Civilingenjörsprogrammet

Civilingenjörsprogrammet Inriktning: Informationsteknologi En enkätundersökning riktad till studenter examinerade åren 2001-2002 Kvalitet och utvärdering Anna Danielsson Februari 2005

2

INNEHÅLL 1. Bakgrund och syfte 4 2. Undersökningsgruppen 4 Urval och svarsfrekvenser 4 Ålder och kön 4 Examen 5 3. Uppfattningar om studierna 5 Inställning till studierna några år efteråt 5 Åsikt om val av huvudämne och studieort 6 Högskolelagens mål och dess uppfyllelse 6 Färdighetsträning 8 Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer 10 Studentinflytande 10 Inställning till forskarutbildning 12 Tillfredsställelse med studierna 12 Vad var mindre bra eller saknades? 14 Vad var särskilt bra? 14 4. Arbetsliv 14 Sysselsättning efter grundexamen 14 Nuvarande sysselsättning 15 Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen 15 Nuvarande arbete 17 Nuvarande månadsinkomst 18 5. Utbildningen i relation till arbetet 19 Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån 19 Arbetslivets krav på olika färdigheter 19 6. Övriga synpunkter 20 7. Sammanfattande kommentar 20 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 22 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 24 Bilaga 3: Vilken är din nuvarande sysselsättning? 25 Bilaga 4: Övriga synpunkter 26 Bilaga 5: Enkät 27 3

1. Bakgrund och syfte Högskoleverket har ett regeringsuppdrag som innebär att samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina ska utvärderas inom en sexårsperiod och omfatta såväl grundsom forskarutbildning. Ämnen och program vid Uppsala universitet som ska utvärderas 2005 är litteraturvetenskap, estniska, finska, samiska, ungerska, statistik, samhällsgeografi, statskunskap, freds- och konfliktkunskap, u-landskunskap, biologi samt civilingenjörsprogrammen. Som ett stöd till de institutioner vars ämnen/program ska utvärderas har enheten för kvalitet och utvärdering vid Uppsala universitet genomfört en enkätundersökning riktad till före detta studenter i dessa ämnen. Enkäten finns i bilaga 5. Syftet har bland annat varit att ta reda på hur studenterna upplevde sin utbildning vid Uppsala universitet, vilka starka respektive svaga sidor de tyckte att respektive utbildning hade samt att få en uppfattning om var och med vad de arbetar några år efter avslutad utbildning. I denna sammanställning redovisas resultaten för civilingenjörsutbildningen med inriktning mot informationsteknik. 2. Undersökningsgruppen Urval och svarsfrekvenser Enkäten skickades till alla som tagit ut en civilingenjörsexamen under perioden 1 januari 2001 t o m 31 december 2002. Totalt uppfyllde 411 personer urvalskriteriet enligt ovan. Av dessa hade 32 tagit ut en examen med inriktning mot informationsteknik. Antalet inkomna svar avseende ovanstående inriktning är 20 stycken, vilket medför en svarsfrekvens på 63 procent. Svarsfrekvensen för kvinnor är 80 procent, medan motsvarande andel för männen är 59 procent. Svarsfrekvensen för gruppen män är därmed relativt låg. I följande rapport redovisas svaren för de 20 personer som uppger att de läst civilingenjörsutbildningen med inriktning mot informationsteknik. I de fall där procentsumman i redovisade tabeller inte blir 100 beror det på att avrundning till heltal har gjorts. I redovisningen av undersökningens resultat används procent trots att gruppen svarande är ganska liten. En person motsvarar genomgående fem procent. Ålder och kön En större andel män (80 procent) än kvinnor ingår i svarsgruppen och den stora majoriteten av de svarande är mellan 26 och 30 år, se tabell 1 och 2 nedan. Tabell 1. Kön Antal Procent Man 16 8 Kvinna 4 2 Totalt 20 10 Tabell 2. Åldersfördelning Antal Procent 25 år eller yngre 0 26-30 år 19 95% 31-35 år 1 5% 36 år och äldre 0 Totalt 20 10 4

Examen Tabell 3 visar att ingen av de svarande vid svarstillfället hade tagit ut någon examen förutom civilingenjörsexamen Tabell 3. Examenstyper Antal Civilingenjörsexamen 20 Kandidatexamen 0 Magisterexamen 0 Licentiatexamen 0 Annan examen 0 Av figur 1 nedan framgår vilka terminer de svarande tagit ut examen. Figur 1 Examenstermin 14 12 10 Antal 8 6 4 2 0 vt 00 ht 00 vt 01 ht 01 vt 02 ht 02 3. Uppfattningar om studierna Inställning till studierna några år efteråt Tre fjärdedelar av de svarande har bibehållit samma uppfattning om värdet av studierna i informationsteknologi. Av dem som har ändrat uppfattning är det en något större andel som idag är mer negativt inställd än vad det är som är mer positivt inställd. 5

