ENKÄTREDOVISNING. Uppföljning av de nya bidragsreglerna inom skolområdet

ENKÄTREDOVISNING Uppföljning av de nya bidragsreglerna inom skolområdet 1

Förord Från och med kalenderåret 2010 har skollagens (1985:1100) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ändrats i enlighet med propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. Kompletterande föreskrifter finns i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet. I enlighet med propositionen 2009/10:157, Bidragsvillkor för fristående verksamheter har vissa tillägg och ändringar lagts till. Enligt propositionen Offentliga bidrag på lika villkor innebär det nya regelverket inga nya skyldigheter för kommunerna att betala bidrag till fristående skolor utan främst förtydliganden av vad som redan gäller. Några kostnadskonsekvenser bör därför, enligt propositionen, inte uppstå. Eftersom det inte genomfördes några förhandlingar mellan regeringskansliet och Sveriges Kommuner och Landsting om ekonomiska konsekvenser inför beslutet, anser förbundet att det är angeläget att följa upp de ekonomiska effekterna för kommunerna. Vi vill också skapa oss en bild av vilka andra förändringar det nya regelverket inneburit för kommunerna och har därför genomfört en enkätundersökning. I denna rapport presenteras en sammanställning av enkätsvaren. Vi vill tacka alla kommuner som svarat på vår enkät och på så sätt gjort denna rapport möjlig! Stockholm i augusti 2011 Mona Fridell Avdelningen för ekonomi och styrning 2

Innehåll Innehåll... 3 Uppföljning av de nya bidragsreglerna inom skolområdet... 4 Sammanfattning och slutsatser... 6 De viktigaste förändringarna i de nya bidragsreglerna... 8 Enkäten... 9 Bakgrundsinformation... 9 Kompensation för mervärdesskatt... 13 Lokalkostnader... 14 Administration... 17 Gränsdragning mellan administration och övriga kostnadsposter... 19 Tilläggsbelopp för särskilt stöd... 21 Samverkansavtal i gymnasieskolan... 23 Tillskott under budgetåret... 25 Bokslutsresultat... 26 Rätt till ersättning i juli... 27 Kostnader för tillkommande arbetsuppgifter... 28 Övriga ekonomiska och/eller organisatoriska konsekvenser... 30 Överklagan med förvaltningsbesvär... 32 Hur gick det i domstolen?... 33 Genomsnittligt ersättningsbelopp till fristående skolor 2011... 35 3

Uppföljning av de nya bidragsreglerna inom skolområdet Från och med kalenderåret 2010 har skollagens (1985:1100) 1 bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående skolor samt enskilt bedrivna förskolor, fritidshem och förskoleklasser ändrats i enlighet med propositionen 2008/09:171 Offentliga bidrag på lika villkor. Kompletterande föreskrifter finns i förordningen (1996:1206) om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 2. I enlighet med propositionen 2009/10:157, Bidragsvillkor för fristående verksamheter har vissa tillägg och ändringar lagts till. Enligt propositionen Offentliga bidrag på lika villkor innebär det nya regelverket inga nya skyldigheter för kommunerna att betala bidrag till fristående skolor utan främst förtydliganden av vad som redan gäller. Några kostnadskonsekvenser bör därför, enligt propositionen, inte uppstå. Eftersom det inte genomfördes några förhandlingar mellan regeringskansliet och Sveriges Kommuner och Landsting om ekonomiska konsekvenser inför beslutet, anser förbundet att det är angeläget att följa upp de ekonomiska effekterna för kommunerna. Vi vill också skapa oss en bild av vilka andra förändringar det nya regelverket inneburit för kommunerna och har därför genomfört en enkätundersökning. Enkäten skickades till samtliga (290) kommuners myndighetsbrevlåda för vidare befordran till ansvarig ekonom för förskola, grundskola och gymnasieskola. Även om ansvaret för de olika verksamheterna ibland ligger på flera förvaltningar ville vi att kommunerna skulle samordna 1 Fr.o.m. den 1 juli 2011 tillämpas den nya skollagen (2010:800). 2 Fr.o.m. den 1 juli 2011 återfinns bestämmelserna i 14 kap skolförordningen och 14 kap gymnasieförordningen. 4

sina svar för att vi endast skulle få ett enkätsvar per kommun. Trots den lite omständiga hanteringen och avsaknaden av direktadresser till skolekonomerna har enkäten besvarats av 263 kommuner, vilket innebär en svarsfrekvens på 91 procent. Det är 224 (77%) kommuner som svarat på alla frågor. I tio kommuner finns det inte några barn eller elever i fristående verksamheter och de kommunerna har därför bara besvarat den första frågan. Det är 29 kommuner som lämnat några frågor obesvarade vilket antas bero på att enkäten var mycket omfattande och/eller att vissa frågeställningar inte är relevanta för alla kommuner. Antalet barn och elever i fristående verksamheter i de 27 kommuner som inte besvarat enkäten motsvarar knappt 7 procent av totalt antal barn och elever hos fristående huvudmän. 5

Sammanfattning och slutsatser Den sammanlagda nettokostnadsökningen som det nya regelverket medför för år 2010 uppgår till 231,8 miljoner kronor. Många kommuner har sedan tidigare väl fungerande bidragssystem och för dem har förändringarna inte varit så stora. Andra kommuner har ändrat hela sitt resursfördelningssystem och har haft ett omfattande merarbete. Kostnaderna för ökad administration på grund av det nya regelverket beräknas till 19 miljoner kronor i de kommuner som svarat på enkäten. Vissa av dessa kostnader är engångskostnader för implementering. Förutom kostnader för administrativt merarbete har kommunerna haft ökade nettokostnader för: kompensation för mervärdesskatt med 142,6 miljoner kronor lokalbidrag med 53,1 miljoner kronor skyldighet att lämna bidrag under juli månad med 7,8 miljoner kronor täckning av kommunala underskott med 9,3 miljoner kronor Kostnaderna för täckning av kommunala underskott kan variera mellan åren och det råder dessutom osäkerhet kring hur de delarna av regelverket ska tolkas. Exkluderas dessa kostnader uppgår den totala nettokostnadsökningen till 222,5 miljoner kronor. Det nya regelverket innebär inte bara ett förtydligande utan det medför ekonomiska konsekvenser även för kommuner som tidigare haft bidragssystem utifrån lika villkorsprincipen. Förbundet anser att de ekonomiska konsekvenserna borde blivit belysta redan av utredningen och att förhandlingar enligt finansieringsprincipen borde genomförts innan regelverket infördes. 6

