ÖSTERBOTTEN Verksamhetsberättelse och bokslut 2013

ÖSTERBOTTEN Verksamhetsberättelse och bokslut 2013

Godkänd på SPF region Österbottens vårmöte i Vörå 9.4.2014 Regionordförande Henrik Svarfvar hälsar välkommen till vårmötet i Korsnäs 27.3.2013 Sida 2

ALLMÄNT Över 900 pensionärer firade SPF Österbottens 40-års jubileum i Fagerö 7.8.2013 Verksamhetsåret var det 40:e för SPF Österbotten. Detta firades i samband med den årliga sommarfesten som ordnades 7 augusti på Fagerö danspaviljong i Rangsby, Närpes. Över 900 pensionärer från hela Österbotten hade samlats för att fira. Festtalet hölls av riksdagsman Kimmo Sasi och till dansen spelade Stig Snickars orkester med Charles Plogman. Som konferencier fungerade Tomas Lundin, som även ledde allsången. Till regionen hör 28 föreningar från Lappfjärd i söder till Karleby i norr. Per den 31.12.2013 hade dessa föreningar sammanlagt 8319 medlemmar (2012: 8128), vilket betyder en nettoökning med 191 medlemmar (2012: 202) från föregående år. Nya medlemmar fick regionen 631 stycken (2012: 627). Region Österbotten står för 43,8 % (2012: 43,7 %) av alla medlemmar i föreningarna som hör till Svenska pensionärsförbundet. STYRELSEN Regionens styrelse hade år 2013 följande sammansättning: ordförande Henrik Svarfvar, Korsholm vice ordf. Greta-Lisa Nilsson, Karleby ersättare Marita Sundström, Larsmo Johan Träskvik, Lappfjärd ersättare Kaj Lindström, Kristinestad Sture Häggblom, Närpes ersättare Bror Backholm, Övermark Ann-Lis Nykvist, Vasa ersättare Roger Bergström, Korsnäs Rolf Hägg, Oravais ersättare Torbjörn Ehrman, Vörå Knut Brännbacka, Pedersöre ersättare Helena Andtbacka, Kronoby Som styrelsens sekreterare och kassör fungerade ombudsmannen. Sida 3

VERKSAMHETEN MÖTEN Föreningsmöten SPF Österbotten höll sitt stadgeenliga vårmöte 27.3 i Korsnäs. 77 av 81 delegater från 27 av 28 föreningar mötte upp. Förutom de stadgeenliga ärenden beslöt vårmötet att avge ett uttalande, som berörde social- och hälsovårdsreformen. Höstmötet hölls i Terjärv 6.11. 73 delegater från 26 föreningar fanns representerade på mötet, som hölls i församlingshemmet. Före mötesförhandlingarna höll fil.dr. Magnus Björkgren från Chydenius institutet en föreläsning om upprätthållande av funktionsförmågan. Höstmötet gav ett uttalande om rätt till vård och service på sitt eget modersmål. Styrelsemöten Styreslen sammanträdde under året 6 gånger och behandlade totalt 80 ärenden. Nytt för året var att styrelsen beslöt att från och med hösten ha ett visst tema för varje styrelsemöte. Detta innebär att styrelsen vid varje möte träffar representanter för ett visst område. Detta för att å ena sidan stärka intressebevakningen i regionen och å andra sidan för att öka kunskapen om Svenska Pensionärsförbundet. Styrelsen tillsatte även en kommitté för beredningen av inregistreringen av regionen i föreningsregistret. Stadgekommittén bestod av Henrik Svarfvar, Paul Lindell, Bo-Sanfrid Höglund och ombudsmannen. Kommittén sammankom 2 gånger och däremellan hölls e-post möten. FESTER OCH SAMLINGAR Vårdagar Vårdagarna hölls 17.4 i Lappfjärd på Majbo och 18.4 i Jeppo på ungdomslokalen. Sammanlagt c:a 550 pensionärer besökte vårdagarna. Programmet på vårdagarna bestod bland annat av olika uppträdanden av lokala förmågor, festtal och naturligtvis dans. Lokala förmågor underhöll publiken på vårdagen i Jeppo. Sida 4

