Rättvisa & Gemensam Välfärd! 1
Vad vill Nätverket för Gemensam Välfärd? Sverige är rikare än någonsin. Samtidigt håller det svenska samhället på att gå itu. Klyftorna ökar. Den gemensamma välfärden privatiseras. Arbetslivet brutaliseras och blir alltmer otryggt. Vi har fått nog av en politik som innebär att vi inte har råd med det viktigaste i samhället: sjukvård, skola, omsorg. Av en politik som i stället främjar ökad privatkonsumtion, privata försäkringar, privatbilism och privata vinster. Vi vill satsa mer resurser på en solidariskt finansierad gemensam välfärd - i stället för skattesänkningar. Vi vill att den offentliga sektorn satsar på personal- och medborgarinflytande och tar ansvar för en ekologisk omställning av samhället. Det är dags att vända samhällsutvecklingen! Vi vill vara med och mobilisera den majoritet som vi vet finns för en utveckling av den gemensamma välfärden. Vi är övertygade om att kraften i en sådan förändring måste komma underifrån, från ökat engagemang i folkrörelser och fackföreningar. Det är dags att få politikerna att lyssna på sina medborgare. Det kallas demokrati. Samordningsgruppen Vad är Nätverket för Gemensam Välfärd? Nationellt är vi just ett nätverk med en samordningsgrupp, en hemsida och en e-postlista. I samordningsgruppen sitter personer som också är medlemmar i Attac, Miljöförbundets Jordens Vänner, SEKO och Transport. Lokalt finns föreningen Gemensam Välfärd Stockholm, med flera lokala fackavdelningar som medlemmar, samt lokala grupper i Malmö, Norrköping m fl orter. Vad gör Nätverket för Gemensam Välfärd? Vi startar upprop och uppvaktar politiker. Vi ordnar seminarier, debatter och studiecirklar. Vi skriver debattartiklar och insändare, håller torgmöten, spelar gatuteater. Vi deltar i lokala forum, och European Social Forum. Vi upprätthåller kontakter med nordiska välfärdsnätverk och European network for public services och deltar i internationella kampanjer. I det här häftet har vi bett några av aktivisterna i nätverket skriva om frågor som vi arbetat med och som ligger dessa personer varmt om hjärtat. Dags för en folkrörelseallians för gemensam välfärd! s 4-5 Vi måste få stopp på privatiseringsraseriet inom sjukvården! s 6-7 Det är nu det gäller! Om EG-domstolens dom i Lavalmålet. s 8-9 Rädda hyresrätten! Bevara och utveckla allmännyttan! s 10-11 För en effektiv klimatomställning behövs en samlad kollektivtrafik! s 12-13 Vatten är ingen privatsak s 14 Varför är du engagerad i nätverket? Jag har varit anställd inom offentliga sektorn sedan slutet på 70- talet. Jag har sett hur välfärden urholkats. Jag beundrar de offentlighetsanställda som orkat dra det tunga lasset trots ständiga omorganisationer och nedskärningar men har också sett dess konsekvenser. Arbetsgivaren borde dra mer nytta av de anställdas kompetens. Det finns goda exempel t.ex. kommunmodellmetodiken i Norge. Mina motton är gräv där du står! och agera lokalt men tänk globalt!. Gith Andersson - Norrköping De växande klyftorna och alltmer ojämlika livsvillkoren är ingen nödvändig utveckling. Den har skapats av en viss politik under lång tid. När nu partierna inte på egen hand verkar kunna bestämma sig för en modern och mänsklig välfärdspolitik, är GV ett samlande och handfast sätt att väcka en opinion de måste lyssna på. Det som peppar mig är att de flesta svenskar tycks dela vårt synsätt i stora drag det vi säger är ju inte särskilt radikalt, egentligen. Andreas Mattson - Stockholm Jag tror att jag skulle bli galen om jag hade låtit bli. Världen håller på att stöpas om till ett enda stort köpcentrum där penningens makt regerar. Det är dags att politikerna börjar lyssna på medborgarna i stället för på företagslobbyisterna. Det är dags att återerövra demokratin! Gunilla Andersson - Malmö Se för mer info 2 3