Bland övriga konsekvenser som bidragsreglerna medfört nämner flera kommuner att de har ändrat sina resursfördelningssystem och t.ex. infört barn- och elevpeng även internt i kommunen, delat in bidraget i olika kategorier utifrån ålder och vistelsetid, infört ny modell för lokalkostnader och lagt ut fria nyttigheter (resurser som de fristående huvudmännen får ta del av utan att betala) i bidragen. Många kommuner uppger också att överklagandeprocessen med förvaltningsbesvär tar mycket tid och att behovet av juridisk kompetens har ökat. Flera kommuner har fortfarande inte fått domar för överklaganden som avser 2010 och de vet därför inte om det kommer att uppstår ytterligare ekonomiska konsekvenser. Några av de positiva konsekvenser som kommunerna beskriver är att konkurrensutsattheten kan medföra en bättre kostnadsmedvetenhet, styrning och effektivitet och att det finns fördelar med ett tydligt regelverk. 7

De viktigaste förändringarna i de nya bidragsreglerna Likabehandlingsprincipen innebär att bidraget ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag. Kommunens budget för verksamheten det kommande året ska ligga till grund för bestämningen av bidragen till fristående skolor och annan enskild verksamhet. Bidraget ska bestå av ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Huvudmän får överklaga en kommuns bidragsbeslut hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller både grundbelopp och tilläggsbelopp. Det innebär att domstolen kan pröva och fastställa bidragets storlek. Grundbeloppet ska avse ersättning för: Undervisning (omsorg och pedagogisk verksamhet för förskola och fritidshem) Lärverktyg (bl.a. läroböcker pedagogiskt material, datorer, maskiner som används i undervisningen, skolbibliotek, studiebesök och liknande kostnader) Elevhälsa Måltider Lokalkostnader (baserat på kommunens genomsnittskostnad eller i undantagsfall den fristående skolans faktiska kostnad) Administration (en schablon på tre procent, pedagogisk omsorg en procent) Moms (en schablon på sex procent) Utöver grundbeloppet ska kommunen lämna bidrag (tilläggsbelopp) för barn/elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. 8

Enkäten Bakgrundsinformation 1) Ange inom vilka verksamheter kommunen har folkbokförda barn/elever som går i verksamhet hos fristående huvudmän. Förskola 198 84 % Fritidshem 175 74 % Pedagogisk omsorg 88 37 % Förskoleklass 154 66 % Grundskola 201 86 % Grundsärskola 60 26 % Gymnasieskola 187 80 % Gymnasiesärskola 74 31 % Vi har inga barn/elever i fristående verksamheter 10 4 % Antal svar: 235. 9

2) På vilken nivå i kommunen fastställs bidragsbeloppen (här avses principbeslutet, inte beslutet som delges den fristående huvudmannen)? Procent 80 68% 60 40 20 10% 11% 11% 0 Kommunfullmäkt ige Nämnd Delegerat till tjänsteman Annan, ange nivå/funktion: Antal svar: 222. Av de kommuner som angett annan nivå/funktion uppger drygt hälften att kommunstyrelsen fastställer bidragsbeloppen. Andra svarsalternativ är gymnasieförbundets direktion och utskott till kommunstyrelse eller nämnd. I några kommuner sker beslutet på olika nivåer beroende på vilken verksamhet det är. Det kan vara nämnden som beslutar om belopp i förskolan och grundskolan medan beslut om gymnasieskolan är delegerat till en tjänsteman. I en kommun får den fristående skolan ange ett pris som kommunen sedan betalar om det verkar rimligt. 10

3) För vilka år har kommunen beslutat och underrättat de fristående huvudmännen om bidragsbeloppen före kalenderårets början? 80 % 60 % 55 % 61 % 40 % 33 % 20 % 0 % 2009 2010 2011 Antal svar: 231. Enligt regelverket ska kommunen besluta om bidragsbelopp före kalenderårets början. Under 2009, innan regelverket trädde i kraft, var det en tredjedel av kommunerna som meddelade sina beslutade bidragsbelopp till de fristående huvudmännen före kalenderårets början. Inför 2010 var det 55 procent av kommunerna som fattade beslut i tid. En anledning till att alla kommuner inte klarade av att ta beslut i tid är att regelverket fastställdes först i juni 2009. Då var det för sent för kommunerna att ändra sina tidplaner för budgetarbetet. I kommuner där kommunfullmäktige beslutar om ramar i november kan det vara svårt för nämnderna att hinna fastställa internbudget och bidragsbelopp innan årsskiftet. En annan förklaring till att så många kommuner var sena med sina beslut kan vara att från och med 2010 kan besluten överklagas med förvaltningsbesvär. Detta leder till en mer omständlig hantering vilket kan ha försenat besluten. Inför 2011 var det 61 procent av kommunerna som fastställde bidragsbeloppen i tid. Att inte fler blev klara före årsskiftet kan förklaras med att 2010 var ett valår. Eftersom budgeten ska fastställas av nyvalda fullmäktige var det först i november som kommunerna kunde fatta beslut om budget och i en del kommuner togs beslut om nämndernas ramar först under december. I dessa fall kunde det vara svårt att hinna få fram ett bidragsbeslut innan årsskiftet. 11

4) Hade kommunen fastställda bidragsbelopp till fristående huvudmän per barn/elev före år 2010? Nej 27 12 % Ja, men vi har gjort stora förändringar för att anpassa bidragen till det nya regelverket. 62 28 % Ja, vi hade redan tidigare ett resursfördelningssystem som inte skiljer sig så mycket från det nya regelverket. 131 60 % Total 220 100 % 5) Hur fördelas resurserna till kommunens egna verksamheter? Via peng/bidrag och tilläggsbelopp på samma sätt som till enskild regi. 82 38 % Vissa resurser fördelas via peng/bidrag medan andra resurser ersätts med ett fast anslag eller får nyttjas fritt utan betalning. 76 35 % Varje kommunal verksamhet får ett fast anslag. 26 12 % Annat sätt, beskriv kortfattat hur: 34 16 % Total 218 100 % Antal kommuner som under alternativ två i tabellen ovan, angett att nedanstående resurser täcks av fast anslag eller får nyttjas fritt. Lokaler 47 Elevhälsa 36 Måltider 19 Administration 18 Ledning 14 Rektor 12 Kapitaltjänst 12 Städ 11 IT 9 De flesta av de kommuner som svarat Annat sätt beskriver resursfördelningsmodeller som stämmer överens med svarsalternativ två, det vill säga att vissa resurser ersätts per barn/elev medan vissa resurser ersätts via fasta anslag eller fritt nyttjande. Några av de exempel som nämns är: 12