Sommarfesten Regionens största tilldragelse, den årliga sommarfesten, ordnades onsdagen 7.8 på Fagerö danspaviljong. Samtidigt firades regionens 40 årsjubileum. Till festen kom över 900 pensionärer. Thomas Lundin ledde programmet och allsången på sommarfesten Festtalare riksdagsman Kimmo Sasi Förbundsordförande Ole Norrback delar ut förtjänsttecken assisterad av verksamhetsledare Veronica Fellman Dagen avslutades med dans till tonerna av Stig Snickars orkester med Charles Plogman Sida 5

TÄVLINGSVERKSAMHET Frågesport Uttagningstävlingen till frågesportsfinalen i samband med förbundets vårmöte hölls 13.2 på Arbetets Vänner i Vasa. Totalt 15 lag från 14 föreningar deltog. Segrare blev Korsholm, andra blev Larsmo-Eugmo och trea kom Milstolpen från Jakobstad. Skrivtävling i samband med regionens 40-års jubileum. En skrivtävling ordnades i samband med att regionen firade sitt 40-års jubileum. En arbetsgrupp hade utsetts för tävlingen och den bestod av Marlene Ehnström, Margareta Ehrman och Nils-Erik Nykvist. Arbetsgruppen fungerade samtidigt som domarjury. Rubriker som man fick använda i tävlingen var: Ur minnenas värld (valfri rubrik), Datorn och jag eller Vad pensionärsföreningen betyder för mig. Bidragen skrevs i dikt eller prosa och tävlingen var öppen för alla medlemmar i en pensionärsförening som hör till Svenska pensionärsförbundet rf. 58 bidrag kom in inom utsatt tidfrist. Vinnare blev Leif Skinnar från Malax med bidraget Ett brev till min morfar. Första pris var en valbar resa med någon av SPF Österbottens resor 2013. Bokprisen (Hans Hästbackas bok Väckning 4.30 ) vanns av Sven Nysten, Helena Sjöblom, Sten von Troil, Ann-Charlotte Willför och Ole Nordström. Priserna delades ut i samband med sommarfesten. Det vinnande bidraget finns som bilaga i slutet av verksamhetsberättelsen. Pidroturnering Koncentrerade miner under Pidroturneringen. Den årliga pidro-turneringen mellan de Österbottniska pensionärsföreningarna ordnades 14 november i Oravais i Tallåsens samlingslokal. 18 lag från 10 föreningar ställde upp i turneringen. Lars-Erik Ståhl och Jarl-Gustav Bengs som representerade Korsholms lag 1 for iväg med första platsen. De vann alla sina spel och samlade 326 poäng på 5 vinster. Andra platsen gick till Närpes lag 2 (325 poäng, 4 vinster) och tredje platsen till Esses lag 2 (255 poäng, 3 vinster). Sida 6

