Huvudtitel 25 JUSTITIEMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Förvaltningsområdets verksamhetsmiljö Den rättsliga regleringen ökar och den inriktas på nya livsområden som kräver särskild sakkunskap. Den allt mer internationella lagstiftningen och den ökade kulturella mångfalden är viktiga faktorer med tanke på utvecklandet av rättsskyddssystemet. I takt med befolkningens flyttningsrörelse överförs efterfrågan på juridiska tjänster allt tydligare till stora bostadscentra. Medborgarnas behov av information i frågor som gäller dem har ökat behovet av juridisk rådgivning. Förlikningsförfarandets betydelse har ökat. Det finns ett utvecklingsbehov i fråga om den omfattning i vilken förlikningsförfarande i brottmål tillämpas och finns att tillgå på det regionala planet. Man håller på att inleda ett förlikningsförfarande i tvistemål. De revideringar som har gjorts i fråga om rättegångskostnader och rättegångsförfaranden har ökat parternas rätttegångskostnadsrisk, vilket har försämrat tillgången till rättsskydd i synnerhet i tvistemål. Olika domstolar uppvisar stora skillnader i sina behandlingstider, vilket har lett till regional ojämlikhet i tillgången till rättsskydd. En tydlig lagstiftning, en god förvaltning och ett effektivt rättsskyddssystem garanterar att rättigheterna tillgodoses och utgör allt viktigare konkurrensfaktorer på den internationella marknaden. Några stora förändringar i brottsligheten i Finland har inte skett under de senaste åren. I förhållande till befolkningsmängden sker det alltjämt fler brott mot liv i Finland än i Norden och de övriga västeuropeiska länderna. Den statistikförda misshandelsbrottsligheten har ökat något på lång sikt. Ändringarna i alkohollagstiftningen har inverkat närmast på antalet våldsbrott och antalet brott i direkt anslutning till bruket av alkohol. Enligt förhandsuppgifter har dock ökningen avstannat den senaste tiden. Narkotikabrotten och egendomsbrotten håller på att minska. Hoten i anslutning till den snabba globaliseringsutvecklingen gäller internationell terrorism och informationssamhällets sårbarhet samt spridningen av organiserad brottslighet. Dessa förutsätter att det internationella samarbetet mellan de rättsliga myndigheterna utökas och att samarbetet mellan de inhemska myndigheterna effektiveras. Hushållens skuldsättningsgrad har stigit i jämn takt sedan slutet av förra årtiondet, vilket i förhållanden med långsam ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet ökar riskerna för överskuldsättning. Under de första åren av det pågående årtiondet har privatpersoners och företags skuldproblem dock hållit sig något så när stabila enligt de flesta mätare. Antalet betalningsstörningar som förorsakats av konsumentkrediter har dock ökat i någon mån. Till följd av att befolkningens livslängd har ökat och sätten att bilda familj blivit fler blir det aktuellt att bedöma behoven av att revidera bl.a. lagstiftningen om arv och makars förmögenhetsförhållanden. Förändringen i befolkningsstrukturen och det allt äldre byggnadsbeståndet gör att behovet av att förnya och reparera gamla byggnader ökar, vilket i sin tur förutsätter särskilt tydliga och fungerande bestämmelser om ombyggnad och underhåll i bostadsaktiebolag. Det allt mer komplexa samhället och framhävandet av den rättsliga regleringen samt det ständigt tilltagande samarbetet både inom EU och internationellt har inneburit att i synnerhet regleringen på lagnivå ökat, vilket har lett till problem med tanke på konsekvensen hos och kontrollen över regleringen och även med tanke på användningen av resurserna för beredningen. Samarbetet i rättsliga och inrikes frågor tillhör de sektorer som utvecklats snabbast inom EU. Ordförandeskapet i EU är en central utmaning som påverkas i synnerhet av det s.k. Haagprogrammet som gäller samarbete i rättsliga och inrikesfrågor och som godkändes i december. Under Finlands ordförandeskap är fullföljandet av programmet föremål för en halvtidsöversyn. Av statsrådet uppställda mål I samband med beredningen av budgeten ställer statsrådet följande mål för justitieministeriets förvaltningsområde: För att påskynda och trygga tillgången till rättslig service förbättras statsrådets lagberedning och utvärderingen av lagförslagens verkningar, utvecklas juridiska rådgivnings- och förlikningsförfaranden samt försnabbas förverkligandet av rättsskyddet och förbättras den regionala jämlikheten och kostnadernas skälighet. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 1
Utgående från regeringens program för den inre säkerheten och programmet för minskande av våld reduceras i synnerhet narkotika-, vålds- och återfallsbrottsligheten och den ekonomiska brottsligheten samt förbättras brottsoffrens ställning. I syfte att sänka återfallsbrottsligheten tas inom fångvårdsväsendet en plan för strafftiden i bruk för alla fångar, och eftervården för frigivna fångar förbättras. Antalet betalningsstörningar och de olägenheter de medför minskas genom de åtgärder som avses i skuldhanteringsprogrammet. Förverkligandet av ett europeiskt rättsområde och genomförandet av Haagprogrammet främjas aktivt. Genom de åtgärder som avses i politikprogrammet för medborgarinflytande förbättras medborgarnas möjligheter att delta och påverka, aktiveras deltagandet, stöds medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar samt utreds utvecklingsbehov och utvecklingsmöjligheter i fråga om förvaltningen av demokratifrågor. Justitieministeriets preliminäramål Utgående från de mål som ställts av statsrådet ställer justitieministeriet följande preliminära kompletterande resultatmål: Rättssäkerhet Medborgarnas möjligheter att snabbt få rättsskydd genom ett förfarande som bäst lämpar sig för ärendet och till skäliga kostnader samt på lika grunder i landets olika delar förbättras. Man sörjer för en snabb behandling av besvär som gäller plane-, byggnadstillstånds- och vägärenden. I syfte att utveckla rättsskyddet och förbättra tillgången till rättsskydd effektiveras den juridiska rådgivningen utgående från försöksprojekten samt ökas förfarandets flexibilitet, öppenhet och växelverkan vid både rättegångar och alternativa tvistlösningar. Härigenom försöker man också förkorta den totala tiden för processen och sänka kostnaderna för parterna. Möjligheterna till specialisering förbättras både inom domstolarna och mellan dessa. På bred bas utreds frågan om vilken betydelse ändringssökandet har som en rättsskydds- och rättssäkerhetsökande faktor. Domstolarnas kvalitetsarbete stöds. I syfte att öka den regionala jämlikheten är effektmålet att minska de nuvarande skillnaderna i behandlingstiderna vid hovrätterna och förvaltningsdomstolarna