för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 Förslag till beslut: Nämnden tar del av redovisningen och lägger den till handlingarna. Per Edorson t f stadsdelsdirektör Marion Hauge-Lindberg avdelningschef Sammanfattning Stockholms socialtjänstförvaltning och utbildningsförvaltning genomför vartannat år en undersökning av riskbeteenden bland elever i grundskolor och gymnasier, den s k Stockholmsenkäten. Årets undersökning visar för Brommas del bland annat på forstsatt hög alkoholkonsumtion, låg kriminalitet i jämförelse med staden totalt, skillnader mellan pojkar och flickor vad gäller psykisk ohälsa (flickorna mår sämre) samt att de flesta eleverna trivs i skolan och i hög utsträckning deltar i ledarledda fritidsaktiviteter. Box 206, Besöksadress: Tunnlandsvägen 96, 161 26 Bromma E-post: kajsabjornson@bromma.stockholm.se
ABCDE sid 2 (5) Ärendets beredning Detta ärende har beretts inom avdelningen för Utbildning och fritid. Bakgrund Årets undersökning har genomförts enligt samma modell som motsvarande undersökning år 2000, 2002 och 2004. Frågeblanketten har justerats något, men framför allt kompletterats med flera frågor. Vad gäller bortfall är från tidigare känt att bortfallet ofta uppvisar mer avvikande drogvanor än de som deltagit i studierna, detta förklaras av kända samband mellan hög ogiltig frånvaro och antisocialt beteende. Två typer av bortfall förekommer, externt vilket består av elever som inte varit närvarande i skolan vid undersökningstillfället och internt som består av elever som vägrat delta samt elever som har lämnat tillbaka blanketter med delvis obesvarade frågor. Någon grundlig analys av det externa bortfallet har inte kunnat göras i denna undersökning. Skolorna har inte alltid kunnat förmås lämna den nödvändiga informationen. 1 Några klasser har exkluderats på grund av deltagande i CAN:s (Centralförbundet för alkohol och narkotika) drogvaneundersökning. Totalt i undersökningen delades 29 415 blanketter ut och av dessa inkom 22 669. Bortfallet utgör således cirka 22 procent. Redovisning av Stockholmsenkäten 2006 I Bromma medverkade samtliga kommunala grund- och gymnasieskolor samt friskolorna Kristofferskolan och Internationella Engelska skolan. Totalt medverkade 968 elever i Bromma stadsdel varav 543 från skolår 9 (256 pojkar och 287 flickor) och 425 från år 2 på gymnasiet (217 pojkar och 208 flickor). Frågorna i enkäten är indelade i fem huvudområden; droger och spel brott och utsatthet psykisk ohälsa skola och fritid risk- och skyddsfaktorer Frågorna om spel i enkäten är nya från och med innevarande år och frågorna som rör psykisk ohälsa tillkom år 2004. I denna redovisning är endast ett urval av frågorna framtagna, övriga frågor återfinns i elevenkäten i bilaga 3. För de enkätfrågor som inte är 1 Drogvaneundersökning 2006 teknisk rapport
sid 3 (5) omformulerade eller nya redovisas utvecklingen för åren 2002-2006, för en del frågor finns endast jämförelser från år 2004. Tobak Antalet elever som röker eller snusar dagligen eller ibland har minskat något sedan 2002 med undantag för att flickor i högre utsträckning verkar ha prövat på att snusa. Eleverna köper tobak själv i lika stor utsträckning som tidigare. Alkoholkonsumtion Antalet elever som uppger att de inte dricker alkohol alls är i princip oförändrat sedan 2002, något färre elever uppger att de varit berusade i jämförelse med 2004. Den totala årskonsumtionen minskade åren 2002-2004 för att sedan stiga något igen 2006. Detsamma gäller elever som uppger att de storkonsumerar alkohol, vilket motsvarar minst 18 cl sprit en gång i månaden eller oftare. Totalkonsumtionen år 2006 fördelar sig enligt följande: Antal centiliter 100 % alkohol per år Grundskolan år 9 Gymnasiet år 2 Pojkar 357 cl 729 cl Flickor 256 cl 470 cl Elevantalet i skolår 9 som uppger att de aldrig blir bjudna på alkohol av sina föräldrar har ökat något sedan 2002. Narkotika, sniffning och spel Pojkar i skolår 9 och år 2 på gymnasiet som uppger att de använt narkotika har minskat sedan 2002. Vad beträffar flickor i skolår 9 är procentsiffrorna oförändrade, däremot kan man se en liten ökning av flickor i år 2 som uppger att de använt narkotika. Sniffningen har minskat något i skolår 9 däremot har år 2 en liten ökning sedan 2004. Något fler pojkar än flickor uppger att de någon gång köpt lotter eller satsat pengar på spel det senaste året. Brott och utsatthet Fler pojkar än flickor upp ger att de någon gång klottrat olaglig graffiti. Antalet pojkar som uppger att de klottrat har sjunkit något sedan 2002 medan siffrorna för flickorna är detsamma.
