LOGOPEDPROGRAMMET 240 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 20XX-XX-XX, Dnr XXXX-X 1
Utbildningsplan för Logopedprogrammet 240 högskolepoäng Omfattning Logopedprogrammet omfattar 240 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till logopedexamen/magisterexamen i logopedi. Socialstyrelsen utfärdar därefter legitimation. Nivå: Avancerad Allmänna mål I Högskolelagen 1 kap, 8 (SFS 2006:173) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga at självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå. - följa kunskapsutvecklingen. 9 Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Nationella mål för logopedexamen Enligt Högskoleförordningen (SFS 2006-1053): För logopedexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för logopedyrket och för att få behörighet som logoped. Kunskap och förståelse För logopedexamen skall studenten 2
- visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, - visa såväl bred som fördjupad klinisk, pedagogisk och terapeutisk kunskap om habilitering och rehabilitering av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar, - visa förståelse för att kommunikationsförmågan är en integrerad del av individens personlighet och sociala situation, och - visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga: För logopedexamen skall studenten - visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patienten undersöka, bedöma och behandla de vanligast förekommande störningarna inom det logopediska verksamhetsområdet, - visa förmåga att initiera och medverka i förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet, - visa fördjupad förmåga att planera, genomföra och utvärdera behandlingsprogram, - visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa - visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och - visa fördjupad förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika grupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För logopedexamen skall studenten - visa självkännedom och empatisk förmåga, - visa fördjupad förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, - visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete För logopedexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng. Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning, - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bl a främja anställningsbarheten 3
- med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem samt söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet - ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet. - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet Följande specifika mål gäller för logopedprogrammet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning - kunna relatera och handla utifrån logopedisk kompetens i förhållande till andra professioner och kompetenser som samverkar kring aktuella patientgrupper. - ha anammat ett livscykelperspektiv på typisk respektive avvikande kommunikation samt ät- och sväljfunktion. - kunna tillämpa en helhetssyn på funktionshinder med fokus på hälsobegreppen aktivitet, delaktighet och välbefinnande. - tillägnat sig kunskaper för att medverka i arbetet med hälsopromotion. Pedagogisk grundsyn Logopedprogrammet i Linköping bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till logopedyrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärandet. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Huvudsakligt ämnesområde Huvudämnet logopedi är läran om människans kommunikations-, språk-, tal-, röstoch sväljfunktioner, förekommande störningar och behandlingen av dessa. Studier i ämnet logopedi tar sin utgångspunkt i den språkliga kommunikationsförmågans betydelse för människans perception, kognition, kommunikation och sociala samspel. Ämnet beskriver och förklarar olika former av kommunikationssvårigheter på grund av röst-, tal- eller språkstörning samt sväljningssvårigheter, hur de bör utredas, bedömas och behandlas samt dess konsekvenser för människans personlighet, hälsa och livskvalitet. Även utredning och behandling av läs- och skrivsvårigheter dyslexi, ingår i ämnet. Logopedi är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde och för kunskapsbildningen inom ämnet krävs en integration med andra discipliner såsom psykologi, kommunikationsvetenskap, fonetik, lingvistik, medicin och pedagogik. 4