KURSVERKSAMHET Introduktionsdag för nyvalda föreningsordförande hölls 18.6. Tre nya ordföranden medverkade och därtill medverkade God Tids nya chefredaktör Katarina Bengs-Westermark och Österbottens nya representant i redaktionsrådet Bertel Widjeskog. Inspirationsdag för föreningarnas ordförande och sekreterare hölls 28.8 på Seniorpunkten i Korsholm. Temat för dagarna var Intressebevakning lokalt och regionalt och Föreningarnas och regionens verksamhet. TEATER Regionen ordnade i samarbete med Wasa Teater två matinéföreställningar av pjäsen Kaos på studioscenen onsdagen 23.10 samt torsdagen 24.10. RESEVERKSAMHET Resekommittén, som planerar och genomför regionens resor, bestod av Henrik Svarfvar, Kristina Saari samt Bert Bäck. Ombudsman har fungerat som sekreterare. God uppslutning på endagsresan till Kuortane. Gästföreläsare var Pohjola-Nordens marknadsföringschef Kjell Skoglund Regionens endags höstresa gick till Idrottsinstitutet i Kuortane 9.9 och samlade närmare 300 deltagare. Gästtalare för dagen var Pohjola- Nordens marknadsföringschef Kjell Skoglund, som bland annat talade om Nytändning för det Nordiska samarbetet. Idrottsinstitutets rektor Jorma Hyytiä hälsade deltagarna välkomna och Jouko Kangasniemi berättade om återhämtning, sömn, kost och motion med tanke på seniorer. Utlandsresor ordnades till Spanien-Almuñécar 29.1 12.2, till Schwarzwald och Bodensjön 12 18.9 och till Alperna och Dolomiterna 20 26.9. Dessa resor samlade 120 resenärer. Sida 7

MOTION SPF Österbotten var medarrangör i den årligt återkommande Motionsdagen i Botniahallen som ordnades 30.9 tillsammans med äldreråden i Korsholm och Vasa och Botniahallens friskvårdscenter. C:a 2500 besökte Botniahallen under dagen. INTRESSEBEVAKNING Vår- och höstmöten antog vardera ett uttalande, vilka finns som bilagor i slutet av verksamhetsberättelsen. Regionstyrelsen hade sitt årliga rådslag med de svensk- och tvåspråkiga riksdagsmännen måndagen 14.1 på Vasa Andelsbanks huvudkontor i Vasa. Minister Anna-Maja Henriksson (spf) och riksdagsledamöterna Ulla-Maj Wideroos (sfp), Mats Nylund (sfp) och Peter Östman (kd) var närvarande. Vid mötet diskuterades bl a om hur trygga betjäning på eget modersmål med tanke på omorganiseringen av vård och omsorg samt kommunstrukturen i framtiden. Därtill diskuterades den nya äldreomsorgslagen. Miapetra Kumpula-Natri (sdp) och Lars-Erik Gästgivars (sfp) hade meddelat om förhinder. Ärendelistan för träffen finns som bilaga i slutet av verksamhetsberättelsen. 22.10 träffade regionstyrelsen tjänstemannaledningen för Vasa centralsjukhus. Ärenden som berördes var centralsjukhusets framtid, svenskans ställning inom sjukhuset, väntetiden för att komma under vård på sjukhuset efter remiss utfärdats, nya akutmottagningen under helger och nätter samt geriatrin. En längre redogörelse över diskussionen finns som bilaga i slutet av verksamhetsberättelsen. 12.12 hade regionstyrelsen möte på Wasaline och diskuterade eventuella samarbetsformer med rederiet. Rederiet representerades av marknadsföringschef Catarina Fant. Därtill informerades styrelsen av turistchef Maritta Holmberg och Erja Back från Umeå Turistbyrå, om Umeå som är kulturhuvudstad 2014 och fick tips på vad man kan göra som turist i Umeåregionen. OMBUDSMANNEN Under året besökte ombudsmannen samtliga föreningars styrelser i Österbotten. Föreningsbesöken genomfördes under tiden 2.4 12.9. Förbundets ombudsmän hade tillsammans uppgjort ett program för föreningsbesöken. Temat var föreningsutveckling och saker som behandlades var bland annat diskussion om föreningens samhällsnytta och om föreningens värden. Ombudsmannen hade också med sig en så kallad verktygsback innehållande exempel på verksamheter som man kan ha i en förening. Ombudsmannen gav också hjälp med föreningsutvecklingen. Utöver detta besökte ombudsmannen olika föreningar vid 16 tillfällen, bland annat på månadsmöten, jubileer eller årsmöten. Sida 8