Figur 2. Har du ändrat uppfattning om värdet av studierna i ditt huvudämne? Ja, jag är mycket mer positiv nu Ja, jag är något mer positiv nu 1 Nej, jag har inte ändrat uppfattning 75% Ja, jag är något mer negativ nu 15% 2 4 6 8 10 Åsikt om val av huvudämne och studieort Majoriteten av de svarande skulle åter välja samma utbildning om de fick göra om sitt val idag, men det finns även en grupp som skulle välja annorlunda. En fjärdedel av de svarande skulle så här i efterhand ha valt något annat utbildningsprogram om de skulle välja utbildning idag. De utbildningar som nämns är läkarprogrammet, civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik samt företagsekonomi. En stor majoritet (95 procent) skulle dock åter välja Uppsala som förstahandsalternativ om de fick välja utbildningsort idag. Det alternativ som nämns är Stockholms universitet. Högskolelagens mål och dess uppfyllelse I en av frågorna fick de före detta studenterna bedöma i vilken grad de upplevde att högskolelagens mål 1 uppfyllts. På en femgradig skala som sträcker sig från Instämmer i mycket hög grad till Instämmer inte alls ombads de före detta studenterna ta ställning till hur väl utbildningen bidragit till förmågan 1. till självständigt arbete 2. till kritisk bedömning 3. att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 4. att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 5. att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser. I vilken utsträckning de svarande instämde i ovanstående påståenden varierade men andelen som instämde i mycket hög grad låg mellan en femtedel och en tredjedel. Mest positiva var de svarande till påståendet om att utbildningen skulle ha bidragit till deras förmåga till självständigt arbete. En mycket stor majoritet (95 procent) instämde helt eller nästan helt i påståendet. Överlag instämde dock de svarande i stor utsträckning i påståendena. Andelen svarande som inte instämde alls var mycket lågt eller noll. 1 Gällande mål enligt högskolelagen 2001. 6

I figur 3-7 nedan redovisas svarsfördelningen för dessa frågor. Figur 3. Utbildningen har bidragit till min förmåga till självständigt arbete 8 6 4 6 35% 2 5% Instämmer inte alls Instämmer i mycket hög grad Figur 4. Utbildningen har bidragit till min förmåga till kritisk bedömning 8 6 4 2 Instämmer inte alls 35% 45% 2 Instämmer i mycket hög grad Figur 5. Utbildningen har bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser 8 6 5 4 3 2 Instämmer inte alls 5% 15% Instämmer i mycket hög grad 7

Figur 6. Utbildningen har bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser 8 6 55% 4 3 2 Instämmer inte alls 15% Instämmer i mycket hög grad Figur 7. Utbildningen har bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 8 7 6 4 2 5% Instämmer inte alls 25% Instämmer i mycket hög grad Färdighetsträning De före detta studenterna fick också ta ställning till hur nöjda de var med den färdighetsträning de hade fått i följande moment: Muntliga presentationer Skriftliga presentationer Presentationer på engelska Förklara för icke-specialister Självständigt lösa problem Självständigt göra utredningar Argumentera och övertyga Arbeta i grupp I tabellerna 4-11 redovisas svaren för detta avsnitt. De före detta studenterna uttrycker störst tillfredsställelse med färdighetsträningen i fråga om att arbeta i grupp. Alla svarande säger sig vara mycket eller ganska nöjda med detta moment. 8

Tillfredsställelse vad gäller färdighetsträningen i att självständigt lösa problem och göra självständiga utredningar är också mycket stor. Hela 95 procent säger sig vara mycket eller ganska nöjda med dessa moment. Två tredjedelar av de svarande uttrycker att de är mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen i fråga om att göra skriftliga presentationer. Drygt hälften av de svarande säger sig även vara mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen i fråga om att göra muntliga presentationer men här är det även intressant att två femtedelar är mycket eller ganska missnöjda med detta moment. Missnöjet är större vad gäller färdighetsträningen i att argumentera och övertyga, tre fjärdedelar av de svarande är mycket eller ganska missnöjda med detta moment. Missnöje finns det även i fråga om färdighetsträningen i att göra presentationer på engelska, drygt hälften av de svarande är ganska eller mycket missnöjda. Mest spridd bild ges i fråga om färdighetsträningen i att förklara för icke-specialister vilket framåt av tabell 7. Tabell 4. Göra muntliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 0 Ganska nöjd 11 55% Ganska missnöjd 7 35% Mycket missnöjd 1 5% Förekom ej 1 5% Totalt 20 10 Tabell 5. Göra skriftliga presentationer Antal Procent Mycket nöjd 1 5% Ganska nöjd 12 6 Ganska missnöjd 6 3 Mycket missnöjd 1 5% Förekom ej 0 Totalt 20 10 Tabell 6. Göra presentationer på engelska Antal Procent Mycket nöjd 2 1 Ganska nöjd 6 3 Ganska missnöjd 10 5 Mycket missnöjd 1 5% Förekom ej 1 5% Totalt 20 10 Tabell 8. Självständigt lösa problem Antal Procent Mycket nöjd 9 45% Ganska nöjd 10 5 Ganska missnöjd 1 5% Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 20 10 Tabell 10. Argumentera och övertyga Antal Procent Mycket nöjd 2 1 Ganska nöjd 2 1 Ganska missnöjd 13 65% Mycket missnöjd 2 1 Förekom ej 1 5% Totalt 20 10 Tabell 7. Förklara för icke-specialister Antal Procent Mycket nöjd 1 5% Ganska nöjd 8 4 Ganska missnöjd 5 25% Mycket missnöjd 2 1 Förekom ej 4 2 Totalt 20 10 Tabell 9. Självständigt göra utredningar Antal Procent Mycket nöjd 3 15% Ganska nöjd 16 8 Ganska missnöjd 1 5% Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 20 10 Tabell 11. Arbeta i grupp Antal Procent Mycket nöjd 10 5 Ganska nöjd 10 5 Ganska missnöjd 0 Mycket missnöjd 0 Förekom ej 0 Totalt 20 10 9

