläsare tillsammans med en seende person. Att komma ihåg: Löptexten ska börja på en högersida i punktskriftsboken (i likhet med hur svartskriftsböcker ser ut). Sidbrytning i svartskriftsförlagan ska inte ge upphov till sidbrytning i punktskriftsboken annat än vid nytt kapitel eller motsvarande. Tomma/blanka sidor eller sidor med illustrationer i förlagan får inte resultera i tomma sidor i punktskriftsboken. Notera att det finns en olycklig formulering i Redigering och avskrivning, 8.2.2 Bredvidböcker, s. 39: "Texten på en sida i punktskriftsboken ska motsvara en sida i svartskriftsboken." Detta stämmer alltså inte. 4.2.1 Titelblad Titelblad i punktskriftsböcker med bredvidbok ska utformas och placeras som i vanliga punktskriftsböcker: det kompletterande titelbladet placeras alltså sist i boken i barn- och ungdomsböcker. 4.2.2 Baksidestext Baksidestext i bredvidböcker ska behandlas som i vanliga punktskriftsböcker. Det betyder att baksidestexten ska placeras som näst sista blad i boken i barn- och ungdomsböcker (det kompletterande titelbladet placeras alltså som sista blad). Lägg märke till att baksidestexten inte alltid har ett innehåll som behöver överföras till punktskriftsboken. Se även avsnitt 1.7.1 Baksidestext i barn- och ungdomsböcker. 4.2.3 Bildbeskrivningar För bildbeskrivningar, se avsnitt: 1.6.1 Markering av bildbeskrivningar i barn- och ungdomsböcker. 4.2.4 Etiketter För etiketter, se avsnitt: 6.2.4 Punktskriftsetikett på bredvidbok. 4.2.5 Fickor för svartskriftsböcker Punktskriftsböcker med bredvidbok har alltid en svartskriftsbok som bilaga. Punktskriftsboken ska förses med en ficka för denna bilaga, fickan ska alltid placeras på insidan av den bakre pärmen. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 15

Notera att detta är en förenkling jämfört med tidigare då man hade olika placeringar i böcker med enkelsidigt respektive med dubbelsidigt tryck. 4.2.6 Paginering av punktskriftsbok med bredvidbok Den paginering som skapas för punktskriftsböcker med bredvidbok utgår från förlagans paginering som den är återgiven i DTBook-dokumentet. Det finns alltså inte någon vanlig löpande paginering som bara gäller punktskriftsboken. Text i förlagan kan exempelvis börja på s. 5 då får punktskriftsbokens paginering också börja på sidan 5. Notera att punktskriftsbokens text alltid ska börja på en högersida. Lägg märke till att vänstersidor i svartskriftsböcker alltid har jämna sidnummer (2, 4, 6) och att högersidor alltid har udda sidnummer (1, 3, 5). Pagineringen i svartskriftsböcker börjar oftast med titelsidan. När flera sidor från svartskriftsboken hamnar på samma sida i punktskriftsboken ska omfattningen återges på paginaraden överst på sidan, se nedan: EXEMPEL Flera svartskriftssidor på samma punktskriftssida (sidomfattning): 13 14 #13--14 Notera att markering av svartskriftssidbyte inte ska göras i den löpande texten i punktskriftsböcker med bredvidbok. När en sida i svartskriftsboken är så lång att den blir till flera punktskriftssidor ska pagina skrivas enligt nedan. EXEMPEL Flera punktskriftssidnummer som hänvisar till en och samma svartskriftssida: 18 a #18<a 18 b #18<b 4.2.7 Paginering av den medföljande svartskriftsboken Den medföljande svartskriftsboken skall ibland förses med en paginering i punktskrift uppe i yttre sidhörnen. Detta specificeras av TPB i samband med beställning. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 16