Dags för en folkrörelseallians för gemensam välfärd! Urholkningen av den gemensamma välfärden är inget svenskt fenomen. Samma tendenser har sedan flera år funnits i stora delar av världen och har blivit en del av den företagsledda globaliseringen. Utvecklin gen är både ett resultat av politiska beslut och en förändrad maktbalans. Marknadens utbredning, produktionens globalisering och ett alltmer gränslöst kapital har förändrat förutsättningarna för gemensam välfärd och försvagat de samhällskrafter som en gång banade väg för de nationella välfärdssystemen. Ett resultat av utvecklingen handlar om att manöverutrymmet för att finansiera gemensam välfärd krymper. Skattekonkurrens, skatteparadis och lättrörligt kapital urholkar möjligheterna för en solidarisk, skattefinansierad gemensam välfärd, både rent faktiskt och som skenargument till varför skatter bör sänkas och skattehöjningar är omöjliga. Tyvärr servar de övernationella institutioner som vuxit fram på många sätt företagens intressen. Detta gäller både EU och globala institutioner som WTO, IMF och Världsbanken. När det gäller dessa är det framför allt länder i Syd som drabbas och EU som agerar påtryckare. I handelsförhandlingar krävs att sektorer för gemensam välfärd avregleras och öppnas upp för konkurrens från den rika världens tjänsteföretag. IMF och Världsbanken ställer liknande krav för skuldavskrivning och långivning. Samtidigt pressar företagslobby och nyliberala krafter på för att avreglera och konkurrensutsätta fler och fler områden av den gemensamma välfärden inom EU. Förhållandena ändras inte genom det så kallade Lissabonfördraget som riksdagen förväntas godkänna i höst. I själva verket pekar Lissabonfördraget, liksom hanteringen av dess föregångare, förslaget till konstitutionellt fördrag, på en grundläggande demokratisk oförmåga hos EU. Ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart Europa kommer inte att födas i korridorerna i Bryssel I EU:s blandning mellan demokrati, teknokrati och lobbyism har EU:s byråkrater och jurister inom kommissionen och EG-domstolen visat sig vara en påtaglig del av de krafter som driver på marknadsanpassningen av den gemensamma välfärden. Oavsett om förslag ratas i folkomröstningar eller genom stark opinionsbildning så återkommer de på ett eller annat sätt. När omfattande protester våren 2006 sedan resulterade i att ett nyliberalt förslag till tjänstedirektiv förändrades och kollektivavtal och gemensam välfärd fredades, så har i praktiken samma hot dykt upp igen genom EG-domstolens beslut i Lavalmålet och nya direktivförslag från kommissionen. Samtidigt förhalas socialt inriktade förslag från parlamentariker och fackföreningsrörelse, som det om ett direktiv om gemensamma välfärdstjänster. För den som vill försvara och vitalisera den gemensamma välfärden krävs med andra ord krafttag på nationell, europeisk och global nivå. Den goda nyheten är att den företagsledda globaliseringen också börjat leda till en annan typ av globalisering: Formandet av nya allianser mellan folkrörelser, fackföreningar och progressiva krafter, över organisations- och nationsgränser. De nya krafterna kommer att behövas. Ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart Europa kommer inte att födas i korridorerna i Bryssel, rättvisa handelsregler kommer inte att trilla fram av sig självt under WTO:s toppmöten. Ett annat Europa kräver med andra ord ett progressivt europeiskt civilsamhälle. Att den här typen av alliansbygge kan vara framgångsrikt visar till exempel kraftsamlingen mot förslaget till tjänstedirektiv. Men för att verkligen kunna vrida utvecklingen räcker det inte att defensivt mota nya attacker mot gemensam välfärd. Det som behövs är krav på en ny politik. Först och främst handlar det om att förändra den politiska kartan på hemmaplan. 2009 är det val till Europaparlamentet, 2010 är det riksdagsval. Det är hög tid att forma en bred allians för gemensam välfärd! Gunilla Andersson, Andreas Mattson Camilla Salomonsson, Håkan Sundberg Medlemmar i s amordningsgruppen 4 5