från ca sex månader till fem månader. Vid tingsrätterna är målet att behandlingstiden för brottmål inte vid någon tingsrätt överstiger genomsnittet för hela landet med mera än tre månader. Kriminalpolitik Det centrala målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten, i synnerhet återfallsbrottsligheten. Prioritetsområden är vålds-, narkotika- och ungdomsbrottslighet samt ekonomisk brottslighet. I syfte att nå målen betonas brottsbekämpning, snabbt verkställande av straffrättsligt ansvar, ett effektivt grepp och helhetsansvar hos åklagarna i behandlingskedjan för brottmål samt en förbättrad effekt vid verkställigheten av straff i syfte att minska återfallsbrottsligheten. Målet är också att förbättra brottsoffrens ställning. Målet är att minska återfallsbrottsligheten hos förstagångsfångar så, att andelen som återvänder till fängelset inom fem år efter frigivningen minskar från 35 % till högst 32 % före 2007. Betalningsstörningar och skuldhantering Genom de åtgärder som avses i regeringens skuldhanteringsprogram och genom en utveckling av utsöknings- och konkursbevakningsmyndigheternas verksamhet minskas skulproblemen, effektiveras och påskyndas utredandet av situationer av betalningsoförmåga, sänks indrivningskostnaderna samt effektiveras verksamheten mot ekonomisk brottslighet och grå ekonomi. På detta sätt kan man bidra till att säkerställa en sund ekonomi och kreditgivning, förhindra social och ekonomisk utslagning samt motarbeta den ekonomiska gråzonen och den ekonomiska brottsligheten. Effektmålet är att förbättra indrivningsresultatet med 4 %. Medborgarnas rättsförhållanden Med tanke på utvecklandet av lagstiftningen gällande arv är det viktigt att bibehålla en balans mellan perspektiven som betonar individualitet respektive familjeansvar. Med tanke på systemet med makars förmögenhetsförhållanden är den grundläggande frågan huruvida den gällande lagstiftningen jämte bestämmelserna om medling leder till orättvisa och Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 2
överraskande slutresultat och, i så fall, hur lagstiftningen bör revideras. EU-bestämmelserna om vilken stats lag som tillämpas på familjerättsliga frågor ökar rättssäkerheten när familjeförhållandena blir mera internationella. Utvecklande av Europa på det rättsliga planet Finlands mål är, i enlighet med de slutsatser som godkändes vid Europeiska rådet i Tammerfors, att främja tillkomsten av ett europeiskt rättsområde, inom vilket medborgarna kan utnyttja sina rättigheter på lika grunder. Justitieministeriet betonar i synnerhet principen om ömsesidigt erkännande, eftersom det är det effektivaste sättet att få till stånd ett rättsområde, samt ett effektivt verkställande av redan godkända instrument även i praktiken. Också utvecklandet av Eurojusts operativa verksamhet och EU:s relationer till Ryssland är tyngdpunktsområden under ordförandeskapet. Konsekvensen i fråga om författningsberedningen Målet är att lagstiftningen används konsekvent och i situationer där lagstiftningen förverkligar de uppställda målen på bästa möjliga sätt som helhet betraktat. En förbättring av lagstiftningens kvalitet främjar förverkligandet av medborgarnas rättigheter och en fungerande och tillförlitlig offentlig förvaltning, förhindrar onödiga kostnader och främjar företagens konkurrenskraft. Gemensamma verksamhetsprinciper, strukturer och förfaranden i fråga om planeringen av författningsberedningen, dess ledning och kvalitetskontroll etableras. I synnerhet utvecklas förfaranden och system för att bedöma alternativen för och verkningarna av regleringen. Inom ramen för verksamhetsprogrammet för en bättre reglering bedöms regelverkens utveckling den senaste tiden i synnerhet med tanke på tryggandet av den nationella och internationella konkurrenskraften och medborgarnas välfärd. I synnerhet under Finlands ordförandeskap fortsätter EU:s och medlemsländernas gemensamma åtgärder för att förbättra kvaliteten på regleringen. Servicecentralen för ekonomi- och personalförvaltning Inom justitieförvaltningen inrättas en servicecentral, till vilken största delen av stödtjänsterna inom förvaltningsområdets ekonomi- och personalförvaltning överförs. Målet för Justitieförvaltningens servicecentral är att förbättra produktiviteten och kvaliteten inom ekonomi- och personalförvaltningen och samtidigt göra det möjligt att styra resurserna till förvaltningsområdets kärnuppgifter. Samordningen av statens ekonomiförvaltning och personaladministration med informationssystemen görs centralt inom ramen för Kieku-programmet och de olika förvaltningsområdenas projekt i anslutning till servicecentralen för ekonomioch personalförvaltning. Samarbetet stöder en enhetligare serviceproduktion och en bättre kvalitet på tjänsterna. Servicecentralerna för ekonomi- och personalförvaltning bildar ett statligt nätverk av servicecentraler vars verksamhetsmetoder, verksamhetsfält, processer och informationssystem koordineras enligt enhetliga, gemensamma och kompatibla definitioner. Då det gäller stödfunktionerna för ekonomi- och personalförvaltningen är målet att produktiviteten ökar med i genomsnitt 40 % fram till 2009 och att både kundtillfredsställelsen och trivseln i arbetet samtidigt bibehålls på minst nuvarande nivå. För att få tillgång till skalfördelar förutsätts att den servicecentral som inrättas är tillräckligt stor, och för att denna ambition skall kunna uppfyllas är servicecentralerna beredda att betjäna också kunder utanför det egna förvaltningsområdet. Andra utvecklingsmål inom förvaltningsområdet De effektmål och mål för verksamheten som preciserar de ovan nämnda strategiska målen de närmaste åren har presenterats i de olika kapitlen under denna huvudtitel. Förvaltningsområdets allmänna utvecklingsmål som i synnerhet gäller personalen, en förbättring av produktiviteten och informationsförvaltningen har presenterats i kapitel 25.01 (Ministeriet och myndigheter i samband med det). Förvaltningsområdets anslag kapitelvis År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 01. Ministeriet och myndigheter i samband med det 86 079 85 465 91 212 5 747 7 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 3