personalkostnad utifrån faktisk tjänstefördelning, material och läromedel via peng/bidrag fördelning av anslag beroende på behov och äskande av medel resursfördelning via personaltäthet och peng per elev för förbrukningsmaterial/läromedel Kompensation för mervärdesskatt 6) Vilken procentsats använde kommunen som kompensation för mervärdeskatt till de fristående huvudmännen under 2009? Procent Förskolan Pedagogisk oms. Grundskolan Gymnasieskolan 0 12 6 % 16 12 % 8 4 % 10 6 % 1 5 3 % 5 4 % 0 0 % 0 0 % 2 5 3 % 6 4 % 5 3 % 0 0 % 3 10 5 % 6 4 % 8 4 % 3 2 % 4 6 3 % 2 1 % 7 4 % 2 1 % 5 7 4 % 3 2 % 7 4 % 4 2 % 6 137 71 % 97 70 % 142 76 % 150 84 % >6 1 1 % 0 0 % 0 0 % 2 1 % 5+18 10 5 % 4 3 % 11 6 % 8 4 % 0 0 % 0 0 % 0 0 % 0 0 % Total 193 100 % 139 100 % 188 100 % 179 100 % Enligt det nya regelverket ska ersättning för mervärdesskatt uppgå till 6 procent av det totala bidragsbeloppet. Tidigare har kommunerna själva kunnat besluta om momskompensationens storlek. Många kommuner har använt sig av de procentsatser som ger kommunerna kompensation för ingående moms i verksamhet som inte är momspliktig. Ersättningen är 6 procent av den kostnad som ger rätt till ersättning alternativt 18 procent av lokalkostnaden och 5 procent av resterande kostnader. 3 Inom gymnasieskolan var det 88 procent av kommunerna som använde sig av något av dessa alternativ och i grundskolan var det 82 procent. Inom förskoleverksamheten är mervärdesskattekostnadernas andel av de tota- 3 Statskontoret har haft i uppdrag att göra en översyn av 1 förordningen om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting. Uppdraget redovisades i april 2011 och analysen visar att de procentsatser som anges i förordningen generellt sett är högre än de faktiska mervärdeskostnaderna. 13

la kostnaderna oftast lägre eftersom personalkostnaderna utgör en stor andel. I förskolan var det 76 procent av kommunerna som använde sig av 6 eller 5/18-procentsschablonerna och i pedagogisk omsorg uppgick andelen till 73 procent. Kommuner som angett andra procentsatser har oftast beräknat momskostnadernas andel av de kommunala verksamheternas kostnader och sedan använt kommunens genomsnitt som en schablon. Några kommuner har ersatt de fristående verksamheterna för deras faktiska momskostnader medan andra kommuner inte gett kompensation för momskostnader. 7) Om kommunen använde en annan procentsats än 6 procent under 2009, hur mycket förändrades de totala kostnaderna för momskompensationen med under 2010? Det är 53 kommuner som uppger att kostnaderna ökat med sammanlagt 142,9 miljoner kronor. Det är fyra kommuner som fått minskade kostnader med sammanlagt 0,2 miljoner kronor. De ökade nettokostnaderna för kommunerna uppgår därmed till 142,6 miljoner kronor. De kommuner som uppger störst kostnadsökningar har tidigare använt sig av schabloner på 3 4 procent inom framför allt förskoleverksamheten och grundskolan. Lokalkostnader Ersättningen för lokalkostnader ska från och med 2010 motsvara kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn eller elev i motsvarande verksamhet eller skolform. Om det finns särskilda skäl, ska ersättningen för lokalkostnader motsvara en fristående skolas faktiska kostnad förutsatt att kostnaden är skälig. 8) Vilken modell använde kommunen för lokalersättningar till fristående huvudmän under 2009? Ersättning för faktisk lokalkostnad 36 17 % Ersättning enligt kommunens genomsnitt per barn/elev 105 50 % Ersättning för faktisk kostnad om den var lägre än kommunens genomsnitt per barn/elev, annars genomsnittlig kostnad per barn/elev 13 6 % De fick ingen ersättning men hade fri tillgång till kommunens lokaler 1 0,5 % Annan modell, beskriv kortfattat: 53 25 % Total 208 100 % Av de öppna svaren under Annan modell framgår att många kommuner haft olika system för olika verksamheter. Fristående huvudmän har i 14

många fall fått ersättning för faktiska kostnader inom förskola och/eller grundskola medan gymnasieskolorna fått ersättning enligt kommunens genomsnittliga kostnad per elev eller vice versa. Andra kommuner har gett faktisk ersättning till huvudmän inom den egna kommunen och genomsnittlig kostnad till fristående huvudmän i andra kommuner. För gymnasieskolan har några kommuner använt sig av genomsnittlig lokalkostnad inom samverkansområdet. Inom förskolan har några kommuner gett en eller flera huvudmän fri tillgång till kommunens lokaler. 9) Vilken modell använde kommunen under 2010 för lokalersättningar till fristående huvudmän? Huvudregeln med ersättning som motsvarar kommunens genomsnittliga lokalkostnader per barn/elev 167 79 % Ersättning med faktiska lokalkostnader i alla verksamheter 12 6 % Ersättning med faktiska lokalkostnader i vissa verksamheter 10 5 % Annan modell (beskriv) i vissa verksamheter 22 10 % Total 211 100 % Bland de kommuner som gör undantag från huvudregeln och ger ersättning för faktiska lokalkostnader är det vanligast med undantag inom förskolan och grundskolan. Endast en kommun uppger att de ger ersättning för faktiska lokalkostnader inom gymnasieskolan. Under Annan modell beskrivs oftast att vissa verksamheter får ersättning för faktiska lokalkostnader medan andra verksamheter får ersättning enligt huvudregeln. Andra modeller som beskrivs är: faktisk kostnad men med kommunens genomsnitt som tak övergångsregler under 2010 för att ge huvudmännen möjlighet att anpassa sig till en lägre kostnad enligt huvudregeln, men den beräknade kostnaden per barn/elev har omräknats med hänvisning till stor andel nyproduktion i både skola och förskola 15