Nyttovärde av olika undervisnings- och arbetsformer I enkäten ombads de före detta studenterna att ta ställning till om de ville ha mer av, mindre av eller om de upplevde det som lagom mycket av ett antal olika undervisnings- och arbetsformer. De hade även möjlighet att ange om de inte hade någon erfarenhet av undervisnings- eller arbetsformen. En klar majoritet skulle ha önskat att det inom utbildningen fanns mer undervisning i seminarieform (80 procent). De svarande efterfrågade även mer övning i muntliga presentationer (60 procent) och fler studiebesök (60 procent). Den arbetsform som de svarande i störst utsträckning ville se mindre av var lärarledd undervisning (35 procent). Tabell 12. Bedömning av olika undervisnings- och arbetsformers nytta Mer av Lagom mycket Mindre av Har ej erfarenhet Seminarier 8 1 5% 5% Studiebesök 6 3 5% 5% Muntliga presentationer 6 4 Skriftliga individuella PM och rapporter 4 4 2 Gruppövningar 35% 45% 2 Grupparbeten 3 6 1 Problembaserat lärande (PBL) 2 45% 1 25% Laborationer 2 65% 15% Självständiga arbeten 15% 85% Lärarledd undervisning 65% 35% Studentinflytande Enkäten innehöll en fråga som handlade om studentinflytande. Frågan löd: I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? Studenterna fick ta ställning till frågan med avseende på innehåll respektive arbetsformer. Figur 8 visar att en fjärdedel av de svarande anser att synpunkterna om undervisningens innehåll i ganska hög utsträckning togs i beaktande av lärarna. En av tio svarande menar att deras synpunkter inte alls togs i beaktande. För frågan om huruvida synpunkter avseende arbetsformer beaktades anser femton procent att så skedde i ganska hög. Drygt hälften av de svarande menade i båda fallen att deras åsikter beaktades till viss del. Andelen som anser att så inte skedde följer svarsmönstret ovan. Av figur 8 och 9 nedan framgår hur svaren fördelade sig. 10

Figur 8. Beaktade synpunkter avseende - innehåll I hög grad I ganska hög grad 25% Till viss del 55% Inte alls 1 Vet ej 1 1 2 3 4 5 6 Figur 9. Beaktade synpunkter avseende - arbetsformer I hög grad I ganska hög grad 15% Till viss del 6 Inte alls 1 Vet ej 15% 2 4 6 Av tabell 13 nedan framgår att drygt hälften av de svarande till viss del har erbjudits möjlighet att delta i utvecklingsarbetet och att en fjärdedel anser att de i ganska hög grad har erbjudits denna möjlighet. Tabell 13. I vilken utsträckning erbjöds studenterna att aktivt delta i utvecklingsarbetet av program/kurser Antal Procent I hög grad 0 I ganska hög grad 5 25% Till viss del 11 55% Inte alls 2 1 Vet ej 2 1 Totalt 20 10 11

Inställning till forskarutbildning Två av de svarande är doktorander men ingen i gruppen har ännu disputerat. Ytterligare sex av dem som besvarat enkäten skulle kunna tänka sig att söka till forskarutbildningen eller har sökt utan att få plats. Två tredjedelar svarar Nej, troligtvis inte eller Nej, absolut inte på frågan om de kan tänka sig att söka till forskarutbildningen i sitt huvudämne, se tabell 14. Tabell 14. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsexamen? Antal Procent Ja, jag är redan doktorand 2 1 Jag har varit doktorand, men avbrutit 0 Ja, jag har sökt forskarutbildningen, men fick ingen plats 1 5% Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen 5 25% Nej, troligtvis inte 8 4 Nej, absolut inte 4 2 Totalt 20 10 Tillfredsställelse med studierna I enkäten fick studenterna ta ställning till fyra påståenden som rörde tillfredsställelsen med utbildningen ur några olika synvinklar. De svarande ombads ta ställning till påståendena på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls. De aktuella påståendena var: 1. Jag trivdes mycket bra under min studietid. 2. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram. 3. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet 4. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier. Hur väl de svarande kände igen sig med ovanstående påståenden varierade. Mest positiv respons fick påståendet om att vara nöjd med sin utbildning, vilket 85 procent instämde helt eller nästan helt i. En stor andel instämmer också i påståendet att de trivdes bra under studietiden. De svarande ställer sig även instämmande till påståendet om att efter utbildningen känna sig väl förberedda inför arbetslivet. Totalt har hälften av de svarande instämmer helt eller nästan helt i detta påstående. Störst spridning av svaren fick påståendet om att under studietiden knyta ett värdefullt kontaktnät. En fjärdedel av de svarande instämde inte alls i påståendet. Av figur 10-13 nedan framgår hur svaren fördelade sig. 12

Figur 10 Jag trivdes mycket bra under min studietid 8 6 55% 4 3 2 Instämmer inte alls 5% 1 Instämmer helt och hållet Figur 11. Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram 8 6 65% 4 2 Instämmer inte alls 5% 1 2 Instämmer helt och hållet Figur 12. Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet 8 6 4 2 25% 25% 25% 1 15% Instämmer inte alls Instämmer helt och hållet 13