BOKSLUT 2013 RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Bokslut Ändring från 2011 2012 2013föregående år Omsättning Verksamhetsintäkter 62 073,50 55 850,00 41 469,80-26 % Omsättning 62 073,50 55 850,00 41 469,80-26 % Fasta kostnader Förvaltningskostnader -5 849,09-6 383,91-4 400,19-31 % Summa förvaltningskostnader -5 849,09-6 383,91-4 400,19-31 % Summa Fasta kostnader -5 849,09-6 383,91-4 400,19-31 % Övriga fasta kostnader Kostnader för verksamheten -47 767,91-38 638,01-33 931,71-12 % Serviceavgifter -272,65-236,76-238,70 1 % Städning och rengöring -471,74-777,20-236,88-70 % Marknadsföring -1 281,25-752,45-578,00-23 % Kontor och administration -3 034,56-3 508,12-2 024,03-42 % Köpta tjänster -556,50-451,00-454,57 1 % Summa övriga fasta kostnader -53 384,61-44 363,54-37 463,89-16 % Driftsbidrag 2 839,80 5 102,55-394,28-108 % Avskrivningar 0,00 0,00 0,00 0 % Rörelsevinst 2 839,80 5 102,55-394,28-108 % Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiell int. och kostn. 48,77 51,57 88,77 72 % Summa finansiella int. och kostn. 48,77 51,57 88,77 72 % Allmänna bidrag 900,00 2 300,00 2 114,00-8 % Räkenskapsårets vinst/förlust 3 788,57 7 454,12 1 808,49-76 % BALANSRÄKNING A K T I V A 31.12.2012 31.12.2013 RÖRLIGA AKTIVA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 164,28 0,00 SUMMA KORTFRISTIGA FORDRINGAR 164,28 0,00 KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN 49 434,19 58 487,02 SUMMA KASSA OCH BANKTILLGODOHAVANDEN 49 434,19 58 487,02 SUMMA RÖRLIGA AKTIVA 49 598,47 58 487,02 A K T I V A TILLSAMMANS 49 598,47 58 487,02 P A S S I V A 31.12.2012 31.12.2013 EGET KAPITAL FRITT EGET KAPITAL BALANSEANDE VINST FRÅN TIDIGARE RÄKENSKAPSPERIODER -25 147,59-32 601,71 SUMMA RESULTAT FRÅN TIDIGARE RÄKENSKAPSPERIODER -25 147,59-32 601,71 RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT -7 454,12-1 808,49 SUMMA FRITT EGET KAPITAL -32 601,71-34 410,20 SUMMA EGET KAPITAL -32 601,71-34 410,20 FRÄMMANDE KAPITAL KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL LEVERANTÖRS SKULDER -10 326,76-766,82 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER -6 670,00-23 310,00 SUMMA LEVERANTÖRSKULDER -16 996,76-24 076,82 SUMMA KORTFRISTIGT FRÄMMANDE KAPITAL -16 996,76-24 076,82 SUMMA FRÄMMANDE KAPITAL -16 996,76-24 076,82 SUMMA P A S S I V A -49 598,47-58 487,02 Sida 9