10) Om kommunen gjort undantag från huvudregeln, ange på vilka grunder: Genomsnittet i kommunen är orimligt lågt pga. få och gamla lokaler 1 3 % Genomsnittet i kommunen är orimligt högt pga. få och nya/nyrenoverade lokaler 2 6 % Genomsnittet inte rättvisande pga. stor skillnad mellan tätort och glesbygd 5 16 % Annan orsak, beskriv kortfattat: 23 74 % Total 31 100 % De tre första svarsalternativen motsvarar de särskilda skäl till undantag som nämns i propositionen Offentliga bidrag på lika villkor. I enlighet med propositionen Bidragsvillkor för fristående verksamheter finns från och med den 1 juli 2010 ytterligare ett skäl för undantag vilket ger kommunerna möjlighet att ersätta nyetablerad verksamhet med mer än den genomsnittliga lokalkostnaden. Några av de kommuner som angett Annan orsak beskriver undantag som passar in under ett eller två av de tre första svarsalternativen. Två kommuner anger att man tagit hänsyn till nyetablerad verksamhet. Fem kommuner har bindande avtal med de fristående huvudmännen om faktisk lokalkostnad. Några av dessa kommuner uppger att de kommer att gå över till genomsnittlig lokalkostnad och i ett fall finns övergångsregler under några år. Några kommuner anger att ersättning med genomsnittlig kostnad skulle innebära en kraftig överkompensation till de friståenden huvudmännen i förhållande till deras faktiska kostnader. Några kommuner har fortsatt med ersättning för faktisk lokalkostnad för att det inte fanns tillräckligt med tid att ta fram en ny lokalkostnadsmodell eller för att det fanns en politisk vilja att behålla tidigare modell. Bland de domslut som hittills tagits av förvaltningsrätterna är lokalkostnader den vanligaste grunden för överklagan. Det vanligaste är att en fristående huvudman som får genomsnittligt ersättning enligt huvudregeln yrkar ersättning med faktisk kostnad. Det är också ganska vanligt att den som får faktisk ersättning yrkar genomsnittlig. I de flesta fall har den fristående huvudmannen fått avslag på sin överklagan. Som exempel kan nämnas att förvaltningsrätten i Umeå konstaterar att det faktum att en kommuns enheter betalar internhyror istället för marknadshyror inte är skäl att frångå huvudregeln. 4 Några kommuner använder sig av en 4 Mål nr 1100-10. 16

kombination av huvudregeln och undantagsregeln genom att betala faktisk kostnad men med kommunens genomsnittliga lokalkostnad som tak. Olika förvaltningsrätter har i några sådana fall avslagit yrkanden om genomsnittlig ersättning. Kammarrätten i Sundsvall har dock prövat två av dessa fall och konstaterar att det inte är förenligt med aktuell förordning att kombinera de två alternativa reglerna. 5 11) Har kommunens totala kostnader för lokalersättningar förändrats på grund av det nya regelverket 2010? Nej 161 79 % Ja, kostnaderna har ökat 36 18 % Ja, kostnaderna har minskat 8 4 % Total 205 100 % I 36 kommuner har lokalkostnadsersättningen ökat på grund av det nya regelverket. Den sammanlagda kostnadsökningen uppgår till 71,5 miljoner kronor. Det är åtta kommuner som angett minskade kostnader med sammanlagt 18,4 miljoner kronor. Nettokostnadsökningen uppgår därmed till 53,1 miljoner kronor. Administration De administrativa kostnaderna ska enligt regelverket ersättas med ett schablonbelopp om tre procent av bidragsbeloppet (grundbeloppet). Schabloniseringen innebär ett avsteg från likabehandlingsprincipen men ska enligt regeringens bedömning förenkla tillämpningen av systemet. 5 Mål nr 1439-10 och 2964-10. 17

12) Hur beräknades ersättning för administration till fristående huvudmän under 2009? Ersättning motsvarande kommuns genomsnitt, all administration ingick, oavsett nivå i kommunen 53 26 % Ersättning motsvarande kommuns genomsnitt, endast administration på enhetsnivå ingick 56 28 % Ersättning motsvarande kommuns genomsnitt för administration på enhetsnivå och schablon på en viss procent för övrig administration 15 7 % Schablon för all administration med en viss procent 44 22 % Annat sätt, beskriv: 35 17 % Total 203 100 % Under Annat sätt uppger flera kommuner att det inte går att särskilja ersättningen för administration, men att det ingick i bidraget. Andra kommuner anger att man använt sig av flera av alternativen, det har varit olika beroende på verksamhet. En kommun har gett ersättning för faktiska kostnader. Bland de kommuner som gett ersättning motsvarande kommunens genomsnitt för administration på enhetsnivå och schablon på en viss procent för övrig administration har en tredjedel använt en schablon på 2 procent och en tredjedel har använt 3 procent. De kommuner som haft en schablon för all administration har använt nedanstående procentsatser. 2 3 7 % 3 37 84 % 4 1 2 % 5 1 2 % 7 1 2 % >15 1 2 % Total 44 100 % 18

13) Hur ersattes kostnader för administration i kommunens egna verksamheter 2010? Schablon på 3 procent 79 38 % Schablon på en annan procentsats än 3 procent. 3 1 % Ersättning motsvarande kommunens genomsnitt 10 5 % Faktisk kostnad och/eller fri tillgång till vissa tjänster 83 40 % Annat sätt, beskriv: 32 15 % Total 207 100 % I 38 procent av kommunerna har de kommunala verksamheterna fått samma schablon som de fristående verksamheterna och i dessa kommuner innebär därför inte den fastställda schablonen något undantag från likabehandlingsprincipen. Bland de fria svaren under Annat sätt beskrivs oftast blandmodeller där t.ex. förvaltnings- och eller kommungemensam administration kan nyttjas fritt medan administration på enhetsnivå ingår i bidragen. Flera kommuner anger att administrationskostnader ingår i de kommunala enheternas bidrag men att det inte går att särskilja från det totala beloppet. Gränsdragning mellan administration och övriga kostnadsposter Kostnadsindelningen i förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet stämmer inte riktigt med den redovisning som kommunerna gör i pedagogiska bladet som ingår i Räkenskapssammandraget 6 och vissa kostnader saknas eller passar inte in i indelningen. Kommunen måste då bedöma om det är kostnader som ska ingå i bidragets beståndsdelar innan den administrativa schablonen beräknas eller om det är administrativa kostnader som ska täckas av schablonen. Det finns ingen definition av administrationskostnader vare sig i propositionen Offentliga bidrag på lika villkor eller i förordning varför det uppstår utrymme för olika tolkningar av vad som är en administrativ kostnad. 6 SCB:s årliga insamling av ekonomisk statistik ur kommunernas och landstingens bokslut. 19

14) Hur har kommunen behandlat vissa gränsdragningsfrågor för år 2010? Biträdande rektor Arbetslagsledare Förskolechef SYV Elevförsäkringar Skolvärd Fritidsledare Vaktmästare Övertalig personal IT-verksamhetssystem Städ 0 20 40 60 80 100 1. Ingår helt 2. Ingår delvis 3. Täcks av schablon 4. Ingår inte alls 5. Finns ej i vår kommun 1. Ingår helt = kostnaden ingår helt i grundbeloppet innan schablonen beräknas 2. Ingår delvis = kostnaden ingår delvis i grundbeloppet innan schablonen beräknas (t.ex. om del av tjänsten ingår i undervisning medan del av tjänsten räknas som administration) 3. Täcks av schablon = kostnaden täcks helt via administrationsschablonen 4. Ingår inte alls = Kostnaden finns centralt i kommunen och ingår inte i beräkningen av bidragsbeloppen. 20