Figur 13. Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier 8 6 4 4 45% 2 Instämmer inte alls 1 5% Instämmer helt och hållet Vad var mindre bra eller saknades? Enkäten innehöll den öppna frågan Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? De svarandes kommentarer rörde olika områden, bland de saker som togs upp kan kritik mot för mycket tentamensfokusering, bristande samband/ röd tråd, en önskan om mer valfrihet och större övning i och feedback på projektledning samt kritik mot att utbildningen i vissa delar var alltför teoretisk. Samtliga svar på denna fråga redovisas i bilaga 1. Vad var särskilt bra? Ytterligare en öppen fråga löd Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll?. De före detta studenternas kommentarer rörde framförallt utbildningens bredd, den höga teoretiska nivån, projektarbetsterminen samt beröm till enstaka kurser. I bilaga 2 redovisas samtliga svar på den aktuella frågan. 4. Arbetsliv Sysselsättning efter grundexamen Alla svarande uppger att de har haft förvärvsarbete som huvudsaklig sysselsättning efter examen. Av dessa har 19 personer förvärvsarbetet i mer än två år. Arton personer har jobbat inom sitt utbildningsområde hela perioden och de två övriga har jobbat inom sitt utbildningsområde mer än halva tiden, se tabell 16. 14

Tabell 15. Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat? Antal Procent Nej, inte alls 0 Ja, under mindre än två år 1 5% Ja, mellan två och fyra år 17 85% Ja, mer än fyra år 2 1 Totalt 20 10 Tabell 16. Hur stor del av den tid som du har förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Antal Procent Inte alls 0 Mindre än halva tiden 0 Mer än halva tiden 2 1 Hela tiden 18 9 Totalt 20 10 Av de svarande är det två personer (10 procent) som uppger att de har haft en sysselsättning annan än förvärvsarbete under minst ett halvår. Dessa två har studerat vidare efter sin grundexamen. Svaren på frågan Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? visar att hälften av de svarande fick arbete redan innan avslutad utbildning och att alla svarande hade fått jobb inom ett år efter examen, se tabell 17 nedan. Tabell 17. Hur lång tid efter examen fick du ditt första arbete? Antal Procent Fick arbete redan innan avslutad utbildning 10 5 Mindre än en månad 5 25% 1-6 månader 4 2 7-12 månader 1 5% Mer än 12 månader 0 Jag har ännu inte fått arbete 0 Totalt 20 10 Nuvarande sysselsättning I en öppen fråga fick de före detta studenterna beskriva sin nuvarande sysselsättning. De före detta studenterna arbetar idag inom olika fält, fem personer arbetar som konsulter, sex personer jobbar med utveckling av system eller mjukvaror, två arbetar med programmering och ytterligare två är doktorander. I bilaga 3 redovisas samtliga svar på frågan Vilken är din nuvarande sysselsättning? Tillfredsställelse med nuvarande arbete och nytta av utbildningen Av enkätsvaren framgår att alla de 20 personer som har besvarat enkäten är yrkesmässigt verksamma vid svarstillfället. I en av enkätfrågorna ombads de svarande att på en femgradig skala från Instämmer helt och hållet till Instämmer inte alls ta ställning till tre påståenden, nämligen: 1. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 15

2. Utbildningens innehåll i mitt/mina huvudämne(n) har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter. 3. Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete. Av resultatet framgår att majoriteten är nöjda med sitt nuvarande arbete. Tre femtedelar instämmer helt eller nästan helt i påståendet. En ännu större andel (75 procent) instämmer helt eller nästan helt i att civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant för deras nuvarande arbetsuppgifter. För det tredje påståendet om att utbildningen kommer till användning i det nuvarande arbetet svarar 85 procent att de instämmer helt eller nästan helt. Av figur 14-16 nedan framgår hur svaren fördelade sig. Figur 14. Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete 8 6 4 3 25% 35% 2 Instämmer inte alls 1 Instämmer helt och hållet Figur 15. Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter 8 6 4 2 Instämmer inte alls 5 25% 25% Instämmer helt och hållet 16

Figur 16. Jag har stor användning av utbildningen i mitt huvudämne i det nuvarande arbetet 8 75% 6 4 2 Instämmer inte alls 1 5% 1 Instämmer helt och hållet Nuvarande arbete Av de före detta studenterna i informationsteknik arbetar idag knappt hälften i det som betecknas stora företag (över 250 anställda). Drygt en tredjedel av de svarande arbetar i Stockholmsregionen och knappt en tredjedel arbetar i Uppsala (se tabell 18). De dominerande arbetsmarknadssektorerna är den privata/enskilda inom vilken drygt två tredjedelar av de svarande är verksamma, inom denna sektor är arbete inom programvarudataföretag och telekommunikationsindustrin vanligast (se tabell 19 och 20). Tabell 18. Geografisk placering av arbetsplatser för de före detta studenter som har läst informationsteknik Antal Procent Stockholmsregionen 7 35% Uppsala 6 3 Göteborgsregionen 1 5% Malmöregionen 0 Annan ort i Sverige 5 25% Annan ort utomlands 1 5% Total 20 10 Tabell 19. Arbetsmarknadssektor för de före detta studenter som läst informationsteknik Antal Procent Privat/enskild 14 7 Statlig 4 2 Eget företag 2 1 Kommunal 0 Landsting 0 Annan 0 Totalt 20 10 17

Tabell 20. Bransch Antal Procent Programvaru-/dataföretag 8 4 Telekommunikationsindustri 3 15% Universitet/högskola 3 15% Medicinsk teknik 2 1 Elektronikindustri 1 5% Stål-/metallindustri 1 5% Annan bransch 2 1 Total 20 10 Två tredjedelar av de svarande har idag ett arbete som specialist. En mindre andel, en fjärdedel, arbetar som projektledare/projektansvarig. Två personer har en chefsbefattning. För en femtedel av de svarande ingår budgetansvar och/eller ekonomiskt redovisningsansvar i deras nuvarande befattning. Nuvarande månadsinkomst Två femtedelar av de svarande har en månadsinkomst som ligger i intervallet 30001-35000 kronor. En fjärdedel har en lön mellan 20 001-25 000 medan ytterligare en fjärdedel har en lön i intervallet 25 001-30 000. Figur 17. Aktuell månadsinkomst 2004-20 000 kr 5% 20001 kr - 25000 kr 25001 kr - 30000 kr 25% 25% 30001 kr - 35000 kr 4 35001 kr - 40000 kr 5% 40001 kr - 45000 kr 45001 kr - 50000 kr 50001 kr - 55000 kr 55001 kr - 2 4 6 8 18