År bokslut 1000 År ordinarie statsbudget 1000 År budgetprop. 1000 Ändring 1000 % 10. Domstolsväsendet 218 772 219 920 221 737 1 817 1 30. Juridiska tjänster och offentlig rättshjälp 53 299 55 200 56 251 1 051 2 40. Betalningsstörningar, utsökning och konkursbevakning 80 187 79 056 79 000-56 - 0 50. Verkställighet av straff 186 303 189 050 192 352 3 302 2 60. Åklagarväsendet 30 061 30 411 30 998 587 2 70. Valutgifter 15 846 3 210 21 150 17 940 559 Sammanlagt 670 547 662 312 692 700 30 388 5 Det totala antalet anställda 9 544 9 550 9 580 01. Ministeriet och myndigheter i samband med det F ö r k l a r i n g : I enlighet med sin verksamhetsprincip skapar justitieministeriet som en del av statsrådet rättspolitiska linjer, utvecklar författningspolitiken och styr sitt förvaltningsområde. Justitieministeriets mål är ett öppet, aktivt och tryggt samhälle, där människorna kan lita på att deras rättigheter tillgodoses. Justitieministeriets långsiktiga mål och utvecklingslinjer fram till år 2012 har fastställts i ministeriets strategidokument. I förklaringen till huvudtitelns motivering presenteras de centrala effektmålen enligt dessa riktlinjer samt de mål som genomför regeringsprogrammet och regeringens strategidokument. I detta kapitel presenteras de mål som gäller justitieministeriet och myndigheterna i samband med det och som inte har behandlats i huvudtitelns övriga kapitel. Justitieministeriets preliminära mål för : I statsrådet etableras gemensamma verksamhetsprinciper och arbetssätt för författningsberedningen, med vilka författningsberedningens planmässighet och kvalitet förbättras. Justitieministeriets samordnande roll vid utvecklandet av statsrådets författningsberedning stärks och laggranskningens omfattning och snabbhet förbättras. I synnerhet under Finlands ordförandeskap fortsätter EU:s och dess medlemsländers gemensamma åtgärder i syfte att förbättra kvaliteten på regleringen. Den omfattning i vilken granskningar av författningstexter görs vid justitieministeriet har sjunkit från en nivå på 85 % vid decennieskiftet. År skickades bara 64 % av de lagar som publicerades i författningssamlingen till granskningsbyrån för granskning. I anslutning till utvecklandet av kvaliteten på författningsberedningen är justitieministeriets mål de närmaste åren att granskningsverksamheten skall omfatta 80 % av lagarna och att granskningen skall göras på i genomsnitt 15 dagar. Finlands mål är, i enlighet med de slutsatser som godkändes vid Europeiska rådet i Tammerfors, att främja tillkomsten av ett europeiskt rättsområde, inom vilket medborgarna kan utnyttja sina rättigheter på lika grunder. I syfte att revidera den parlamentariska tillsynen över statsfinanserna överlämnas en proposition som syftar till att inrätta ett nytt granskningsutskott vid riksdagen och dra in statsrevisorerna. Dessutom överlämnas propositioner med förslag till ny beredskapslag samt en proposition med ett förslag till lagstiftning om ordnandet av rättigheterna till land, vatten, naturresurser och traditionella näringar i samernas hembygdsområde. Beredningen av projektet för inrättande av ett centrum för samisk kultur fortsätter. Utgående från den utredning som justitieministeriet startat och som blir färdig i slutet av utvecklas verksamhetsformerna och samarbetet mellan olika myndigheter och organisationer i anslutning till stödet till brottsoffer. Dessutom görs arbetsfördelningen tydligare. I syfte att effektivera brottsbekämpningen inleder man genomförandet av programmet för minskande av våld och sörjer man för samordningen av åtgärder inom olika förvaltningsområden. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 4
I syfte att effektivera ministeriets verksamhet och förbättra kvaliteten och produktiviteten gällande förvaltningsområdets stödtjänster överförs stödtjänsterna inom ekonomi- och personalförvaltningen samt de datatekniska stödtjänsterna till de servicecentraler som inrättas. Vid serviceproduktionen utnyttjas det statliga samarbetet på koncernnivå bl.a. när det gäller upphandling och gemensamma tjänster. Ministeriet kan på detta sätt tydligare än tidigare koncentrera sig på strategiska uppgifter, styrning av förvaltningsområdet och internationell verksamhet. I syfte att öka produktiviteten inom förvaltningsområdet genomförs de åtgärder som ingår i det produktivitetsprogram som preciseras och som sträcker sig till 2011. Genomförandet av den personalstrategi som godkänts för justitieministeriets förvaltningsområde 2007 fortsätter i form av ett omfattande utvecklingsprojekt i vilket det centrala perspektivet är utvecklande av ledningen, utvecklande av personalens kunnande samt personaldimensionering, trivsel i arbetet och processerna inom personalväsendet. Delprojekt inriktas och sammanförs utgående från erfarenheterna, och utvecklingsplanerna, dimensioneringsberäkningarna och förslagen till utvecklande av kunskapsbasen och förfarandena tas i bruk så snart som möjligt sedan de blivit klara. En utvärdering av projektet och en revidering av strategin inleds under. Prioritetsområdena inom informationsförvaltningen ingår i regeringens informationssamhällsprogram, dvs. elektroniska rättsprocesser, elektroniska tjänster för medborgarna och intressegrupper, utvecklande av rättssalsteknologin samt utvecklandet av utbytet av uppgifter mellan polis, åklagare och domstolar i syfte att förbättra smidigheten i brottmålens funktionskedja. Förutsättningarna för tjänster för elektronisk kommunikation förbättras. Verksamheten skall stämma överens med målen och åtgärderna för att revidera statens IT-funktioner. I anslutning till reorganiseringen av de datatekniska stödtjänsterna skapas och etableras effektiva styrförfaranden. Utvecklandet av den rättspolitiska forskningen fortsätter utgående från regeringens riktlinjer för utvecklande av det offentliga forskningssystemet. Ett mål är i synnerhet att förbättra kunskapsbasen för den rättspolitiska planeringen och beslutsfattandet bl.a. genom att stärka styrningen av forskningen och verksamhetsbetingelserna för Rättspolitiska forskningsinstitutet. 19. Mervärdesskatteutgifter inom justitieministeriets förvaltningsområde (förslagsanslag) Under momentet beviljas 39 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av den mervärdesskatt som ingår i andra än förvaltningsområdets särskilt mervärdesskattskyldiga ämbetsverks och inrättningars köp av varor och tjänster. F ö r k l a r i n g : Statens konsumtions- och investeringsutgifter har budgeterats utan mervärdesskatt. Andra än särskilt skattskyldiga statliga ämbetsverk och inrättningar beviljas anslag enligt skattefria priser. budget 39 000 000 budget 39 000 000 bokslut 37 983 975 Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) 21. Justitieministeriets omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 23 619 000 euro. Anslaget får även användas till betalning av medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella sammanslutningar. F ö r k l a r i n g : ordinarie budget budgetförslag Bruttoutgifter 28 907 30 445 23 649 Bruttoinkomster 468 30 30 Nettoutgifter 28 439 30 415 23 619 Poster som överförts Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 5