Hur har kommunen behandlat vissa gränsdragningsfrågor för år 2011? Biträdande rektor Arbetslagsledare Förskolechef SYV Elevförsäkringar Skolvärd Fritidsledare Vaktmästare Övertalig personal IT-verksamhetssystem Städ 0 20 40 60 80 100 1. Ingår helt 2. Ingår delvis 3. Täcks av schablon 4. Ingår inte alls 5. Finns ej i vår kommun Tolkningen av gränsdragning mellan adminstration och övriga kostnader är en vanlig orsak till att en fristående huvudman överklagat kommunens bidragsbeslut. Det har dock tagit tid för förvaltningsrätterna att behandla överklagandena och många kommuner var tvungna att fatta beslut om 2011 års bidragsbelopp innan de fått domstolens avgörande avseende 2010 års belopp. Därför är det ingen större skillnad för hur kommunerna tolkat regelverket mellan år 2010 och 2011. De domar som sedan avgjorts har i flera fall varit motstridiga. När det gäller t.ex. SYV (studie- och yrkesvägledare) finns det en dom från förvaltningsdomstolen i Umeå 7 där det framgår att kostnaden ska ingå i undervisningsposten medan förvaltningsrätten i Göteborg 8 inte hittat något uttalat lagstöd för detta utan har godtagit kommunens förklaring om att SYV kan betraktas som en administrativ kostnad. Tilläggsbelopp för särskilt stöd För ett barn eller en elev som har ett omfattande behov av särskilt stöd ska kommunen, utöver grundbeloppet, betala ett tilläggsbelopp. Tilläggsbeloppet ska endast avse ersättning för extraordinära stödåtgär- 7 Mål nr 1101-10, 2361-10. 8 Mål nr 5013-10. 21

der som inte har koppling till den vanliga undervisningen. Kostnaderna för stödet ska vara omedelbart kopplade till en enskild elev och ha samband med elevens särskilda behov och förutsättningar för att kunna fullgöra sin skolgång. 15) Har kommunens resursfördelningssystem för barn/elever i behov av särskilt stöd ändrats mellan 2009 och 2010? Nej 151 76 % Ja, tidigare fördelades resurser i större utsträckning direkt via barn- och elevpeng 16 8 % Ja, tidigare fördelades resurser i större utsträckning utifrån ansökningar om särskilt stöd 12 6 % Annat sätt, beskriv: 21 11 % Total 200 100 % Flera kommuner som svarat Annat sätt anger att de tidigare hade olika system för kommunala respektive fristående huvudmän men nu gör likadant för alla. 16) Har ni samma resursfördelningssystem för särskilt stöd till kommunens egna verksamheter som till de fristående huvudmännen? Nej, kommunens enheter får ersättning med en fast summa eller enligt en schablon medan de fristående huvudmännen får ansöka om resurser 29 15 % Ja, alla verksamheter måste ansöka om tilläggsbelopp och de totala resurserna är gemensamma för alla huvudmän 122 62 % Ja, alla verksamheter måste ansöka om tilläggsbelopp men vi har delat upp resurserna i en pott för kommunens enheter och en pott för andra huvudmän proportionellt i förhållande till totalt antal barn/elever. 14 7 % Annat sätt, beskriv: 33 17 % Total 198 100 % Bland de öppna svaren uppger några kommuner att de inte har avsatt några speciella resurser för särskilt stöd utan allt ingår i budgetramen eller grundbeloppet. Flera kommuner uppger att de har olika principer för olika verksamheter och därför tillämpar flera av de ovan angivna alternativen. Andra varianter som anges är: 22

fastställda schabloner placering i små grupper i kommunen, tilläggsbelopp till fristående kommunens verksamheter får tillgång till tjänster, fristående får tilläggsbelopp Samverkansavtal i gymnasieskolan Av skollagen (1985:1100) 9 kap 8 a 9 framgår att om utbildningen enligt beslutet om rätt till bidrag motsvarar ett nationellt program eller en nationell inriktning som elevens hemkommun erbjuder, ska bidraget bestämmas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till det programmet eller den inriktningen. Före 2010 skulle den s.k. riksprislistan användas när kommunen inte anordnade en utbildning. Från och med 2010 ska riksprislistan endast tillämpas när kommunen inte erbjuder motsvarande utbildning i egen regi alternativt genom samverkansavtal eller gemensam nämnd. 17) Har kommunen samverkansavtal med en eller flera kommuner för att kunna erbjuda eleverna fler studieväger än vad kommunen anordnar i egen regi Nej, vi har inte samverkansavtal 15 8 % Ja, vi har samverkansavtal 185 93 % Total 200 100 % 18) Har kommunen en egen gymnasieskola? Ja 159 77 % Nej 48 23 % Total 207 100 % 9 Fr.o.m. den 1 juli 2011 tillämpas den nya skollagen (2010:800) 16 kap 55. 23

18a) Med vilket pris ersätts de fristående skolorna för program och i vissa fall inriktningar som ni själva anordnar? 2010 2011 Ersättningen motsvarar kostnaden i vår egen gymnasieskola 114 77 % 100 68 % Ersättningen utgår från en gemensam prislista i samverkansområdet 12 8 % 23 16 % Vi använder oss av det lägsta priset i samverkansområdet 1 1 % 3 2 % Vi har beräknat ett genomsnitt baserat på de olika priserna i samverkansområdet 4 3 % 7 5 % Vi använder riksprislistan för alla utbildningar 18 12 % 15 10 % Total 149 100 % 148 100 % 19a) Med vilket pris ersätts de fristående skolorna för program och i vissa fall inriktningar som ni inte anordnar men erbjuder enligt samverkansavtal? 2010 2011 Ersättningen utgår från en gemensam prislista i samverkansområdet 28 17 % 46 27 % Vi använder oss av det lägsta priset i samverkansområdet 8 5 % 14 8 % Vi har beräknat ett genomsnitt baserat på de olika priserna i samverkansområdet 23 14 % 22 13 % Vi använder oss av lägeskommunens pris 18 11 % 18 11 % Vi använder riksprislistan för alla utbildningar 92 54 % 69 41 % Total 169 100 % 169 100 % Under 2010 använde sig 54 procent av kommunerna av riksprislistan för program som de inte anordnar men erbjuder. Det är oftast en lång process för samverkans områdena att ta fram en gemensam prislista som alla kommuner kan ställa sig bakom. För att kunna fastställa ett ersättningsbelopp valde därför många kommuner att använda sig av riksprislistan. Inför 2011 ökade andelen kommuner som använder sig av en gemensam prislista och därmed har andelen kommuner som använder riksprislistan, när de erbjuder men inte anordnar ett program, sjunkit till 41 procent. Gymnasieskolan är den skolform där de fristående huvudmännen överklagat flest beslut. Flera av de överklagade besluten rör just prissättning- 24

