Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Relevanta dokument
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Inga arter utan livsmiljöer - ArtDatabankens arbete med naturtyper. Lena Tranvik Naturtypsansvar sjöar, vattendrag och våtmarker

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

DATAVÄRDSKAP FÖR NATURDATA MED FOKUS PÅ ARTER. Norrköping nov Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Sötvattenanknutna Natura 2000-värden och Hymo

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

ARTSKYDD I PRAKTIKEN. Eva Amnéus Mattisson. Artenheten Naturvårdsverket. Svartfläckig blåvinge på backtimjan. Bengt Ekman, N

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Bevarandeplan Natura 2000

Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Bevarandeplan Natura 2000

Övning 1 - Open standards

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Biologi Livets utveckling

NATURA 2000 NÄTVERKET I SVERIGE

Grunderna för skyddsjakt

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Skydd av sjöar och vattendrag och deras naturvärden

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Ämnesplanering Levande organismer 7H

ARTSKYDD I SAMHÄLLS- UTVECKLINGEN

Levande hav, sjöar och vattendrag

Vägledning om grön infrastruktur och prioriteringar i naturvårdsarbetet

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Bevarandeplan för Natura 2000-område

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Bevarandeplanen är under uppdatering

Bevarandeplan Natura 2000

Tvärvillkor för Miljö - Biologisk mångfald

- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

Umeå universitet EMG Ht Schema för Inventeringsmetodik & Systematik, 15 hp, 2016

måndag 10 oktober 16 Bidrag till vattenvård

Samverkan kring biologisk. mångfald i det nya landskapet

Aggarp-Åshuvud. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen fastställd September 2005

Karbyskolan No ÅK 7 Masi Delavari. Välkommen till NO kursen!

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Manual för uppföljning av sanddyner och stränder i skyddade områden

Bevarandeplan Natura 2000

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Myllrande våtmarker och torvbruket

Svenska Björn SE

Rödlistade arter i Skåne

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Ängs- och betesmarksinventeringen

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Skams hål. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Bevarandeplan Natura 2000

Riskklassificering främmande arter

Naturvårdvården & främmande arter

Skriv ditt namn här

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: /

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Bevarandeplan Natura 2000

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV )

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Naturvårdsverket: bättre miljö med Open Access!

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan Natura 2000

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Bilaga 8. Döda och döende träd

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

Gynnsam bevarandestatus en gemensam utmaning!

Preliminär naturvärdesinventering

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Djur, svampar och växter i skolans närhet Elevblad 7

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Vad gör Länsstyrelsen?

Säker hantering av skyddsklassade data. Jan Edelsjö & Marit Persson, ArtDatabanken, SLU

Bevarandeplan Natura 2000

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Våra nordiska smådjur

RAPPORT STRANDSKYDD DJURLIV. Komplettering till planbeskrivning Ludvika 6:1, Skuthamn SLUTRAPPORT

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Samråd om EU:s fågel- och art- och habitatdirektiv för att se om de fortfarande är ändamålsenliga ('fitness check') (SV)

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Täkternas biologiska värden

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Transkript:

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP Conny Jacobson, Enheten för natur och biologisk mångfald (An), Naturvårdsverket Stockholm 13 februari 2013 Nationell träff om Åtgärdsprogram för hotade arter 1

Miljöövervakning - återkommande (långsiktig) - systematiskt upplagda undersökningar som visar - miljötillståndet Miljökvalitetsmål, krav i miljölagstiftningen och Sveriges åtaganden om rapportering inom internationella direktiv och konventioner avgör vad som undersöks. Se t.ex. Havet & Skog och Mark. 2

Miljöövervakning - Nationellt organiserad i programområden, t.ex. skog, jordbruksmark, våtmark, sötvatten, hav, hälsorelaterad - Den biologisk mångfalds-inriktade MÖ fokuserar ofta på vanliga naturtyper, vanliga arter etc - Nationell MÖ: oftast nationella (glesa) stickprov - Regional MÖ: varierar per län, alltmer organiserad i gemensamma delprogram för ökad jämförbarhet och andra stordriftsfördelar 3

