Stockholmsenkäten avseende ungdomars drogvanor 2008

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR /2008 SID 1 (11) Handläggare: Lars-Gunnar Winsa Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Stockholmsenkäten avseende ungdomars drogvanor 2008 Förslag till beslut Stadsdelsnämnden lägger ärendet till handlingarna. Cecilia Uddenfeldt Stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Sammanfattning Stockholmsenkäten utförs i skolår 9 och gymnasiets år 2 vartannat år på uppdrag av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Utrednings- och statistikkontoret genomför datainsamlingen. Enkäten mäter ungdomars normbrytande beteenden, drogvanor och psykisk hälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsenkäten utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser i syfte att motverka ungdomars tidiga debut av tobak, alkohol och droger. Förvaltningen konstaterar att Stockholmsenkäten 2008 visar att den grupp som i flest sammanhang (alkoholkonsumtion, droger, skolk, brott och annan utsatthet) uppvisar en negativ utveckling i staden är flickor i skolår 9. Förvaltningen delar socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningens uppfattning att det finns särskild anledning att stärka de unga flickornas föräldrar och de professionella (lärare,

2 SID 2 (11) elevvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar, sjukvård) som möter de unga flickorna i sitt arbete i syfte att förhindra en fortsatt negativ utveckling. Förvaltningen konstaterar att stadsdelens pojkar i skolår 9 visar på en dramatisk ökning vad gäller rökning och alkoholnyttjande från 2006 till 2008 och att detta borde analyseras djupare, då pojkarnas utveckling i många delmoment under 2006 låg lägst i staden medan man passerade stadens genomsnitt under Förvaltningen kommer under 2009 att ytterligare utveckla sitt brotts- och drogpreventiva arbete bl.a. genom utökat samarbete mellan socialtjänst, förskola, skola och polis. Ärendets beredning Detta ärende har utarbetats inom avdelningen individ- och familjeomsorg i samarbete med utbildningsförvaltningen. Ärendet har behandlats på förvaltningsgruppen Ärendet har överlämnats till ungdomsrådet för dialog och synpunkter. Bakgrund Stockholmsenkäten utförs på uppdrag av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen i skolår 9 och gymnasiets år 2. Datainsamlingen sker mellan sport- och påsklov vartannat år, de kommunala skolorna har en obligatorisk medverkan medan de fristående skolorna deltar frivilligt. Utrednings- och statistikkontoret genomför datainsamlingen. I 2008 års undersökning deltog elever på grundskolan samt elever på gymnasiet, totalt ungdomar. Enkäten mäter ungdomars normbrytande beteenden, drogvanor och psykisk hälsa samt sådant som kan påverka detta, dessa kallas risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsenkäten kan brytas ned stadsdelsvis och utgöra underlag för planering av och beslut om preventiva insatser i syfte att motverka ungdomars tidiga drogdebut. Sammanfattning av Stockholmsenkäten 2008 Nedan redovisas och kommenteras ett urval av resultat från Stockholmsenkäten. Därefter redovisas förvaltningens analys och synpunkter samt arbetet med tidiga insatser för ungdomar i riskzonen samt det drogpreventiva och det allmänt förebyggande arbetet.