överförts från föregående år 1 879 överförts till följande år 2 738 Av anslaget är 531 000 euro avsett för finansiering av politikprogrammet för medborgarinflytande. Vid dimensioneringen av anslaget har som tillägg beaktats 208 000 euro på grund av övergången till det nya lönesystemet och 100 000 euro för utvecklandet av statsrådets lagberedning. Vid dimensioneringen av anslaget har dessutom såsom avdrag beaktats 2 406 000 euro i överföring av omkostnader för Justitieförvaltningens servicecentral till moment 25.01.22, 5 020 000 euro i överföring av omkostnader för Justitieförvaltningens datateknikcentral till moment 25.01.22 samt 100 000 euro i överföring av dataförvaltningsutgifterna för de separata ämbetsverk som finns i anslutning till ministeriet till moment 25.01.22. Inkomster som nettobudgeteras är inkomsterna från publikationsverksamheten samt från EU. Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget Högsta ledningen och de särskilda enheterna 9 013 000 Avdelningarna 10 823 000 Politikprogrammet för medborgarinflytande 531 000 Ministeriets informationsförvaltningsutgifter 740 000 Gemensamma informationsförvaltningsutgifter inom förvaltningsområdet 2 512 000 Sammanlagt 23 619 000 Uppgifter om personalen uppskattning uppskattning Årsverken 364 382 270 Andelen visstidsanställda av personalen 15 15 14,5 Genomsnittsålder 45,8 46,1 46,6 Arbetstillfredsställelseindex 3,2 3,2 3,2 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 7,8 7,8 7,5 budget 23 619 000 tilläggsb. 754 000 budget 30 415 000 bokslut 29 298 000 22. Vissa verks omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 17 493 000 euro. Anslaget får också användas till betalning av bidrag till Institutet för kriminalpolitik. F ö r k l a r i n g : Forskningen vid Institutet för kriminalpolitik stöder justitieministeriets lagberedning och producerar grundläggande data till grund för samhällets dialog, planering och beslutsfattande i fråga om rätts- och kriminalpolitiken. Inom uppföljningen av brottslighetssituationen utvecklar man ett uppföljningssystem för brott mot liv och brottslighetsindikatorer som tjänar brottsbekämpningen. Speciella prioriteringar inom brottslighetsforskningen är den nationella brottsofferundersökningen, återfallsbrottsligheten, verkningar på brottsligheten till följd av förändringar i alkoholsituationen, ungdomsbrottsligheten och ett påföljdssystem för unga förbrytare samt unga invandrares brottslighet och kontrollen av den. Vid beskrivningen av rättstillståndet bedöms de rättsliga institutionernas verksamhet och metoderna för att lösa rättsliga problem. Man fortsätter följa upp utvecklingen i fråga om tvistemålsprocesser och rättegångskostnader och man bedömer hur regleringen om familjeliv, juridiska tjänster, system för hantering av skulder och dataskydd fungerar. Institutets nationella och internationella forskningskontakter till universitet och forskningsinstitut i branschen utökas. Tillgången till och användbarheten hos forskningsrönen stärks genom ökad nätinformation. Man strävar till att även i fortsättningen täcka en femtedel av institutets totala finansiering med inkomster av den avgiftsbelagda forskningsverksamheten. Institutet för kriminalpolitik producerar internationell sakkunnigservice inom kriminalpolitikens område. Institutets verksamhet styrs centralt av FN:s kriminalpolitiska Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 6
program och av linjebeslut som årligen fattas i anslutning därtill. Dataombudsmannens byrå upprätthåller och främjar medborgarnas rätt till privatliv, vilken är en grundläggande rättighet, och främjar för sin del medborgarnas förtroende för samhällets tjänster. En viktig uppgift för byrån de närmaste åren är att delta i så stor utsträckning som möjligt i informationssamhällets nationella och internationella utvecklingsarbete samt att producera härtill anslutet styrningsmaterial, bedriva ett brett samarbete med intressegrupperna och delta i arbetet med att utveckla lagstiftningen och metoderna inom olika verksamhetsområden både på nationell och internationell nivå. Med hjälp av förebyggande verksamhet och information om avgörandepraxisen försöker man på lång sikt minska antalet begäran om åtgärder och handledning som registerförare och registrerade framställer skriftligen. På kort sikt beräknas dock antalet ärenden som anhängiggörs öka. Trots detta är målet att utöka antalet ärenden som behandlas genom en utveckling av de interna verksamhetsmetoderna och av personalens kunnande. Andelen ärenden som gäller rättskränkningar försöker man minska i förhållande till antalet begäran om handledning och rådgivning samtidigt som målet är att sänka den genomsnittliga kostnaden för de ärenden som behandlas. Man försöker utveckla informationstjänsten och informationen om ärenden samt avgörandenas kvalitet och möjligheterna att förstå dem. Målet är att behandlingstiden för ett ärende skall vara samma som tidigare eller ännu kortare. Målet är att den genomsnittliga behandlingstiden för ärenden som anhängiggjorts av medborgare skall vara sex månader och den genomsnittliga behandlingstiden för samtliga ärenden fyra månader. Målet är att den maximala behandlingtiden skall vara tio månader (liksom ). Den avgiftsbelagda utbildningsverksamheten uppgår alltjämt till ett belopp av 10 000 euro per år. Dataombudsmannens kostnader och årsverken enligt funktion Kostnader (1 000 ) förändring Årsverken förändring 2003 % 2003 årsv. Huvudfunktioner Dataombudsmannens avgöranden 282 290 3 5,2 5,4 0,2 Förebyggande verksamhet 188 280 49 3,0 4,0 1,0 Utvecklande av lagstiftningen och förvaltningen 40 44 11 0,6 0,7 0,1 Övervakning i efterskott (kontrollverksamhet och begäran om utredning) 18 20 12 0,3 0,3 0,0 Förhandstillsyn 21 25 19 0,5 0,5 0,0 Dataombudsmannens utlåtanden 19 27 42 0,3 0,4 0,1 Utlåtanden i ärenden som gäller undersökningstillstånd 11 7-36 0,3 0,1-0,1 Informationstjänsten (inkl. telefonrådg.) 62 63 1 1,1 1,2 0,1 Konsultering (andra än registerförarare) 11 11 1 0,2 0,2 0,0 Internationell verksamhet 122 76-38 1,1 0,9-0,2 Allmän uppföljning av dataskyddet 41 26-38 0,8 0,4-0,3 Stödfunktioner 243 248 2 4,2 4,3 0,1 Frånvaroperiod med lön 157 150-4 3,4 2,9-0,4 Sammanlagt 1 214 1 266 4 20,9 21,3 0,4 Målet för Centralen för undersökning av olyckor är att effektivt och tillförlitligt utreda orsakerna till olyckor och på basis av dessa ge rekommendationer i syfte att förbättra den allmänna säkerheten och förhindra nya olyckor samt att följa iakttagandet av säkerhetsrekommendationerna. Av rekommendationerna inom spårtrafiken och luftfarten iakttas ca 60 %. Målet är att förbättra iakttagandet av givna säkerhetsrekommendationer genom att utveckla uppföljningens aktualitet samt genom att förbättra rekommendationernas kvalitet och informationen om dem. EUsamarbetet kommer ytterligare att intensifieras och det ställer nya krav på olycksundersökningen bl.a. i takt med att de gemensamma europeiska säkerhetsmyndigheter Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 7