5. Utbildningen i relation till arbetet Arbetsuppgifter i relation till utbildningsnivån Av figur 18 framgår att hälften av de svarande anser att arbetsuppgifterna motsvarar den utbildningsnivå de har. En dryg tredjedel anser dock att arbetsuppgifterna är något okvalificerade i relation till deras utbildningsnivå. Figur 18. Hur väl stämmer arbetsuppgifterna med utbildningsnivån? Alltför okvalificerade Något för okvalificerade 35% Motsvarar min utbildningsnivå 5 Något för kvalificerade Alltför kvalificerade 5% 1 2 4 6 8 10 Arbetslivets krav på olika färdigheter De före detta studenternas tillfredsställelse med olika typer av färdighetsträning har redovisats i ett tidigare avsnitt (se s. 6-7). Enkäten innehöll också en fråga om i vilken utsträckning de svarande efter sina studier har haft arbetsuppgifter som ställt krav på motsvarande färdigheter. Av resultatet framgår att arbetsuppgifterna främst ställer höga krav på att självständigt lösa problem, vilket alla svarande har uppgett. Kraven är även höga vad gäller att arbeta i projektgrupp, 85 procent anser att arbetsuppgifterna i hög grad ställer krav på detta, och på att göra skriftliga presentationer; 74 procent anser att arbetsuppgifterna i hög grad ställer krav på detta. I figur 19 redovisas i vilken utsträckning de svarande anser att arbetsuppgifterna ställer krav på en viss färdighet. 19

Figur 19. Arbetsuppgifternas krav på olika färdigheter Självständigt lösa problem 10 Arbeta i projektgrupp Göra skriftliga presentationer 74% 84% 16% 11% 11% 5% I hög grad I viss mån Inte alls Göra muntliga presentationer 53% 47% Argumentera och övertyga 53% 42% 5% Göra presentationer på engelska 53% 37% 11% Förklara för ickespecialister 42% 53% 5% 2 4 6 8 10 6. Övriga synpunkter De före detta studenterna har också i slutet av enkäten givits möjligheter till övriga synpunkter på det som berörs i enkätfrågorna. Vissa svarande har skrivit relativt omfattande kommentarer, medan andra har valt att inte skriva något. Bland de kommentarer som ges syns förslag på hur den pedagogiska modellen kan förändras samt en önskan om att utbildningen ska göras mer välkänd. Samtliga övriga synpunkter som givits av de före detta studenterna i informationsteknik, finns i bilaga 4. 7. Sammanfattande kommentar Sammanfattningsvis kan sägas att de svarande är ganska nöjda med sina nuvarande jobb samt att de är nöjda med och trivdes under utbildningen. Undersökningen visar att de före detta studenterna i hög utsträckning menar att högskolelagens mål uppfylldes och att de är nöjda med färdighetsträningen inom de flesta av undersökningen belysta områdena. De före detta studenterna har i liten utsträckning ändrat åsikt om sina studier under den tid som förflutit sedan de tog examen. Tre fjärdedelar av de svarande uppger att de har samma syn på sin utbildning nu som då. De svarande anser i stor utsträckning att utbildningen bidrog till deras förmåga till självständigt arbete, att följa kunskapsutvecklingen inom området samt att diskutera och kommunicera inom det aktuella området. De före detta studenterna skulle i stor utsträckning vilja se mer seminariebaserad undervisning och tycker att inslagen av muntlig presentation och studiebesök bör utökas. Den undervisningsform som störst andel av de svarande skulle vilja se reducerad är den lärarledda undervisningen, då exempelvis föreläsningar. 20

En majoritet av de svarande kan sägas vara nöjda med sitt nuvarande arbete och hälften av de svarande anser att utbildningen förmått förbereda dem inför arbetslivet. Hälften av de svarande anser att deras arbetsuppgifter motsvarar deras utbildningsnivå, och en klar majoritet att de har användning av utbildning i sitt nuvarande arbete. I en jämförelse mellan arbetslivets krav på olika förmågor och utbildningens färdighetsträning inom dessa områden kan man se att arbetslivets krav och färdighetsträningen i de flesta fall stämmer ganska väl. De två områden där de svarande i störst utsträckning upplever att det ställs höga krav i arbetslivet är förmågan att självständigt lösa problem och att arbeta i projektgrupp. För dessa färdigheter har 100 respektive 84 procent svarat att det i hög grad ställs krav på dessa förmågor i arbetslivet. Andelen svarande som var mycket eller ganska nöjda med färdighetsträningen på dessa områden var också hög, 95 respektive 100 procent. Även på de flesta andra områden svarade andelen mycket eller ganska nöjda väl mot andelen som anser att det i arbetslivet ställs höga krav på respektive färdighet. För förmågan att argumentera och övertyga kan man dock se en tydlig skillnad mellan kraven i arbetslivet och färdighetsträningen under utbildningen. Drygt hälften av de svarande upplever i arbetslivet i hög grad krav på denna förmåga men bara en femtedel är mycket eller ganska nöjda med utbildningens färdighetsträning på detta område. 21