en i samverkansområdena. Än så länge finns det dock inte så många domar och bland de beslutade domarna finns det motstridiga bedömningar. Förvaltningsrätten i Malmö bedömer att det är korrekt att använda riksprislistan även om man erbjuder ett program via samverkansavtal 10. Förvaltningsrätten i Växjö konstaterar däremot att riksprislistan inte är tillämplig när programmet erbjuds via samverkansavtal. 11 Tillskott under budgetåret Bidraget ska grunda sig på kommunens budget för det kommande budgetåret och beslutas före kalenderårets början. Om kommunen tillskjuter ytterligare resurser till den egna verksamheten under löpande budgetår, ska enligt förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet 4 kap 2 motsvarande tillskott tilldelas de fristående skolorna och den enskilda verksamheten. Under 2010 var det inte möjligt att minska bidraget men genom ett tillägg i förordningen fr.o.m. 2011 kan en kommun som under löpande budgetår minskar ersättningen till verksamheter i sin egen regi även minska bidragen till enskild verksamhet i motsvarande mån. 20) Har kommunen ändrat bidragsbeloppen till fristående huvudmän under löpande budgetår under 2010 och i så fall varför? Nej 146 63 % Ja, tillskott för avtalsenliga löneökningar 41 18 % Ja, tillskott för särskild satsning 19 8 % Ja, tillskott på grund av att vi missat att ta med vissa kostnader från början 4 2 % Ja, tillskott på grund av annan orsak, beskriv: 21 9 % Total 233 100 % Bland de orsaker som beskrivs under tillskott på grund av särskild satsning nämns bl.a. följande: lärarfortbildning kuratorer i grundskolan engångsinsatser till följd av tillfälligt statsbidrag 2010 extra satsning på skolbarnsomsorgen 10 Mål nr 4335-10. 11 Mål nr 1744-10. 25

tillskott för ökad lärartäthet måluppfyllelseprojekt IT-satsning Bland tillskott på grund av annan orsak nämns: utökade ledningsresurser från halvårsskiftet pga. tillägg i förordningen hyresförändringar och löneökningar extra tilldelning för skolmåltider omfördelning av resurser från vuxenutbildning till gymnasieskola alla pengbeloppshöjningar görs läsårsvis i detta fall från 1 juli 2010 upprustning av skolgårdar Bokslutsresultat I betänkandet Bidrag på lika villkor (SOU 2008:8) föreslog utredaren att bidragen till fristående skolor ska justeras om de kommunala verksamheterna redovisar underskott i bokslutet och detta tillåts av kommunen. I propositionerna Offentliga bidrag på lika villkor och Bidragsvillkor för fristående verksamheter behandlas bara tillskott eller minskningar under löpande budgetår. Skrivningarna om underskott i bokslutet är borttagna. Därmed uppstår utrymme för tolkningar av hur kommunala underskott ska hanteras. 21) Kommer kommunen att betala ut tillskott till de fristående enheterna på grund av att kommunens enheter sammanlagt redovisar underskott under 2010? Nej, vi har inga underskott 72 36 % Nej, våra enheter får föra med sig såväl över- som underskott till nästa år 42 21 % Nej, vår tolkning av regelverket är att bokslutsresultat inte är att betrakta som ett tillskott 41 21 % Nej, underskotten beror på extraordinära omständigheter och därför bedömer vi att de inte ska betraktas som ett tillskott 37 19 % Ja, vi betalar sammanlagt ut kronor: 6 3 % Total 198 100 % Det sammanlagda beloppet som kommunerna betalar med anledning av att de kommunala enheterna fått täckning för sina underskott uppgår till 9,3 miljoner kronor. Större delen av den summan avser en enda kommun. 26

Rätt till ersättning i juli För elever i förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola som påbörjar sin utbildning i augusti ska bidraget enligt förordningen om fristående skolor och viss enskild verksamhet inom skolområdet avse tiden fr.o.m. den 1 juli samma år. Detta har tidigare inte varit reglerat utan kommunerna har kunnat börja betala bidrag från och med skolstarten i augusti. 22) Har kommunen fått ökade kostnader på grund av att bidraget för elever i förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola som påbörjar sin utbildning i augusti, enligt förordningen (1996:1206) 4 kap 1, ska avse tiden fr.o.m. den 1 juli samma år? Nej vi har alltid betalat ut ersättning från och med den 1 juli 157 68 % Nej, tidigare betalade vi ersättning till förskolorna för sexåringarna i juli men nu får de ingen ersättning, utan utbetalningen görs till förskoleklassen 13 6 % Ja, vi har fått dubbel kostnad för sexåringarna i juli. Tidigare betalade vi bara till förskolan, nu får både förskolan och förskoleklassen ersättning i juli. Den ökade kostnaden uppgår till kronor 11 5 % Ja, vi har fått ökad kostnad för år 1 i gymnasiet, tidigare betalade vi ingen ersättning för juli. Den ökade kostnaden uppgår till kronor. 4 2 % Ja, annan ökning. Den ökade kostnaden uppgår till kronor. 4 2 % Total 230 100 % Den dubbla kostnaden för sexåringarna uppgår till 3,7 miljoner kronor. Kostnadsökningen för gymnasieskolan uppgår till 2,3 miljoner kronor och övriga ökningar uppgår till 1,8 miljoner kronor. Den sammanlagda kostnadsökningen för juli månad uppgår därmed till 7,8 miljoner kronor. 27

Kostnader för tillkommande arbetsuppgifter 23) Har det nya regelverket inneburit att kommunens administrativa kostnader för bidragen 2010 förändrats t.ex. genom behov av ändringar i resursfördelningssystemet, nya rutiner för avläsningar och utbetalningar, information till fristående huvudmän, deltagande i utbildningar om regelverket, beslutshantering och svar på överklaganden? Procent 80 60 61% 40 39% 20 0 Nej, vi har inte behövt ändra så mycket Ja, arbetstiden har ökat 0% Ja, arbetstiden har minskat Antal svar: 198. Många kommuner har sedan tidigare haft liknande bidragssystem med ersättning per barn/elev och för dem har förändringarna inte varit så stora. Andra kommuner har ändrat hela sitt resursfördelningssystem och har framför allt initialt haft ett omfattande merarbete. 28

23b) Hur mycket har arbetstiden ökat med? Ange antal heltidstjänster (ange tid för tillkommande arbetsuppgifter omräknat till en heltidstjänst, t.ex. 10 timmar i veckan anges som 0,25) Procent 80 60 61% 40 23% 20 0 9% 4% 1% 1% 0% 1% 0% 0% <0,25 0,25 0,50 0,75 1,00 1,25 1,50 1,75 2,00 >2,00 Antal svar: 113. I de flesta av de kommuner som angett att arbetstiden har ökat är ökningen mindre än 10 timmar per vecka (<25 procent av en heltidstjänst). I fem kommuner har dock arbetstiden ökat med mer än två heltidstjänster. Den sammanlagda kostnadsökningen för de tillkommande arbetsuppgifterna beräknas till cirka 19 miljoner kronor. 29

