KALLELSE Datum Sida 2017-01-11 1 Gruppmöten för resp. partigrupp på biblioteket kl 17.30. Sammanträde Nämnd: Fritids- och kulturnämnden Tid: Tisdagen den 17 januari 2017 kl. 18:00 Plats: Biblioteket Justerare: Mari Larsson Föredragningslista Ärende/Föredragande Dnr 1. Ansökan om bidrag för integrationsverksamhet 2017 FK17/15 2. Motion om familjepark FK16/53 3. Remiss handlingsplan - Barn som anhöriga FK16/54 4. Medborgarförslag 2016 beslut tas vid sammanträde i februari. FK16/55 5. Ansökan om projektbidrag FK16/56 6. Ansökan om startbidrag och verksamhetsbidrag FK16/57 7. Informationsärenden a) MUCF Beslut om slutrapport för stöd till sommarlovsaktiviteter 2016 b) MUCF Inbjudan öppna mötesplatser för unga c) Ekonomisk rapport per 2016-12-31 FK17/12 Åke Lundgren Ordförande Pia Lindberg Sekreterare
Habo 2017-12-22 Till: Från: Habo Fritid, Habo kommun Habo Wolley Ansökan om bidrag för integrationsarbete 2017 Habo Wolley inte bara en idrottsförening utan även ett socialt projekt där vi bland annat engagerar oss i främja integrationen av nyanlända. I vår verksamhet i dag så har vi några delar som vi gör både för att vi vill vara en god kraft i samhället och för att vi tror att det på sikt även gynnar den idrottsliga delen. Eftersom att vi ser dessa delar som sociala projekt så tar vi inte betalt för dessa. Vi vill fortsätta att arbeta på det viset men vi vill inte att det ska belasta övriga medlemmar med högre kostnader. Vi ansöker om ett bidrag på 40 000 kr för att kunna fortsätta med vårt breda engagemang för integration av nyanlända. De delar av verksamheten det handlar om är följande: 1. Slopande av avgifter för nyanlända i alla klubbens aktiviteter De ordinarie tränings och medlemsavgifter som övriga betalar är följande: Födda 2006-2009 Födda 2000-2005 Födda 1999 och tidigare 600 kr 700 kr 900 kr
Habo 2017-12-22 2. Riktad verksamhet mot ensamkommande flyktingbarn Vi har engagerat Persisk- och Arabisktalande ledare i våra volleybollgrupper särskilt för detta ändamål. Vi genomför uppsökande verksamhet för att få dem att komma första gången. Deltagande i seriespel och cuper under året (bl.a. division 3 och U20-SM). Vi erbjuder dem att vara med vid två träningstillfällen per vecka. Vi tar med dem på elitmatcher. Vi bidrar som lotsar till andra idrottsföreningar om intresse finns. 3. Föräldra- /vuxenvolley Vi bjuder in nyanlända vuxna att delta fritt i vår verksamhet. Vi bjuder in dem till Elitmatcher utan kostnad i syfte att få med dem i ett socialt sammanhang. 4. Volleybompa för nyanlända Gratis barnverksamhet där föräldrarna är med ombytta tillsammans med sina barn. Här försöker vi påverka familjernas livsstil till att naturligt innehålla mycket rörelse.
Habo 2017-12-22 5. Unga ledare Vi försöker få våra unga spelare att engagera sig som hjälpledare (10-16 år). Vi vill även erbjuda nyanlända ungdomar att vara med som Unga ledare i föreningen under 2017. Här bjuder vi på mellanmål mellan det passet dom är tränare och deras egen träning. Vi bidrar till att utveckla dessa ungdomar inte bara som idrottare, utan som framtida ledare. Vi vill fortsätta att vara en positiv drivkraft inom idrottsrörelsen i ett bredare socialt perspektiv. Vi tror att det på sikt även gynnar den idrottsliga delen genom att vi engagerar fler spelare och ledare i föreningen. Habo Wolley har de senaste fem åren växt från att ha varit cirka 100 aktiva inkl. 20 ledare till att nu omfatta 450 aktiva inkl. 80 ungdomsledare. Tillsammans så lägger vi ca 12 000 ideella timmar om året. Habo Wolleys styrelse genom Jan-Anders Haag, ordförande
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2017-01-10 FK17/15 1 Till Fritid- och kulturnämnden Ansökan om bidrag för integrationsverksamhet 2017 Förslag till beslut Fritids- och kulturnämnden beslutar bevilja Habo Wolley 40 000 kronor i bidrag för integrationsinsatser inom föreningslivet för 2017. Ärendebeskrivning Habo Wolley ansöker om bidrag med 40 000 kronor för att kunna fortsätta sitt påbörjade integrationsarbete under 2017. Bidraget behövs för att även i fortsättningen låta nyanlända delta avgiftsfritt i klubbens aktiviteter, fortsätta den riktade verksamheten mot ensamkommande flyktingbarn, erbjuda föräldra/vuxenvolley och volleybompa för nyanlända. Dessutom vill föreningen erbjuda nyanlända ungdomar att var med som Unga ledare i föreningen under 2017. Fritids- och kulturförvaltningen Annika Freding Handläggare Beslutet skickas till: sökande Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Blå torget 036-442 80 30 036-442 81 60 annika.freding@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2016-12-09 FK16/53 1 Till Fritid- och kulturnämnden Motion om familjepark Förslag till beslut Fritids- och kulturnämnden föreslår att musikparken som har en nära koppling till hembygdsparken kan göras till en familjepark med temalekplats, grillplatser, toaletter med mera. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har remitterat motion om att en familjepark etableras på ett lämpligt område i kommunen. Motionen är lämnad av Niklas Fungbrandt (M). I motionen skriver han att det i Habo saknas en samlingsplats för familjer. En familjepark skulle kunna utformas kring en lekplats som är anpassad för en bredare åldersgrupp med intilliggande grönområden och grillplatser. Thomas Lund Förvaltningschef Beslutet skickas till: Ks Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Jönköpingsv. 