3 SID 3 (11) Tobak, alkohol, spelande och droger Förvaltningen redovisar resultaten för 2008 i jämförelse med resultaten 2006 samt i vissa fall görs en jämförelse med stadens resultat, stadens siffror står inom parentes. Tobak Rökningen bland stadsdelens pojkar i grundskolan år 9 har ökat kraftigt, från 6 % 2006 (14 %) till 22 % 2008 (19 %), och för flickor från 25 % 2006 (25 %) till 27 % 2008 (28 %). Positivt är dock att medelåldern för tobaksdebut har stigit. Under 2008 var tobaksdebuten 12,6 år för pojkar och 13,1 år för flickor, att jämföra med 2006 då siffran för pojkar var 11,4 år och för flickor 12,4 år. Alkohol Den totala alkoholkonsumtionen bland pojkar i grundskolans år 9 har enligt undersökningen ökat kraftigt i stadsdelen sedan 2006, däremot har flickornas konsumtion minskat något. Det mest anmärkningsvärda för 2008 är att stadsdelens pojkar i år 9 har ökat sin årliga alkoholkonsumtion, omräknat i 100 procent alkohol, från 84 cl under 2006 (284 cl) till 323 cl under 2008 (290 cl). Flickorna däremot har minskat sin konsumtion från 255 cl under 2006 (227 cl) till 247 cl under 2008 (263 cl). Stadsdelens elever i år 9 som uppgett sig ha varit berusade någon gång har ökat från 38 % för pojkar (48 %) och 57 % för flickor (53 %) under 2006 till 53 % för pojkar (49 %) och 58 % för flickor under 2008(58 %). Stadsdelens elever i år 9 som storkonsumerar alkohol en gång i månaden eller oftare har ökat från 11 % för pojkar 2006 (23 %) till 30 % 2008 (25 %), flickorna ligger kvar på 27 % (27 %). De delområden som ökat mest inom stadsdelens pojkars månatliga nyttjande av alkohol är folköl från 11 % (22 %) till 21 % (21 %), starköl från 12 % (25 %) till 34 % (27 %) och vin från 4 % (10 %) till 14 % (12 %). Flickornas konsumtion ligger kvar på ungefär samma nivå som 2006 inom alla delområden, vilket också är något lägre än stadens genomsnitt. Positivt är att dock att den genomsnittliga debutåldern för alkoholberusning för pojkar i år 9 i stadsdelen har gått upp från 12,6 år 2006 (13,4 år) till 13,6 år 2008 (13,6 år). Vad gäller flickorna så är debutåldern densamma, 13,7 år (13,7 år). Positivt är också att föräldrarna i Skarpnäck under 2008 tycks ta ett större ansvar för att bromsa sina ungdomars alkoholanvändning. Endast 2 % (7 %) av pojkarna och 4 % (8 %) av flickorna får sin alkohol av föräldrarna. Under 2006 var de jämförbara siffrorna i stadsdelen 10 % och 9 %.

4 SID 4 (11) De kanaler som ungdomarna nyttjar sig av högre grad än 2006 är kamrater eller kamraters syskon, köp av privatimporterad och smugglad alkohol eller genom att dricka hemtillverkad sprit. Den totala årliga alkoholkonsumtionen, omräknat i 100 procent alkohol, har även ökat bland stadsdelens gymnasieelever i år 2. Under 2006 var den årliga alkoholkonsumtion på gymnasiet 474 cl för pojkar (577 cl) och 323 cl för flickor (371 cl) medan det under 2008 var 502 cl för pojkar (584 cl) och 374 cl för flickor (421 cl). Noteras kan att alkoholkonsumtionen hos stadsdelens gymnasieungdomar i år 2 ligger under stadens genomsnitt för både pojkar som flickor, dock ökar speciellt flickornas alkoholkonsumtion kraftigt både i stadsdelen liksom i staden. Anmärkningsvärt är slutligen också att andelen storkonsumenter av alkohol ökar i staden som helhet bland både pojkar som flickor medan andelen pojkar i år 9 som inte dricker alkohol också ökar. Droger Nyttjandet av narkotika har också totalt sett ökat bland stadsdelens ungdomar, mest bland pojkar i grundskolans år 9. De elever i år 9 som någon gång använt narkotika har för pojkar ökat från 8 % under 2006 (11 %) till 18 % under 2008 (13 %), flickornas användning har ökat från 9 % under 2006 (9 %) till 13 % under 2008 (12 %). Bland gymnasieeleverna i år 2 har eleverna som någon gång använt narkotika ökat för pojkar från 26 % under 2006 (23 %) till 30 % under 2008 (27 %) samt för flickor från 18 % under 2006 (26 %) till 25 % under 2008 (23 %). Debutåldern för narkotikabruk i år 9 var 14,0 år för pojkar (13,7 %) och 14,6 år för flickor (14,1 %) under 2006 medan jämförelsesiffrorna under 2008 var 14,1 år för pojkar (14,0 %) och 13,8 år för flickor (14,0 %). Avslutningsvis kan nämnas att andelen av stadens ungdomar i sin helhet som använt narkotika ökat från 2006, efter en period på flerårig minskning uppgav en fjärdedel av stadens elever i år 2 på gymnasiet att de någon gång provat narkotiska preparat, och var tionde pojke i gymnasiet år 2 uppgav 2008 att de använt narkotika de senaste fyra veckorna. Vanligaste narkotikan är cannabis och näst vanligast är sömngivande och lugnande medicin som inte ordinerats av läkare. Narkotikan anskaffas vanligast genom att kamrater bjuder eller säljer till ungdomarna.