Bilaga 1 Bilaga 1: Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. Mindre bra: - IT-programmet var nytt och hade en del barnsjukdomar. Det saknades en röd tråd genom programmet och höstterminen i fyran innehöll ganska dåliga kurser. Gärna mer valfrihet. - Det saknas i vissa fall en röd tråd. Lite för långt från verkligheten. - Många kurser samtidigt så studierna kunde inte bli så djupa som jag önskat. - Högre grad av användning av datasystem etc. som används utanför universitetsvärlden. Väl mycket rena föreläsningar. - Det skulle ha varit bra med större möjligheter att forma sin inriktning. Alldeles för mycket signalbehandling i grundutbildningen. Valen av inriktning kanske borde ske tidigare. - De programmeringskurser vi gick var för få och för dåliga. Fick aldrig lära oss något språk från grunden utan fick lära oss det bredvid för att kunna lösa någon uppgift. - Den del kurser gick nog lite väl djupt på de senaste rönen inom forskningen och missade då vad som faktiskt används ute i verkligheten. - För lite fysik första året. För lite praktik. - Pedagogisk modell: mycket korvstoppning, dålig synk mellan kurser (överlappande/kunskapsglapp). - Bättre utbildning om kvalitetsprocesser och configuration management vore bra. Vore bra att lära sig mer om projektledning och få feedback om hur vi bättre kunde hantera projekt. - En del kurser var alldeles för teoretiska. - Kunde ställas högre grav på resultat i de stora projekt som genomfördes under sista åren. - Frågan är om det som var mindre bra beror på mig eller på universitetet... Att tentor ibland frågar frågor på kunskap som man lär sig utantill är mindre bra. Sådant kan man hursomhelst snabbt ta reda på i framtiden. Saknades: - Hands on vad gäller operativsystem etc. (utöver programmering). Utbildningen var alltför teoretisk i dessa kurser. - Muntlig presentation och framställning. - Djupet i datorteknikkurserna. - För mycket praktisk elektronik. Mer presentationer, avhandlingar på högre nivå. - Övning att skriva vetenskapliga rapporter! - Skulle vilja ha mer anknytning till arbetslivet, t ex praktik. - Mera rapporter där ett visst förslag skulle motiveras/förkastas eller där ett visst teknikval ska utvärderas. - Praktisk erfarenhet av hur grupparbete funkar i labbmiljö, exempelvis simuleringar. - Projektledning, kravinsamling, utvecklingscykler, test, DB-programmering. - Kurs i embedded programming/microcontrollers. Vore bra med fler valfria kurser. - Rena programmeringskurser. Programmeringen ingick ofta som ett verktyg i många kurser. Hade varit bra med mer kunskaper om själva språken och kanske olika designmönster et c. - Enstaka kurser, men inget allvarligt. 22

Bilaga 1 - Kopplingen mellan teknik/utveckling och marknad/ekonomi. Detta skulle kunna ges mer utrymme i projektarbeten. - Ledarskapsutbildning. - En universitetsledning som lägger lite energi på att marknadsföra den tekniska högskolan. Industrin har ingen aning om att det utbildas civilingenjörer i Uppsala. - Övergången till arbetslivet blev något abrupt. Om man skulle få in mer praktik på företag i utbildningen skulle det vara fördelaktigt. Det är viktigt att alla studenter lär sig ta reda på information över internet. - Bra djup på kurserna. Lära sig utantill en massa saker inom IT är ändå värdelöst. Tentorna ska fokusera på förståelse. Bra att man kan välja inriktning på IT. 23

Bilaga 2 Bilaga 2: Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. - Signalbehandlingsblocket inklusive matematik för signalbehandling. Matematiken. Funktionell programmering samt projektterminen. - Förresten, robotprocessen var riktigt bra. - En bred utbildning med bra innehåll. - Projektterminen 20 p (utöver ex-jobb). - En hög och jämn teoretisk nivå. - Bredden på utbildningen. De kompetenta och mycket kunniga föreläsarna. Den bärbara datorn underlättade studierna. - Många bra programmeringskurser, datorarkitekturkurser. Bra projektarbete. - Jag anser att civilingenjörsutbildningen har en bra bredd, vilket har hjälpt mig att lära mig nya saker på kort tid i mitt nuvarande yrke. Programmeringskunskapen hade mer djup, vilket jag också haft stor nytta av. - Den sista terminen med projektarbeten var mycket nyttig! - Bra bredd, många olika kurser tillgängliga. - Kurskamraterna väldigt skärpta, trevliga och ambitiösa. - Fick studera utomlands. - Gav en bred teoretisk grund. - Bredden på utbildningen. - Hög teoretisk/teknisk nivå överlag. - Att prova på att arbeta i projektform. 24