2 036-442 81 15 036-442 81 60 thomas.lundh@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Sida 2016-11-30 233 Dnr KS16/293 184 Handlingsplan för barn som anhöriga remissinstanser Beslut Kommunstyrelsen beslutar att remittera handlingsplanen till barn- och utbildningsnämnden, fritids- och kulturnämnden och socialnämnden för yttrande. Yttranden ska vara kommunstyrelsen tillhanda senast den 31 januari 2017. Ärendebeskrivning Ett förslag till handlingsplan för personal som möter barn som anhöriga har tagits fram. Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Kommunstyrelsen har att besluta till vilka instanser förslaget ska remitteras. Efter remissrundan kommer förslaget att bearbetas utifrån de synpunkter som kommit in, för att sedan återkomma till kommunstyrelsen för antagande. --- Beslutet skickas till: Barn- och utbildningsnämnden Fritids- och kulturnämnden Socialnämnden Justeras Expedierats
Handlingsplan för personal i Habo kommun som direkt eller indirekt möter Barn som anhöriga
Innehåll Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun... 2 Barnombud... 2 Information, råd och stöd.... 2 Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga... 2 Rutiner för att se Barn som anhöriga.... 3 Kommunens olika förvaltningar och enheter... 3 Barn och utbildningsförvaltningen (BUN)... 3 Förskolan... 3 Grundskolan... 4 Fritids- och kulturförvaltningen... 5 Fritidsgårdens... 5 Biblioteket... 5 Socialförvaltningen... 5 Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska... 6 Hemtjänsten... 6 Funktionshinderomsorgen barn och unga... 7 Socialpsykiatri... 7 Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS.... 7 De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj... 8 Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO)... 8 Missbrukshandläggare inom IFO... 8 Familjecentralen... 9 Räddningstjänsten... 10 Region Jönköping har i Habo kommun verksamhet inom förebyggande vård och primärvården... 10 1
Barn som anhöriga handlingsplan för Habo kommun Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som idag finns mellan landstinget, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings Län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utveckla och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ). Sedan 2010 har detta funnits med i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) riktlinjer. I Habo kommun finns idag också ambitioner till en god samverkan mellan de olika förvaltningarna vilket gynnar den enskilde kommuninvånaren genom att det finns en samlad kunskap och kompetens. En gemensam handlingsplan ska vara till sådan hjälp att all berörd personal har möjlighet att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Barn som anhöriga är barn vars Förälder eller syskon har en fysisk sjukdom eller allvarlig skada Förälder eller syskon har en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning Förälder har missbruksproblematik Förälder eller syskon dör akut eller till följd av allvarlig sjukdom Barnombud Idag finns det barnombud på många enheter i Habo kommun. Barnombudets roll är att sprida kunskap till sina arbetskamrater och att ständigt hålla barnperspektivet aktuellt på arbetsplatsen. Barnombudet på arbetsplatsen vet eller kan snabbt ta reda på vart man kan vända sig för att få samverka med olika enheter. Barnombuden träffas två gånger/år för att hålla gruppen och samverkan aktuell samt få utrymme till utbildning. Information, råd och stöd. Föräldrarna själva är de bästa att prata med barnen, men det kan ibland vara skönt att få hjälp. Många gånger tänker vuxna felaktigt att de skonar barnet genom att vara tysta. Fantasi och okunskap kan många gånger vara värre en ett svårt besked för barnen. Ambitionen bör vara Att föra barnet på tal och om föräldern så önskar ge stöd. I texten skrivs barn men det gäller även ungdom. Alla berörda vuxna till uppgift att se Barn som anhöriga Det bör finnas rutiner på hur man ställer frågor runt barn i familjen i samband med besök eller samtal. Många Barn som anhöriga tappas bort p.g.a. att alla tror någon annan gett information och ställt frågor. Det finns idag böcker, foldrar, broschyrer samt manualer som bra verktyg, se bil 1. Barndialogen har mycket samlat och är lätt att nå på nätet: www.plus.rlj/barndialogen leta vidare på barn som anhöriga. 2
Rutiner för att se Barn som anhöriga. Att varje enhet regelbundet har på dagordningen Barn som anhöriga med hänvisning till hälso- och sjukvårdslagen (2 g ) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5 ) och de riktlinjer SKL satte upp i januari 2010. Att se till att alla enheter har ett barnombud som har kunskap eller vet var det går att hämta kunskap Att all personal i arbetslaget får kunskap om vikten att våga se Barn som anhöriga och förstå att det har ett förebyggande värde för barns framtida psykiska hälsa på sikt. Det barnet har vetskap om ger en trygghet istället för att själv fantisera. Att i de inledande samtalen med föräldrar alltid föra barnen på tal. Att samtalens syfte ska vara att föräldern får stöd i de fall de så önskar men också ge information om att även barnet har rätt till information