BILAGOR Ett brev till min morfar Leif Skinnars vinnande bidrag i skrivtävlingen 2013 Kära morfar! Senast vi träffades var i mars 1968 på Dammbrunnsgården i Vasa, kort före din bortgång. Du flyttade dit efter att mormor dött och kom att bo där tre år. Det slog mig härom dagen att jag aldrig skrivit brev till dig. Under militärtiden och det första året i Åbo brevväxlade jag med mormor Olga, så det föll sig väl naturligt att inte skriva skilt till dig då. Jag hoppas i alla fall att du inte kände dig bortglömd. Men nu skall jag ta skadan igen. Det är nämligen många saker jag skulle vilja fråga dig om nu på äldre dagar, men som jag inte hade förstånd att diskutera med dig när tillfälle ännu fanns. Med mormor hade jag under årens lopp många och långa samtal, men med dig blev det aldrig av. Det jag nu vet om din barndom och uppväxt i Harrström har jag fått reda på senare. När jag frågade mormor en gång varför du inte verkade vara intresserad av att berätta om hur det var förr, svarade hon att du har varit med om så mycket tråkigt att du inte ville tala om sådana saker med barn. Nu har jag själv blivit så gammal att jag lämnat arbetslivet bakom mig. De frågor som jag i tonåren hade velat ställa dig har dykt upp igen och pockar på att få svar. Det känns allt viktigare för mig att få reda ut min egen bakgrund, min egen härkomst. Därför dristar jag mig att skriva till dig och hoppas att du förstår varför jag vill fråga dig om saker som hänt speciellt under de första 20-30 åren av ditt liv. Om vi börjar med ditt namn Johan Erik Greta-Stinasson Juth, så förstår jag av det att du inte hade någon känd fader. Är det så att du inte vet vem som var din far? Har din mor inte berättat något om det? Hur gammal var hon när du föddes? Hur förtjänade hon sitt uppehälle? Var hon kanske piga på någon bondgård eller bodde hon hos sina föräldrar? Har du något minne av att det funnits någon mormor eller morfar i din barndom? Jag vet att du inte hade några syskon, så jag antar att du växte upp ganska ensam. Var det så att du och din mor levde utanför bygemenskapen? Kände ni er utstötta? Hände det någon gång att du som faderlös blev retad och hånad för detta? När du kom upp i vuxen ålder lämnade du Harrström och gjorde som många andra österbottniska ungdomar: du for till Amerika. Enligt ett dokument jag fått av min kusin Barbara bosatt i USA, anlände du till New York 1904 med atlantångare. Något år senare gifte du dig med Edit Widberg från Hangö. Hur träffades ni? Var det kanske på atlantångaren? I varje fall bosatte ni er i Ansonia, Connecticut, där du troligen jobbade som snickare. Ni fick också två söner, John (f. 1915) och Elmer (f. 1918). Men kort efter Elmers födelse dog din hustru och du stod ensam med två små pojkar. Det måste ha varit en förlamande chock. Hur klarade du av att ordna med begrav-ningen och hur var den första tiden efter hennes död? Fick du hjälp av någon att klara vardagen? Det här skedde ju vid tiden för första världskriget, så det måste ha varit svåra tider i USA också. Tiden som änkling måste ha varit fylld med de mest skiftande utmaningar. En faster till din avlidna hustru hjälpte till med barnpassningen, men när du blev utan jobb, fattade du beslutet att på vinst och förlust söka dig till New York. Sent en kväll knackade du på hos änkan Olga Salvesen, som hade en liten speceriaffär vid en tvärgata till Fifth Avenue. Hon bedrev också logiverksamhet i liten skala. Olga var hemma från Kyrkslätt, men hade gift sig med en norrman hon hade träffat på norska sjömanskyrkan i Antwerpen. Sedan något år tillbaka var hon änka med tre barn att försörja, Ole (f. 1906), Annie Sida 10