Bilaga 3 Bilaga 3: Vilken är din nuvarande sysselsättning? Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. - Application Engineer på Intentia R&D. Huvudsaklig uppgift: programmering. - Chef Kundutvecklingsenheten på TAIN AB - spel med penningvinster (Betting, Casino, Poker). - Doktorand realtidssystem MRTC, Västerås. - Doktorand. - Forskningsass. BMC. - IT konsult, Accenture. Arbetar för tillfället inom Telecom. - Jag jobbar som projektledare (Junior Project manager), hos Tomtec Imaging Systems GmbH i München. Vi gör mjukvara för ultraljudsanalyser (medicinteknik) - Konsult hos Teleca Systems AB i Götegborg inom området Fordon. Har nyss avslutat 3,5 års anställdning på Motorola Ltd i Skottland där jag också jobbade med fordonsteknik. - Konsult inom IT. - Konsult Tieto Enator, telekombranchen. Jobbar med utveckling på Sony Ericsson - Konsult, projektledare. Område: IT, Datasäkerhet, PKI. Företag: STERIA. Avdelning: (SI & C Systemintegration & Consulting). - Mjukvaruutvecklare, Ericsson AB, telekom. - Programmerare inom medicinteknik. - Projektledare på CC-Systems AB i Uppsala. - Systemutvecklare, Riksförsäkringsverket. - Systemutvecklare/Mjukvaruarkitekt CC Systems AB. - Systemutveckling/Arkitektur i litet företag. Även delägare i företaget, vilket även medför andra arbetsområden. - Utvecklare/projektledare IT, Agriprim AB. - Utvecklingsingenjör, mätteknik, datorteknik, elektronik mm. - VD på ett IT-konsultbolag. 25

Bilaga 4 Bilaga 4: Övriga synpunkter Vissa redigeringar av svaren på de öppna frågorna kan vara gjorda av etiska skäl. - Tips: läs The Power of Learning av Klas Mellander för tips och idéer om hur den pedagogiska modellen skulle kunna förbättras. - Vore bättre som utbildningen hetat Datorteknik el. liknande. Informationsteknologi låter mer som någon komvuxutbildning än ett riktigt civilingenjörsprogram. Företag fortfarande omedvetna om att Uppsala universitet har civilingenjörsprogram. 26

Bilaga 5 Bilaga 5: Enkät Du har fått den här enkäten eftersom du har tagit ut en civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet något av åren 2001-2002 1. Kön + Man Kvinna 2. Ålder 25 år eller yngre 26 30 år 31 35 år 36 år och äldre 3. Vilken termin påbörjade du dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet? Ht Vt 4. Inom vilket utbildningsprogram har du tagit ut civilingenjörsexamen? Informationsteknologi Kemiteknik, inr. läkemedel Kemiteknik, inr. material Miljö- och vattenteknik < Molekylär bioteknik Teknisk fysik Teknisk fysik med materialvetenskap 6. Vilken termin tog du ut din examen vid Uppsala universitet? (Har du flera examina, markera i så fall detta) Civilingenjörsexamen: Ht Vt Kandidatexamen: Ht Vt Magisterexamen: Ht Vt Licentiatexamen: Ht Vt Annan examen: Ht Vt 7. Skulle du kunna tänka dig att söka till forskarutbildningen i något av de ämnen som ingår i din civilingenjörsexamen? Ja, jag är redan doktorand Jag har varit doktorand, men avbrutit Ja, jag har sökt till forskarutbildningen, men fick ingen plats Ja, jag skulle kunna tänka mig att söka till forskarutbildningen Nej, troligtvis inte Nej, absolut inte + + 27

Bilaga 5 8. Vilken har din sysselsättning varit efter det att du tog ut din civilingenjörsexamen? a) Har du som huvudsaklig sysselsättning förvärvsarbetat (eller varit doktorand)? + < Nej, inte alls Ja, under mindre än två år Ja, i två till fyra år Ja, i mer än fyra år b) Hur stor del av den tid som du förvärvsarbetat har varit inom det område du är utbildad för? Inte alls Mindre än halva tiden Mer än halva tiden Hela tiden c) Har din huvudsakliga sysselsättning varit någon annan än förvärvsarbete (eller doktorand) under mer än ett halvår? (Markera alla de alternativ som gäller för din del!) Nej Ja, jag har ägnat mig åt mina personliga intressen, t ex resor, idrott Ja, jag har studerat vidare efter min civilingenjörsexamen (ej forskarutbildning) Ja, jag har varit föräldraledig Ja, jag har varit arbetslös Ja, annat, nämligen: + 9. Vilken är din nuvarande sysselsättning? (exemplifiera gärna med t ex titel, arbetsgivare, inom vilket område du arbetar, om du är arbetslös etc) 10. Hur lång tid efter din civilingenjörsexamen fick du ditt första arbete? (eller påbörjade forskarutbildning) Jag fick arbete redan innan jag avslutat min utbildning Mindre än en månad 1 6 månader 7 12 månader Mer än 12 månader Jag har ännu inte fått arbete 11. Har du nu så här något/några år efter din examen ändrat uppfattning om värdet av din utbildning vid Uppsala universitet jämfört med när du precis hade slutfört dina studier? Ja, jag är Ja, jag är Nej, jag har Ja, jag är Ja, jag är mycket mer något mer inte ändrat något mer mycket mer positiv nu positiv nu uppfattning negativ nu negativ nu 28

Bilaga 5 12. Så här i efterhand, skulle du ha valt: a) något annat utbildningsprogram? Ja, jag skulle ha valt Nej b) Uppsala som förstahandsalternativ? Ja Nej, jag skulle ha valt 13. Vad anser du var mindre bra eller saknades i dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? Mindre bra: Saknades: 14. Vad anser du var särskilt bra med dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet avseende innehåll? 29