och stöd, detta för att det i framtiden kan bespara barnen psykisk ohälsa. Att rutiner behöver skapas till dem som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga och att de får kunskap om barnens situation. Barnen ska veta att det finns vuxna personer runt dem som har den kunskapen t.ex. förskolechef, kontaktperson i förskolan, rektor, elevhälsa och huvudmentor eller annan förtroendeperson. Det är också önskvärt att andra vuxna som finns runt barnen, t.ex. i olika fritidsaktiviteter, har kunskap. Att all personal som direkt eller indirekt träffar Barn som anhöriga vet att de har ett ansvar att se barnet. Ingen ska tro att någon annan redan har fört barnet på tal. Kommunens olika förvaltningar och enheter Barn och utbildningsförvaltningen (BUN) All personal på förskola och skola är observanta på ett förändrat beteende hos ett barn. Utåtagerande, retlighet, koncentrationssvårigheter och slarv med läxor har oftast en förklaring. Även hög giltig frånvaro och ogiltigfrånvaro kan sättas i samband. Finns funderingar om vad som händer runt barnet? Kontakta föräldrarna och berätta och visa engagemang för barnet. Fråga vad som händer, hur står det till? I de fall det upptäcks att barnet är ett Barn som anhörig, berätta för föräldrarna att barn har rätt till kunskap. Fantasi är många gånger värre. Gå tillsammans med föräldrarna igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk (Vägledande foldern Råd till förskola/skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk). Förskolan träffar barn i åldrarna 1-6 år. Förskolechefen är den som har yttersta ansvaret både då det handlar om barnet i gruppen och kontakten med föräldrar. Förskolan är frivillig och frånvaron kan ibland förklaras med att den inte är obligatoriskt. Det är ändå bra att kommunicera frånvaron med vårdnadshavare för att se om det kan finnas anledning Att föra barn på tal En kontaktperson i personalgruppen har den övergripande kunskapen om barnet. Barn som anhöriga aktualiseras på förskolan genom förskolechefen. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till förskolechefen. 3
Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Sjukvård, BHV och socialtjänst kan även förmedla kontakt, då används samtyckeblankett. Förskolechefen skaffar sig (direkt eller indirekt) genom föräldrar information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas. Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan hur barnet ska bemötas och förskolepersonalen får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna om hur det ska se ut. Till arbetslaget är det även knutet en specialpedagog som genom personalen stöttar barnet vid behov. Insatser från specialpedagog mot det enskilda barnet är alltid känt och godkänt av föräldrarna. Vid behov handleder specialpedagogen personalen. Behövs samverkan med andra görs överenskommelse med föräldrarna. Föräldern uppmanas att informera barnet att personalen är informerad. En personal ger barnet information om att de har vetskap om situationen hemma. Som barnombud finns förskolepersonal på alla förskole områden och samtliga specialpedagoger. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Grundskolan i Habo kommun träffar alla barn från 6 till 16 år. Rektor har det yttersta ansvaret för eleven och kontakten med hemmet. En ansvarig mentor som finns för varje elev har den övergripande kunskapen om barnet och även kontakten med hemmet. Då det handlar om barnets psykiska och fysiska hälsa finns skolsköterska och kurator. Rektor, specialpedagog, skolsköterska och skolkurator arbetar i ett samlat team som kallas elevhälsa. Finns oro eller tankar kring ett barn anmäls detta till rektor och elevhälsa som sedan fördelar arbetet/ärendet till den profession som har mest kunskap om hur skolan ska kan/ska gå vidare. Barn som anhöriga aktualiseras på skolan genom rektor. Detta sker genom att föräldrar själva hör av sig. Många gånger blir det då till berörd personal som tar det vidare till rektor. Föräldern kan också få stöd till kontakt genom någon vän, sjukvården, socialtjänsten etc. Rektor, ofta med hjälp av elevhälsan, skaffar sig genom föräldrar direkt information om förälderns hälsotillstånd. Hur mycket barnet är informerat? Vilket behov av stöd som finns eller önskas? Hur står det till hemma och hur ska kontakten se ut? Vid behov görs en plan för hur barnet ska bemötas. Skolpersonal får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta barnet. Behöver barnet extra stöd görs en överenskommelse med föräldrarna hur det ska se ut. Elevhälsan kan erbjuda stödjande samtal till barnet. Föräldern uppmanas att informera barnet att skolpersonalen har vetskap om situationen i hemmet. Rektor, elevhälsa och ansvarig mentor enas om vem som informerar barnet om vilka, som har vetskap om elevens situation och finns till hands om det behövs. Som barnombud finns två skolsköterskor och samtliga kuratorer. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 4