5 SID 5 (11) Spelande Stadsdelens elever i år 9 som upplevt problem av sitt spelande under de senaste 12 månaderna har ökat kraftigt för pojkar, från 10 % under 2006 (11 %) till 28 % under 2008 (25 %). 4 % av de flickor som spelar 2008 (9 %) upplever problem med sitt spelande, att jämföra med 1 % under 2006 (2 %). Samma tendens kan man se bland gymnasieeleverna, av elever i år 2 upplever 26 % av de pojkar som spelar samt 7 % av de flickor som spelar att de har problem med sitt spelande, att jämföra med 15 % pojkar och 1 % flickor under Brott och utsatthet för brott Det i särklass vanligaste brottet bland ungdomar är att tjuvåka på tunnelbanan eller pendeltåget, 78 % av pojkarna och 68 % av flickorna i skolår 1 uppgav i 2008 års undersökning ha gjort detta under de senaste 12 månaderna. Ungdomarna i Skarpnäck tjuvåker oftare än ungdomar i genomsnitt i staden, 2008 uppgav 68 % pojkar och 62 % flickor i grundskolans år 9 att de gjort detta i staden. Det näst vanligaste brottet är att ta pengar hemma som inte är ungdomarnas egna, 39 % av högstadiepojkarna respektive 40 % av högstadieflickorna uppger 2008 ha gjort detta under de senaste 12 månaderna. Därefter kommer snatterierna, pojkarna i grundskolans år 9 har ökat sina snatterier från 27 % under 2006 till 35 % under 2008, flickorna däremot har minskat snattandet från 27 % under 2006 till 22 % under Siffror som också ökat något är elever, i första hand pojkar, som blivit bestulna, rånade, misshandlade eller känt sig allvarligt hotade under de senaste 12 månaderna. Stockholmsenkäten visar att de elever som känner sig otrygga om de går ut ensamma sent en kväll i Skarpnäck har ökat från 19 % bland pojkar i grundskolans år 9 under 2006 till 23 % under 2008, flickorna har däremot minskat deras känsla av otrygghet när de är ensamma ute sent en kväll från 59 % under 2006 till 48 % under I staden var det i genomsnitt 20 % av pojkarna och 43 % av flickorna i grundskolans år 9 som under 2008 känner sig otrygga när de går ut ensamma kvällstid. Avslutningsvis kan nämnas att resultaten för gymnasieelevernas siffror är inom dessa delområden liknande högstadieungdomarnas.