Övriga ekonomiska och/eller organisatoriska konsekvenser 24) Finns det andra ekonomiska och/eller organisatoriska konsekvenser på grund av det nya regelverket? Procent 60 58% 40 42% 20 0 Nej Ja, beskriv kortfattat Antal svar: 198. Många av de övriga ekonomiska och organisatoriska konsekvenser som kommunerna beskriver i de öppna svaren passar in på övriga frågeställningar i enkäten men kommunerna har utvecklat och motiverat sina svar. En del av de beskrivna konsekvenserna hör samman med att allt fler barn och elever utnyttjar sin möjlighet att välja annan huvudman och konsekvenserna är därför inte direkta följder av det nya regelverket. Flera kommuner beskriver problem med att anpassa lokaler och organisation när eleverna väljer andra alternativ och de fasta kostnaderna slås ut på färre elever, vilket leder till ökad kostnad per elev. Detta gäller framför allt inom gymnasieskolan där elevkullarna minskar de kommande åren samtidigt som konkurrensen ökar. Några kommuner anger att implementeringsarbetet under 2009 2010 har tagit mycket engångsresurser i anspråk. Andra konsekvenser är mer långsiktiga och de vanligaste konsekvenserna kan grupperas enligt nedan: Positiva konsekvenser (6 svar) konkurrensutsattheten kan medföra en bättre kostnadsmedvetenhet och styrning och effektivitet minskade kostnader på grund av schablon för administration på 3 procent 30

bidrar till en mer effektiv lokalhantering fördel med tydligare regelverk bra genomgång av rutiner, kostnadsfördelningar m.m. samtidigt som administrationen ökar schablonen för administration underlättar oerhört mycket Beslutshantering och överklagan (16 svar) överklagandeprocessen med förvaltningsbesvär tar mycket tid behovet av juridisk kompetens har ökat extra administration när varje fristående skola ska ha ett eget beslut med eget diarienummer, vissa kommuner har barn och elever i hundratals skolor och förskolor kraftigt ökad byråkrati i och med att fristående verksamhet gratis kan överklaga alla beslut, vilket tynger både förvaltningsrätten och kommunen Översyn av resursfördelningssystem och nya rutiner (17 svar) behov av att se över rutinerna för bokslut, överföring av under- eller överskott, se över kapitalkostnaderna, se över PO, undvika nerdragningar eller tillskott under året den ekonomiska redovisningen skärps med fler detaljer och uppföljningar och kontroller vi ändrar på resursfördelningen för grundskola och förskola till att bli en elev/barnpeng med tätare mätningsperioder under året ny beräkning av tilläggsbelopp 2011 samt ny modell för hyressättning och lokalpeng 2012 för likvärdig bedömning av tilläggsbelopp krävs tydlig struktur och arbetsfördelning mellan flera yrkeskategorier vi kommer att ändra vår budgetprocess för att klara av uppdraget på ett bättre sätt nytt resursfördelningssystem inom förskolan för att dela in bidraget i olika kategorier som ålder och vistelsetid tidigare fick vissa enskilda förskolor fritt nyttja kommunala lokaler och elevhälsan men nu har vi slutat erbjuda dessa gemensamma funktioner, vilket friskolorna inte tycker är så bra Ökad administration (12 svar) ökade administrationskostnader och ökad belastningen på befintlig personal svårt att hinna med att fatta beslut om bidragsnivåer innan kalenderårets utgång pga. sen budgetprocess fler beslut i nämnd 31

vi måste anställa en ekonom på 50 % pga. mer administration för uppföljningar, kontroller och att vi måste ändra våra administrativa rutiner ökad administration för fakturahanteringen ökad handläggningstid för tilläggsbidragen Övriga konsekvenser (18 svar) alla typer av resursförstärkningar medför ett högre bidrag bidragen är på lika villkor, men verksamheterna är på olika villkor då de kommunala verksamheterna har mer resurskrävande barn/elever överkompensation av moms till friskolor ger inte likvärdiga villkor vi har ännu inte fått domarna och vet inte om de ger ekonomiska effekter tilläggsbelopp för elever i gymnasieskolan är en tillkommande kostnad en tydligare lagstiftning har lett till högre kostnader pga. högre belopp till fristående när bidragen baseras på budget (tidigare schablonuppräkningar) schablonbeloppet för administration ökade kostnaderna, tidigare utgjorde administrationskostanden 1 % av bidragsbeloppet kommunen kan inte på samma sätt som tidigare få ersättning för de kostnader som uppstår genom kommunens ansvar att erbjuda alla elever utbildning (skolpliktkostnadsansvar) omställningskostnader för personal och lokaler Överklagan med förvaltningsbesvär 25) Har kommunen fått bidragsbesluten överklagade? 2010 2011 Grundbelopp Tilläggsbelopp Grundbelopp Tilläggsbelopp Förskola 127 10 22 2 Fritidshem 14 6 1 Pedagogisk omsorg 3 25 Förskoleklass 13 4 Grundskola 69 88 20 10 Grundsärskola Gymnasieskola 181 11 37 Gymnasiesärskola 1 1 3 1 Summa 408 110 117 14 32

Pedagogisk omsorg omfattades inte av det nya regelverket under 2010 och därför var det först inför kalenderåret 2011 som sådana bidragsbeslut kunde överklagas. Trots det fick kommunerna in tre stycken överklaganden redan 2010. Hur gick det i domstolen? Totalt antal domar och förvaltningsrättens avgörande grundbeloppet 2010 80 70 68 60 50 40 30 20 25 53 Totalt Avslag Delvis bifall Bifall Avvisade 10 0 4 Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasieskola SKL följer rättsläget genom att beställa samtliga avkunnade domar från förvaltningsrätterna en gång per termin för att sedan sammanställa dem. Den senaste sammanställning avser läget i början av februari 2011. Då fanns det 170 domar varav 150 avser grundbeloppet år 2010 medan 20 domar avser tilläggsbeloppet. Av det totala antalet domar avseende grundbeloppet 2010 har de fristående huvudmännen endast fått bifall eller delvis bifall i 16 av de 150 domarna. När det gäller de 20 domarna avseende tilläggsbeloppet har huvudmannen fått bifall i nio fall och en dom har avvisats. Den stora skillnaden mellan antalet överklaganden 2010 och antalet domar kan nog delvis förklaras med att i antalet överklagade bidragsbeslut ingår alla överklaganden som kommunerna fått in, även sådana som inte gått vidare till förvaltningsrätten. En annan förklaring är att många kommuner inte fått domar för alla överklaganden ännu. I början av maj 2011 hade förvaltningsrätten i Stockholm bara avgjort något enstaka mål avseende tilläggsbeloppet och inga mål avseende grundbeloppet. 33