Fritids- och kulturförvaltningen De håller samman allt föreningsliv och träffar de flesta föreningar i kommunen. Fritidsgården är en stor samlingsplats för kommunens barn. Hit hör också Biblioteket. Fritidsgårdens personal kan ta emot information om att det finns sjukdom eller andra svårigheter i familjen. Personalen påpekar då för barnet att de har vetskap om situationen hemma. Påtala att det finns möjligheter att prata eller om barnet bara vill vara. I de fall man ser förändringar hos ett barn och personalen börjar undra hur det står till, var extra tillgänglig för barnet. Försök att få igång ett samtal. Ta gärna kontakt med föräldrarna och hör om det finns något som föräldrar och fritidspersonal kan hjälpas åt med. Vid kontakten kan det framgå att detta är ett Barn som anhörig. Informera föräldern att det alltid är bäst för barnet att få kunskap istället för att använda fantasin. Finns det föreningskontakter, be föräldern informera ledare eller erbjud stöd i detta. Saknar skolan kunskap erbjud, om föräldern önskar, att ta kontakt. Använd samtyckeblankett. Som barnombud finns en fritidsassistent. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Föreningsverksamhet Här möts många barn och familjer. Då ledare möter barn o ungdomar i olika verksamheter behöver de få kunskap runt hur man som ledare kan stötta ett barn. Barn får inte slås ut i föreningslivet p.g.a. att de kan vara Barn som anhöriga. Skapa tillfällen då det finns utrymme att informera ledare om vikten att se dessa barn. Som barnombud en fritidsassistent som föreningen kan kontakta för stöd. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Biblioteket Tar emot alla kommuninnevånare. Bibliotekarier hjälper till med förslag på litteratur till barn, föräldrar och personal. Ibland kan biblioteket bli en tillflyktsplats för barnet. Då kan personalen uppmärksamma detta och fråga sig fram hur det står till. Som barnombud finns en bibliotekarie. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialförvaltningen Har flera enheter där föräldrar till Barn som anhöriga hör hemma. Alla tillsammans och var för sig har skyldighet att Föra barnet på tal. 5
Hemsjukvården, HSV Rehabiliteringspersonal och Distriktsköterska Ett nytt patientärende kan komma genom patienten själv, från anhöriga, överrapporterat från annan vårdinstans eller som en följd av en vårdplanering. Första steget är att ta reda på om det finns Barn som anhöriga, till den som är sjuk. Om så är fallet, ska den personal som uppmärksammat att det finns barn, fråga utefter familjeformuläret. Inventera hur barnens situation ser ut. Om det finns behov av att fortsätta med, t.ex. Föra barnen på tal, ska HSVpersonal fråga föräldrarna om de får kontakta annan personal som har kunskap att använda detta diskussionsunderlag som har som syfte att kartlägga behovet av stöd till föräldrarna. Hälso- och sjukvårdspersonalen talar om vikten av att barnet får kunskap om familjens situation. Barn fantiserar mycket, och har inte barnen kunskap så är fantasin många gånger mer skrämmande för barnet, än vetskapen om hur det står till med föräldern. Familjen erbjuds hjälp av HSV- personal, att informera rektor, elevhälsa eller förskolechef, om föräldern inte själva orkar (använd samtyckesblankett) HSV- personal ska se barnet vid varje besök hos familjen. Presentera sig för barnet. Tala med barnet, visa att barnet är sett. Tala om för barnet att föräldern får hjälp. Om det är lämpligt, (får bedömas från fall till fall) fråga om barnet vill vara med och se vad som görs med deras förälder. Som barnombud finns en arbetsterapeut. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Hemtjänsten Personalen får ett ärende aktualiserat efter ett biståndsbeslut av biståndshandläggaren. Biståndshandläggaren har för vana att fråga efter familjeformulär. Finns inget sådant görs ett sådant (finns på www.barndialogen.se sök rutiner familjeformulär) Finns det barn som anhöriga? Hur ser situationen ut runt barnet/ barnen? Informera föräldern genom att muntligen gå igenom foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Vad vet barnet om sin förälders situation och sjukdom? Föra barnen på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för barnen. Föräldrarna kan erbjudas hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett) alt. föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. Biståndshandläggaren beviljar insats. Den hemtjänstpersonal som ska besöka hemmet får den information de behöver för att rätt bemöta barnet. Se till att barnen får information om vad det är för nya människor som kommer in i deras hem. Hemtjänstpersonalen påtalar om tillfälle ges vikten att barn får information om varför de finns i hemmet. Hemtjänstpersonalen lägger vikt i att presentera sig för barnen då de träffas. Som barnombud finns 2 undersköterskor. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen, biståndshandläggare Då det finns Barn som anhöriga i familjen förhör sig handläggaren vid första mötet om det finns ett familjeformulär. Finns detta så är det bra att använda för att föra barn på tal. Handläggaren informerar föräldern med hjälp av foldern Att vara barn och anhörig när någon är sjuk i familjen. Föra barn på tal eller delar av detta kan vara ett bra mätinstrument för att se behovet för 6