Forskningen inom ämnet har pågått sedan slutet av 1979-talet, vilket innebär att ämnet har hunnit etablera sig som ett självständigt forskningsområde med beröringspunkter med andra flera andra forskningsfält. Yrket logoped Logopedens uppgift är att självständigt undersöka, bedöma och behandla den språkliga kommunikationsförmågan hos individer med olika former av röst-, tal-, språk- och sväljstörningar. Logopeden ställer självständigt den logopediska diagnosen och ansvarar för att annan medicinsk utredning och/eller behandling kommer till stånd. Logopeden har vidare till uppgift att initiera och medverka till förebyggande hälsovård inom det logopediska arbetsområdet. Logopeden planerar, genomför och utvärderar behandlingsprogram samt fattar självständigt, eller i samarbete med andra yrkesgrupper, beslut om medicinska eller rehabiliterande/habiliterande åtgärder. Logopeden utvecklar och förskriver kommunikationshjälpmedel samt ger stöd och rådgivning till den kommunikationshandikappade och dennes omgivning. Även omhändertagande av ät- och sväljproblem (dysfagi), andra oralmotoriska svårigheter samt läs- och skrivsvårigheter (dyslexi) ingår i logopedens yrkesutövning. Logopeden kan arbeta konsultativt, som en resurs för annan personal inom t ex förskola, skola och äldreomsorg. Logopeder arbetar också förebyggande dels genom information och undervisning till andra yrkesgrupper, anhöriga eller en bredare allmänhet, dels genom undervisning i röst- och talteknik. Utbildningens innehåll och uppläggning Omfattning och innehåll Logopedprogrammet omfattar åtta terminers heltidsstudier, totalt 240 högskolepoäng. Logopedi/medicin utgör huvudämne i utbildningen och omfattar 155 högskolepoäng. Övriga ämnen är lingvistik (allmän språkvetenskap och fonetik), psykologi och pedagogik. Under utbildningen sker en växelverkan mellan teori, färdighetsträning och verksamhetsförlagd utbildning. Kurser Utbildningen indelas i 18 kurser: Termin1: Människans livscykel I, 30 hp. Kursen fokuserar på normal utvecklingen utifrån ett grundläggande anatomiskt/funktionellt, språkligt, socialt och psykologiskt perspektiv. Delkurs: Hälsa etik och lärande Kursen är en gemensam och interprofessionell introduktion till PBL, etiska frågeställningar inom medicin samt hälsobegreppet. Termin 2: Människans livscykel II, 21hp Kursen är en fortsättning på del I och utgår från normal utveckling och åldrande anatomiskt, språkligt, socialt och psykologiskt perspektiv men berör även grundläggande begrepp i logopedisk praktik 5
Syntes och applikation, 9 hp Kursen innebär fältstudier och praktiskt relaterade seminarier utifrån olika logopediska verksamhetsområden. Termin 3: Avvikande utveckling av tal och språk hos barn, 18 hp Kursen innehåller begrepp och teorier kring tal- och språkavvikelser hos barn samt vfu verksamhetsförlagd utbildning. Strukturellt betingade tal- och sväljsvårigheter hos vuxna, 4,5 hp Kursen innehåller en översikt av anatomiskt/strukturellt betingade tal- och sväljsvårigheter hos vuxna med betoning på utredning och behandling Avvikande röstfunktion 1, 7,5 hp Kursen innehåller en översikt av de vanligaste orsakerna till avvikande röstfunktion hos vuxna samt detaljerade fysiologiska och anatomiska studier av larynx, andningsapparaten samt stämbandstruktur. I kursen ingår perceptuell analys, akustik och vfu. Termin 4: Neurologi, förvärvade tal-, språk- och sväljstörningar, 15 hp Kursen innehåller grundläggande neurologisk sjukdomslära, begrepp och undersökningsmetoder samt olika typer av förvärvade tal-, språk- och sväljstörningar. Kursen inkluderar även vfu. Tal- språk- och sväljfunktion hos barn med funktionshinder, 15 hp Kursen innehåller en översikt av de vanligaste orsakerna till tal- språk- och sväljproblem hos barn inom barn och ungdomshabiliteringen. I kursen ingår även vfu. Termin 5: Avvikande röstfunktion II, 21 hp Kursen fokuseras på fördjupade studier av avvikande röstfunktion och dess akustiska och fysiologiska korrelat hos barn och vuxna inklusive vfu; Delkurs: Hälsa, etik och lärande II Störningar i talets flyt, 4,5 hp Kursen fokuserar på de vanligast förekommande störningarna i talproduktionens flyt samt teorier kring uppkomst och behandling. Fältarbete inför kandidatuppsats, 4,5 hp Kursen innebär praktiskt/empiriskt fältarbete och datainsamling relaterat till kandidatuppsats. Redovisas i seminarieform. Termin 6: Tal- och språkstörning under speciella omständigheter, 18 hp; Kursen fokuserar på olika typer av komplicerande faktorer relaterat till tal- och språkstörning. 6
