Konkurrensrätt- Introduktion "Det är konkurrensen som gör att marknadsekonomin fungerar. Det är den fria konkurrensen som driver bagaren att baka ett gott bröd, slaktaren att möra ett bra kött och bryggaren att brygga ett starkt öl. Ty det är konkurrensen som gör att endast de bästa producenterna överlever och förser konsumenterna med det de vill ha." Adam Smith "The Wealth of Nations", 1776. Varför konkurrens? Marknadsekonomi: - företag tävlar med varandra, - tvingas vara effektiva, - följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen effektiv konkurrens pressar kostnader och priser Varor och tjänster svarar mot konsumenternas efterfråga större utbud en väl fungerande konkurrens innebär att samhällets samlade resurser används på ett effektivt sätt kommer konsumenterna, företagen och samhället till godo Sep06 1KonkR 1 (6)
Konkurrensrättens utveckling Fram till slutet av 1800-talet ansågs det vara upp till företagen att se till att konkurrensen upprätthölls Statens uppgift var att sprida information om bristande konkurrens 1889 Kanada första landet som införde konkurrenslag USA: (antitrust law) 1890 Sherman Act (förebild för konkurrenslagstiftning) förbjud mot konkurrensbegränsande avtal eller samarbeten höga skadestånd utdömdes, i vissa fall tvingades dominerande företag att dela upp sig i flera bolag eller sälja vissa delar 1914 Clayton Act (bl.a. fusionskontroll) 1936 Robinson-Patman Act (bedömning av vertikala konkurrensbegränsningar) Europa: tidigare ansågs det att avtalsfriheten gällde även för kartellavtal 1920-talets ekonomiska kris ledde till ökad kartellbildning delvis tvångskarteller 1923 Tyskland första landet i Europa som införde konkurrenslagstiftning 1950/60-talet dekartellisering av det tyska näringslivet 1957 EG:s tillkomst (Romfördragen) idag finns konkurrenslagstiftning i alla västeuropeiska länder EG:s konkurrensrätt mönstergivande Sep06 1KonkR 2 (6)
EGF: Art 98 (öppen marknadsekonomi med fri konkurrens som främjar en effektiv resursfördelning) Art 81 (förbud mot konkurrensbegränsande avtal) Art 82 (förbud mot missbruk av dominerade ställning) Tillämpas av Kommissionen / Konkurrensverket Prövning av Förstainstansrätten / EG-domstolen Direkt effekt av art 81, 82 (utgör en del av den nationella rättsordningen) System av regler om förfarande och sanktioner (FO 1/2003) Sverige: 1925 infördes i Sverige en lag som gav myndigheterna rätten att undersöka företag med dominerande ställning (monopol och sammanslutningar). 1946 lag om övervakning av konkurrensbegränsning inom näringslivet 1953 "konkurrensbegränsningslagen" (KBL) - byggde på missbruksprincipen (=ingripande när en konkurrensbegränsning i ett enskilt fall medförde skadlig verkan från allmän synpunkt) - straffsanktionerade förbud mot bruttopriser och anbudskarteller - Näringsfrihetsombudsmannen (NO), uppgift bl.a. att förhandla bort skadliga begränsningar av konkurrensen - Näringsfrihetsrådet (omvandlades sedan till Marknadsdomstolen) Sep06 1KonkR 3 (6)
1957 Statens pris- och kartellnämnd (SPK) 1982 konkurrenslag (KL) - kontroll av företagsförvärv - möjlighet att ingripa med sanktioner - bygger på missbruksprincipen - 2 1982 års KL (generalklausul mot skadlig verkan av konkurrensbegränsning) - straffsanktioner mot bruttoprissättning och anbudskarteller - publicitets-, förhandlingsprincipen 1988 bytte SPK namn till Statens pris- och konkurrensverk. 1993 nuvarande konkurrenslagen (1993:20) - bygger på förbudsprincipen (innebär att det i lagtexten finns preciserade förbud mot förfaranden som begränsar konkurrensen) - motsvarar EG:s konkurrensrätt - Konkurrensverket bildades (SPK och NO upphörde) 2001 Konkurrensverket får tillämpa EU:s konkurrensregler. 2002 nya regler i konkurrenslagen för att underlätta arbetet med att upptäcka och utreda överträdelser av lagen. (bl.a. möjlighet att helt eller delvis befria företag från konkurrensskadeavgift om de erkänner sin medverkan i en kartell) Sep06 1KonkR 4 (6)
Översikt - konkurrenslagen nuvarande konkurrenslagen (1993:20) trädde i kraft den 1 juli 1993; innehåller två generella förbud mot konkurrensbegränsande samarbete och mot missbruk av dominerande ställning Konkurrensbegränsande samarbete (6 KL): innebär att samarbete mellan företag inte är tillåtet om syftet eller resultatet är att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids på ett märkbart sätt; Exempel på olagliga samarbeten är prissamarbete och marknadsuppdelning. Undantag (legalundantag) (8 KL): om samarbetets positiva effekter överväger nackdelarna för konkurrensen, t.ex. avtal om forskning och utveckling; företagen bedömer själva om villkoren i lagen är uppfyllda Gruppundantag (8a KL): för vissa grupper av avtal som regelbundet uppfyller villkoren i 8 KL Missbruk av dominerande ställning (19 KL): förbud att missbruka sin marknadsmakt, t.ex. diskriminering eller underprissättning Företagskoncentration (34 44 KL): om den skapar eller förstärker en dominerande ställning ska den förbjudas (om inte väsentliga nationella säkerhets- eller försörjningsintressen åsidosätts); årsomsättning > 4 miljarder kronor omsättning i Sverige > 100 miljoner kronor Sep06 1KonkR 5 (6)