barnen och om föräldern behöver stöd i sin föräldraroll. Föräldrarna föreslås att själva ta kontakt med rektor, elevhälsan el förskolechef. alt föräldrarna erbjuds hjälp att informera rektor, elevhälsan el förskolechef (använd samtyckesblankett). Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om barnets situation Barn som anhöriga. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna. Som barnombud finns en biståndshandläggare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Funktionshinderomsorgen barn och unga Ansvarig chef och personal kommer i kontakt med föräldrar och syskon när beslut från biståndshandläggaren blir aktuellt att verkställas. Ansökan om insats görs av det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare men kan också aktualiseras från psykiatrin, skola eller barnrehabiliteringen efter samtycke från det enskilda barnets föräldrar eller dess företrädare. Efter beviljad insats verkställs beslutet av enhetschef som även följer upp att föräldrar har en medvetenhet om syskonens situation Barn som anhörig för det funktionshindrade syskonet. En anteckning görs i dokumentationen för att bekräfta att Barn är förda på tal och vad man har föreslagit föräldrarna Som barnombud finns i nuläge ingen. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Socialpsykiatri Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger boendestödjare tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal inom socialpsykiatrin använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. Som barnombud finns två boendestödjare på Habo 4:an. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Bostad med särskild service. För personkrets inom LSS. Får genom ansvarig chef information om hur situationen runt Barn som anhöriga ser ut. Personalen efterfrågar dokumentation som är gjorda runt barnen. Finns ingen kunskap kartlägger personalen tillsammans med den aktuella biståndshandläggaren hur situationen ser ut. Personalen kan erbjuda sig att vara behjälplig i informationen till barnen. Antingen att själva gå in eller ta hjälp. Det är viktigt att personalen motiverar föräldern om vikten att barn blir 7
informerade om familjens situation. Ställ även frågan om förskola- skola, fritidsgård och ev. föreningar har kunskap om förälderns sjukdom/funktionshinder. Som personal erbjuder man sig att tillsammans med föräldern informera rektor elevhälsan eller förskolechef och att vara behjälplig för föräldern att hålla den kontakten. Personal använder sig av programmet Föra barn på tal, samt Tytti Solantaus handböcker till barn och föräldrar. De som jobbar som assistenter, kontaktpersoner, ledsagning, boendestöd övrigt funktionshinder, avlösarservice och som stödfamilj Får genom biståndshandläggarens beslut om insats information om situationen runt Barnet som anhörig. Den som verkställer ger föräldrarna information utifrån foldern Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk ev. används Föra barn på tal. Tytti Solantaus handböcker för barn och föräldrar kan också vara till hjälp. Assistent, kontaktperson eller ledsagare får så mycket information de behöver för att på ett bra sätt bemöta Barnet som anhörig. Barnet ska veta vem personen är som ibland finns i deras hem. Som barnombud finns två personlig assistenter. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Försörjningsstöd inom individ- och familjeomsorg (IFO) Är en tillfällig ekonomisk hjälp från kommunen som alla kan ha rätt till om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Handläggande socialsekreterare kartlägger familjebilden. Då det handlar om en förälder som är sjukskriven eller det på annat sätt finns sjukdom alt. dödsfall i familjen är det viktigt att föra barnen på tal. Använd gärna foldern Att vara barn när någon är sjuk i familjen Erbjud föräldern Föra barn på tal som enbart vänder sig till föräldrar och har som mål att hitta rätt stöd i föräldraskapet. Fråga om skola är informerad liksom vuxna i de fritidsaktiviteter barnet finns med i. Uppmuntra föräldern att själv ta kontakt. Alternativt erbjud hjälp att ta kontakt med förskolechef, rektor, elevhälsa föreningar etc. Använd då samtyckesblankett. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Missbrukshandläggare inom IFO De kartlägger familjebilden. Ofta har familjen även en kontakt med barn/ungdomshandläggning som då sköter information och stöd till barnen. I annat fall används Att föra barnen på tal för att utreda det behov som den vuxne har av stöd i föräldrarollen. Hur tar jag hand om mitt barn är en handbok för föräldrar som kan vara ett alternativ att föra barnen på tal. Finns placerade barn bör dessa diskuteras. Finns barnet i miljön ska barnet kunna erbjudas 8
kunskap om strategier t ex genom enskilt samtal eller samtal i grupp på Vårsol. För barnets skull är det att rekommendera förälder att förskolechef, rektor och elevhälsan har kunskap om barnets situation. Detta för att barnet ska få ett rättvist bemötande utifrån sina synliga och osynliga symtom. