Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor 2010

Transkript

1 SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 6-30/11 SID 1 (17) Handläggare: Kjell Johansson Telefon: Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor Förvaltningens förslag till beslut Skarpnäcks stadsdelsförvaltning besluter följande: Rapporten godkänns och läggs till handlingarna Margareta Östrand T.f. stadsdelsdirektör Lars-Gunnar Winsa Avdelningschef Sammanfattning Stockholmsenkäten utförs i skolår 9 och gymnasiets år 2 vartannat år på uppdrag av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen. Utrednings- och statistikkontoret genomför datainsamlingen. Enkäten mäter ungdomars normbrytande beteenden, drogvanor och psykiska hälsa samt risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsenkäten utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser i syfte att motverka ungdomars tidiga debut av tobak, alkohol och droger. Förvaltningen konstaterar att Stockholmsenkäten visar att den grupp som i flest sammanhang (alkoholkonsumtion, droger, skolk, brott och annan utsatthet) uppvisar en positiv utveckling i staden är flickor i skolår 9. Johanneshov. Björkhagsplan 6 Telefon Fax kjell.johansson@stockholm.se

2 SID 2 (17) Förvaltningen konstaterar även att stadsdelens pojkar i skolår 9 visar på en minskad användning vad gäller rökning och alkoholbruk från till, och nu ligger under pojkarnas genomsnittssiffror för stadens skolår 9. Denna utveckling är särskilt positivt eftersom pojkarnas rökning och alkoholbruk ökade kraftigt från till, och passerade då stadens genomsnitt. Förvaltningen kommer att fortsätta att arbeta för att ytterligare minska på ungdomars rökning och alkohol- och drogbruk genom att fortsätta att utveckla stadsdelens brotts- och drogpreventiva arbete, detta sker bl.a. genom utökat samarbete mellan socialtjänst, förskola, skola, polis och föräldrar. Bakgrund Stockholmsenkäten utförs på uppdrag av socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen i skolår 9 och gymnasiets år 2. Datainsamlingen sker mellan sport- och påsklov vartannat år, de kommunala skolorna har en obligatorisk medverkan medan de fristående skolorna deltar frivilligt. Utrednings- och statistikkontoret genomför datainsamlingen. I års undersökning deltog elever på grundskolan samt elever på gymnasiet, totalt ungdomar. Sammanfattning av enkäten Enkäten mäter ungdomars normbrytande beteenden, drogvanor och psykiska hälsa samt sådant som kan påverka detta, dessa kallas risk- och skyddsfaktorer. Stockholmsenkäten kan brytas ned stadsdelsvis och utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser i syfte att motverka ungdomars tidiga drogdebut. Nedan redovisas och kommenteras ett urval av resultat från Stockholmsenkäten gällande årskurs 9. Dessutom finns i vissa fall jämförande statistik från samt, inom några områden, statistik från års undersökning. Även statistik för staden redovisas inom ett antal områden. Därefter redovisas förvaltningens analys och synpunkter, det drogpreventiva och det allmänt förebyggande arbetet samt arbetet med tidiga insatser för ungdomar i riskzonen. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

3 SID 3 (17) Antal svarande ungdomar i stadsdelen Andel svarande pojkar samt flickor årskurs Andel svarande pojkar årskurs Andel svarande flickor årskurs 9 - Andelen svarande pojkar och flickor i årskurs 9 var lägre än. I gymnasiet däremot var det en ökande andel svarande, både bland pojkar och flickor. Tobak Tobaksutveckling, pojkar årskurs % 21% 22% Röker dagligen eller ibland 56% 56% 52% Köper cigaretter själv i butik eller kiosk 5% 15% 17% Snusar dagligen eller ibland Tobaksrökningen bland stadsdelens pojkar i grundskolan år 9 har minskat något. Även egna inköp av cigaretter har sjunkit något sedan förgående mätning. Snusandet har ökat med 2 %, och över tid har snusandet ökat markant. Det är också färre pojkar under som uppger att de varken röker eller snusar. 17% 52% 52% Köper snus själv i butik eller kiosk 9 74% 73% Röker eller snusar inte Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