Påföljder: civilrättslig ogiltighet 7 KL åläggande (med vite) 23 KL (57 KL); konkurrensskadeavgift ( böter up till 10 procent av årsomsättningen) 26 KL; skadestånd till företag som drabbas 33 KL Företag, kommuner, landsting skyldiga att lämna uppgifter 45 KL; efter domstolsbeslut tillträde till företagens lokaler, granska bokföring, andra affärshandlingar, begära muntliga förklaringar 47, 51 KL Konkurrensverkets beslut överklagas hos Marknadsdomstolen 60 KL; För frågor om konkurrensskadeavgift och företagskoncentration gäller två domstolsinstanser; Stockholms tingsrätt och Marknadsdomstolen 63 KL Lagtexter: www.riksdagen.se/debatt (Riksdagens publika databaser.) www.notisum.se/ (Här finns alla gällande svenska förordningar.) www.kkv.se (Konkurrensverkets hemsida) Sep06 1KonkR 6 (6)
EU:s konkurrensregler Användning: tillämpas parallellt med KL av Konkurrensverket tillämpas om handeln mellan Sverige och ett annat medlemsland påverkas avtal mellan företag som enbart berör den svenska marknaden kan också påverka samhandeln, om det t.ex. hindrar import Innehåll: Förbud mot konkurrensbegränsande avtal (Art 81 EGF): Samarbeten / avtal mellan företag som kan påverka handeln mellan EU-länder och som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen är förbjudna. Förbudet gäller i första hand avtal som: direkt eller indirekt fastställer priser begränsar produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar leder till marknadsuppdelning innebär att handelspartners får olika villkor vid likvärdiga transaktioner eller innehåller krav som inte har något samband med det som avtalet avser, så kallat kopplingsförbehåll. Sep06 2KonkR 1 (4)
när samarbetets positiva effekterna överväger de negativa generellt ständigt gällande undantag; avgörs av företagen på egen hand Förbud mot missbruk av dominerande ställning (Art 82 EGF) Det är förbjudet för ett företag som har en dominerande ställning att missbruka denna. Enligt detta förbud får företag inte: tvinga en avtalspart att betala oskäliga priser eller acceptera andra oskäliga villkor, begränsa sin produktion, sina marknader eller sin tekniska utveckling till nackdel för konsumenterna kräva att en avtalspart ska acceptera vissa villkor som inte har med avtalet att göra tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner. Företagskoncentrationer (FO 139/2004): med gemenskapsdimension ska i vissa fall anmälas till kommissionen för prövning om företagens sammanlagda omsättning överstiger 2,5 miljarder euro Sep06 2KonkR 2 (4)
Icke-ingripandebesked/undantag avskaffat (sedan den 1 maj 2004): företagen får nu själva bedöma om deras avtal strider mot konkurrensreglerna; ingen möjlighet att ansöka om detta hos kommissionen Klagomål Företag som har utsatts för konkurrensbegränsningar från ett annat företag kan vända sig till EU-kommissionen. Kommissionen kan också på eget initiativ inleda en undersökning. Ingripanden Om företag bryter mot reglerna kan kommissionen besluta om böter (högst 10% av årsomsättningen) samt om ålägganden vid vite. Företag inom EU är skyldiga att lämna uppgifter till kommissionen. Felaktiga uppgifter kan ge böter. Sep06 2KonkR 3 (4)
Statligt stöd och upphandling EU:s konkurrensregler riktar sig också mot medlemsländernas regeringar. Kommissionen kan förbjuda statliga stödåtgärder som snedvrider konkurrensen mellan medlemsländerna. Vid upphandlingar över vissa tröskelvärden måste den svenska staten / kommuner / landsting låta företag i alla medlemsländer få möjlighet att lämna anbud. Svenska företag deltar på motsvarande sätt i anbudstävlingar i andra EU-länder. Samarbete mellan unionens konkurrensmyndigheter: Kommissionen behandlar sina ärenden i nära samarbete med medlemsstaternas konkurrensmyndigheter. Men kommissionen och de nationella myndigheterna är självständiga i förhållande till varandra. Kommissionens beslut kan överklaga till Förstainstansrätten och i vissa fall till Europeiska gemenskapernas domstol. Europeiska konkurrensnätverket (ECN) Europeiska kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna samarbetar om tillämpningen av EU:s konkurrensregler Sep06 2KonkR 4 (4)