som inrättats inom EU utvidgar och utvecklar sin verksamhet. Särskild uppmärksamhet fästs vid utvecklandet av konkurrensmöjligheterna och uppföljningen av kostnaderna och ett arbetstids- och funktionsberäkningssystem tas i bruk. Utgående från verksamhetshandboken och forskarnas anvisningar utvecklas forskningsmetoderna och utbildas forskare. Undersökningar av storolyckor (A-undersökningar) och undersökningar av tillbud till storolyckor eller allvarliga olyckor (B-undersökningar) skall färdigställas i genomsnitt inom ett år och undersökningar av mindre olyckor (C-undersökningar) i genomsnitt inom ett halvt år. Dessutom har man som mål att man i 80 % av de givna säkerhetsrekommendationerna skall känna till situationen när det gäller genomförandet och att det i fråga om en tredjedel av undersökningarna skall arrangeras ett informationsmöte för parterna medan undersökningarna pågår. Rättsregistercentralens kostnader och årsverken Det allmänna målet förrättsregistercentralenär att indrivnings- och registreringsuppgifterna och lämnandet av uppgifter sköts snabbt och med beaktande av rättssäkerhetssynpunkter. Den arbetsmängd som hänför sig till rättsregistercentralens grundläggande uppgifter har ökat markant på grund av ökningen i andelen straffregisterutdrag i och med att lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn trädde i kraft 2003. Dessutom har lagen om verkställighet av böter, som trädde i kraft den 1 oktober 2002, lett till att antalet ansökningar om betalningstid ökat avsevärt. År läggs särskilt fokus på slutförandet av det kontrollerade byte av underlaget för privaträttsliga register som påbörjades samt på en effektivering av resultatet av indrivningen med hjälp av det nya verkställighetssystemet. Kostnader (1 000 ) förändring Årsverken förändring 2003 % 2003 årsv. Huvudfunktioner Verkställighet 1 279 1 581 24 33,8 30,2-3,6 Registerverksamhet 376 609 62 9,4 10,2 0,7 Stödfunktioner 1 108 1 164 5 7,3 8,7 1,3 Frånvaroperiod med lön 313 484 55 9,3 8,7-0,7 Sammanlagt 3 075 3 838 25 59,9 57,7-2,3 Som en del av justitieministeriet ombildas Justitieförvaltningens datateknikcentral i Tavastehus till ett ämbetsverk som lyder under ministeriet den 1 januari. Till Justitieförvaltningens datateknikcentral överförs ministeriets personal (85) och uppgifter vid datateknikcentralen i Tavastehus. Justitieförvaltningens datateknikcentral producerar olika datatekniktjänster för förvaltningsområdets ämbetsverk, t.ex. utvecklings-, expert-, produktions-, anskaffnings- och stödtjänster som stöder ämbetsverkens verksamhetsprocesser och utvecklandet av dem. Datateknikcentralen producerar själv de tjänster som behövs eller anlitar andra serviceproducenter. Dessutom har justitieförvaltningens datateknikcentral en regional stödorganisation. Styrningen av datateknikcentralen grundar sig på resultatstyrning och serviceavtal. Centrala utvecklingsområden är rapporteringssystemen i anslutning till tillgången till information, informationstjänstsystemen (t.ex. Finlex) och utvecklingsuppgifter i anslutning till elektronisk kommunikation samt uppbyggnaden av en rättssalsteknologi inklusive video- och ljudupptagningssystem och utvecklande av informationsutbytet mellan förvaltningsområdena. Före utgången av genomförs inom förvaltningsområdet betydande reformer i anslutning till den grundläggande teknologin, t.ex. av operativsystemen och telefonteknologin. För att mäta kvaliteten på och användbarheten hos ITtjänsterna genomförs årligen servicenivåundersökningar och användbarhetsundersökningar. Man försöker bibehålla informationssystemens användbarhet på nuvarande goda nivå och förbättra kundtillfredsställelsen i synnerhet genom en förbättring av användarstödets tjänster. Tjänsternas produktivitet och lönsamhet följs genom jämförelser av kostnaderna per användare med andra förvaltningsområden. Justitieförvaltningens servicecentral inrättas under justitieministeriet den 1 januari. Till centralen koncentreras största delen av de stödtjänster inom förvaltningsområdets ekonomi- och personalförvaltning som för Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 8
närvarande sköts vid ministeriet, i förvaltningsområdets betalningscentraler och vid ämbetsverken. Största delen av domstolarnas stödtjänster överförs dock först 2007 till servicecentralen. Servicecentralen har ca 90 anställda och ca 140 anställda 2007. Servicecentralens styrning grundar sig på resultatstyrning och serviceavtal. Centralens huvudsakliga verksamhet sker i Tavastehus och permanenta filialer finns i Åbo och Kuopio. Dessutom fortsätter filialerna i Kouvola, Uleåborg och Vasa under en övergångsperiod till utgången av 2010. Utgifter för och inkomster av verksamheten (1 000 euro) Ett centralt mål för Justitieförvaltningens servicecentral är att förbättra ekonomi- och personalförvaltningens produktivitet, lönsamhet och kvalitet inom förvaltningsområdet samt att frigöra resurser i förvaltningsområdets ämbetsverk för deras grundläggande uppgifter. Målet är att kostnaderna för stödtjänsterna inom ekonomi- och personalförvaltningen tack vare servicecentralen skall sjunka med drygt en tredjedel sedan verksamheten blivit etablerad. Detta förutsätter att personalens kunnande utvecklas, att arbetsprocesserna blir elektroniska och mera strömlinjeformade samt att personalomsättningen t.ex. vid pensioneringar utnyttjas effektivt. Personalresurser som frigörs styrs till förvaltningsområdets kärnuppgifter. Inrättandet av servicecentralen är en del av statsförvaltningens produktivitetsprojekt. ordinarie budget budgetförslag Bruttoutgifter 8 146 7 050 18 003 Bruttoinkomster 721 600 510 Nettoutgifter 7 425 6 450 17 493 Poster som överförts överförts från föregående år 874 överförts till följande år 663 Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 93 000 euro på grund av övergången till ett nytt lönesystem samt 5 625 000 euro i överföring av omkostnader för Justitieförvaltningens servicecentral från momenten 25.01.21, 25.10.23, 25.30.21, 25.40.21, 25.50.21 ja 25.60.21, 5 020 000 euro i överföring av utgifter för Justitieförvaltningens datateknikcentral från moment 25.01.21 samt 100 000 euro i överföring av ämbetsverkens informationsförvaltningsutgifter från moment 25.01.21 Den beräknade fördelningen av användningen av anslaget och årsverkena och 100 000 euro i överföring av Rättsregistercentralens informationsförvaltningsutgifter från moment 25.10.23 och 100 000 euro från moment 25.40.21. Vid nettobudgeteringen beaktas inkomsterna från den avgiftsbelagda verksamheten vid Rättspolitiska forskningsinstitutet, Rättsregistercentralen, dataombudsmannens byrå och Institutet för kriminalpolitik samt inkomsterna från EU. årsv. förändring / årsv. Justitieförvaltningens servicecentral 4 625 000 91 91 Justitieförvaltningens datateknikcentral 5 020 000 84 84 Rättsregistercentralen 2 950 000 52-1 Dataombudsmannens byrå 1 355 000 21 - Rättspolitiska forskningsinstitutet 1 095 000 23 - Centralen för undersökning av olyckor 870 000 10,3 - Institutet för kriminalpolitik 462 000 6,7 - Datasekretessnämnden 16 000 Underhåll och utveckling av systemen för ekonomi- och personalförvaltning inom förvaltningsområdet 1 000 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 9