4 SID 4 (17) Tobaksutveckling, flickor årskurs 9-25% 27% 16% Röker dagligen eller ibland 73% 65% 54% Köper cigaretter själv i butik eller kiosk 56% 6% 3% 2% Snusar dagligen eller ibland Köper snus själv i butik eller kiosk 83% 74% 73% Röker eller snusar inte Inom samtliga områden har tobaksanvändandet sedan minskat för flickorna och andelen som inte använder tobak har ökat sedan föregående mätning. Alkohol % 33% 34% 26% 17% Dricker inte alkohol Alkohol, pojkar årskurs 9-1% 5% 5% Varit berusad Köper folköl själv i under den senaste affär 4 veckorsperioden 3 17% Storkonsumerar minst en gång i månaden Andelen pojkar som inte dricker alkohol har ökat sedan förgående mätning. Färre har varit berusade under den senaste 4 veckorsperioden. 5 % av ungdomarna köper folköl själv i affär i lika stor omfattning som. En kraftig minskning av storkonsumtionen har skett sedan föregående mätning; 30 % mot 17 %. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

5 SID 5 (17) % 3 39% Dricker inte alkohol Alkohol, flickor årskurs 9-34% 36% 24% 2% 2% Varit berusad Köper folköl själv i under den sensate affär 4 veckorsperioden 27% 27% 17% Storkonsumerar minst en gång i månaden Fler flickor avstår från alkohol än och det är färre som har varit berusade den senaste 4 veckorsperioden. Inga flickor köper folköl i affär, och minskningen av storkonsumtion har minskat med 10 procentenheter i jämförelse med Total årlig alkoholkonsumtion omräknat i 10 procentig alkohol (cl), pojkar årkurs Staden 06 Staden 08 Staden Staden 06 Staden 08 Staden 10 Från en kraftig uppgång i årskonsumtionen av alkohol mellan år - så har alkoholkonsumtionen minskat för pojkar år. Stadsdelens pojkar dricker något mindre år än staden i genomsnitt. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

6 SID 6 (17) Total årlig alkoholkonsumtion omräknat i 100 procentig alkohol (cl) flickor årskurs Staden 06 Staden 08 Staden Staden 06 Staden 08 Staden 10 Alkoholbruket för flickor har mer är halverats sedan och ligger långt under nivån för stadens genomsnittsförbrukning. Åtkomst av alkohol pojkar årskurs 9-45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% 33% 41% 3 17% 2% 7% 5% 5% 5% 3% 31% 2 18% 9% 13% 12% Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

7 SID 7 (17) Pojkar som inte dricker alkohol har ökat från till. De kanaler till åtkomst av alkohol som pojkarna i årskurs 9 använder sig av minskade inom flera mätområden - elever som får alkohol från sina syskon, elever som får alkohol från kamrater eller kamraters syskon, elever som köper privatimporterad eller smugglad alkohol samt elever som dricker hemtillverkad sprit under de senaste 12 månaderna. De uppgångar som kan noteras är de pojkar som druckit hemmagjord sprit och pojkar som får alkohol från sina föräldrar. 5 45% 4 35% 3 25% 2 15% 5% Åtkomst av alkohol, flickor årskurs 9-47% 39% 35% 3 27% 17% 14% 12% 8% 6% 4% 2% 2% 3% Flickor som inte dricker alkohol har ökat från till. Flickorna har minskat sin användning av alkohol inom samtliga områden mellan dessa år. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

8 SID 8 (17) Narkotika 2 15% 5% Pojkar årskurs 9 som någon gång använt narkotika 8% 18% 14% De pojkar som någon gång har använt narkotika har minskat, från en tidigare kraftig ökning från, från 18 % till 14 %. 15% Flickor årskurs 9 som någon gång använt narkotika 13% 5% 9% 7% Flickornas bruk av narkotika har närapå halverats från en tidigare uppgång mellan åren - Bruket av narkotika har också totalt sett minskat bland stadsdelens ungdomar, mest bland pojkar i grundskolans år 9. Vanligaste narkotikan är cannabis och näst vanligast är sömngivande och lugnande medicin som inte ordinerats av läkare. Narkotikan anskaffas vanligast genom att kamrater bjuder eller säljer till ungdomarna. Avslutningsvis kan nämnas att andelen av stadens ungdomar i sin helhet ökat användandet av narkotika, i synnerhet bland pojkar men även bland flickor. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

9 SID 9 (17) Debutålder 14, , , , ,5 Tobak,narkotika och alkoholdebut (år) pojkar årskurs ,1 14,2 13,6 13,6 12,6 12,6 Tobaksdebutåldern för pojkar i årskurs 9 har sjunkit från. Narkotikadebuten däremot visar en svag stigning medan alkoholdebuten ligger kvar på samma nivå som. 12 Tobaksdebut Narkotikadebut Alkoholdebut 15 14, , , ,5 11 Tobak,narkotika och alkoholdebut (år) flickor årskurs 9-12,4 14,6 13,7 13,8 13,7 13,1 12,6 14,6 13,9 Tobaksdebut Narkotikadebut Alkoholdebut Flickornas tobaksdebut har dessvärre sjunkit från till skillnad mot narkotikadebuten som visar en svag ökning samma period. Även alkoholdebuten har glädjande nog stigit i ålder. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

