KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2011/12 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse
BAKGRUND Forsmarks skola är ett riksrekryterande gymnasium och genomför utbildning inom Naturvetenskapsprogrammet (NV) med energiteknisk inriktning åk 2-3. Åk 1 läses i elevens hemkommun och därefter söker eleven till Forsmarks skolas åk 2. Till underlag för analysarbetet används statistiskt underlag från nationella prov, betygsättning, slutbetyg och högskolebehörighet. Vidare använder vi oss av elevvärderingar och kurs- och verksamhetsrelaterade utvärderingar, utvärderingar från personalmöten, klassrådsmöten, elevrådsmöten och andra möten med elevdeltagande. Under året har eleverna på skolan visat mycket goda resultat även på andra sätt än det som redovisas nedan. Bland annat vann skolans elever Sveriges största Casetävling inom matematik, Lingvistikolympiaden samt kom på tredje plats i Wallenbergs Fysikpris. I de två sistnämnda representerade Forsmarks skolas elever Sverige i de internationella tävlingarna. 1. PROCENTANDEL AV AVGÅNGSELEVERNA SOM HAR FÅTT ETT SLUTBETYG 1.1 Resultat Procentandel av avgångseleverna som fått ett slutbetyg på skolan Forsmarks skola 96 100 95,2 1.2 Analys av resultaten Måluppfyllelsen andel elever som fått ett slutbetyg är god i förhållande till riket. För att få ett slutbetyg krävs godkända betyg om minst 2 250 gymnasiepoäng samt godkända betyg i Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i Svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Av de 50 elever som avslutade sina studier vt 2012 fick alla utom två slutbetyg. Vår bedömning är att en hög andel av eleverna är mycket motiverade och har tydliga framtida mål för sina studier. Skolans inriktningar skapar mervärde och intresse hos eleverna. Undervisningslokalerna är välutrustade och anpassade för naturvetenskapliga ämnen. IT-stödet är välutvecklat på skolan. Eleverna utvecklar sitt lärande i en dialog med läraren och andra elever; denna dialog för eleven vidare mot satta mål. En bra lärartäthet i kombination med hög kompetens och engagemang hos lärarna i kombination med elevernas tydliga ambition bidrar till en god måluppfyllelse. En grundläggande trygghet på skolan med bra arbetsmiljö och arbetsro; tydlig vuxennärvaro i boendet och ett aktivt arbete med ett förebyggande likabehandlingsarbete på såväl individnivå som grupp- och skolnivå, leder till god måluppfyllelse. I schemat finns för alla elever ett stödpass per vecka som de blir kallade till av respektive lärare om de ligger efter i någon kurs eller behöver tillfälligt stöd. Stödpasset kan även användas för läxläsning, samtal och andra skolrelaterade frågor. Hälsoförebyggande aktiviteter som att erbjuda frukost, lunch och mellanmål i skolan samt möjlighet till en fritid i rörelse leder till minskad upplevd stress och balans i tillvaron. 2
De elever som inte gick ut med slutbetyg var godkända i Svenska A och B, Matematik A samt Engelska A, men hade ca 350 poäng som inte var godkända. Båda fick erbjudande om förlängd studietid men tackade nej. För elever som inte uppnår målen ser vi en tydlig korrelation mellan stor frånvaro, brist på motivation och mindre bra måluppfyllnad. Utvärdering av de framtagna åtgärderna visar att eleverna inte i så stor utsträckning kom till det schemalagda stödpasset eller den individuella handledningen. Utan slutbetyg begränsas elevens möjligheter till högskolestudier och yrkesval vilket kan ge långtgående konsekvenser för ungdomarnas liv. 1.3 Vad ska vi göra? För högre måluppfyllelse behövs en tätare och regelmässig uppföljning av individuella studieplaner och resultat för varje elev. Elevens behov ska utredas skyndsamt. 