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare En skolsköterska och två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Barn och ungdomsgruppen inom (IFO) Får kontakt med barn och föräldrar genom en orosanmälan eller att förälder själv söker stöd. I de ärende Barn som anhöriga kan socialsekreteteraren direkt ställa frågor utifrån Föra barnen på tal. Hur fungerar det hemma? Hur mår barnet i den situationen? Klarar föräldern av att tala med barnet om sjukdom eller dödsfall. Föräldern får frågan om förskola, skola och andra verksamheter barnen finns i har kunskap om barnens situation? Finns det någon i nätverket som kan avlasta barnet? Påtala att barnet har rätt till information och stöd utifrån ett samtal med folder Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk Då föräldern utifrån detta uttrycker behov av hjälp att informera barnet eller att barnet behöver en samtalskontakt. kan ett samarbete med skola, ev. familjebehandling och handläggande socialsekreterare inledas. Handlar det om familjehemsplacerade barn är även dessa anhöriga och barnet har rätt till stöd och information. Placerande socialsekreterare har ansvar för att detta blir gjort. Rektor och elevhälsa på barnets skola kan se till att barnet får stöd utifrån synliga eller osynliga symtom. I de fall familjen blir beviljade familjebehandling utifrån familjens enskilda behov kan barnens rätt till information och stöd vara ett arbetsområde. Mycket sker då genom eller tillsammans med föräldern. För barnet är det alltid bäst att de ser att det är okey att prata med andra om det som händer hemma. Som barnombud gemensamt med övriga IFO, Individ- och familje-omsorgen, finns två familjebehandlare. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* Familjecentralen Är en nystartad verksamhet i Habo kommun (september 2015). Här samverkar kvinnohälsovård, barnhälsovård, socialtjänst samt skol- och barnomsorgen. Blivande föräldrar och föräldrar med barn 0 6 år har här en naturlig träffpunkt. Öppna förskolan har möjlighet att ge föräldrar stöd i hur de kan hantera olika situationen med barnet. Oavsett verksamhet är målet att uppmärksamma och främja barns och föräldrars hälsa. Föräldrar kan få hjälp och stöd av de olika professionerna och i överenskommande med föräldrar finns det möjlighet till samverkan med stöd både till den vuxne och för barnet. Som barnombud finns pedagog på familjecentralen. En skolsköterska två familjebehandlare från socialtjänsten har utbildning i Beardsleés familjeintervention* 9
Räddningstjänsten Möter Barn som anhöriga direkt och indirekt. Då räddningstjänst varit inkopplad på en olycka ser de förutom den drabbade även till att de anhöriga har stöd. Räddningstjänsten är vana att arbeta efter Plan för krisstödsamordning POSOM-gruppen. Denna plan är för både den stora olyckan och olyckor som drabbar enskilda. I planen finns larmlistor till stödpersoner och rutiner för hur kontakter tas med anhöriga och samverkanspartners och hur uppföljning sker den närmsta tiden efter en händelse. Inget barnombud utan följer väl inarbetade metoder Region Jönköping har i Habo kommun verksamhet inom förebyggande vård och primärvården Kontakter med specialistsjukvården finns och sker genom remiss till och från specialistvården och återkoppling på remiss. Barn som är anhöriga ska redan vara sedda inom specialistsjukvården men det innebär inte att föräldrar har fått eller tagit emot information om sina barns behov. Vårdcentralen i Habo följer regionens riktlinjer. BHV hänvisar till Rikshandboken Barnhälsovård MHV deltar genom vårdcentralen. Psykiatri vården och öppenvården på Ryhov Arbetar med att Familjeformuläret fylls i samarbete med patient i öppenvård vid upprättande om behandlingsplan. Familjedokumentet ska vara en del av patientens vårdplan. Vid pågående vårdkontakt ligger ansvaret på omvårdnadsansvarige. Då patienter inom psykiatrin kommer akut till psykiatrin ansvar akutmottagningen för att familjedokumentet görs för att eventuella hemmavarande barn ska få omsorgshjälp vid behov. Då psykospatienter kommer akut direkt till vårdavdelning begärs ett akut familjeformulär av akutmottagningen av samma anledning. 10
Foldrar, Handböcker och andra verktyg. Som hänvisats till i texten. Folder Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Landstingets broschyrmaterial. Folder Råd till förskola och skola Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk. Landstingets Broschyrmaterial Bilaga 1 Familjeformulär. (finns på www.barndialogen.se sök rutiner familjeformulär) Handböcker Handbok för föräldrar med Psykiska problem Hur hjälper jag mitt barn. Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för barn och ungdomar som har en mamma eller pappa som har psykiska problem Vad är det med våra föräldrar? Tytti Solantaus och Antonia Ringbom En handbok för föräldrar som oroar sig för sitt alkohol- eller drogmissbruk Hur tar jag hand om mitt barn? Tytti Solataus och Antonia Ringbom Manual verktyg En manual att hjälpa föräldern att kartlägga för att ge råd och stöd till Barnet som anhörig. Föra barnen på tal. Loggbok och Manual Tytti Solantaus Beardslee s Familjeintervention Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn samt Vänder sig till familjer med barn 8 15 år. Utbildning finns hos socialtjänst och elevhälsan. Bygger på föräldrasamtal enskilt med barnen som leder till familjesamtal. Barnombuden på de olika enheterna vet var materialet finns att tillgå. 11
Bil 2 Samtycke gällande Barn som anhöriga Barnets/ungdomens namn Personnummer Förskola/Skola Avdelning/Klass Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Vårdnadshavare, namn och telefonnummer Ev. övrig information Samtycker till som arbetar har mitt samtycke att informera att informera om situationen runt mitt barn just nu. Ev. Övrig information Underskrifter och datum Barnet/ungdomen God man Vårdnadshavare Vårdnadshavare 12