(f. 1911) och Sam (f. 1913). Hennes man hade bragts om livet under oklara omständigheter i samband med arbetsplatskonflikt. Där stod du på tröskeln till hennes hem med Elmer på armen och John i handen och frågade om ni kunde få sova där över natten. Hur kom det sig att du sökte dig dit? Kände du till änkan Salvesen sedan tidigare eller hittade du dit av en slump? Det blev i alla fall så att du och John blev kvar där en längre tid, då du lyckades skaffa dig arbete. Elmer togs om hand av din hustrus faster, som i praktiken blev hans fostermor. På ett foto som jag har i min ägo kan man se dig och några av dina arbetskamrater framför en ovanlig träkonstruktion. Jag skulle tro att det är fråga om en stor gjutform till en rörförgrening, troligen ämnad för avloppsledningsnätet i New York. Det syns på bilden att det är ett skickligt arbete ni gjort. Det är nog inte vilka timmermän som helst som har fått förtroendet att bygga det imponerande träröret. Vilken lycka för oss efterkommande att få se detta foto. Hur kom det sig att det blev taget? Småningom tog första världskriget slut och Finland hade nyss blivit självständigt. Ni bodde tillsammans utan att vara gifta och hade fyra barn att försörja. Tanken på att återvända till Finland hade dykt upp för er och snart var beslutet fattat. Ni skulle flytta tillbaka till det gamla hemlandet, som inte längre lydde under Ryssland. Olga sålde sin affär så respengarna vållade inga problem. Men vart i Finland skulle ni resa? Olgas mor som bodde i Helsingfors hade brevledes meddelat er att ni inte skulle komma dit, för i huvudstaden rådde stor brist på allting. Andra alternativet var din forna hemtrakt Korsnäs, där din gamla mor bodde. Dit anlände ni hösten 1920 och flyttade in i ett gammalt torp vid Sjöhagan i Harrström. Yngsta sonen Elmer hade du lämnat kvar hos hans mors faster. Med tanke på alla osäkerhetsfaktorer som fanns kring återresan tyckte ni att det var bäst för honom att få stanna kvar i USA. Det skulle visa sig att du inte skulle se honom mera. Du träffade honom aldrig senare. Tänkte du mycket på honom när ni kommit till Finland? Hade du alls någon kontakt med Elmers fostermor under hans uppväxt? I varje fall var ju kontakten mellan honom och er i Finland helt bruten under många år. Egentligen var det ju först på Olgas initiativ som ni på 1950-talet lyckades få reda på var han bodde. Detta ledde sedan till att bröderna John och Elmer fick kontakt med varandra på nytt, visserligen endast brevledes men i alla fall. I Harrström började de äldre barnen i byns skola men eftersom de bara talade engelska blev det en tuff tid för dem. För er själva blev det också knapert eftersom det inte direkt var någon brist på timmermän och snickare i Korsnäs. Ni började planera för att resa tillbaka till USA och köpte också returbiljetter. Men så visade det sig att Olga blivit gravid. Resan till Amerika tedde sig plötsligt problematisk och inställdes till slut. I stället blev det ett enkelt bröllop för Olga och dig och kort därpå hade du fått jobb på Slipen vid Brändösund, som upprätthölls av Metvikens mekaniska verkstad. Sida 11

UTTALANDE FRÅN VÅRMÖTET Den av regeringen aviserade förändringen av social- och hälsovårdstjänsternas organisering bör genomföras så att den äldre befolkningens rättigheter beaktas. Reformen får inte innebära att pensionärernas tillgång till hälsovårdstjänster, och avstånden till dessa försämras. Omorganiseringens målsättning bör utgå från att både hälsovårds- och sociala tjänsters tillgänglighet förbättras och att konsekvensutredningar om tillgängligheten alltid görs före beslut fattas. Reformen får heller inte innebära försämrad svenskspråkig service utan genomföras så, att det undantag som regeringen gett möjlighet till med hänsyn till språket, fullföljs. SPF Österbottens vårmöte 27.3.2013, Korsnäs UTTALANDE FRÅN HÖSTMÖTET Svenska Pensionärsförbundet i Österbotten, samlat till höstmöte i Terjärv på svenska dagen 6.11, påminner om alla finländares rätt till vård och service på sitt eget modersmål. Under rådande omständigheter, med stora sparkrav inom statsförvaltning, samkommuner och kommuner, bör beslutsfattarna se till att omorganiseringar och inbesparningar beaktar språkliga rättigheter. Speciellt den äldre befolkningen bör alltid få betjäning och vård på sitt modersmål inom hälsooch äldrevård samt i kontakt med alla myndigheter, oberoende av boningsort. SPF Österbotten anser också att specialsjukvården alltid skall ordnas så nära patienten som möjligt och att områdets Centralsjukhus bör bibehålla sina nuvarande specialiteter. SPF Österbottens höstmöte 6.11.2013, Terjärv FRÅGOR SOM DISKUTERADES MED RIKSDAGSLEDAMÖTERNA 14.1.2013 Omorganiseringen av social- och hälsovården - Närhet till vårdtjänster - Tjänster på modersmålet - Specialistvård i regionen Kommunstrukturen i framtiden - Modersmålet (betjäning, kommunikation, deltagande) - Närhet till betjäning - Närdemokrati i någon form Äldreomsorgslagens uppföljning - Hemservice och hemsjukvård - Nedmontering av institutionsvården - Tillgång på personal (utbildningsplatser, lönenivå, arbetsmiljö) - Personalens behörighet och utbildning - Äldrerådens arbete - Närståendevårdarnas situation Övriga aktuella frågor - Ekonomiska situationen för ensamstående med egen bostad (oftast kvinnor) - Kommunikationer för glesbygden och städernas ytterområden - Tredje sektorns möjlighet att stöda de äldre (ekonomiskt) Sida 12