1.4 Hur ska vi göra? Resultatet av elevkonferenser och mitterminskonferenser ska snabbare omsättas i åtgärder för att fånga upp elever med problem i studierna och vid behov ska väl utarbetade åtgärdsprogram med regelbunden uppföljning göras. Mentorerna ansvarar för att utföra uppföljningen och föra vidare informationen till vårdnadshavare samt rektor. Om åtgärdsprogrammet gäller en viss kurs delas ansvaret med respektive ämneslärare. Det ska säkerställas att informationen om en elevs resultat följer kedjan elev-ämneslärare-mentor- administration- skolledning- vårdnadshavare utan avbrott. 2. PROCENTANDEL AV AVGÅNGSELEVERNA SOM FÅTT GRUNDLÄGGANDE BE- HÖRIGHET TILL HÖGSKOLAN 2.1 Resultat Procentandel av avgångseleverna som fått grund. behörighet till högskolan på skolan Forsmarks skola 96 100 95,2 2.2 Analys av resultaten Grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier får den som i slutbetyg från nationellt program, specialutformat program eller utbildning vid fristående skolor har lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program (2 250 kurspoäng). Utöver kravet om minst 2 250 godkända kurspoäng krävs att eleven har lägst betyget Godkänt i kurserna Svenska A och B (alternativt motsvarande kurser i Svenska som andraspråk), Matematik A samt Engelska A. Av de 50 elever som avslutade sina studier vt 2012 fick alla utom två elever grundläggande behörighet. Måluppfyllelsen behörighet till högre utbildning är god i förhållande till riket men resultatet är under det förväntade. 3
Som beskrivit i analysen av slutbetyg ser vi en tydlig korrelation mellan närvaro och måluppfyllnad. Nya och effektiva redovisnings- och uppföljningssystem som Skola 24 och de nya reglerna med tätare rapportering till CSN vid ogiltig frånvaro, har inte haft avsett effekt. Vi har märkt en övergång i handlingsmönstret från att eleven inte anmäler frånvaro till att eleven sjukanmäler sig. Det finns faktorer som vi inte kan påverka som skapar frånvaro, men vi måste även analysera och bedöma vad skolan kan göra för att minska frånvaron. Hög frånvaro är ofta en indikator på att eleven finner sig i en situation, i eller utanför skolan, som behöver uppmärksammas, utredas och stödjas. Sambandet mellan resultat och frånvaro kan tolkas som att det är frånvaron som försvårar skolarbetet men även att eleven uteblir för att han eller hon inte klarar av skolan och är orolig för att misslyckas. 2.3 Vad ska vi göra? Vi ska fortsätta vårt arbete med att motivera eleverna till goda resultat. Vi ska arbeta övergripande och förebyggande för att öka elevers närvaro i utbildningen. Tidig upptäckt och tidiga insatser vid ogiltig frånvaro är en förutsättning för att eleven ska delta i undervisningen. Orsakerna ska utredas, i förekommande fall tillsammans med elevhälsan och det ska även avgöras om det rör sig om giltig eller ogiltig frånvaro. Elevhälsan ska ha en tydligare och mer utvecklad roll i arbetet med frånvaro. Vi ska tillsammans med eleverna skapa ett gemensamt förhållningssätt till ogiltig frånvaro och i ett tidigt skede koppla in elevhälsan. Elevhälsan ska ges fler möjligheter att samverka med övriga personalgrupper. 2.4 Hur ska vi göra? En ny handlingsplan för närvaro ska tas fram tillsammans med elever och elevhälsan. Närvaro ska vara en återkommande punkt vid verksamhetsträffarna. Vid hög ogiltig frånvaro ska eleven, vårdnadshavare (för omyndig elev), mentor och elevhälsan kallas till elevvårdskonferens (EVK). Vid EVK görs en genomgång av elevens skolsituation. Eventuella åtgärdsprogram följs upp och förslag till åtgärder och förändringar ska beslutas. I åtgärdsprogrammen ska det tydligt framgå vilket eller vilka behov eleven har, vilka åtgärder skolan ska vidta och hur och när stödet ska utvärderas. En kartläggning som ska ske på individ-, grupp-, och organisationsnivå ska ligga till grund för åtgärdsprogrammet, där skolans insatser och ansvarstagande ska framgå. Information om rutiner för rapportering till CSN och effekter av indraget studiebidrag ska lämnas till elev och vårdnadshavare (för omyndig elev). Beslutade åtgärder och resultaten ska följas upp och dokumenteras kontinuerligt. I dokumentationen ska det framgå vad som behöver utvecklas, varför och på vilket sätt. 3. GENOMSNITTLIG BETYGSPOÄNG 3.1 Resultat Genomsnittlig betygspoängen på slutbetyg på skolan Forsmarks skola 16,5 16,8 16,3 4