Vi måste få stopp på privatiseringsraseriet inom sjukvården! I våras beställde Sveriges Kommuner och Landsting en enkätundersökning om svenska folkets inställning till finansieringen av välfärden. Resultatet var sensationellt. 90% menade att det var viktigare att förbättra välfärden än att genomföra skattesänkningar. 85% menade att de var beredda att betala mer skatt för bättre vård. Så överväldigande procentsiffror är mycket ovanliga i politiska enkäter. Men regeringen och närstående landstingspolitiker bryr sig inte, utan fortsätter på sin inslagna linje; sparkrav, privatiseringar, marknadsanpassning. Via dessa vårdgallerior öppnas gräddfiler, ja flerfiliga privatvägar in till sjukhusen. sjukhusen öppnas upp för privata företag. De ska bokstavligen flytta in där; hyra lokaler och ta över verksamhet och där kunna ta emot också privatfinansierade patienter. Via dessa vårdgallerior öppnas gräddfiler, ja flerfiliga privatvägar in till sjukhusen. En väl sammanhållen sjukvård styckas upp mellan olika privata företag. Dessutom ska de offentligt drivna verksamheterna på sjukhusen kunna ta emot privatpatienter - på marginalen och ifall vården inte omfattas av offentlig finansiering, exempelvis skönhetsoperationer. Men vad säger att det endast blir på marginalen när budgeten är stram och frestelsen stor att skaffa extra intäkter till kliniken - på bekostnad av övriga patienter. Det är hög tid att samla alla krafter mot denna utveckling och istället satsa resurser på en vitalisering och utveckling av den offentliga vården. Gör vi det har vi åtminstone 85% av svenska folket med oss. Håkan Sundberg Nätverket för Gemensam Välfärd Exempel 1- Vårdval i Sverige Regeringen har lagt fram ett förslag om fri etablering inom primärvården för alla privata vårdgivare som uppfyller landstingens krav. Det innebär att kommersiella vårdföretag ska ha rätt att få sin verksamhet offentligt finansierad, samtidigt som de ska ha rätt att besluta var denna verksamhet ska bedrivas. Enligt förslaget ska detta gälla alla landsting i Sverige från den 1 januari 2009, och genomföras i hela landet under 2009! Till och med i borgerligt styrda landsting har man reagerat mot denna hets. I grunden handlar det om att alliansregeringen vill få rejäl fart på privatiseringarna inom vården, en marknad på ca 100 miljarder som enligt Svensk Näringsliv lämpar sig utmärkt för vinstdrivna privata företag. När det gäller att ge dessa en hjälpande hand, ja då får landstingens självstyre, demokratin och den folkliga opinionen ställas åt sidan. Exempel 2- Gräddfiler i vården I fullmäktige för Stockholms läns landsting fattades den 10 juni ett beslut med stora konsekvenser för sjukvården i Stockholm. Säkert kommer andra landsting att följa efter. Beslutet innebär att privat drivna sjukhus som S:t Göran ska få ta emot försäkringspatienter. Dessutom - och det är det dramatiskt nya - ska de offentligt ägda // Lästips och länkar kring detta ämne hittat du på under Nätverket Nej till vårdval med fri etablering! Sälj inte ut primärvården! Nyligen har remisstiden gått ut för utredningen Vårdval i Sverige Patientens rätt. Kritiken är stark mot utredningens förslag att alla landsting ska tvingas införa vårdval med fri etablering. Hela 19 av 21 landsting är skarpt kritiska mot tvånget. Även Gemensam Välfärd Stockholm har skrivit ett kritiskt remissvar. Vi menar att: Det