Gemensamma informationsförvaltningsutgifter 100 000 Sammanlagt 17 493 000 288 174 Uppgifter om personalen uppskattning uppskattning Årsverken 123 114 288 Andelen visstidsanställda av personalen 22 22 22 Genomsnittsålder 45 45,3 45,5 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 7,8 7,8 7,6 budget 17 493 000 tilläggsb. 138 000 budget 6 450 000 bokslut 7 214 000 29. Särskilda utgifter (förslagsanslag) Under momentet beviljas 1 000 000 euro. Anslaget får användas till betalning av arvoden och övriga konsumtionsutgifter som föranleds av undersökningskommissioner som tillsatts för utredning av olyckor enligt lagen om undersökning av olyckor (373/1985) samt i den omfattning som statsrådet bestämmer till betalning av arvoden och övriga konsumtionsutgifter som föranleds av undersökningar som utförs som internationellt samarbete. Anslaget får dessutom användas till realisering av skadeståndsansvar som eventuellt föranleds av en förbindelse som getts vid en utländsk domstol eller någon annan myndighet i anslutning till ett kostnadsansvar som konkursombudsmannen tagit i fråga om ett konkursbo med ringa tillgångar. budget 1 000 000 budget 500 000 bokslut 1 250 585 51. Vissa ersättningar och understöd som betalas av staten (förslagsanslag) Under momentet beviljas 10 100 000 euro. Anslaget får användas till betalning av sådana ersättningar för brottsskador som skall betalas enligt lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel (935/1973) samt av ersättningar som skall betalas till oskyldigt häktade och dömda enligt lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd (422/1974), till betalning av ersättningar för brottsskador och ringa ombudsarvoden i anslutning till ersättningarna till oskyldigt häktade samt till betalning av understöd till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet och som tar hand om brottsoffer, till understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi och till understöd till Opinionsnämnden för massmedier och sammanslutningar som publicerar författningsmaterial. Anslaget får vidare användas för understöd till sådana förbund på landskapsnivå som inom sitt område sörjer för förvärvandet av juridisk expertis för fiskerihushållningskollektiv i vissa frågor som anknyter till omfattande vattenfrågor samt till understöd för verksamhet som stöder utvecklandet av rättsordningen och spridandet av kunskap om den. Anslaget får dessutom av vägande skäl användas till understöd för ersättningar för rättegångar med anledning av miljöskador, samt till nödvändiga kostnader för intressebevakningen i förvaltningsärenden som gäller miljövården. Understöd kan betalas om saken kan anses vara av stor vikt med tanke på det allmänna miljövårdsintresset eller ha en betydande inverkan på många personers omständigheter och de kostnader som åsamkas en part eller kärande inte kan anses vara rimliga med beaktande av hans eller hennes betalningsförmåga. Av anslaget får högst 1 850 000 euro användas till betalning av andra ersättningar än ersättningar för brottsskador som skall betalas enligt lagen om ersättning för brottsskador av statsmedel samt ersättningar som skall betalas till oskyldigt häktade och dömda enligt lagen om ersättning av statens medel som till följd av frihetsberövande skall betalas till oskyldigt häktad eller dömd. Dispositionsplan Ersättningar för brottsskador samt ersättningar som skall betalas till oskyldigt häktade och dömda 8 250 000 Understöd till sammanslutningar som arbetar för att förebygga kriminalitet och som tar hand om brottsoffer (högst) 290 000 Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 10
Understöd för upprätthållande av samernas kulturella autonomi (högst) 1 300 000 Övriga understöd (högst) 260 000 Sammanlagt 10 100 000 F ö r k l a r i n g : Vid dimensioneringen av anslaget har såsom tillägg beaktats 1 000 000 euro på grund av ökningen av antalet ersättningar för brottsskador och av antalet ersättningar som skall betalas till oskyldigt häktade och dömda. budget 10 100 000 budget 9 100 000 bokslut 10 332 683 10. Domstolsväsendet F ö r k l a r i n g : Domstolsväsendet är en av förutsättningarna för att en demokratisk rättsstat skall fungera. Domstolarna erbjuder rättsskydd, utvecklar rätten i samhället samt övervakar och främjar att de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Tillgången till rättsskydd och domstolssystemets funktionsduglighet är av väsentlig betydelse när det gäller uppbyggnaden av den finska välfärden och konkurrenskraften. I syfte att trygga medborgarnas jämlikhet och rättsskydd fäster man särskild uppmärksamhet på förutsättningarna för verkställandet av lagstiftningen och utövandet av domsrätt. I enlighet med sin i grundlagen reglerade ställning främjar de högsta domstolarna domstolsväsendets verksamhet och utvecklandet av rättsskyddet. De regionala skillnaderna i behandlingstiderna mellan domstolarna jämnas ut genom att personalresurserna riktas så, att de motsvarar efterfrågan på tjänsterna. Fastställandet och utvärderingen av de kvalitativa målen för domstolarnas rättskipning utvecklas. För de allmänna domstolarnas del genomförs detta som ett samarbete mellan högsta domstolen och hovrätterna. I hovrätternas domkretsar fortsätter hovrätternas och tingsrätternas gemensamma kvalitetsprojekt. Vid förvaltningsdomstolarna pågår ett kvalitetsprojekt i form av ett samarbete mellan högsta förvaltningsdomstolen, förvaltningsdomstolarna, marknadsdomstolen och försäkringsdomstolen. I syfte att effektivera hovrätternas verksamhet utvecklas sållningsförfarandet utgående från den lagstiftning som revideras. Utvecklandet av arbetsmetoderna och av hovrätternas personalstruktur fortsätter. I syfte att förbättra