Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.

Relevanta dokument
Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering Religionskunskap

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Ni skall arbeta i grupper där ni skall jobba med antingen Hinduism eller Buddhism.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Fördjupningsuppgift. Jämför de båda religionerna, upptäck likheter och skillnader, skriv en slutsats för varje fråga. Ska lämnas in senast 21/12-16

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Prövning i Religion 1 50 poäng

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Prö vning i Relrel01 50 pöä ng

Religioner och andra livsåskådningar

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

SOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Religionskunskap. Syfte

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Hinduism Buddhism år9 Stenkulan

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Ämne Religionskunskap

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

MEDIER, SAMHÄLLE OCH KOMMUNIKATION

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Planering Religion. Kristendom VT:2015 ÅK 7

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

PRÖVNINGSANVISNINGAR

LPP: kristendom, judendom och islam (grupparbete)

FÖRETAGSEKONOMI. Undervisningen i ämnet företagsekonomi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

DANSTEORI. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

samhällskunskap Syfte

Betyg i gymnasieskolan. En översiktlig presentation

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Undervisningen i ämnet träningslära ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

LÄSÅRSPLANERING I SO-ÄMNET RELIGIONSKUNSKAP Lpo 94

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

Kunskapskrav i religion

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

MEDIEPRODUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplanen i ämnet religionskunskap

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

Specialpedagogik 1, 100 poäng

PRÖVNING I NATURKUNSKAP

Hen kan inte redogöra för! Kan vi pysa?

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Enligt eleverna själva - en undersökning om vad gymnasieelever tycker är mest respektive minst intressant att studera inom religionskunskap A

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Förtydliga och förstå lärandemål och bedömningskriterier

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Checklista för bedömning av teoretisk validering Kurs: Hälsopedagogik 100 poäng Kurskod: HALHAL0

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Övergripande planering Reviderad:

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Kursplan - Grundläggande svenska

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP i religion ht. 2015

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.

Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:


HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

LPP i religion vt. 2016

Transkript:

Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap 1. Betyg sätts med utgångspunkt i Skolverkets kunskapskrav (se bilaga 1). Kursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2. Kunskapsinhämtning Kursen i Religion 1 är till stor del övergripande och allmän till sin karaktär. De kunskaper som prövas kan således ha inhämtats såväl från det verkliga livet som från läromedel avpassat för kursen. Dock ska den prövande eleven ta del av ett material som finns hos läraren. Annars finns flera olika läromedelsförlag som har böcker för kursen Religion 1 (se bilaga 3 förslag till läromedel). Metod Prövningen består av två delar; ett skriftligt prov som omfattar moment 1 och moment 2 på kursen (kursmoment se bilaga 2). Detta kompletteras med ett muntligt prov i etik se moment 3, vid detta förhörstillfälle kan även kompletteringar och utveckling av svaren från det skriftliga provet krävas. Tider Det skriftliga provet på moment 1 och moment 2 sker vid ett angivet skrivtillfälle (datum vid informationsmötet) Muntliga förhöret på moment 3 etik livsfrågor samt eventuellt kompletterande frågor på moment 1 och 2 bokar vi då du klarat moment 1 och 2.

Religionskunskap 1, 50 poäng Kurskod: RELREL01 Bilaga 1 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer och grupper i samtiden, i Sverige och i omvärlden. Olika människosyn och gudsuppfattningar inom och mellan religioner. Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet. Individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och andra moraliska föreställningar om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara. Analys av argument i etiska frågor med utgångspunkt i kristendomen, övriga världsreligioner, livsåskådningar och elevernas egna ställningstaganden. Kunskapskrav Betyget E Eleven kan översiktligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt översiktligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven enkla samband och drar enkla slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven översiktligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med enkla argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en enkel analys av denna relation i vilken eleven beskriver enkla samband och drar enkla slutsatser. Eleven kan översiktligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan översiktligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en enkel analys av de olika uppfattningarna.

Eleven kan översiktligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en enkel analys av modellerna och använda dem för att ge enkla argument i någon fråga. Eleven för enkla resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven kan utförligt redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven samband och drar välgrundade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygger sina resonemang med välgrundade argument. Eleven ger några exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en analys av denna relation i vilken eleven beskriver samband och drar välgrundade slutsatser. Eleven kan utförligt redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade argument i någon fråga. Eleven för välgrundade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för och analysera världsreligionerna och några livsåskådningar samt utförligt och nyanserat redogöra för deras kännetecken och uttryck historiskt, i samtiden, i Sverige och i omvärlden. I sin analys förklarar eleven komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser om världsreligioner och livsåskådningar i relation till individer, grupper och samhällen utifrån olika tolkningar och perspektiv. Vidare kan eleven utförligt och nyanserat redogöra för likheter och skillnader mellan världsreligionernas människosyn och gudsuppfattningar och underbygga sina resonemang med välgrundade och nyanserade argument. Eleven ger flera exempel på hur identitet kan formas i relation till religion och livsåskådning samt gör en komplex analys av denna relation i vilken eleven beskriver komplexa samband och drar välgrundade och nyanserade slutsatser. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för hur religion kan förhålla sig till etnicitet, kön, sexualitet och socioekonomisk bakgrund. Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap. Dessutom kan eleven göra en välgrundad och nyanserad analys av de olika uppfattningarna. Eleven kan utförligt och nyanserat beskriva vad som utmärker några normativa etiska teorier och modeller, genomföra en komplex analys av modellerna och använda dem för att ge välgrundade och nyanserade argument i några frågor. Eleven för välgrundade och nyanserade resonemang om vad ett gott liv och ett gott samhälle kan vara utifrån dygdetiska och andra moraliska föreställningar.

Kursmoment Bilaga 2 Mom.1 Världsreligioner Här studerar eleven de fem stora världsreligionerna; hinduism, buddhism, judendom, kristendom och islam. Eleven ska kunna beskriva och förstå hur religionerna tar sig uttryck i människornas sätt att tänka, handla, deras historia och inriktningar, deras grundläggande uttrycksformer, gudssyn, tro och idéer, samt olika uppfattningar om relationen mellan religion och vetenskap i den aktuella samhällsdebatten. Mom.2 Temastudier Här studerar eleven ett material som fördjupar kunskaperna om världsreligionerna. Syftet är att uppfylla det centrala innehållet där det står att eleven ska; studera religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet samt analysera individers och gruppers identiteter och hur de kan formas i förhållande till religion och livsåskådning utifrån till exempel skriftliga källor, traditioner och historiska och nutida händelser. Mom.3 Etik Här tolkar och analyserar eleven olika teorier och modeller inom normativ etik samt visar hur dessa kan tillämpas. Eleven får även själv ta ställning och deklarera för sitt och andras sätt att se på etiska dilemman. Kristendomens etik studeras och jämförs med andra religioner och livsåskådningar. Syftet är att eleven får förstå vad de egna värderingarna betyder för självuppfattningen och för hur man uppfattar andra människor i sin omgivning.

Exempel på läromedel Bilaga 3 Författare Titel Förlag Börje Ring Religion och sammanhang Liber Eriksson, Mattsson Flennegård Söka svar religionskunskap 1 & 2 Liber Eriksson, Mattsson Flennegård Söka svar religionskunskap A & B Liber Tidman, Arvidsson Axelsson, Relief Gleerups Hermanson Religionskunskap A