Paginering i punktskrift ska göras omlott (d.v.s. placeringen av pagineringen ska variera lite på varannan sida så att siffrorna inte ligger mot varandra) för att boken inte ska blir för otymplig och för att inte förstöra punktskriften. 4.3 Lättlästa böcker / LL-böcker Detta är en särskild litteraturtyp. LL-böcker är lättlästa böcker för olika målgrupper som till exempel personer med utvecklingsstörning. I den tryckta förlagan börjar vanligen ny mening på ny rad, längre meningar kan i svårare LL-böcker också vara delade på två eller flera rader. Detta sätt att återge meningar och delar av meningar som ibland benämns "frasriktigt radfall" ska inte användas eller återges i punktskrift. I de DTBook-filer däremot som ligger till grund för punktskriftsproduktionen av LL-böcker finns detta radfall från den tryckta förlagan bevarat. LL-böcker i punktskrift ska alltså ha följande utseende: Varje nytt stycke ska föregås av en blankrad. Alla meningar inom ett stycke ska skrivas löpande i en följd. När det förekommer större avsnittsbrytningar mellan stycken av typen stjärna på egen rad mellan stycken ska detta i punktskrift återges med ---(p36 p36 p36). Se även exempel i avsnitt 1.2.4. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 17

5. Bindning 5.1 Bindning av böcker för envägslån Böcker för envägslån ska bindas in med spiral, t.ex. Wire-O eller annan överenskommen eller avtalad spiral. Böckerna ska inte förses med pärmar i någon form. Sist i varje volym ska ett särskilt blad i svartskrift med bibliografisk information bindas in. Observera att texten ska vändas utåt och alltså vara läsbar utan att volymen öppnas. Underlag för detta blad ska följa med vid nedladdningen via TPB:s NDS-tjänst av tryckfiler för envägslån. Böcker för envägslån ska alltså inte förses med några pärmar eller etiketter. 5.2 Bindning av böcker för biblioteksutlåning och försäljning TPB vill att punktskriftsböckernas volymer ska innehålla högst 50 55 blad, motsvarande 110 sidor. Notera att det skiljer sig jämfört med det riktvärde om 60 blad som ges i Redigering och avskrivning, "8.4 Bindning". Bindning ska ske med enkla spiraler dubbla spiraler ska inte förekomma. Spiralens storlek ska anpassas till volymens tjocklek så att pärmarna ligger an mot inlagan och inte "spretar". 5.2.1 Skyddsblad De böcker som binds in och förses med pärmar ska även förses med skyddsblad. Skyddsblad har funktionen att skydda punkterna på de första och sista bladen i inlagan. På skyddsbladens ena sida ska ett mönster tryckas som består av omväxlande o och ö. Skyddsbladen ska bindas in med den tryckta sidan vänd mot inlagan. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 18

6. Etiketter för böcker för biblioteksutlåning och försäljning Lägg märke till att böcker för envägslån inte ska förses med de etiketter som beskrivs i detta avsnitt, se vidare avsnitt 5.1. 6.1 Allmänt Punktskriftsböcker ska märkas med etiketter för att möjliggöra en snabb identifiering av varje enskild volym. Varje volym ska ha en punktskriftsetikett och en svartskriftsetikett samt i förekommande fall märkning på volymens rygg. Informationen på de båda etiketterna ska vara den samma och utformningen av dem ska vara likadan, förutom att TPB-nummer ska ha olika placering. Dessutom ska antal volymer och volymnummer anges på något olika sätt. För etiketter på böcker med inklistrad punktskrift, se avsnitt 4.1.1. 6.2 Punktskriftsetikett 6.2.1 Placering Punktskriftsetiketten ska i normalfallet fästas direkt på bokens framsida/omslag. Etiketten ska placeras vertikalt i det övre vänstra hörnet. Texten är rättvänd när bokens rygg är vänd mot kroppen (se bild). Punktskriftsetiketten kan i enstaka fall fästas på en flagga. Detta anges i så fall på beställningen. På flagga placeras etiketten på motsvarande vis när flaggan är infälld på bokens framsida är texten rättvänd när bokens rygg är vänd mot kroppen. 6.2.2 Innehåll Punktskriftsetiketten ska ha följande innehåll: Rad 1 Namn på biograferad person, gäller endast böcker med -z- i signum; skrivs med tecken för flera versaler i följd p6p6 före varje ord (efternamn först, kommatecken och sedan förnamn) Rad 2 Författare (efternamn först, kommatecken och sedan förnamn) Rad 3 Titel Rad 4 (ev. fortsättning av titel; skrivs med indrag två positioner; om inte hela titeln får plats ska tre punkter ( ) skrivas ut för att markera detta) UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 19

