Bredband Katrineholm
Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket om en bra livsmiljö Förutsättning är bl.a. god offentlig service, växande näringsliv, närhet till omvärlden, personlig livsmiljö, stimulerande fritid För att Katrineholm ska upplevas som en attraktiv framtidskommun där människor vill bo, leva och verka utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en av de allra viktigaste förutsättningarna
Regionförbundet Sörmland Sörmlandsstrategin 2020 December 2012 Huvudansvaret för utbyggnad av IT-infrastruktur sköts via marknaden och styrs av efterfrågan från användarna. Kommunerna ska ha bredbandsansvariga med kontakter med marknaden. När grupper av användare efterfrågar bredband finns möjligheter till offentligt stöd. Möjlighet till statsbidrag finns via länsstyrelsen.
Bredbandskartläggning Sörmlands Regionförbund Våren 2014 Formulera vision och mål för länet Arbeta fram en regional bredbandsstrategi Samordna fibernätsutbyggnad med mobiloperatörernas utbyggnad av 4G Öka samverkan mellan regionens kommuner Arbeta fram kommunala bredbandsstrategier Skapa konkreta handlingsplaner utifrån de kommunala bredbandsstrategierna samt avsätta kommunala medel Agera skyndsamt
Katrineholms kommuns Bredbandsstrategi 2014-2020 Statens mål: År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s Vårt mål: År 2020 ska 95 % av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband (Övriga 5% beräknas nås med annan teknik) Vi anser att bredband är en viktig förutsättning för god tillväxt
Varför är Bredband så viktigt? En allt större del av vardagen bygger på ständig uppkoppling, där datorer, smarta telefoner och surfplattor, fastigheter, arbetsplatser, industriprocesser, sjukvårdsinsatser, räddningstjänst m.m. ligger ständigt uppkopplade via nätet och där nätet är en förutsättning för att allt fungerar. Bredband är av stor betydelse för att kommunen ska kunna ställa om och effektivisera sin egen verksamhet, men också göra det möjligt för andra myndigheter och offentliga aktörer att leverera tjänster direkt till medborgare, företagare och brukare, och därmed minska betydelsen av det fysiska avståndet.
Nuläge Katrineholm 44 % av hushållen i tätorterna har tillgång till fiber Under 2 % av hushållen på landsbygden har tillgång till fiber
Tätorter/landsbygd Vi skiljer på tätort och landsbygd, eftersom dessa kategorier har helt olika förutsättning för att fiberanslutningen kan ske på affärsmässig grund. Hushåll på landsbygd är dyrare att ansluta, men det finns goda möjligheter till ekonomiskt stöd. En tätort definieras här som ett tättbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen fritidsfastigheter understiger 50 procent. I Katrineholms kommun finns nio tätorter; Katrineholm, Valla, Sköldinge, Forssjö, Bie, Björkvik, Strångsjö, Äsköping samt Djulö Kvarn. Befolkningen i Katrineholms kommuns tätorter uppgår till ca 26 600 uppdelat på drygt 12 000 hushåll. Befolkningen på landsbygd i Katrineholms kommun är enligt denna definition ca 5700, motsvarande i storleksordningen 2400 hushåll.
Övergripande strategi för att nå målet Att kommunen anslår medel årligen fram till och med 2020 Att ta fram en handlingsplan för utbyggnad på landsbygden Att aktivt samarbeta med lokala nätägare Att aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakt med olika stöd och bidrag Att det på landsbygden, där intresse från marknaden saknas, genomförs ett antal utbyggnadsprojekt per år Att samarbeta lokalt och regionalt, med näringslivet och andra aktörer Att skapa aktiv dialog och informera företag och invånare om bredbandsutbyggnadens inverkan på samhället samt om hur man kan få tillgång till bredband
Hur ska vi nå målet? Behovet styr utbyggnaden Utbyggnad av IT-infrastruktur i Katrineholms kommun kommer att ske på marknadsmässiga grunder baserat på ett uttalat behov, från näringsliv, offentlig sektor eller privatpersoner. Bredbandsutvecklare Informera och samråda med marknadsaktörer, internt mellan förvaltningarna, myndigheter, intresseorganisationer, byalag. Stötta bidragsansökningar. Landsbygdsnät Kommunen gör insatser för att skapa förutsättningar för byalag att ansluta där marknaden inte är intresserad genom att bygga sammanlänkande nät och anslutningspunkter Stadsplanering Bredband skall beaktas vid stadsplanering och ingå i planförutsättningar. Marktillträde och samförläggning Tydliga regler för tillstånd till förläggning av fiber, marktillträde och tillgång till kanalisation. Samförläggning eftersträvas.
Utbyggnad av landsbygdsnät De röda linjerna visar var befintlig fiberinfrastruktur finns. För att nå småorter och byar som där 60 % av hushåll och företag finns krävs att fiberstamnätet byggs ut med de lila stråken i kartan nedan. Sträckan uppgår till ca 80 km För att nå ytterligare 30 %, dvs upp till 90% av hushåll och företag på landsbygden krävs att man förutom de lila stråken även förlägger fiber ut efter de blå strecken. Längden på de blå linjerna summerar till ca 53 km. För att nå de sista 10 % av hushåll och företag på landsbygden krävs att man även förlägger fiber enligt de gröna stråken i nedan stående karta. Längden på de gröna linjerna summerar ca 147 km.
Att tänka på: Kommunen ska inte konkurrera med marknaden Prioritera landsbygd (där marknaden ej är intresserad) Utbyggnad på landsbygd sker enligt byalagsprincipen Strategin skapar förutsättningar för att nå målet Handlingsplan tas fram Prioritering Tidplan Ansökning av stöd från Länsstyrelsen (tidigast i september 2014) Upphandling av byggnation
Ordförandens förslag till beslut