3.2 Analys av resultaten Från och med år 2010 beräknas den genomsnittliga betygspoängen endast på kurser som ingår i det fullständiga programmet. Om eleven har läst fler kurser, inom ramen för utökat program, påverkar detta inte betygspoängen. Jämfört med NV i riket 2010/11 (16,3) ligger betygspoängen för Forsmarks skola något högre. De 50 elever som avslutade sina studier 2012 hade ett poängsnitt på 3030 varav 99,2 % var godkända; 96 procent av eleverna läste ett utökat program. Lärarnas engagemang är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat och ett gott resultat speglar höga ambitioner, såväl hos lärare som hos elever. Lärarnas förhållningssätt präglas av personligt engagemang och en grundläggande uppfattning att alla elever har möjlighet att utvecklas och nå målen. Positiva förväntningar förmedlas på ett tydligt sätt till eleverna. En tydlig kommunikation mellan lärare och elev kring mål och kriterier ger goda resultat; liksom när lärare utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper. Vi ser att snabba insatser ger bra resultat. Alla elever har en gång i veckan ett schemalagt stödpass. Elever som inte blev godkända på det nationella proven i matematik fick särskild stödundervisning i grupp under skoltid. De hade även möjlighet till stödundervisning i boendet och individuellt stöd. I Rapport 2:3 lyfter vi fram mål och förbättringsområden som är kopplade till elevernas ansvar och inflytande. Målet att skolan ska arbeta mer aktivt med värderingar och utvärderingar som metod i skolans kvalitetsarbete är även starkt kopplat till elevernas resultat. 3.3 Vad ska vi göra? Diskussionerna kring och arbetet med bedömning och likvärdighet i betygssättningen på skolan ska fortsätta. Det pedagogiska ledarskapet ska utvecklas genom att mer än idag kommunicera med lärarna kring lärande och undervisningens form, metod, innehåll och resultat. Målet är att lärarna på ett konkret och tydligt sätt kan förklara hur det arbetar med bedömning och mot likvärdighet i betygssättningen samt hur de kvalitetssäkrar betygssättningen. Lärarna ska tidigt uppmärksamma elever som inte riskerar att nå målen och arbeta processinriktat utifrån elevernas individuella behov. 3.4 Hur ska vi göra? Regelbundna utvärderingar ska göras i varje ämne/kurs för att följa upp elevernas synpunkter och önskemål på planering. Elevvärderingar ska utvärderas av läraren som därefter ger klasserna återkoppling på kursutvärderingar. Elevvärderingarna bildar underlag till utvecklingssamtal och kursutvärderingarna ingår som underlag till det systematiska kvalitetsarbetet. Lärarna ska ha målsamtal med eleverna under kursens gång för att stimulera och uppmuntra till vidare utveckling inom ämnet. Eventuella problem kan snabbt fångas upp och stödåtgärder sättas in. Elevernas utveckling ska regelbundet följas upp av lärare och mentorer. Diskussionerna kring och arbetet med bedömningsfrågor kommer att ske löpande under läsåret, under verksamhetsträffar samt i ämnesgrupper där lärare från kommunens andra gymnasieskolor ingår. 5