tillgången till rättsskydd bereds propositioner angående gruppbesvär i konsumentklagonämnden och ett eventuellt införande av grupptalan. I tingsrätterna införs skriftlig behandling i vissa grupper av brottmål och förlikning i tvistemål. Personalresurserna omfördelas i takt med att tingsrättsnätverket utvecklas. Målet att 2 3 tingsrätter årligen skall sammanslås. Förvaltningsdomstolarna har ett vittgående verksamhetsområde eftersom ändring i beslut som fattas inom alla förvaltningsområden och på olika nivåer i förvaltningen söks hos dem. Förvaltningsdomstolarnas avgöranden är viktiga för parterna och de har också ofta omfattande samhälleliga och nationalekonomiska verkningar. Avgöranden av besvär som gäller t.ex. planeringen av markanvändningen och byggandet eller skapandet av trafikförbindelser och informationssystem har konsekvenser för sysselsättningen. Avgöranden som gäller beskattning samt ekonomisk konkurrens och offentlig upphandling inverkar direkt på den ekonomiska verksamheten. Förändringarna i befolkningsstrukturen förutsätter kontinuerliga reformer av lagstiftningen, vilket i sin tur leder till att förvaltningsdomstolarna måste avgöra nya typer av rättsliga frågor bl.a. inom social- och hälsovården. Förvaltningsdomstolarnas sammansättning vid behandling görs flexiblare och personalstrukturen utvecklas. Vid förvaltningsdomstolarna fästs särskild vikt vid behandlingstiderna i fråga om besvär som är betydelsefulla med tanke på samhället eller utvecklandet av regionerna. En allt äldre personal vid domstolarna, pensioneringar och högre sjukfrekvens samtidigt som personalresurserna minskas förutsätter en bättre personalplanering, utvecklande av arbetsgemenskapen och satsningar på personalens välbefinnande. Uppgifter om personalen uppskattning uppskattning Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 11
Allmänna domstolar Personal, årsv. 2 846 2 818 2 790 Genomsnittsålder 46 46,5 47 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 7,6 8 8 Förvaltningsdomstolarna Personal, årsv. 641 657 668 Genomsnittsålder 47,6 48 48,5 Sjukfrånvaro, arbetsdagar/årsv. 10,1 10 9 Man tar i bruk ett nytt system för utbildning av domare, utvecklar systemet för övervakning av domare och utvidgar gradvis programmet för yrkesmässig utbildning rättsväsendets kanslipersonal. 21. Högsta domstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 7 000 000 euro. En justitierådstjänst och en justitiesekreterartjänst (T11) kan dras in fr.o.m. den 1 januari. F ö r k l a r i n g : Högsta domstolens viktigaste uppgift är att genom förhandsbeslut styra rättspraxis. Högsta domstolen övervakar de lägre domstolarnas rättskipning. Antalet ärenden som inkommer till Högsta domstolen beräknas stiga något. Sammanlagt 3 157 ärenden inkom Tabell med nyckeltal, medan uppskattningen för och är 3 300 ärenden. År beviljades 200 besvärstillstånd, av vilka 47 % var tvistemål och 49 % brottmål. Den rättsliga fråga som låg till grund för beviljandet av besvärstillstånd gällde i nästan en tredjedel av fallen rättegångsförfarandet, rättegångskostnaderna eller rättshjälpen. Antalet besvärstillstånd som beviljas och antalet avgöranden som skall publiceras beräknas öka i någon mån och. uppskattning mål Ärenden som avgjorts, st 2 916 3 150 3 150 beviljade besvärstillstånd 200 210 210 publicerade avgöranden 137 160 160 Genomsnittlig behandlingstid (mån.) ärenden som gäller besvärstillstånd 4,4 4 4 avgöranden i sak 15,5 14,5 14,5 Funktionell effektivitet resurshushållning ( /avgjort ärende) 2 397 2 338 2 349 produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.) 34 36 36 Förutom målet i fråga om den genomsnittliga behandlingstiden är målet att 80 % av de ärenden i vilka besvärstillstånd inte beviljas skall behandlas inom sex månader. När det gäller avgöranden i sak är målet att 40 % av ärendena avgörs inom tolv månader. I avgifter som enligt lag 701/1993 uppbärs för högsta domstolens beslut beräknas 100 000 euro inflyta under moment 12.25.01. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 187 000 euro som överföring till moment 25.10.23. budget 7 000 000 tilläggsb. 122 000 budget 7 100 000 bokslut 7 298 000 22. Högsta förvaltningsdomstolens omkostnader (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas 8 500 000 euro. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 12
F ö r k l a r i n g : Som högsta rättsinstans i förvaltningsmål måste högsta förvaltningsdomstolen avgöra sådana tolkningsfrågor gällande lagstiftningen i vilka det är fråga om grundförutsättningarna för rättsstatens och välfärdssamhällets funktion. Högsta förvaltningsdomstolens tolkningsavgöranden har också en central ställning vid tillämpningen av Europeiska unionens rättsakter på nationell nivå. Största delen av de ärenden som kommer till högsta förvaltningsdomstolen för behandling utgörs av besvär över beslut som fattats av regionala förvaltningsdomstolar samt av statsrådet och ministerierna. De största grupperna av ärenden är beskattning, socialförvaltning och hälso- och sjukvård, byggande och planläggning, miljöfrågor, kommunalförvaltning, konkurrensärenden och offentlig upphandling, tjänstemannaärenden samt utlänningsfrågor. Till högsta förvaltningsdomstolens uppgifter hör enligt grundlagen också att övervaka rättsskipningen inom verksamhetsområdet. Högsta förvaltningsdomstolen utarbetar årligen en gemensam verksamhetsberättelse för förvaltningsdomstolarna. Tabell med nyckeltal De ärenden som inkommer till högsta förvaltningsdomstolen kan antas ha ett ännu mera vidsträckt materialomfång och vara juridiskt mera krävande. Ett allmänt utvecklingsdrag är också att rättsordningen blir allt mer internationell. Eftersom EG-rätten tillämpas på nationell nivå i huvudsak inom den offentliga förvaltningen är det förvaltningsdomstolarna som för det mesta måste avgöra tolkningsfrågorna inom europarätten. År inkom 3 719 ärenden till högsta förvaltningsdomstolen och där avgjordes 3 848 ärenden. Av de ärenden som avgjordes gällde 84 % beslut som fattats av de regionala förvaltningsdomstolarna. Den genomsnittliga behandlingstiden var 11,9 månader. Med tanke på de samhälleliga verkningar som högsta förvaltningsdomstolens avgöranden har är det viktigt att besluten ges så snabbt som möjligt. Målet är att ca 3 900 ärenden skall avgöras. Antalet inkommande ärenden beräknas vara 3 800. Målet är en genomsnittlig behandlingstid på tio månader, dock så att 25 % av ärendena avgörs inom mindre än sex månader och 35 % inom 6 9 månader. uppskattning mål Ärenden som avgjorts, st 3 848 3 900 3 900 Genomsnittlig behandlingstid (mån.) 11,9 10 10 Funktionell effektivitet resurshushållning ( /avgjort ärende) 2 145 2 239 2 264 produktivitet (avgjorda ärenden/årsv.) 39 39 39 I avgifter som enligt lag uppbärs för högsta förvaltningsdomstolens prestationer beräknas 300 000 euro inflyta under moment 12.25.01. Vid dimensioneringen av anslaget har såsom avdrag beaktats 205 000 euro som överföring till moment 25.10.23. budget 8 500 000 tilläggsb. 