SPF ÖSTERBOTTENS STYRELSES TRÄFF MED TJÄNSTEMANNALEDNINGEN FÖR VASA SJUKVÅRDSDISTRIKT 22.10.2013 Frågor som diskuterades: 1. Centralsjukhusets framtid - Hur påverkar den av regeringen planerade social- och hälsovårdsreformen Vasa centralsjukhus? SPF önskar att närhetsprincipen bör gälla och Vasa centralsjukhus fortsätt verksamheten. - Vad sker med de olika specialiteterna som idag finns på sjukhuset inför de besparingskrav som ägarna det vill säga kommunerna kräver? SPF önskar att de specialiteter som i dag erbjuds på VCS fortsätter, speciellt onkologi, ortopedi och hjärtkirurgi. - Hur klarar sig sjukhuset i den konkurrenssituation som uppstår efter 1.1.2014 då patienterna tillsammans med sin läkare får välja vilket sjukhus man vill vårdas på? SPF tror att om VCS kan erbjuda vård på modersmålet, tillräckligt antal specialiteter och korta väntetider är framtiden garanterad 2. Svenskans ställning inom sjukhuset - Hur ser framtiden ut för att få personal till sjukhuset som kan betjäna på svenska (läkare, sjukskötare, närvårdare och övrig personal)? SPF kräver alltid vård på modersmålet. - Kan sjukhuset garantera att kallelser, laboratoriesvar, begärda remisser och övrig korrespondens fås på svenska i framtiden? SPF är kritisk till att VCS inte betjänar sina svenskspråkiga kunder med korrespondens på modersmålet alltid. 3. Väntetiden för att komma under vård på sjukhuset efter remiss utfärdats - Kan väntetiderna förkortas när det gäller de specialiteter som i dag har oskäligt långa väntetider? SPF önskar att väntetiden för vård inom onkologin och hjärtkirurgin skulle vara högst några dagar för övriga inom den tid som vårdgarantin förutsätter. - Hur kan vården i psykiatri i framtiden förbättras inom sjukvårdsdistriktet? SPF önskar att den öppna vården inom psykiatrin skulle utvecklas och akutvårdens möjligheter till snabba ingripanden åtgärdas. 4. Nya akutmottagningen under helger och nätter - Kommer kapasiteten att vara tillräcklig? SPF önskar att några av de nu verksamma akutmottagningarna under kvällar och helger bibehålls, tills inkörningsperioden är avklarad på VCS. - Betjäningen på svenska? SPF kräver också fullständig betjäning på patientens modersmål vid akutmottagningen. 5. Önskemål om geriatri - Hur utvecklar VCS geriatrin inom sjukvårdsdistriktet SPF önskar att ett större utvecklingsarbete inom geriatrin skulle sättas igång i samarbete exempelvis med Vasa Universitet, Novia och Umeå Universitet. Sida 13