sid 4 (5) Genomsnittlig debutålder för brott är 12 år för pojkar och 13 år för flickor, vilket är representativt över hela staden. Siffrorna gällande elever som känt sig allvarligt hotade eller som uppger att de blivit misshandlade det senaste året är i princip oförändrade sedan 2002. Något fler pojkar i skolår 9 uppger att de känt sig allvarligt hotade. En liten ökning bland pojkarna som uppger att de inte polisanmält hot och misshandel. Fler pojkar än flickor känner sig trygga om de går ensamma en kväll i Bromma. Psykisk ohälsa Frågorna i enkäten som berör psykisk ohälsa visar att ohälsotalen är betydligt större bland flickorna, såväl i Bromma som i Stockholms stad totalt. Svårighet att somna flera kvällar i veckan har ökat något sedan 2004 bland flickor i skolår 9 och utgör nu 20 % av de svarande. Gruppen elever som uppger att de skulle vilja ändra på sig själva väldigt mycket, har ökat. Gruppen elever som uppger att de tycker det är riktigt härligt att leva väldigt ofta, har sjunkit något i skolår 9. Antalet elever som uppger att de tycker att någon i familjen dricker för mycket alkohol har ökat sedan 2002 utom bland flickor i år 2 på gymnasiet. Skola och fritid Större delen av eleverna uppger att de trivs bra i skolan i Bromma såväl som Stockholms stad totalt. I skolår 9 besöker 2 % av flickorna respektive 6 % av pojkarna ofta en fritidsgård eller träffpunkt. 64 % av flickorna och 58 % av pojkarna besöker aldrig någon fritidsgård eller träffpunkt. Vad beträffar deltagandet i ledarledda fritidsaktiviteter svarar 58 % av pojkarna och 50 % av flickorna att de ofta deltar, medan 17 % av pojkarna och 20 % av flickorna uppger att de aldrig deltar. Att utveckla det förebyggande arbetet Trots att Bromma är en gynnad stadsdel med förhållandevis få utsatta grupper och familjer, samt i jämförelse med andra stadsdelar har väl fungerande skolor finns det områden som skulle kunna utvecklas och förbättras. Enligt Stockholmsenkäten utgör de största problemen bland ungdomar i Bromma deras höga alkoholkonsumtion samt att flickor i högre utsträckning än pojkar ger uttryck för en sämre psykisk hälsa.vad beträffar hög alkoholkonsumtion genererar det även andra riskfaktorer som t.ex. för våld och oönskat sex.
sid 5 (5) Idag finns väl utvecklad kunskap om risk- och skyddsfaktorer hos barn och unga vilket ger goda förutsättningar att tidigt upptäcka barn som är i riskzonen innan de verkligt svårbehandlade problemen utvecklas. Enligt forskningen har man bäst förutsättningar att lyckas med ett preventivt arbete när det vänder sig till yngre barn. Förutsättningen att nå ett gott resultat i det förebyggande arbetet är att utveckla arbetet på fler arenor. Skolan utgör en viktig arena för det preventiva arbetet. Statens folkhälsoinstitut har, utifrån ett regeringsuppdrag, sammanställt ett antal forskningsbaserade metoder och program för skolan. Metoder som man nämner är bland annat livskunskap (samtalsbaserad undervisning) på schemat, evidensbaserade antimobbningsprogram, ledarskap i klassrummet, föräldrautbildningen ÖPP (Örebro preventionsprogram). Föräldrarna är de viktigaste personerna i barn- och ungdomars liv. I Stockholm stad finns ett väl utvecklat föräldrastödsprogram KOMET (kommunikationsmetod) som visat på mycket goda forskningsresultat beträffande minskning av utagerande problematik hos barn 3-12 år. Nu finns även ett KOMET-program för tonårsföräldrar. Att barn och ungdomar utvecklar positiva fritidsintressen är en viktig del i det förebyggande arbetet. Unga som deltar i ledarledda fritidsaktiviteter löper lägre risk att utveckla ett antisocialt beteende. Ett viktigt steg i att utveckla ett bra förebyggande arbete är att genom utbildningsinsatser sprida kunskaper om evidensbaserade metoder och program till all personal som arbetar med barn och unga. Bilagor 1. Åhörarkopior av OH-presentationen 2. Precens sammanfattning av elevers riskbeteenden 2006 3. Drogvaneundersökning 2006 teknisk rapport från USK (Utredningsoch statistikkontoret)