141 000 budget 8 600 000 bokslut 8 412 000 23. Omkostnader för övriga domstolar (reservationsanslag 2 år) Under momentet beviljas ett nettoanslag om 199 837 000 euro. I anslutning till tingsrätternas domkretsarrangemang (Loimaa, Nilsiä, Haapajärvi) kan två tingsdomartjänster (1 T11 och 1 T13) inrättas fr.o.m. den 1 januari och en tingsdomartjänst (T11) fr.o.m. den 1 juli, under förutsättning att två tjänster som lagman (T15) dras in fr.o.m. den 1 januari och en tjänst som lagman fr.o.m. den 1 juli. Vid hovrätterna kan tre tjänster som hovrättsråd (T12) inrättas fr.o.m. den 1 mars, under förutsättning att man i stället minskar antalet visstidsanställda hovrättsråd och fiskaler. Vid förvaltningsdomstolarna kan fyra tjänster som förvaltningsrättsdomare (2 T13 och 2 T11) inrättas fr.o.m. den 1 mars, under förutsättning att man i stället minskar antalet visstidsanställda förvaltningsrättsdomare och förvaltningsrättssekreterare. Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 13
Vid försäkringsdomstolen kan fyra tjänster som försäkringsrättsdomare (2 T13 och 2 T11) inrättas den 1 mars, under förutsättning att fyra tjänster som visstidsanställda försäkringsrättsdomare samtidigt dras in. I nettobudgeteringen beaktas såsom inkomster de andelar av inkomster av lantmäteriverkets fastighetsdatasystem som på basis av förordning tilldelats justitieministeriet samt inkomster från EU. F ö r k l a r i n g : Antalet ärenden som inkommer tillhovrätternaberäknas kvarstå på den nuvarande nivån på ca 12 500 ärenden. Av dessa är 25 % tvistemål och 67 % brottmål. Antalet avgjorda ärenden beräknas öka på grund av justeringen av lagstiftningen om det s.k. sållningsförfarandet och utvecklingen av arbetsmetoderna, och behandlingstiderna beräknas bli kortare. I fråga om behandlingstiderna förekommer betydande skillnader mellan hovrätterna: medan ärendena år avgjordes på 5,3 månader i Rovaniemi hovrätt dröjde de 11,4 månader i Helsingfors hovrätt. Målet är att denna skillnad i behandlingstiden på ca sex månader skall minska till ca fem månader bl.a. tack vare ändringarna av distriktsgränserna och omfördelningen av personalresurserna. Förutom målet att ha en genomsnittlig behandlingstid på 8 månader är målet att 50 % (50 % år ) av ärendena skall avgöras inom mindre än sex månader och 30 % (25 % år ) inom 6 12 månader. Antalet ärenden vid förvaltningsdomstolarna beräknas öka från nivån år, då ca 21 000 ärenden inkom. Man måste bereda sig på en ökning i synnerhet i fråga om skatteoch miljöärenden och sociala ärenden. Till de största ärendegrupperna hörde sociala ärenden (30 %), skatteärenden (19 %), byggnads- och miljöärenden (12 %) samt utlänningsärenden (10 %). Den genomsnittliga behandlingstiden var 8,8 månader, med en variation från 6,1 månader vid Rovaniemi förvaltningsdomstol till 12,3 månader vid Kouvola förvaltningsdomstol. Målet är att den nuvarande skillnaden i behandlingstiden på ca sex månader skall minska till fem månader. Förutom målet att ha en genomsnittlig behandlingstid på nio månader är målet att 40 % (40 % år ) av ärendena skall avgöras inom mindre än sex månader och 35 % (34 % år ) inom 6 12 månader. Till tingsrätterna inkom sammanlagt 761 000 ärenden och antalet beräknas kvarstå på samma nivå. Något fler straffrättsliga ärenden än föregående år inkom och ökningen i antalet egentliga brottmål var ca 5 000. I synnerhet i ärendegruppen trafikfylleri kunde en ökning skönjas. Sammanlagt ca 93 000 straffrättsliga ärenden avgjordes, varav 67 000 var egentliga brottmål och de övriga tvångsmedelsärenden och ärenden som gäller förvandling av böter och andra straffrättsliga ärenden. Antalet tvistemål hölls på samma nivå som föregående år och uppgick till 160 000 ärenden. Om man ser till antalet, men inte om man ser till arbetsmängden, utgjorde fastighetsärenden (62 %) den största gruppen av de avgjorda ärendena. Deras antal uppgick till ca 466 000. Av de egentliga brottmål som avgjordes gällde ca 36 % rattfylleri eller grovt rattfylleri och 15 % misshandel. Antalet brottmål beräknas minska något i sin helhet från nivån, i synnerhet i de ovan uppräknade ärendegrupperna. År avgjordes ca 44 000 brottmål i nämndemannasammansättning. Den proposition som gäller en förenkling av straffprocessen i enkla brottmål (RP 271/ rd) behandlas i riksdagen. Om förslaget går igenom minskar antalet ärenden som avgörs vid sammanträden. Den genomsnittliga behandlingstiden i brottmål var 3,2 månader och 4,4 6,7 månader vid de stora tingsrätterna i huvudstadsregionen. År är målet att den genomsnittliga behandlingstiden inte skall vara över tre månader längre än genomsnittet för hela landet vid någon tingsrätt. Dessutom är målet att behandlingstiden i 50 % av brottmålen skall vara högst två månader. Behandlingstiden får överskrida nio månader i högst 10 % av brottmålen. Behandlingstiden för tvistemål som anhängiggjorts genom summarisk stämningsansökan var två månader. Den genomsnittliga behandlingstiden för de ca 5 400 tvistemål som avgjordes vid sammanträde (3,6 % av tvistemålen) var 8,7 månader. År är målet att 35 % av de ärenden som avgörs vid huvudförhandling skall avgöras inom mindre än sex månader och 40 % inom 6 12 månader. Antalet ärenden som inkom till marknadsdomstolen ökade med över 40 % år. Ökningen beräknas fortsätta också och då besvär anförs hos marknadsdomstolen över de beslut som Energimarknadsverket fattat med stöd av el- och naturgasmarknadslagen. År gällde över 90 % av de avgjorda ärendena offentlig upphandling. Behandlingstiden var i genomsnitt 5 månader. Ärenden som gäller offentlig upphandling behandlades på 4,5 månader medan behandlingstiden för konkurrensbegränsningsärenden var 15 månader. År är målet att minska skillnaderna i behandlingstiderna mellan ärendegrupperna. Antalet ärenden som inkommer till försäkringsdomstolen har ökat nästan varje år. År inkom ca 11 400 ärenden, vilket är 6 % mera än året innan. De största ärendekategorierna var arbetslöshetsskydd, studiestöd, olycksfall samt frågor som berör arbets- och folkpensioner. Anhopningen fortsatte eftersom antalet ärenden som inkommit överskred antalet avgjorda ärenden med drygt tusen, och den genomsnittliga behandlingstiden förläng- Denna utskrift är ingen officiell handling, utan det är original handlingarna som är av juridisk betydelse. Sida 14