6 SID 6 (11) Skola och fritid Omkring nio högstadieelever i år 2 av tio, 89 % av pojkarna och 88 % av flickorna, uppger att de trivs bra i skolan. Antalet elever som känner sig mobbade eller trakasserade har minskat bland pojkar från 16 % under 2006 till 11 % under 2008 medan det däremot bland flickor har ökat från 13 % under 2006 till 14 % under % av eleverna anser att det är för hög ljudnivå eller för stökigt på lektionerna. Var femte elev är orolig för att utsättas för brott i skolan. Elever med godkända betyg i kärnämnena har ökat från 90 % för både pojkar som flickor under 2006 till 93 % för pojkar och 94 % för flickor under Detta kan jämföras med stadens genomsnitt på 91 % för pojkar och 90 % för flickor under % av pojkarna och 7 % av flickorna går på fritidsgården medan ca hälften av ungdomarna deltar i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning. 30 % av stadsdelens pojkar och 34 % av flickor i år 9 har uppgett i 2008 års undersökning att de har skolkat minst en hel dag det ett läsår. Under 2006 var jämförelsesiffrorna 31 % för pojkar och 35 % för flickor. Överlag verkar det som att flickor skolkar oftare än pojkar, 33 % för flickor mot 27 % för pojkar i staden i genomsnitt. Gymnasieeleverna i år 2 har ungefär liknande siffror som grundskoleeleverna, däremot var det betydligt fler elever som skolkade på gymnasiet, 58 % av pojkarna och 60 % av flickorna skolkade en hel dag under ett läsår under Stadens jämförbara siffror var 53 % för pojkar och 58 % för flickor under Avslutningsvis kan nämnas att 40 % av eleverna i staden har en god anknytning till skolan, att mindre än 10 % instämmer fullt i att skolan berättar för deras föräldrar om de gjort något bra i skolan samt att ca 30 % av eleverna upplever att de får positiv uppmärksamhet från sina lärare. Psykisk ohälsa Undersökningen visar att flickor, både i staden och i Skarpnäck, har totalt sett något större psykisk ohälsa jämfört med föregående undersökning 2006, vilket gäller speciellt flickor. Av stadsdelens flickor i högstadiets år 1 har 44 % haft huvudvärk en gång i veckan eller oftare under 2008, jämfört med 33 % under Stadsdelens pojkar i högstadiets år 1 har 24 % haft huvudvärk en gång eller oftare i veckan både 2006 som Stadens jämförelsesiffror är 22 % pojkar och 38 % flickor under 2008.

7 SID 7 (11) Flickor har klart sämre ohälsotal både bland högstadieungdomar liksom på gymnasiet. Vad gäller stadsdelens indextal för psykosomatisk hälsa tangerar den stadens indextal både bland högstadieelever likväl som gymnasieelever. Risk- och skyddsfaktorer Ungdomar i Skarpnäck visar i stort sett samma resultat bland pojkar och flickor som staden som helhet gällande individuella sårbarhetsfaktorer, som i undersökningen är en sammanfattande term för trotsigt beteende, låg problemlösningsförmåga, låg konventionell moral, aggressivt beteende m m. Skarpnäcks resultat har dock försämrats något, speciellt bland pojkar, från Det mest anmärkningsvärda är att elever som tycker att någon i familjen dricker för mycket har ökat från 6 % för pojkar och 12 % för flickor under 2006 till 16 % för pojkar och 19 % för flickor under Ungdomarna i Skarpnäck upplever i högre grad att deras föräldrar dricker för mycket än stadens ungdomar i genomsnitt, 12 % för pojkar och 16 % för flickor i genomsnitt i staden som helhet. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen konstaterar att årets Stockholmsenkät visar att enkätens resultat för stadsdelens pojkar i högstadiets år 9 vad gäller bl.a. rökning och alkohol låg betydligt lägre jämfört med stadens genomsnitt under 2006 medan stadsdelens pojkar i grundskolan under 2008 passerade stadens genomsnittsiffror för pojkar inom nästan samtliga delområden. Flickornas resultat däremot ligger still inom de flesta delområden och tangerar eller ligger strax under stadens genomsnittssiffror under Förvaltningen har även noterat att föräldrar i stadsdelen blivit mer restriktiva till att lämna ut alkohol till sina ungdomar. Alkohol blir istället mer tillgängligt för ungdomar genom langning från äldre kamrater och kamraters syskon samt att tillgängligheten av importerad alkohol ökat. Trots föräldrarnas ökande restriktivitet bedömer förvaltningen ändå att preventionsinsatserna runt kommunikationen med föräldrar gällande restriktivitet och insyn i de ungas liv kan öka. Eftersom förvaltningen noterat att ungdomarna enligt enkätresultatet oftare får alkohol och droger från syskon och kamrater avser förvaltningen diskutera med skolorna om hur man kan föra en dialog i skolklasserna i ämnet. Förvaltningen konstaterar att under 2006 köpte endast 1 % av stadsdelens ungdomar folköl själva i affär medan siffran ökade till 5 % för pojkar och 2 % för flickor under Av de ungdomar i Skarpnäck som röker eller snusar uppger 80