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2017-01-10 FK16/54 1 Till Fritid- och kulturnämnden Remiss handlingsplan - Barn som anhöriga Förslag till beslut Fritids- och kulturnämnden ser positivt på förslaget till handlingsplan och har inget att erinra. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har på remiss översänt ett förslag till handlingsplan för personal som möter barn som anhöriga. Habo kommun arbetar med barn som anhöriga utifrån den samverkan som finns idag mellan landsting, kommunerna och ideella organisationer i Jönköpings län. Målet är att långsiktigt och länsövergripande utverka och implementera ett arbetssätt som uppmärksammar barnets behov av fysisk och psykisk hälsa samt sociala situation men även rätten till information, råd och stöd enligt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. En gemensam handlingsplan ska underlätta för de olika förvaltningarna och hjälpa all berörd personal att bli vägledda och veta var information snabbt går att hitta. Fritids- och kulturförvaltningen Annika Freding Handläggare Beslutet skickas till: Ks Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Blå torget 036-442 80 30 036-442 81 60 annika.freding@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2016-11-24 203 Dnr KS16/275 127 Medborgarförslag om Haboween Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till fritids- och kulturnämnden för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att varje år anordna Haboween. Förslaget innebär att det varje år i månadsskiftet oktober/november skulle anordnas en festlighet som skulle kunna kallas för Haboween, med exempelvis en spöklig ljussatt stig, gemensam korvgrillning, eldar, spindelnät i lyktstolparna med mera. --- Beslutet skickas till: Fritids- och kulturnämnden Förslagsställaren Justeras Expedierats
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2016-11-24 205 Dnr KS16/276 129 Medborgarförslag om gemensam turistbroschyr för Habo, Mullsjö, Tidaholm och Hjo Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till fritids- och kulturnämnden för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att ta fram en gemensam turistbroschyr för Habo, Mullsjö, Tidaholm och Hjo. --- Beslutet skickas till: Fritids- och kulturnämnden Förslagsställaren Justeras Expedierats
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2016-11-24 206 Dnr KS16/277 130 Medborgarförslag om biograf Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till fritids- och kulturnämnden för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att inrätta en biograf i Habo. --- Beslutet skickas till: Fritids- och kulturnämnden Förslagsställaren Justeras Expedierats
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2016-11-24 204 Dnr KS16/279 128 Medborgarförslag om ljusfestival i Habo Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till fritids- och kulturnämnden för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att varje år anordna en ljusfestival i Habo. --- Beslutet skickas till: Fritids- och kulturnämnden Förslagsställaren Justeras Expedierats
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Sida 2016-11-24 207 Dnr KS16/278 131 Medborgarförslag om restaurangvecka och after work för pensionärer. Beslut Kommunfullmäktige överlämnar medborgarförslaget till fritids- och kulturnämnden för beslut. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag har inkommit med förslag om att dels anordna en restaurangvecka och dels att anordna after work för pensionärer. --- Beslutet skickas till: Fritids- och kulturnämnden Förslagsställaren Justeras Expedierats
Medborgarförslag Kommunfullmäktige har översänt följande medborgarförslag till fritids- och kulturnämnden för beslut: Inrättande av biograf i Habo. HaboWeen en festlig Habovariant på Halloween En ljusfestival i Habo. Restaurangvecka. After work för pensionärer. Gemensam turistbroschyr för Habo, Mullsjö, Tidaholm och Hjo. Diskussionsunderlag Inledningsvis vill fritids- och kulturnämnden påtala att man ser positivt på kommuninvånare som engagerar sig och vill utveckla kommunen samt beslutar besvara medborgarförslagen enligt följande: Inrättande av biograf i Habo Nämndens bedömning är att underlaget för en biograf i Habo är för litet, ett stort biografutbud finns dessutom i Jönköping. Möjligen kan en biograf kombineras med annan lokal för kulturverksamhet, exempelvis på Spinnet. Den kan exempelvis drivas i föreningsregi med eventuellt kommunalt stöd från fritids- och kulturnämnden. HaboWeen festlig Habovariant på Halloween En ljusfestival i Habo Restaurangvecka Förslagen kan ses som en del i att ytterligare utveckla kommunens attraktionskraft och skulle kunna ske i samverkan mellan kommunen och näringslivet. Nuvarande ekonomiska och personella resurser för evenemangsutveckling är inte tillräckliga. After work för pensionärer Detta kan kanske kanaliseras via föreningen Träffpunkt Habo för seniorer. Gemensam turistbroschyr för Habo, Mullsjö, Tidaholm och Hjo Habo, Mullsjö, Tidaholm och Hjo kommuner och näringslivet har idag ett samarbete runt Vättern. Detta innehåller både digital och tryckt information. Dessutom pågår ett Leaderprojekt inom ovan nämnda kommuner som syftar till att ytterligare utveckla besöksnäringen inom Hökensåsområdet.