Uppföljning av skyddade områden - En del av adaptiv förvaltning av reservat, Natura 2000-områden m.m. - d.v.s. löpande förbättra naturvårdsarbetet Är skötsel/förvaltning bra? Hur bidrar områdena till att nå politiska mål? T.ex. Natura 2000-områdens bidrag till gynnsam bevarandestatus nationellt och på biogeografisk skala 4

Uppföljning av skyddade områden - Block A: standardiserad obligatorisk uppföljning - Block B: områdesspecifik uppföljning med LST-styrd inriktning - Block C: stickprovsuppföljning i ett urval av områden. Samordnad med biogeogeografiska uppföljningen av arter och naturtyper som omfattas av habitatdirektivet 5

Biogeografisk uppföljning - av arter och naturtyper som omfattas av habitatdirektivet - Nationell / biogeografisk skala - Samordnas med miljöövervakning, kan ibland stötta ideella insatser, kompletteringar vid behov 6

Biogeografiska regioner 7

Typisk-art-grupp Antal taxa Alger 34 Blötdjur 24 Habitatdirektivet, en hörnsten i EU:s naturvård - ska säkra gynnsam bevarandestatus för: 90 listade naturtyper och mer än 157 listade arter är kända från Sverige - från havsbottnar till glaciärer Inklusive arterna i naturtyperna, och livsmiljöerna för de listade arterna Sverige har 1280 arter listade som typiska för tillfället (14 per naturtyp i snitt), från 23 artgrupper Däggdjur 5 Fiskar 53 Fjärilar 39 Fåglar 104 Kräftdjur 15 Kärlväxter 585 Landmollusker 4 Lavar 111 Mossdjur 1 Mossor 147 Musslor 2 Nässeldjur 7 Ringmaskar 7 Ryggsträngsdjur 4 Skalbaggar 41 Skinnbaggar 1 Sländor 19 Steklar 5 Svampar 59 Sälar 3 Tagghudingar 6 Trollsländor 4 8

Att följa bevarandestatus : Utbrednings -område (arter och naturtyper) Yta (naturtyper) Strukturer och funktioner (naturtyper) Typiska arter-urval (naturtyper) Populations data (arter) Livsmiljötillgång (+ kvalitet) för arter Hav Kust Skogar Gräsmark er Mossor Fiskar Insekter 9

Delutredningar i Biogeografisk uppföljning Hav (inkl säl och tumlare) Trollsländor och dykarbaggar Sötvatten (inkl fiskar) Landsnäckor (grynsnäckor) Dyner Fjärilar Skogar Däggdjur Gräsmarker Kärlväxter Våtmarker Mossor Stränder Grod- och kräldjur + blodigel Fjäll och branter Vedlevande skalbaggar o dyl Fåglar 8 naturtyps-inriktade delar 9 art-inriktade delar 10

Biogeografisk uppföljning i relation till miljöövervakning Stort överlapp miljöövervakningen täcker viktiga delar redan Kompletteringar behövs, särskilt för ovanliga arter och naturtyper Nära samordnat med uppföljning av skyddade områden Kompletteringar kommer omprövas vart sjätte år Projektet ser till att kompletteringar kan starta (metoder, urval ) 11

Biogeografisk uppföljning i relation till ÅGP Ca 50 arter nämnda i ÅGP och ingår även i biogeografisk uppföljning (exv brandinsekter, rikkärrsarter, Biogeo ska stå för långsiktig basnivå av information om tillstånd och trender. ÅGP får bygga på där man behöver mer information för sina syften. 12

90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Och hur går det med habitatdirektivet? Rapporten år 2007: Okänt Dåligt Otillräckligt Ok Sötvatten Dyner Skogar Gräsmarker Våtmarker Berg och grottor Fjäll och branter Fladdermöss 13 Hav och kust

Tack för uppmärksamheten Conny Jacobson conny.jacobson@naturvardsverket.se 010-698 17 28 Enheten för natur och biologisk mångfald Avdelningen för analys och forskning 14