Rad 5 TPB-nummer (endast numret anges, t.ex.: p18500) Rad 6 Antal volymer, volymnummer, signum Observera att inga blanka rader lämnas om t.ex. författare eller namn på biograferad person ej ska anges på etiketten. Volymnummer och antal volymer samt signum skrivs enligt följande (observera att det ska vara två blanktecken före signum): Volym 1 av 7 Gcz _Volym<#1<av<#7<<_gcz Om boken omfattar endast en volym skrivs istället (nedan återges hela raden inklusive signum): En volym Hcf _En<volym<<_Hcf Observera att författare, titel och signum ska skrivas likadant som man gör i svartskrift, d.v.s. med versaler i början på namn och boktitlar (även signum ska skrivas exakt som i svartskrift). Se nedan avsnitt 6.5 för särskilda regler om hur författarnamn och titel ska skrivas när de inte får plats på etiketterna. Böcker med ett innehåll som är ordnat alfabetiskt, t.ex. ordböcker, kokböcker med alfabetiskt ordnade recept, ska på punktskriftsetiketterna förses med uppgift om den enskilda volymens omfattning. Denna uppgift placeras på punktskriftsetikettens rad 5. 6.2.3 Storlek och exempel Punktskriftsetiketten har följande storlek: Högst 6 rader, i normalfallet 4 5 rader. Högst 30 positioner per rad. EXEMPEL PÅ PUNKTSKRIFTSETIKETT STANDARD _Landström,<_Lena<<<<<<<<<<<<< _Bu<och<_Bä<får<besök<<<<<<<<< _P#20032<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _En<volym<<_Hcf<<<<<<<<<<<<<<< Textinnehåll i ovanstående punktskriftsetikett: Landström, Lena Bu och Bä får besök P20032 En volym Hcf UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 20

EXEMPEL PÅ PUNKTSKRIFTSETIKETT MED Z I SIGNUM Strindberg,<Augustû<<<<<<<< _Brandell,<_Gunnar<<<<<<<<<<<< _Strindberg<--<ett<författar-< <<liv:<_del<#3,<_paris,<...<<< _P#17xxx<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _Volym<#1<av<#7<<_Gcz<<<<<<<<< Textinnehåll i ovanstående punktskriftsetikett: STRINDBERG, AUGUST Brandell, Gunnar Strindberg ett författarliv: Del 3, Paris,... P17123 Volym 1 av 7 Gcz Att notera: det nya skrivsättet för att markera flera ord med versaler i följd ska användas här (tre versaltecken före den första versalen och ett avslutningstecken û efter den sista versalen). EXEMPEL PÅ PUNKTSKRIFTSETIKETT MED TITEL SOM HUVUDUPPSLAG _Berättelser<i<juletid:<<<<<<< noveller,<sagor<och<roman-<<< avsnitt<...<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _P#17333<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<< _Volym<#1<av<#4<<_Hc(s)<<<<<<< Textinnehåll i ovanstående punktskriftsetikett: Berättelser i juletid: noveller, sagor och romanavsnitt... P 17333 Volym 1 av 4 Hc(s) 6.2.4 Punktskriftsetikett på bredvidbok och på interfolierad bok Bredvidböcker (d.v.s. den svartskriftsbok som medföljer punktskriftsböcker med bredvidbok ) samt interfolierade böcker ska förses med punktskriftsetikett i genomskinlig självhäftande plast på omslaget. Se även avsnitt 4.2 Punktskriftsböcker med bredvidbok. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 21