10 SID 10 (17) Spelande 3 Pojkar årkurs 9 som haft problem med sitt spelande de senaste 12 månaderna 28% 2 15% Pojkarnas problem med spelande har minskat med 13 % sedan förgående mätning men ligger ändå över års nivå. 2 Flickor årskurs 9 som haft problem med sitt spelande de 12 senaste månaderna 1% 4% Flickornas problem med spelande visar en stadig ökning sedan. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

11 SID 11 (17) Brott, trygghet, fritid, skola Pojkar årskurs 9, brott,trygghet,fritid,skola % 89% 79% 78% 39% 35% 35% 32% 29% 28% 3 23% 19% 12% 11% 11% Det i särklass vanligaste brottet bland pojkarna är att tjuvåka på tunnelbanan eller pendeltåget, 79 % svarade att de hade gjort detta. Snatterierna har minskat något och även de som känner sig otrygga att gå ut ensam en kväll. Av pojkarna i årskurs 9 känner sig 12 % mobbade i skolan under samtidigt som 92 % trivs bra i skolan. Ökningen av pojkar som ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träfflokal har ökat märkbart. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

12 SID 12 (17) Flickor årskurs 9, brott, trygghet,fritid, skola % 68% 4 36% 25% 22% 48% 46% 15% 14% 7% 15% 88% 86% 34% 31% Det vanligaste brottet är också för flickorna att tjuvåka T-bana eller pendeltåg och där syns en tydlig ökning. Andelen flickor som känner sig otrygga att gå ut ensam sent en kväll i området har minskat sedan, ligger ändå på höga 46 % jämfört med pojkarnas 19 %. 15 % av flickorna känner sig mobbade i skolan och andelen flickor som trivs i skolan är 86 %, denna siffra har minskat från. 31 % av flickorna har skolkat, att jämföra med 29 % av pojkarna. Flickorna som ofta eller ibland brukar vara på fritidsgård eller träfflokal har mer än fördubblats mot tidigare mätning, och ligger på 15 % under att jämföra med 28 % bland pojkarna. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

13 SID 13 (17) Psykisk hälsa Pojkar årskurs 9 som haft ont i huvudet en gång i veckan eller oftare % 16% Stockholmsenkätens mätning mellan - visar att betydligt färre pojkar säger sig ha ont i huvudet en gång i veckan eller oftare Flickor årskurs 9 som haft ont i huvudet en gång i veckan eller oftare 44% 35% Samma sjunkande tendens visar mätningen för flickor som uppger att de haft ont i huvudet en gång i veckan eller oftare, men ligger fortfarande på höga 35 % att jämföra med pojkarnas 16 %. Risk- och skyddsfaktorer 2 Pojkar årskurs 9 som tycker att någon i familjen dricker för mycket 16% 13% Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

14 SID 14 (17) Pojkar som tycker att någon i familjen dricker för mycket har minskat från 16 % till 13 %. 2 Flickor årskurs 9 som tycker att någon i familjen dricker för mycket 19% 13% Av flickorna är det också färre som anser att någon i familjen dricker för mycket, 13 % mot 19 %. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen konstaterar att års Stockholmsenkät visar att resultaten för stadsdelens pojkar i högstadiets år 9 vad gäller bl.a. rökning och alkohol i stort sett ligger i nivå med stadens genomsnitt. Flickornas resultat har däremot förbättrats och ligger under stadens genomsnittssiffror. Debutåldern för tobak, för både pojkar och flickor i årskurs 9, har dock sjunkit sedan års mätning vilket är oroväckande. När det gäller egna inköp av cigaretter i butik eller kiosk har en märkbar minskning skett av eget inköp i skolår 9. Inköp av snus ligger på samma höga nivå hos pojkarna som vid tidigare mätning. Noterbart är att flickorna svarat att ingen av dem har köpt snus under eller. Förvaltningen konstaterar att konsumtionen av alkohol bland eleverna i år 9 har minskat kraftigt bland båda könen. Även en tydlig åldersmässig höjning har skett bland de pojkar och flickor som valt att inte dricka, och storkonsumenterna i årskurs 9 har blivit betydligt färre än vid tidigare undersökning. Debutåldern för alkohol i årskurs 9 ligger i princip still sedan föregående mätning. Förvaltningen har även glädjande nog noterat att de äldre syskonen i stadsdelen blivit mer restriktiva till att lämna ut alkohol till sina yngre syskon. När det gäller pojkarnas föräldrar verkar det som att de kan göra mera för att bromsa sina söners alkoholanvändning. Det är också färre ungdomar i år 9 som själva köper folköl i affär, 3 % för pojkar och 0 % för flickor. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