handlar inte om valfrihet redan idag finns möjlighet att välja vårdgivare. För det behöver man inte privatisera primärvården. Det handlar inte ens om fri etablering. Privata läkarmottagningar har alltid kunnat etablera sig fritt. Det handlar om att privata vårdföretag ska etablera sig var de vill och garanteras offentlig finansiering. Rätten till god vård på lika villkor hotas. Patienter med komplicerade sjukdomar, låginkomsttagare och glesbygdsbor missgynnas. Privata vinstbehov kommer att styra vården, inte medicinska behov. Vården kommer att bli dyrare. Läs vårt remissvar! Vad tycker du? /stockholm 6 7
Det är nu det gäller! EG-domstolens utlåtande i Lavalmålet måste få konsekvenser för den svenska EU-politiken. En grundbult i den svenska modellen för arbetsmarknaden håller på att slås sönder. Utslaget i EG-domstolen strax före jul förra året har startat en intensiv debatt. Många överraskades av domen och är förundrade över när EG-domstolen gavs mandat att döma över svenska konfliktregler. När blev EG-domstolen överordnad arbetsdomstolen? EG-domstolen är ingen vanlig domstol i vår mening, som dömer i enskilda ärenden. I praktiken har domstolen också omfattande lagprövningsrätt, vilket innebär att domstolen kan underkänna nationella lagar. Ska då EG-domstolen överpröva alla politiska beslut? Har inte medlemsstaterna uttryckt i utstatsioneringsdirektivet att företag ska följa värdlandets lagar och regler? EU:s medlemsstater har accepterat lagprövningsrätt i EU-sammanhang, eftersom de avtal EU bygger på måste tolkas av någon. Detta strider i sig mot den folksuveränitetsprincip som varit styrande i svensk författningspolitik, vilken innebär att makten över vilka lagar som ska gälla i Sverige ska ligga hos de folkvalda, inte hos jurister. I grunden är det en demokratifråga. Väljarna kan ställa de folkvalda till svars för de beslut de fattar. Om väljarna inte är nöjda, byts de folkvalda ut i nästa val. Lavalfallet är ett solklart exempel på ett område - konflikträtten - där EG-domstolen lagt sig i på ett sätt som nog ingen på arbetarrörelsens ja-sida hade väntat sig. EG-domstolens fyra domar (Laval, Viking, Rüffert and Luxembourg), där den fria rörligheten prövats mot de sociala rättigheterna, har allvarligt skadat förutsättningarna att nå goda löne-och anställningsvillkor. De står i direkt konflikt med innebörden i de politiska ställningstaganden som gjorts av EU kommissionen, Europaparlamentet och Sveriges regeringar. Många menar att Lissabonfördraget måste till pga EU-utvidgningen och att det förstärker de sociala frågorna inom EU. Må så vara, men det garanterar inte fackliga fri- och rättigheter. Det För att Lissabonfördraget ska godkännas i Sveriges riksdag krävs tre fjärdedelars majoritet. Det betyder att socialdemokraterna fäller avgörandet. // Lästips och länkar kring detta ämne hittat du på under Nätverket kan verka överdrivet att kräva både hängslen och svångrem innan vi säger okej till Lissabonfördraget. Men är det något vi borde ha lärt oss av tolv år av svenskt medlemskap i EU så är det att de formella detaljerna är viktiga. Att slå fast att villkoren på svensk arbetsmarknad ska bestämmas i Sverige kan inte vara för mycket begärt. För att Lissabonfördraget ska godkännas i Sveriges riksdag krävs tre fjärdedelars majoritet. Det betyder att socialdemokraterna fäller avgörandet. Ytterst handlar det om att nu gripa möjligheten att se till att reglerna på EU:s gemensamma marknad utformas på mänskliga villkor. Socialdemokraterna i riksdagen bör därför inte tveka. De bör ställa som villkor att de inte medverkar till att ratificera fördraget om inte Lavalfrågan är löst. Det måste först stå alldeles klart att fackliga organisationer kan vidta konfliktåtgärder för att förhindra social dumpning. Den 20 november röstar riksdagen i frågan! KG Westlund är ombudsman på LO-distriktet i Stockholm Social allemansrätt för vård, skola och omsorg! LO-distriktet i Stockholm Johnny Nadérus är facklig-politisk samordnare hos SEKO Stockholm 8 9