6.3 Svartskriftsetikett 6.3.1 Placering Svartskriftsetiketten ska i normalfallet placeras upptill i högra hörnet på bokens framsida. När flagga används (endast för böcker med taktila bilder på omslagen) ska etiketten placeras på "baksidan" av flaggan när flaggan är "utfälld" är texten rättvänd när bokens rygg är vänd mot kroppen. Se bilder för de båda alternativen: 6.3.2 Innehåll Svartskriftsetiketten ska ha följande innehåll: Rad 1 TPB-nummer (högerställt) Rad 2 Namn på biograferad person (gäller endast böcker med -z- i signum, skrivs med versaler). Rad 3 Författare Rad 4 Titel Rad 5 (ev. fortsättning av titel) Rad 6 Antal volymer, Volymnummer, Signum (högerställt) Observera att inga blanka rader lämnas om t.ex. författare eller namn på biograferad person inte ska anges på etiketten. TPB-nummer skrivs ensamt på etikettens översta rad, högerställt. Endast numret anges, t.ex.: P21500. Volymnummer och antal volymer skrivs enligt följande: Volym 1 av 3. Om boken omfattar endast en volym skrivs istället: En volym. Signum ska högerställas. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 22

Svartskriftsetiketten har följande storlek: Högst 6 rader, i normalfallet 4 5 rader. Ingen särskild begränsning i bredd. EXEMPEL PÅ SVARTSKRIFTSETIKETT STANDARD Landström, Lena Bu och Bä får besök En volym P20032 Hcf EXEMPEL PÅ SVARTSKRIFTSETIKETT MED Z I SIGNUM P17123 STRINDBERG, AUGUST Brandell, Gunnar Strindberg ett författarliv: Del 3, Paris,... Volym 1 av 7 Gcz 6.3.3 Svartskriftsetikett på interfolierade böcker för försäljning Interfolierade böcker för försäljning ska inte förses med någon svartskriftsetikett. 6.4 Märkning av böcker med rygg Punktskriftsböcker med rygg ska ha punktskriftsetikett som ovan. Svartskriftsetiketten ska istället placeras på skyddsbladet före titelbladet i det övre högra hörnet på den otryckta sidan av skyddsbladet. (För specifikation av skyddsblad, se ovan avsnitt 5.2.1.) Punktskriftsböcker med rygg ska utöver ovanstående även ha text på rygg i svartskrift, varje enskild uppgift skrivs under den föregående: Författare (endast efternamn i allmänhet, skrivs med enbart versaler) Titel (skrivs med enbart versaler) Volymnummer och antal volymer (skrivs: Volym 1 av 3) Signum (skrivs nedtill på ryggen) Biograferad persons efternamn (endast i böcker med -z- i signum, skrivs nedtill på ryggen under signum) 6.5 När titel eller författarnamn inte får plats på etiketterna I allmänhet bör så mycket information som ryms på etiketten skrivas ut. Vissa boktitlar och författarnamn är dock alltför långa för att rymmas på UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 23

etiketterna. I det följande presenteras anvisningar för hur boktitlar och författarnamn ska kortas ned för att få plats på etiketterna. 6.5.1 Huvudtitel och undertitel En boktitel består i normalfallet av enbart en huvudtitel, men i denna ingår ofta en undertitel. För både punktskriftsetikett och svartskriftsetikett gäller att undertitel skrivs ut i mån av plats. Observera att långa titlar får skrivas över två rader på etiketterna. Finns inte plats kortas i första hand undertitel ordvis från höger, d.v.s. från slutet. Undertitel kan även utgå helt. Om en titel eller en undertitel skrivs avkortad så att den bryts mitt i ska den avslutas med tre punkter ( ). Observera att inga halva ord någonsin får förekomma på etiketter. EXEMPEL Fullständig titel: Vallonerna: valloninvandringen, stormaktsväldet och den svenska järnhanteringen Avkortad titel: Vallonerna: valloninvandringen, stormaktsväldet och Fullständig titel: Stad i nöd och lust: Norrköping 600 år: en krönika Avkortad titel: Stad i nöd och lust: Norrköping 600 år 6.5.2 Huvudtitel, delbeteckning och deltitel När svartskriftsförlagan består av två eller flera delar (d.v.s. olika delar i olika volymer) brukar titlarna förutom huvudtitel ha en delbeteckning (ett nummer, exempelvis Del 1, Del 2 osv.) och ibland också en deltitel som kompletterar delbeteckningen. När den fullständiga titeln inklusive delbeteckning och deltitel inte får plats på etiketterna kortas i första hand deltitel och i andra hand huvudtitel. Deltitel och huvudtitel kortas ordvis från höger. Delbeteckning däremot måste kvarstå. EXEMPEL Fullständig titel: Danska drottningar utan krona: 3, Sofie Amalie Moth: historisk roman Avkortad titel: Danska drottningar utan krona: 3, Sofie Amalie Moth Alternativt: Danska drottningar...: 3, Sofie Amalie Moth UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 24