15 SID 15 (17) Brottsutveckling (inom hela populationen) Enligt statistik från polisen har våld på allmän plats ökat från 70 anmälningar under till 101 under. Anmält våld mot kvinnor har ökat från 119 till 154 under samma tidsperiod. Anmälda rån ligger i stort sett still på ca 30. Anmälda narkotikabrott har stigit kraftigt från 91 under till 213 under. En våldtäkt är rapporterad 2009 medan andra sexbrott ligger kvar på samma nivå som tidigare, 16 st. Mängdbrotten (mindre brott som krossade rutor m.m.) är ungefär lika som, 1279 st. Dock var anmälda mängdbrott hela 2424 under 2009 varför en minskning har skett från detta toppår. Anmäld skadegörelse har också sjunkit från toppåret 2009, från 1272 till 797 under. Bilinbrotten minskar årligen stadigt från 205 under till 129 under. Villainbrotten och lägenhetsinbrotten har sjunkit från 34 under till 29 under, dock låg dessa inbrott enbart på 17 under Slutligen har alkoholärendena minskat från 7 till 3 från till. Förvaltningens uppfattning gällande den kraftfulla ökningen av narkotikabrott från till är att denna till stor del är avhängigt av stockholmspolisens storsatsning mot det utbredda drogmissbruket i söderort. Denna satsning kallas Operation Gåsen och startade 2009 i nära samarbete mellan polisen, socialtjänsten och Maria Ungdom. Polisens motiv för satsningen var att narkotikan bedömdes vara skrämmande lätt att få tag på över hela staden, speciellt i Söderort där det förekommer många grova brott, och forskning visade att inkörsporten till dessa ofta är missbruk. Aktiviteter Förebyggande insatser i förskolor och skolor Förskolorna uppmärksammar barn som har föräldrar som missbrukar alkohol eller droger. Personalen anmäler eller motiverar föräldrar att ta egna kontakter med individ- och familjeomsorgen. Personalen på förskolorna får handledning vid behov av två specialpedagoger men också från familjebehandlare som arbetar på Resursenheten. Dessutom erbjuder resursenheten för barn och ungdom förskoleföräldrar föräldrastöd, inklusive Komet (kommunikationsmetod mellan föräldrar och förskolebarn), utefter den efterfrågan föräldrarna har. Stadsdelens skolor följer utbildningsförvaltningens riktlinjer för arbetet i Stockholms skolor, Trygghet och studiero där det arbetsmiljömässiga arbetet förtydligas för stadens skolor. Skolorna i stadsdelen följer även en åtgärdstrappa för skolk som är antagen i utbildningsnämnden, trappan innebär även en kontinuerlig information till föräldrarna. Skolorna har även en likabehandlinsgplan mot kränkande särbehandling samt en antimobbningsgrupp. Kontinuerligt arbete bedrivs för att öka trivselfaktorerna vilket följs upp kontinuerligt. Information om Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