Utifrån beslutade domar är det svårt att dra några slutsatser om rättsläget. I flera fall är dessutom domarna motstridiga. De vanligaste grunderna för överklagan i avgjorda mål grundbeloppet 2010 Grund för överklagan Förskola Fritidshem Grundskola Gymnasiet Totalt Lokaler 31 1 15 5 52 Otydligt underlag, oklara beslut 8 9 31 48 Högre belopp 20 1 1 14 36 Gränsdragning administration 14 6 12 32 Barnantal/elevprognos 2 6 8 Avdrag för avgifter 5 5 Detaljer i resursfördelningssystemet 3 3 6 Fördelning mellan olika program 5 5 Samverkansavtal/riksprislista 5 5 Ersättning till kommunen ej fristående 1 3 1 5 Gränsdragning grund - tilläggsbelopp 3 3 Program eller inriktning 3 3 Antalet grunder för överklagan är fler än antalet domar eftersom de flesta överklaganden innehåller mer än en grund. Lokalkostnader är den vanligaste grunden för överklagan, speciellt inom förskolan. Några av dessa domar kommenteras under rubriken lokalkostnader. Den näst vanligaste grunden för överklagan är otydliga beräkningsunderlag, bristande redovisning och liknande motiveringar. Enligt propositionen Offentliga bidrag på lika villkor bör ett minimikrav på kommunens redovisning vara att det ska vara möjligt att urskilja hur lokalkostnadsersättningen, administrationsschablonen och momskompensationen har beräknats. Det måste tydligt framgå av kommunens bidragsbeslut såväl att kostnadsposterna är inkluderade som hur de är inkluderade. Av propositionen framgår även att Utgångspunkten för de krav som ska ställas på kommunernas redovisning måste vara att den ska ge underlag för i första hand de fristående skolorna eller enskilda verksamheterna att kunna bedöma på vilka grunder kommunen har bestämt bidragen. I de flesta fall har förvaltningsrätterna bedömt att kommunernas redovisningar är tillräckligt detaljerade och i flera fall hänvisar domstolen till att underlaget motsvarar minimikraven i propositionen. Förvaltningsrät- 34

ten i Växjö har dock upphävt kommunens beslut när det helt saknas motivering till beslutet. 12 I andra fall har kommunen i samband med sitt yttrande till domstolen kunnat bifoga kompletterande underlag. Kammarrätten i Jönköping har i ett överklagande från ett friskoleföretag funnit att de begärda uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder och därför inte kunde ses som förvarade hos myndigheter och kunde därmed inte heller betraktas som allmän handling. 13 Domar som rör gränsdragning mellan administration och övriga kostnadsposter samt samverkansavtal inom gymnasieskolan kommenteras kort under respektive avsnitt i enkätredovisningen. Genomsnittligt ersättningsbelopp till fristående skolor 2011 Förbundet får ofta frågor om vilka peng- eller ersättningsbelopp kommunerna har inom olika verksamheter. För att kunna ge en bild av hur bidragsbeloppen till fristående huvudmän kan variera mellan olika kommuner och samtidigt ge förklaring till varför det ser så olika ut, ombads kommunerna att ange fastställt grundbelopp 2011 per barn och elev hos fristående huvudman för några utvalda verksamheter. Kommuner som har olika grundbelopp på grund av socioekonomiskt viktning av grundbeloppet eller annan anledning, kunde ange ett genomsnittligt belopp. Förutom det fastställda bidragsbeloppet fick kommunerna också uppge hur stor andel (procent) av de totala resurserna till de fristående huvudmännen som fördelas via: 1. Grundbelopp 2. Tilläggsbelopp för barn/elever i behov av särskilt stöd 3. Tilläggsbelopp för modersmålsundervisning 4. Eventuella extra resurser utöver grundbeloppet för svenska som andra språk 5. Eventuellt tillägg grundat på socioekonomisk viktning utöver grundbeloppet 6. Värdet av eventuella fria nyttigheter, d.v.s. den fristående huvudmannen har fri tillgång till vissa av kommunens tjänster istället för att kostnaden ingår i grundbeloppet 7. Eventuella andra tillskott 12 Mål nr 354-10. 13 Mål nr 3750-10. 35

Som framgår av regelverket ska bidraget till en fristående huvudman beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den egna verksamheten av motsvarande slag (likabehandlingsprincipen). Varje kommun förfogar dock över detaljerna i sitt resursfördelningssystem vilket gör att det är svårt att jämföra olika bidragsbelopp mellan kommunerna. En del kommuner har olika belopp för olika åldrar och årskurser medan andra kommuner har ett genomsnittligt belopp per verksamhetsform. Vissa kommuner har också olika belopp beroende på barnens vistelsetider i förskolan och ibland även i fritidshemmen. I dessa verksamheter kan också skillnader i bidragsbeloppen bero på om den enskilde anordnaren själv tar in avgifter enligt maxtaxan från föräldrarna eller om det är kommunen som gör det och därmed har med ersättning för taxeintäkterna i bidraget. Beloppen kan också variera beroende på hur mycket av de totala resurserna som fördelas på annat sätt än peng/bidrag per barn och elev. I vissa kommuner kan till exempel en fristående huvudman ha fri tillgång till kommunens lokaler och då ingår inte lokalkostnader i bidraget. Extraordinära kostnader för barn och elever i behov av särskilt stöd ska enligt regelverket fördelas via ett tilläggsbelopp och det kan variera hur stor del av de totala resurserna som fördelas i grundbeloppet respektive tilläggsbeloppet. Kostnader för modersmål ska också fördelas via ett tilläggsbelopp och vissa kommuner har socioekonomiska viktningar utöver grundbeloppet. Kommunerna har också olika struktur och därmed olika förutsättningar vilket leder till kostnadsskillnader. Skillnader i ambitionsnivå och politiska prioriteringar är ytterligare förklaringar till variationerna. Resultat av enkätundersökning framgår av tabellen nedan. Fastställt grundbelopp per barn/elev hos fristående huvudman 2011 Förskola 2 år heltid Förskola 2 år 15 tim Förskola 5 år heltid Förskola 5 år 15 tim Fritidshem Min 72 993 30 120 61 806 21 360 10 970 38 809 46 533 Medel 110 351 81 894 95 683 71 162 32 001 68 061 78 178 Max 192 208 138 832 147 000 117 477 79 560 92 431 108 000 Grundskola skolår 3 Grundskola skolår 9 Antal svar 166 133 167 134 164 165 168 I den kommun där bidraget för en tvååring med heltidsplacering i förskolan är lägst, använder man sig av en genomsnittlig peng för alla åld- 36