6.5.3 När författarnamn inte ryms på raden När författarnamn (efternamn och förnamn) inte får plats på raden skrivs förnamnet med initial enbart och punkt efter initialen. EXEMPEL Fullständigt författarnamn: De Geer-Bergenstråhle, Marie-Louise Avkortat författarnamn: De Geer-Bergenstråhle, M.-L. UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 25

7. Punktskriftstjänsten innehållsförteckningar till tidningar och tidskrifter Punktskriftstjänsten är en individuell service för synskadade och dövblinda punktskriftsläsare. Bland annat kan artiklar beställas från ett antal tidningar och tidskrifter. För att artikelbeställarna skall veta vad som finns att läsa låter TPB ta fram informativa innehållsförteckningar. Nedan beskrivs hur sådana innehållsförteckningar utarbetas. Punktskriftstjänsten kan dessutom efter överenskommelse ta fram "mallar" för utformning av innehållsförteckningar för respektive tidning. Aktuellt nummer av en tidning eller tidskrift ska gås igenom och rubrikerna till i princip alla artiklar som går att skanna i det numret skall föras över till en innehållsförteckning. Rubrikerna skall numreras. Mindre artiklar och notiser ska föras samman under en och samma rubrik. Till exempel blir alla recept till en artikel om recept, man räknar upp alla receptnamnen under rubriken, men numrerar dem inte. TPB:s kunder måste då beställa hela artikeln med alla recept eller inget alls. När kunderna gör beställningar med hjälp av innehållsförteckningarna anger de nummer och namn på tidningen samt artikelnummer. Visst material ska dock inte tas med i innehållsförteckningarna, exempelvis korsord, tävlingar, annonser, följetonger, horoskop, stora bildreportage med lite text (om modevisningar, heminredning och liknande) samt alltför plottriga sidor med många små notiser. De handarbetsbeskrivningar som tas med ska endast vara i den enkla svårighetsgraden. Eftersom en del rubriker kan vara missvisande måste dessutom minireferat av artiklarna göras. Ofta kan ingresserna, som sammanfattar materialet, vara till stor hjälp. Sist i varje innehållsförteckning ska ett datum för sista beställning anges. Sista beställningsdatum ska vara 14 dagar efter det datum då innehållsförteckningen skickas ut. De olika artiklarna ska i innehållsförteckningarna kategoriseras enligt följande: "Kort": 1 5 sidor "Mellan": 6 15 sidor "Lång": >15 sidor Artiklarnas omfång i antal punktskriftssidor skall beräknas ungefärligt enligt intervallet ovan. Omfång ska anges i innehållsförteckningen efter respektive rubrik, alltså kort, mellan eller lång. Exempel på hur flera korta artiklar kan föras samman under en rubrik i en innehållsförteckning: UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 26

4. Korta artiklar Hunden Bilbo satt hjälplös fast på en klippa. / Lille Vincent, som vägde 442 gram vid födseln, ska snart börja i förskolan. / Hans och Margaretha har sagt upp lägenheten och bor nu i husbilen. (mellan) / / 10. Smått Två boktips. Christel kåserar. Märkliga notiser. (mellan) / / 13. Matglädje Baka kakor i långpanna. / Välj vitkål bäst just nu. / Veckans höjdare: Pastagratäng. / Med smak av peppar. / Tre kockar tre rätter. / Marinas knäckebröd. (lång) UTFORMNING AV PUNKTSKRIFT SOM PRODUCERAS FÖR TPB 27