16 SID 16 (17) tobak, droger, alkohol ingår i kursplanen i de naturorienterade och de samhällsorienterade ämnena. På höstarna ordnas SANT- dagar (Snus, Alkohol, Narkotika och Tobak). Några av skolorna tillämpar därutöver Örebro preventionsprogram (ÖPP) där information och stöd ges till föräldrar i syfte att försena ungdomars alkoholdebut. ÖPP är en forskningsbaserad metod som har som syfte att förebygga tidig alkoholdebut, minskat berusningsdrickande och även normbrott bland ungdomar. Grundtanken är att minska ungdomars alkoholbruk genom att rikta sig till deras föräldrar. Förebyggande insatser inom socialtjänsten Förvaltningen kan genom resursenheten för barn och ungdom lämna olika förebyggande stöd till ungdomar, bl.a. ART (Aggression Replacement Training) för ungdomar, vilket är en framgångsrik och väl utvärderad metod där mellanmänskliga färdigheter, ilskekontroll och moral tränas. I övrigt erbjuder resursenheten ungdomarna stöd genom en ungdomsmottagning, gruppverksamhet för barn och föräldrar, familjebehandlare m.m. En prioriterad fråga för ett bostadsområdes attraktivitet och trivsel är att de boende känner sig trygga. I trygghetsmätning angav en förhållandevis stor andel boende i Bagarmossen att de kände sig otrygga på kvällar och angav orsaker som hade med ungdomar och skadegörelse samt annan kriminalitet att göra. Stadsdelsförvaltningen har utarbetat Handlingsplan Utvecklingsarbete för barn och ungdom i Skarpnäck med en mängd olika satsningar under de närmaste åren i Bagarmossen och Skarpnäcksfältet. Bland annat innebär detta en satsning på ungdomar, både vad gäller förebyggande liksom tidiga insatser. En av satsningarna är Skarpnäckslyftet, ett treårigt projekt som förvaltningen driver med stöd av Stockholmshem och Svenska bostäder. Målsättningen med Skarpnäckslyftet är att öka känslan av trygghet inom Bagarmossen och Skarpnäcksfältet och att motverka ungdomsproblematik i stadsdelen genom att verka stödjande för ungdomar och deras familjer. Befintlig verksamhet inom individ- och familjeomsorgen, bl.a. socialsekreterare unga lagöverträdare, familjebehandlare med särskild inriktning (FSI) samt styrd inriktning på fritidsgårdarna kommer att komplettera satsningen för att projektet ska kunna uppnå sitt syfte och sin målsättning. Inom projektet ingår även samordning med lokalpolisen som anställer polisvolontärer bland stadsdelens ungdomar samt med polis och skola gällande sociala insatsgrupper vars syfte är att motverka nyrekrytering av ungdomar till kriminalitet. Samordning finns även med föräldravandrare på Skarpnäcksfältet och Bagarmossen i samarbete med några bostadsrättsföreningar, Spårvägen och Allianskyrkan, polisen samt skolorna. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor

17 SID 17 (17) Förvaltningen medverkar även på SSP (Skola, socialtjänst, polis). I dessa samverkansmöten träffas parterna regelbundet för att planera samarbetet dem emellan gällande det förebyggande arbetet gällande skolungdom. Här organiseras t.ex. arbetet upp med sociala insatsgrupper. Slutligen kan nämnas att samordningsarbetet inom stadsdelens lokala brottsförebyggande råd fortsätter att utvecklas. Tillsyn av folköl- och tobaksförsäljning Betoning i tillsynen ligger under 2011 på ökade insatser för att motverka försäljning av tobak och folköl till ungdomar. Förvaltningen ser över tillsynen av folköls- och tobaksförsäljningen enligt den nya tobaks- och alkohollagstiftningen. Detta medför att tyngdpunkten vid tillsynsarbetet framöver kommer att läggas på information till handlarna. Att som rutin aktivt även delta vid de större handlarnas personalträffar förväntas ge en mer samordnad informationsbild om tobaken och folkölens negativa följdverkningar samt vikten av att motverka försäljning till underåriga. Förvaltningen kommer under 2011 att ha en nära och återkommande dialog med handlarna. Ett utökat samarbete med polismyndigheten är nödvändigt för att få en gemensam strategi för ett effektivt tillsynsarbete. Om förvaltningen upptäcker att handlare begår brott mot lagstiftningen kommer förvaltningen att anmäla detta till polismyndigheten. Om förvaltningen däremot upptäcker att någon handlare bryter mot bestämmelser där kommunen kan meddela försäljningsförbud kommer förvaltningen att återkomma till nämnden i dessa ärenden. Om näringsidkaren överträder bestämmelserna i den nya tobakslagen/alkohollagen kan kommunen besluta om administrativa sanktioner, det vill säga förbud och förlägganden. Kommunen kan även besluta om ett förbud eller föreläggande mot vite. Förvaltningen drar slutsatsen att tillsynen av folköls- och tobaksförsäljningen kan tillmätas en positiv effekt, och att detta arbete inte får avta, snarare intensifieras för att kunna upprätthålla den positiva tendensen. Det finns även fortsättningsvis anledning att stärka ungdomarnas föräldrar i sin målsättning att motverka tidig debut samt de professionella (lärare, elevvård, socialtjänst, ungdomsmottagningar, sjukvård) i sitt arbete med att förhindra en negativ utveckling. Avslutningsvis anser förvaltningen att informationssatsningen till allmänheten kan öka i syfte att förbättra allmänhetens vaksamhet och anmälningsbenägenhet i de fall någon misstänker brottsligt förfarande inom alkohol- och tobakshanteringen. Stockholmsenkäten angående ungdomars drogvanor