8 SID 8 (11) % av pojkarna och 97 % av flickorna att de köper sin tobak själva, under 2006 var jämförande siffror 47 % och 74 %. Förvaltningen konstaterar även att socialtjänstförvaltningen i sitt tjänsteutlåtande Rapport om utvecklingsarbete för folköls- och tobakstillsynen, som bygger på resultat bl.a. från en ungdomsenkät som sänts till 600 slumpvis valda 17-åriga ungdomar i staden, beskriver att det är lättare för ungdomar att köpa folköl och tobak i kiosker än i mataffärer. I den ungdomsgrupp som dricker folköl var det 23 % av ungdomarna som kände till något försäljningsställe där det var ovanligt lätt att köpa folköl. I den ungdomsgrupp som rökte var det över hälften som kände till ett försäljningsställe där det var ovanligt lätt. Många av ungdomarna tyckte att det är lättare att få köpa folköl/tobak när det är en yngre person som tar betalt i kassan. Ungdomarna svarade också att det är svårare att få handla folköl eller tobak på ett försäljningsställe som har åldersdekaler. Förhållandevis få av de tillfrågade ungdomarna uppgav att de blivit nekade försäljning av folköl eller tobak under det senaste året. Enkäterna till handlarna visade att många saknade egentillsynsprogram, vilket tobaks- och alkohollagen kräver av de försäljningsställen som ansvarar för tobaks- och/eller ölförsäljning. Handlarna svarade att det är viktigt att få åldersdekaler och informationsmaterial från kommunen samt att de gärna ser att kommunen gör fler provköp av folköl och tobak hos dem. Förvaltningen drar därmed slutsatsen tillsynen av folköls- och tobaksförsäljningen behöver förbättras i stadsdelens affärer och bensinmackar. Dessutom borde kontrollen av langning samt den olagliga försäljningen av importerad alkohol förbättras genom information till allmänheten samt genom utökad polisiär verksamhet. Avslutningsvis anser förvaltningen att informationssatsning borde öka till allmänheten i syfte att förbättra allmänhetens vaksamhet och anmälningsbenägenhet i de fall någon misstänker brottsligt förfarande inom alkohol- och tobakshanteringen. Förvaltningen konstaterar att Stockholmsenkäten 2008 visar att den grupp som i flest sammanhang (alkoholkonsumtion, droger, skolk, brott och annan utsatthet) uppvisar en negativ utveckling i staden är flickor i år 9. Förvaltningen håller med socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen om att det finns särskild anledning att stärka de unga flickornas föräldrar och de professionella (lärare, elevvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar, sjukvård) som möter de unga flickorna i sitt arbete med att förhindra en fortsatt negativ utveckling.

9 SID 9 (11) Förvaltningen konstaterar slutligen att stadsdelens pojkar i år 9 har en dramatisk ökning vad gäller rökning och alkoholnyttjande och att detta borde analyseras djupare. Stadsdelens pojkars resultat under 2006 låg i vissa delmoment låg lägst i staden medan man passerade stadens genomsnitt under Förvaltningens preventiva arbete och tidiga insatser 2009 Förvaltningen kommer att ytterligare utveckla sitt brotts- och drogpreventiva arbete, bl.a. genom utökat samarbete mellan socialtjänst, förskola, skola och polis. Förvaltningen har till mars 2009 bjudit in Preventionscentrum, Precens, till en halvdags föreläsning för chefer från individ- och familjeomsorgen, förskolorna, skolorna samt elevhälsoteamen deltar. Syftet med halvdagen är att eventuellt kunna komma fram till om stadsdelen, med stöd av Precens, kan förstärka de förebyggande insatserna för barn/elever i förskola/skola som bedöms löpa en risk att hamna i riskzon. Målsättningen är att finna en gemensam strategi mellan parterna för sådant förebyggande arbete för barn, ungdomar och deras familjer i ett tidigare skede än idag. Resursenheten för barn och unga kommer under året att ge föräldrastöd till fler föräldragrupper än tidigare, en utökning med inriktning mot föräldrar till förskolebarn. Föräldrastödet ges genom s.k. föräldra-komet, som vänder sig till föräldrar som har behov av att förbättra kommunikationen med sina barn, bl.a. för att kunna hantera bråk- och trotsbeteenden. Utefter behovet kan Komet även riktas till tonårsföräldrar. Den heldagsöppna öppna förskolan kommer att kunna erbjuda föräldrautbildning till stadsdelens tonårsföräldrar. Resursenheten erbjuder ungdomar ART (Ilskekontrollträning) och arbetar med ÖPP (Örebro preventionsprogram) i de skolor som efterfrågar detta. Örebro Preventionsprogram är en forskningsbaserad metod som har som syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Resursenheten medverkar även på SSP (Skola-socialtjänst-polis), möten där parterna träffas var tredje vecka och där enskilda barn/ungdomar kan tas upp för att gemensamt finna bästa möjliga åtgärd för dessa ungdomar. Föräldrarna har gett sitt samtycke till att barnen/ungdomarna kan diskuteras på SSP. Samordningsarbetet inom stadsdelens lokala brottsförebyggande råd ska fortsätta att utvecklas, bl.a. kommer Stockholmshem under året att starta en träffpunkt i Bagarmossen för äldre ungdomar som inte går på fritidsgårdarna.