4. RESULTAT PÅ UNDER LÄSÅRET AVSLUTADE KÄRNÄMNESKURSER ANDELEN ELEVER MED BETYGET G ELLER HÖGRE I 4.1 Resultat Svenska A på skolan Forsmarks skola 100 100 100 Engelska A på skolan Forsmarks skola 100 100 100 Matematik A på skolan Forsmarks skola 100 100 100 Karaktärsämnes kurser på skolan Forsmarks skola 96,3 97,4 95,5 Procentandel elever med betyget G eller högre Biologi A Engelska B Fysik A Historia A Kemi A Matematik B Matematik C Matematik D Moderna språk Forsmarks skola 100 94,7 94,7 100 100 97,3 100 78,9 100 4.2 Analys av resultaten Lärarna upplever att eleverna visar på stor arbetsglädje, arbetskapacitet och hög betygsambition. God struktur på arbetet där eleverna får en tydlig bild av de olika momentens innehåll och vilka kunskapskrav som gäller inför prov och andra uppgifter, ger goda resultat. Vi ser att tillgång till bra teknik gör eleverna mer engagerade och får dem att prestera bättre och underlättar lärandet, i och utanför skolan. Genom att tidigt följa upp de elever som av olika skäl 6
kommer efter i arbetet och utnyttja stödpasset har ett flertal elever som riskerade att inte bli godkända uppnått målen. Trots det märker vi att en del elever tappar tappar motivationen under vårterminen och får svårigheter med att att fullfölja sin individuella planering och målsättning. De elever som inte är godkända i Engelska B, Matematik B, Fysik A eller Matematik D har alla en utarbetad plan som följs upp av respektive lärare. 4.3 Vad ska vi göra? Vi ska arbeta vidare med de områden som vi vet ger bra resultat. Vi ska sträva efter att i alla ämnen och kurser vara tydliga med mål, kriterier och syftet med de olika momenten. Eleverna ska veta hur de ligger till kunskaps- och betygsmässigt utifrån kontinuerliga målsamtal. Vi ska i större utsträckning än i dag se till att eleverna utnyttjar stödpasset. För att på bästa sätt stödja och stimulera eleverna till ett livslångt lärande behöver vi förändra dels vår gemensamma kunskapssyn, dels de metoder vi jobbar efter med eleverna. Vi strävar efter ett pedagogiskt nytänkande för att möta framtidens krav på kunskap och kompetens och vår vision är en skola som på bästa sätt förbereder eleverna för såväl högskola som arbete inom energiområdet. Vi satsar därför medvetet på 1-1, vilket innebär att varje elev och lärare, från och med ht 2012 kommer att ha tillgång till en ipad. Tanken med att använda ipad som pedagogiskt verktyg i skolan handlar mindre om en ersättning med mål att förbättra undervisningen, utan mer en förändring och omdefiniering av vad som är möjligt med ett modernt pedagogiskt verktyg. Med en väl utvecklad 1-1-satsning kan vi på ett naturligt sätt få in ett entreprenöriellt angreppssätt i utbildningen. Vi ska uppmuntra elevernas nyfikenhet att lära genom att tillgodose elevernas behov av en individanpassad utbildning, så långt det är möjligt. 4.4 Hur ska vi göra? Vi ska även fortsättningsvis tidigt skaffa oss en samlad bild av vilka kunskaper som eleverna kommer med till oss och utnyttja det i planeringen av det fortsatta arbetet. Mentorerna ska träffa sin mentorsgrupp innan stödpasset för att följa upp elevernas individuella planering och för att säkerställa att eleverna utnyttjar det stöd som erbjuds. Eget kursmaterial, uppgifter, intressanta föreläsningar från andra lärosäten m.m. kan delas med eleverna i en lärplattform i ipad, t.ex. itunes university, vilket underlättar planering och struktur för såväl lärare som elever. Genom att variera traditionella metoder med nya tekniska lösningar utmanas inte bara eleverna utan även lärarna, till utveckling. Ett exempel är det sk. "flipped-classroom" eller "det omvända klassrummet", där den nya tekniken möjliggör att eleverna kan ta del av lärarens teorigenomgångar innan lektionen så att de sedan kan använda och omsätta teorin i praktiken när läraren finns till hands. Fortbildning inom området är planerad för både skolledare och pedagoger. 7