Kandidatuppsats, 12 hp Kursen innebär en uppsats inklusive ett empiriskt arbete eller en mer omfattande litteraturstudie. I uppsatsarbetet ingår även statistik, kritisk granskning och opposition av ytterligare en uppsats. Termin 7: Neurologopedi inkl vuxenhabilitering, 15 hp Kursen innebär fördjupade kunskaper i neurologopedi med fokus på vuxenhabilitering. I kursen ingår vfu. Statistik och vetenskaplig metod 4,5 hp Kursen innebär en genomgång av de vanligast förekommande statistiska metoderna med särskilt fokus på statistiska metoder lämpliga för planerade magisterarbeten Valbar kurs, 7,5 hp Flera valbara kurser kommer att ges. Dessa innebär en fördjupning inom något logopediskt område. Integration KUA, klinisk undervisningsavdelning 3 hp Kursen innebär vfu på klinisk undervisningsavdelning med interprofessionella team från flera av HU s utbildningar Termin 8: Vetenskaplig metod och magisteruppsats, 30 hp Kursen innebär en uppsats inklusive ett emiriskt arbete. I uppsatsarbetet ingår även statistik, kritisk granskning och opposition av ytterligare en uppsats Följande kurser ges på avancerad nivå, total 94,5 hp: T5: Avvikande röstfunktion II, 21 hp T6: Tal- och språkstörning under speciella omständigheter, 18 hp T7: Neurologopedi inkl vuxenhabilitering, 15 hp; Integration KUA, klinisk undervisningsavdelning 3 hp; Valbar kurs, 7,5 hp T8: Vetenskaplig metod och magisteruppsats, 30 hp. Ämnena i varje kurs läses och examineras integrerat i olika teman. Den åttonde terminen utgörs av ett självständigt genomfört examensarbete (magisteruppsats) omfattande 30 högskolepoäng, vilket ingår i huvudämnet. Teoretiska studier och praktik integreras genom utbildningen. Genom samtliga kurser löper vissa fokuseringar som kursövergripande moment. Exempel på sådana moment är: - Vetenskaplig och forskningsmässig träning - Muntlig och skriftlig presentation - Terapeutiskt förhållningssätt - Praktisk logopedisk färdighetsträning - Träning av den egna rösten och talet - Presentationsteknik. - Etik och juridik i arbetslivet Den akademiska nivån Den akademiska nivån uppnås efter fullgjorda 240 hp varav minst 120 hp med successiv fördjupning inom huvudämnet logopedi. 7
Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Kvalitetssäkring Kvalitetssäkring skall ske på flera olika nivåer. Kursvärderingar skall göras enligt Hälsouniversitetets policydokument. En referensgrupp med företrädare för yrkesverksamma logopeder, andra utbildningar och lekmän ser regelbundet över utbildningen med avseende på hur väl den uppfyller samhällets behov av logopedisk kompetens och yrkeskunnande. Kvalitetsarbetet kan innebära att utbildningens uppläggning och innehåll kan komma att modifieras. Examination Bedömningen sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av såväl teoretiska som praktiska studier sker individuellt och i grupp och sker även i form av fördjupningsarbeten, rapporter och seminarier. Olika former för examination förekommer. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Dvs student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning - vfu Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för att göra om momentet bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. 8
Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr:LiU 1109/00-40. Genomgång av termin Student får genomgå termin två gånger. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av samtliga förväntade lärandemål som anges i aktuell kursplan. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen Logopedexamen, Magister i medicinsk vetenskap med inriktning Logopedi (Master of Science in Speech and Language Pathology). Socialstyrelsen utfärdar därefter legitimation. Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Programmet uppfyller kraven som ställs för magisterexamen såväl avseende längd som fördjupning. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap 7-4-7 Särskild behörighet: Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt D.2, vilket innebär - Ma B - Sa A Lägst betyg G/3 för ovanstående kurser. Tröskelregler Terminernas innehåll bygger på varandra och skall genomföras i turordning. Följande tröskelregler gäller för behörighet att gå vidare i utbildningen: Termin 1 skall vara godkänd för tillträde till termin 3. Termin 2 skall vara godkänd för tillträde till termin 4. Termin 3 skall vara godkänd för tillträde till termin 5. Termin 4 skall vara godkänd för tillträde till termin 6. Termin 5 skall vara godkänd för tillträde till termin 7. Termin 6 skall vara godkänd för tillträde till termin 8. Student som inte uppfyller tröskelreglernas krav kan ansöka om dispens hos programstudierektor/programutskott. 9
Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc. hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda Studieadministrativa regler för Hälsouniversitetets utbildningar (Linköpings universitets regelsamling RS H7:06). 10