10 SID 10 (11) Tillsyn av folköl och tobaksförsäljning Förvaltningen ska se över tillsynen av folköls- och tobaksförsäljningen. Betoning ska under året ligga på ökade insatser för att motverka försäljning av tobak och folköl till ungdomar. Samarbete med föreningslivet En dialog med föreningar/idrottsrörelser ska föras för att skapa samsyn kring alkohol- och drogförebyggande arbete bland ungdomar. Resursenheten kommer under året att starta och samordna nattvandring/föräldravandring på Skarpnäcksfältet i samarbete med några bostadsrättsföreningar, Spårvägen och Allianskyrkan samt skolorna. Förebyggande insatser i förskolor och skolor Förskolorna uppmärksammar barn som har föräldrar som missbrukar alkohol eller droger. Personalen anmäler eller motiverar föräldrar att ta egna kontakter med individ- och familjeomsorgen. Personalen på förskolorna får handledning vid behov av två specialpedagoger men också från resursgruppen inom individ- och familjeomsorgen. Individ- och familjeomsorgens chefer och förskolornas chefer planerar en gemensam studiedag under året för att kunna fastslå överenskommelser för en tydlig och fördjupad samverkan. Stadsdelens skolor följer utbildningsförvaltningens riktlinjer för arbetet i Stockholms skolor, Trygghet och studiero där det arbetsmiljömässiga arbetet förtydligas för stadens skolor. Skolorna i stadsdelen följer även en åtgärdstrappa för skolk som är antagen i utbildningsnämnden, trappan innebär även en kontinuerlig information till föräldrarna. Skolorna har även en likabehandlinsgplan mot kränkande särbehandling samt en antimobbningsgrupp. Kontinuerligt arbete bedrivs för att öka trivselfaktorerna vilket följs upp kontinuerligt. Information om tobak, droger, alkohol ingår i kursplanen i de naturorienterade och de samhällsorienterade ämnena. På höstarna ordnas SANT-dagar (Snus, Alkohol, Narkotika och Tobak). Föräldrarelationerna odlas på olika sätt, bl.a. genom arbetet med Guldsitsen, SANT-dagarna samt andra föräldrainformationsträffar. Guldsitsen handlar om att odla den viktiga relationen mellan skola och föräldrar samt om tillit, ömsesidighet och dialog mellan skolan och föräldrarna. Några av skolorna tillämpar därutöver Örebro preventionsprogram där information och stöd ges till föräldrar i syfte att försena ungdomars alkoholdebut.

11 SID 11 (11) Information till medborgarna Förvaltningen avser att, tillsammans med utbildningsförvaltningen, arbeta fram kort information om resultaten av Stockholmsenkäten och behovet av föräldrarnas medverkan till att motverka tobaks-, alkohol-, spel- och drogberoende hos ungdomar.