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Sida 2017-01-10 FK16/56 1 Till Fritid- och kulturnämnden Ansökan om projektbidrag Förslag till beslut Fritids- och kulturnämnden beslutar bevilja 12 500 kronor för 2017. Ärendebeskrivning ABF ansöker om bidrag med 12 500 kronor för fortsatt barnkulturverksamhet tillsammans med Habo kulturförening och biblioteket. Under 2017 kommer teaterföreställningar, målarträffar och skrivartävling för årskurs fem att arrangeras. Fritids- och kulturförvaltningen Annika Freding Handläggare Beslutet skickas till: sökande Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Box 212 Blå torget 036-442 80 30 036-442 81 60 annika.freding@habokommun.se 566 24 Habo Telefon (vx) Webb 036-442 80 00 www.habokommun.se
Beslut 2016-12-21 Diarienummer 0694/16 Habo Kommun Box 212 56624 HABO Beslut om slutrapport för stöd till sommarlovsaktiviteter 2016 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har 2016 beslutat att ni får stöd för genomförande av sommarlovsaktiviteter. Villkoren för bidraget regleras i regeringsbeslutet S2016/00439/FST. Storlek på stödet Ni har totalt fått 105 981 kronor i stöd. Enligt slutrapporten har ni använt 101 741 kronor. Ni har angivit att kommunen avser återbetala 4 240 kronor. En faktura på beloppet kommer att skickas från myndigheten. Myndigheten bedömer att ni uppfyllt villkoren för stödet. Slutrapporten är godkänd. Ärendet är avslutat när beloppet inkommit till myndigheten. Övriga upplysningar Ni kan läsa mer om stödet på vår webbplats Beslutet har fattats av Lotta Persson, chef för avdelningen för stöd och samverkan, efter föredragning av Rebecka Herdevall. Lotta Persson Rebecka Herdevall Copyright 2004, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Box 17 801, 118 94 Stockholm, Sverige Besöksadress: Medborgarplatsen 3, Plan 11 (T-bana Medborgarplatsen, pendeltåg Södra Station) Hitta hit Telefon växel: 08-566 219 00, Fax: 08-566 219 98 e-post: info@mucf.se, webbmaster: usred@mucf.se
Öppna mötesplatser för unga Dagens utmaningar och framtidens möjligheter Öppen fritidsverksamhet har stor potential och kompetens att främja goda levnadsvillkor för unga. Hur gör vi? Den 21 mars hälsas länets alla verksamma inom öppen fritidsverksamhet välkomna till en kunskapsdag med fokus på forskning och utveckling av ungas öppna mötesplatser i Jönköpings län. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och kommunerna i länet gör den här dagen tillsammans. Tanken är att den ska mynna ut i ett avstamp inför framtiden och det vi gör regionalt. Fokus för dagen blir den öppna fritidsverksamheten, bland annat med utgångspunkt i den kartläggning som MUCF nyligen publicerat, där de tittat på vad som kan främja att unga deltar i öppen fritidsverksamhet. För att locka unga till verksamheterna behöver innehållet anpassas till ungas behov och intresse. Att unga känner sig inkluderade oavsett varifrån de kommer och vilka de är, är centralt för att unga ska vilja delta. Genom att utgå från kartläggningen, aktuell forskning och goda exempel vill vi skapa konstruktiva diskussioner och en gemensam ansats för det framtida utvecklingsarbetet. Program och hållpunkter för dagen kommer efter årsskiftet, men det går bra att anmäla redan nu. Välkomna! Eva Gunnarsson Utvecklingsledare på FoUrum fritid, Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor inleder kunskapsdagen. Foto: Claudia Torres. Tid: 21 mars 2017 kl. 08.30-16.00 Plats: Cafésalen, kulturhuset Spira i Jönköping. Kostnadsfritt; vi bjuder på fika och lunch. Anmäl dig: mucf.se/oppnamotesplatser Vid frågor, kontakta: Eva Gunnarsson eva.gunnarsson@rjl.se Rikard Ambumsgård rikard.ambumsgard@mucf.se Rikard Ambumsgård Utredare på utvecklingsenheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor