Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Relevanta dokument
Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa. Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Vart är vi på väg? Tankar om ojämlikhetsdata

Projektplan för Handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.

Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland. En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Förslag till ett mätsystem för att följa ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland

Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet

Utbildning och social hållbarhet Hur hänger det ihop?

Att motverka skolmisslyckanden Vad vet vi om skillnader mellan grundskoleelevers möjlighet att lyckas i skolan?

Insatser inom hälso- och sjukvården som kan främja hälsan hos dem med låg utbildningsnivå

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Detaljbudget folkhälsokommittén 2016

Handlar om Teknikaliteterna valet av variabler och metoder för att beräkna skillnaderna. OH översiktstabellen peka på komplexiteten, de många valen.

Remiss Regional folkhälsomodell

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadseffekt-analys Markov-modeller

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

2. Finns samband mellan individbundna faktorer och kontextuella faktorer och skolresultat?

Studiedesign. Crash-course i hälso-ekonomi. Bakgrund och begrepp QALY EQ-5D Kostnadsnytto-analys Markov-modeller

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Att motverka skolmisslyckanden

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Kraftsamling fullföljda studier

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

QALYs som utfallsmått i hälsoekonomiska utvärderingar en introduktion och överblick

Hela staden socialt hållbar

FOLKHÄLSOPOLITISK POLICY Västra Götaland

Statistikbilaga till avstämnings-rapport för Fullföljda studier

Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén

Vad är folkhälsovetenskap?

Vägen till en jämställd budget- Jämställdhetsintegrering i praktiken

INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

Ordförande förklarar dagens sammanträde öppnat. Upprop förrättas. Att jämte ordförande justera dagens protokoll väljs Valéria Kant (KD).

Kraftsamling fullföljda studier

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

HEMTENTAMEN. Fråga 1. a) Vad är en produktionsmöjlighetskurva? b) Vad betyder alternativkostnad? Ge två exempel från verkligheten.

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Social hållbarhet i ledning och styrning

Webbenkät: Folkhälsoekonomi/sociala investeringar i Västra Götaland

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

God och jämlik hälsa Kra1samling fullföljda studier

Forska!Sveriges opinionsundersökning

Nationella riktlinjer

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Hälsa på lika villkor?

Jämställd regional tillväxt?

Statistikbilaga till avstämnings-rapport 2018 för Fullföljda studier

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Västra Götalandsregionens arbete med sociala investeringar

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

UTKAST. Detaljbudget Patientnämnderna. Beslutsunderlag Patientnämnderna

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Hur ojämlik är hälsan i Sverige?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Medborgardialog kring frågan om avgifter i hälso- och sjukvården

I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer

Nya stuprör när samverkan inte räcker? Huvudprocessledare fullföljda studier

Mötesplats social hållbarhet

Handlingsplan. Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg

Strategiskt folkhälsoprogram

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Tillgång och efterfrågan på utbildade år Den regionala modellen

Folkhälsorådet Verksamhetsplan 2018 Mariestads kommun

Det handlar om jämlik hälsa

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

Vem diskriminerar? Inte jag! Bild Svenska familjer av Anna-Carin Magnusson

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland 2016

Folkhälsopolitiskt program

Prevention och folkhälsoarbete

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn

Strategi för fysisk aktivitet barn och unga

Presentation för landstingen norra Sverige Anette Levander

Malmös väg mot en hållbar framtid

Transkript:

Hälsoekonomisk analys av ojämlikhet i hälsa Göran Henriksson Folkhälsokommitténs sekretariat, Västra Götalandsregionen

Vad kostar ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland? Om behovet av skarpare beslutsunderlag för att motverka ojämlikheter Om teknik och etik

Livsstilar Utbildning Sociokonomiska faktorer Hälsa Produktivitet Arbetskraftstillgång Utbildning Kapitalbildning Hälso- och sjukvård Välfärdssystem Samhällsstruktur Ekonomisk tillväxt

Analysprincipen i princip hälsa kort utb. medellång lång utb.

Registerpåförda data beträffande utbildningsnivå och inkomst i enkätmaterialet gjorde det möjligt att kombinera data från enkätmaterialet med data från Västdatabasen Enkätmaterialet: Genomsnittlig inkomst (stratifierat på kön, 5årsklasser och utbildningslängd) per hälsonivå beräknades - ger den relativa inkomstfördelningen över hälsospektrat (mycket dålig hälsa mycket god hälsa) Västdatabasen: antalet individer + genomsnittlig inkomst, = facit, (stratifierat på kön, 5årsklasser och utbildningslängd) sammanställdes Produkten av antal och genomsnittlig inkomst ger totala inkomsten per strata; summan av samtliga strata ger den totala lönesumman.

Resultatet i sammanfattning Antal Kapitalvärdet Konsumtionsvärdet Självskattad hälsa 74000 1,9 mdr ej beräknat Förtida dödsfall 1585 0,3 mdr ej beräknat Förlorade levnadsår 27470 ej beräknat 13,9 mdr summa 2,2 mdr 13,9 mdr

Totalkostnad för hälso och sjukvårdskostnad i åldrarna 25 74 år, år 2007, samt hypotetisk totalkostnad vid olika utbildningsnivåer, justerat för ålder och kön.

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet 3. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto analyser Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden.

Jag hävdar att den moderna nationalekonomin har utarmats kraftigt av den klyfta som har uppstått mellan etik och ekonomi Amartya Sen On ethics and economics 1987 Två ursprung för nationalekonomin Det etikrelaterade ursprunget Det teknikrelaterade ursprunget

Politik och beslut Insatser och åtgärder resursfördelning Hälsa Bestämningsfaktorer för hälsa 1. Hur ser det ut? 2. Varför ser det ut som det gör? 3. Vad ska vi göra åt det? Det etikrelaterade ursprunget Det teknikrelaterade ursprunget 4. Vad kostar det?

Verktyg för skarpare beslutsunderlag 1. Kostnadsanalyser Vad kostar ett visst problem för samhället?; indikerar omfattningen av problemet, mätt i ekonomiska termer, men säger inget om vad som bör göras för att minska problemet 2. Hälsoekonomiska bedömningar, t.ex. kostnadsnytto analyser Besvarar frågan om hur stor kostnaden är för en viss åtgärd för att uppnå en viss mängd hälsa. Värdefullt för att kunna prioritera mellan olika åtgärder men ännu svårt att tillämpa för hälsofrämjande och förebyggande insatser starkt utvecklingsområde! Men säger inget om de etiska konsekvenserna av att genomföra åtgärden. 3. Hälsoekonomiska bedömningar som bottnar i empirisk etik Inkluderar normativa aspekter i ekonomiska analyser, t.ex. målkonflikter mellan jämlikhetsaspekter och effektivitetsaspekter, kostnader för interventioner mot ojämlikhet i hälsa och beslut under osäkerhet.