En förebild för miljöövervakningen?

Relevanta dokument
Havsmiljöinstitutet REMISS 1 / 5. Havs- och vattenmyndigheten

Forum Östersjön HELCOM

Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M

Vattenförvaltning i grannlandet Sverige

Levande hav, sjöar och vattendrag

Project leader: Jens Perus

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Skriv ditt namn här

Bilaga 1 Samordning och finansiering, övervakning enligt ramdirektivet för vatten

Levande hav, sjöar och vattendrag till glädje och nytta för alla

Dagordning hearing om riskklassificering av främmande arter

Vad är havsplanering? Jens Haapalahti, handläggare i fysisk planering enligt plan- och bygglagen, Länsstyrelsen i Norrbottens län

HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten

Hej! Petra Holgersson. Stiftelsen Håll Sverige Rent

MILJÖÖVER- VAKNING & FRAMTIDEN

Förberedelserna för en ny Havs- och vattenmyndighet

Utveckling av en svensk havsplanering till glädje och nytta för alla

Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt

Nytt system för havsplanering byggt på ekosystemansatsen

Hur påverkar enskilda avlopp vår vattenmiljö? Mikael Olshammar

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Integrerad havsförvaltning vägen framåt? Dansk selskab for marinbiologi, 5 november 2009 Åsa Andersson, Världsnaturfonden WWF

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Remissvar om Förslag till havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömningen

11346/16 ehe/np 1 DG E 1A

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Konsekvenser för reningsverken i Stockholmsregionen vid olika nivåer av skärpta reningskrav.

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Bilaga. God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Åtgärdsprogram för havsmiljön. Bakgrund och förutsättningar Dnr:

ANVISNINGAR OCH METODSTÖD för uppföljning, analys och bedömning av miljökvalitetsmål i FU19

4.5 Uppföljning Intern revision Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Bilagor: Sidor: Rxx (löpnr) Revisionsrapport F 8 80/07 5 6

Åke Hagström YTTRANDE Dnr 2/11

En utvecklad havsmiljöförvaltning, SOU 2008:48

YTTRANDE. Sammanfattning av synpunkter

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Kommittédirektiv. Havsplanering i svenska vatten. Dir. 2009:109. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2009

SGUs arbete med havsplanering

Samverkan och samråd

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Synpunkter på förslag för uppföljning av den maritima strategin

Småskalig kustexploatering

Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien

Tillsammans Vår roll, organisation och arbetssätt

Hav möter Land vill ändra på detta.

Ekologisk kompensation - grönt ljus för exploatering?

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Ekosystemansatsen exemplet Östersjön


Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Europarlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering

sektorprogram Nordens miljö i en ny tid

God havsmiljö Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön

Att värdera och välja utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv i samband med riskhantering

Nyheter inom Miljömålssystemet

Hur hänger det ihop? Åtgärdsunderlag, åtgärdsprogram och förvaltningsplan

Marint områdesskydd Västra Götalands Län. HAV I BALANS samt LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD

Marint centrum. där havet är en tillgång

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Kunskapsbehov för att genomföra EU-direktiven som berör havet

HAVSMILJÖINSTITUTETS ÅRSRAPPORT 2014 Havsmiljöinstitutets rapport nr 2015:1 Utgiven i februari 2015.

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Instruktion för Umeå marina forskningscentrum

Kommittédirektiv. Översyn av miljöövervakningen. Dir. 2017:58. Beslut vid regeringssammanträde den 1 juni 2017

Vetenskap som underlag för åtgärder mot övergödning

Vattendelegationen Norra Östersjön. Sammanträde 7 december 2017, Västerås

Regional årlig uppföljning av miljömålen Källa: Anvisningar från RUS

Vetenskap som kan påverka policy antifoulingpraktiker. Mia Dahlström, koordinator BONUS CHANGE, RISE Research Institutes of Sweden

2012:12. Miljöövervakning. kartläggning och analys

Förslag till RÅDETS BESLUT

Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Havsförvaltningsplan: om havsmiljöns tillstånd och åtgärder + finansiering för en god havsmiljö

Vad händer i vår omvärld?

Samma krav gäller som för ISO 14001

Mål och åtgärder inom avfallsförebyggande

Effektkedjan som verktyg för.

Gränsöverskridande vattensamarbete. Vincent Westberg Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Havsplanering och blå tillväxt i Kvarken regionen SeaGIS 2.0

Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön (Svarstid 30 april)

GEMENSAMT REGERINGSMÖTE

Vetenskapsrådets informationssäkerhetspolicy

Vad som är på gång i stora drag på Naturvårdsverket inom VA-området. EU Kommissionen mot Konungariket Sverige. Mål C i EG domstolen

Grön infrastruktur från källa till hav

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Havsplanering. Fysisk planering en del av havsförvaltningen. Eva Rosenhall

Anvisningar för Regional Årlig Uppföljning av miljömålen

IT som pedagogisk resurs när förskola/skola möter högskoleutbildning

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

Rutin för miljöaspekter, miljömål och handlingsplan

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Mikroplast en ödesfråga

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Transkript:

En förebild för miljöövervakningen?