Bilaga 5 15. I vilken utsträckning beaktade lärarna generellt sett de synpunkter som ni studenter hade under din studietid i Uppsala? I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej a) Vad gäller innehåll b) Vad gäller arbetsformer 16. I vilken utsträckning erbjöds ni studenter att aktivt delta i arbetet med att utveckla utbildningsprogram och/eller kurser? I hög I ganska Till viss grad hög grad del Inte alls Vet ej 17. Hur bedömer du den färdighetsträning som din utbildning vid Uppsala universitet gav när det gäller att: Mycket Ganska Ganska Mycket Förekom nöjd nöjd missnöjd missnöjd ej a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för ickespecialister e) självständigt lösa problem f) självständigt göra utredningar g) argumentera och övertyga h) arbeta i grupp 18. I vilken grad har dina civilingenjörsstudier vid Uppsala universitet bidragit till målen i Högskolelagen enligt nedan? Utbildningen har för min del: Instämmer i mycket Instämmer hög grad inte alls a) bidragit till min förmåga till självständigt arbete b) bidragit till min förmåga till kritisk bedömning c) bidragit till min förmåga att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser d) bidragit till min förmåga att diskutera och kommunicera inom det område som utbildningen avser e) bidragit till min förmåga att självständigt lösa problem inom det område som utbildningen avser 30

Bilaga 5 19. Bedöm olika undervisnings- och arbetsformer efter den nytta du har haft av dem efter din examen! Jag anser att mina studier vid Uppsala universitet borde ha haft mindre av / mer av / eller att det var lagom mycket av Mer av Lagom Mindre av Har ej mycket erfarenhet a) självständiga arbeten b) lärarledd undervisning ex. föreläsningar c) seminarier för att diskutera och ventilera olika problemställningar d) grupparbeten e) problembaserat lärande (PBL) f) laborationer g) gruppövningar h) skriftliga individuella PM och rapporter i) studiebesök, exkursioner och dylikt j) muntliga presentationer k) annat: Fråga 20 27 besvaras av dig som för närvarande förvärvsarbetar (eller är doktorand). Fråga 28 29 besvaras av alla. 20. Inom vilken arbetsmarknadssektor arbetar du för närvarande? Statlig Privat/enskild Kommunal Eget företag Landsting Annan, nämligen 21. Till vilken bransch hör din nuvarande arbetsplats? Markera det alternativ som stämmer bäst för din del! Telekommunikationsindustri Stål-/metallindustri Universitet/högskola Elektronikindustri Massa-/papper-/träindustri Annan statlig verksamhet Medicinsk teknik Kemiindustri Gymnasie-/grundskola Medie-/upplevelseindustri Bioteknik-/läkemedelsind. Annan kommunal verksamhet Verkstadsindustri Livsmedelsindustri Företagstjänster/uthyrning Fordonsindustri Bank-/finansiell verksamhet Annan bransch Programvaru-/dataföretag Byggnadsindustri Flyg-/rymdindustri Transport/kommunikation + + 31

Bilaga 5 22. Ungefär hur många anställda har den organisation/ det företag där du för närvarande är anställd/ yrkesverksam? < + 0-9 anställda 10-49 anställda 50-249 anställda 250 - anställda 23. Om du just nu förvärvsarbetar eller är doktorand, var i landet ligger din arbetsplats / studieort? Stockholmsregionen Malmöregionen Annan ort i Sverige Göteborgsregionen Uppsala Annan ort utomlands 24a. Vilken av följande befattningar stämmer bäst in på din nuvarande position? Handläggare Specialist Projektledare/projektansvarig Chef < 24b. Har du i ovanstående befattning ett budgetansvar och/eller ett ekonomiskt redovisningsansvar? Ja Nej 25. I hur hög grad instämmer du i nedanstående påståenden? Instämmer helt och hållet Instämmer inte alls a) Jag är nöjd med mitt nuvarande arbete b) Civilingenjörsutbildningens innehåll har varit relevant i relation till mina arbetsuppgifter c) Jag har stor användning av min utbildning i mitt nuvarande arbete d) Jag trivdes mycket bra under min studietid e) Jag är nöjd med den utbildning jag fick på mitt utbildningsprogram f) Jag fick under studietiden ett stort kontaktnät bland andra studenter som jag senare haft nytta av i arbetslivet + g) Jag kände mig väl förberedd för arbetslivet efter avslutade studier + 32

Bilaga 5 26. Hur väl stämmer dina arbetsuppgifter med din utbildningsnivå? + Jag anser att arbetsuppgifterna i mitt nuvarande arbete är < Alltför Något för Motsvarar min Något för Alltför Kvalificerade kvalificerade utbildningsnivå okvalificerade okvalificerade 27. Vilken är din nuvarande totala månadsinkomst? Om du arbetar deltid, omvandla till heltid. Total månadsinkomst = fast månadslön + naturaförmåner + resultatlön och andra kontanta tillägg (inklusive t ex bonus och provision). Naturaförmåner: Helt fri lunch = 1240 kr/mån., helt fri bil = 3500 kr/mån. 20.000 kr 30.001 35.000 kr 45.001 kr 50.000 kr 20.001 25.000 kr 35.001 40.000 kr 50.001 kr 55.000 kr 25.001 30.000 kr 40.001 45.000 kr 55.001 kr < 28. I vilken utsträckning har du efter dina studier haft arbetsuppgifter som ställt krav på att: I hög grad I viss mån Inte alls a) göra muntliga presentationer b) göra skriftliga presentationer c) göra presentationer på engelska d) förklara för icke-specialister e) självständigt lösa problem f) argumentera och övertyga g) arbeta i projektgrupp 29. Har du några ytterligare synpunkter, får du gärna skriva dem här nedan. Stort tack för dina svar och synpunkter! 33

För mer information kontakta gärna Olof Ingesson Olof.Ingesson@uadm.uu.se 018 471 17 36 Kvalitet och utvärdering Uppsala universitet Box 256 751 05 Uppsala