Havets tillstånd och utveckling Verksamhetsområde vid Havsmiljöinstitutet Syfte: Ge miljöövervakningen ett mervärde Medel: Förstärka det vetenskapliga stödet till nationell och regional miljöövervakning

Fem arbetsgrupper Gr 1 Presentation av data från marin miljöövervakning och modellering - grafer, statistiska analyser och texter Ansvarig: Anders Omstedt Gr 2 Identifiering av havsmiljörelevanta samhällsdata Ansvarig: Eva-Lotta Sundblad Gr 3 Identifiering av havsmiljörelevanta samhällsdata Ansvarig: Eva-Lotta Sundblad Dokumentation och utveckling av arbetsgången för att bedöma havets tillstånd Ansvarig: Per Moksnes Gr 4 Analys av anspråken på havet Ansvarig: Andrea Morf Gr 5 Åtgärdsuppföljning och återkoppling till miljöarbetet Ansvarig: Lena Gipperth

Hur arbetar grupperna? Öppna grupper - gästmedarbetare Utförlig dokumentation - transparens Långsiktigt arbete med leveranser varje år

Grupp 1: Anders Omstedt m fl presentation av data och modeller enkel navigering från överblick till detaljnivå och omvänt vetenskaplig granskning av data och modeller utsjödata och kustdata på olika trofinivåer avrinningsområdesmodeller

Kritisk granskning revision Differens totalfosfor (µmol/l) SE1- DE SE1- DK SE1- FI SE1- PL SE1- SE2 08 06 04 02 0-02 - 04-06 - 08 1992 1996 2000 2004 2008 2012 Jämförelse av data rapporterade till HELCOM

Grupp 2: Eva-Lotta Sundblad m fl Arbetet baseras på: tidigare utförda minisynteser om samhällsdata nyligen genomförd social analys inom Havsmiljöförordningens inledande bedömning Direkta och indirekta aktörer Attityder och beteenden Beredskap och vilja att agera

Utvidgad DPSIR-modell "#$%&'! (#)*+,*! Xxxx xxx xxx 5&42,"*+0' 4,2/*,06",''!"#$%&#'!! ()"*+",'' %!1&234''+*! 72,"*+0' 4,2/*,06",'' -/",*0&' 1233#+&4' ()"*+",' 56!2%'/)! -%'/0 (#)*+,*! D=driving forces P=pressure S=state I=impact R=response Vägen mot en bättre havsmiljö börjar i samhället!

Grupp 3: Per Moksnes m fl dokumentera arbetsgång för bedömning av havets tillstånd sammanvägning av indikatorer utveckla nätkomplement till den tryckta Havetrapporten sammanfatta havets tillstånd enligt Havsmiljöförordningen för Havet 2012 i samverkan med HaV och NV

Grupp 4: Andrea Morf m fl Havsplanering med ekosystemansatsen som grund European Maritime Day: Workshop 22 maj 2012 Marine spatial planning for ecosystem-based management: achievements and challenges requiring science-policy collaboration Plan Bothnia slutkonferens 23 maj 2012

Grupp 5: Lena Gipperth m fl Fallstudie: Baltic Sea Action Plan Ca 100 åtgärder i den svenska planen Hur följs åtgärderna upp? Hur åtgärdas avvikelser från plan?

Arbetsgrupper och miljöövervakningens syften beskriva tillståndet i miljön Gr 3 Gr 1 bedöma hotbilder Gr 2 Gr 1 lämna underlag för åtgärder/förvaltning följa upp beslutade åtgärder Gr 4 Gr 1 Gr 2 Gr3 1 ge underlag för analys av olika Gr 5 Gr 1 Gr2 3 Gr 3 utsläppskällors nationella och internationella påverkan

Produkter - mått på framgång underlag och metoder för havsförvaltning vetenskapliga artiklar systemförändringar Revisionsfunktion? Vetenskapligt råd för miljöövervakning?

Miljöövervakningens syften beskriva tillståndet i miljön bedöma hotbilder lämna underlag för åtgärder följa upp beslutade åtgärder ge underlag för analys av olika utsläppskällors nationella och internationella påverkan

Andra krav på miljöövervakningen vara anpassad till lagstiftning om miljökvalitetsnormer inriktas mot uppföljning av de nationella miljökvalitetsmålen

Kriminella gäng - en förebild för miljöövervakningen

Statskontorets analys: miljöövervakningens utförande varierande ambition att tillgängligöra data oklart hur miljöövervakningen stödjer miljömålsarbetet utifrån nuvarande miljömål och förslag till nya preciseringar

Statskontorets analys: miljöövervakningens avgränsning till miljöövervakning kan även räknas uppgifter om drivkrafter, påverkan och åtgärder i den mån de behövs i miljömålsarbetet EU-direktiv och internationella konventioner har i regel omfattande rapporteringskrav som ofta innebär en högre ambitionsnivå än den svenska miljöövervakningen har

Statskontorets analys: tidig upptäckt av nya hot Kräver samverkan med forskning om ofta innebär en högre ambitionsnivå än den svenska miljöövervakningen har

Förändringar att förhålla sig till EU-direktiv skapar nya arbetsvillkor Given tidtabell (Framförhållning!) Tvingande krav Nya knäckfrågor i miljöförvaltningen Samverkan i nya konstellationer