Rädda hyresrätten! Bevara och utveckla allmännyttan! Vi står inför ett systemskifte. Allmännyttan som vi känt den riskerar att försvinna och med den allas rätt att bo drägligt. Efter år av ombildningar till bostadsrätter, utförsäljning till privatvärdar och planer på lyxrenoveringar, kommer nu ett nytt hot: Förslaget om marknadsliknande hyror och därmed i praktiken allmännyttans avskaffande. 2005 anmälde Fastighetsägarna Sverige till EU-kommissionen och hävdade att allmännyttan stred mot EG-rättens konkurrensregler. I praktiken handlade det om att fastighetsägarna ville kunna höja hyrorna. Den utredning som följde på anmälan, har föreslagit att allmännyttans hyresledande roll avskaffas. Hyrorna ska istället styras av efterfrågan på bostäder i respektive område, och alltså kunna höjas kraftigt i attraktiva områden. På detta snillrika sätt ska bostadsköerna avskaffas. Ett av de två förslagen i utredningen innebär att de kommunala bostadsbolagen inte längre ska få ta några som helst sociala hänsyn, som att satsa på lekplatser eller bättre service. Problemet är bara att förslaget inte bidrar till fler eller bättre bostäder bara till att dölja köerna. Om det blir verklighet kommer fastighetsägarna att tjäna mer pengar på de bostäder som redan finns en gigantisk omfördelning av resurser från hyresgäster till fastighetsägare utan att behöva bygga en enda ny bostad. Förslaget är ungefär lika konstruktivt som att avskaffa hemlösheten genom att titta åt ett annat håll när man går längs gatorna i Stockholm. Förslaget är ungefär lika konstruktivt som att avskaffa hemlösheten genom att titta åt ett annat håll när man går längs gatorna i Stockholm. // Lästips och länkar kring detta ämne hittat du på under Nätverket Konsekvenserna riskerar att bli förödande. Hyrorna i attraktiva bostadsområden både i innerstan och många förorter kommer att höjas så kraftigt att många inte kommer att ha råd att bo kvar. Segregationen ökar än mer. Vi får ett samhälle där unga inte kan flytta hemifrån och där hemlöshet och trångboddhet återigen sprider ut sig. Att ha nånstans att bo är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet. Det kan inte hanteras som en vara eller tjänst vilken som helst. Man kan välja att inte köpa en platt-tv eller ipod, men man kan inte välja bort att bo. Det är dags att återigen sätta bostäderna på välfärdsagendan, att stå upp för en rättvis bostadspolitik, där allas rätt till ett tryggt boende sätts före fastighetsägarnas önskan att öka sina vinster. Och där de verkliga problemen åtgärdas genom att bygga fler bostäder inte genom att gömma undan bostadslösa i statistiken. Och det finns hopp. I flera kommuner i landet har man istället för att sälja ut och ombilda, satsat på en vitalisering av allmännyttan och på en förnyelse av bostadsområdena i nära samverkan med de boende. På flera håll sitter hyresgästerna i bostadsbolagens styrelser. Dessutom pågår en folklig rörelse för hyresrättens försvar. Nätverket Rädda Hyresrätten samlade tusen personer i demonstration utanför Stockholms stadshus den 11 februari i år, och Hyresgästföreningen lika många en månad tidigare. Det finns många som tror att en annan bostadspolitik är möjlig. Camilla Salomonsson Gemensam Välfärd Stockholm Nätverket Rädda Hyresrätten arbetar för allas rätt till en bra bostad, för en vitaliserad bostadspolitik med sociala och miljömässiga hänsyn, för hyresgästernas inflytande, och för ett sammanhållet och dynamiskt samhälle. Vi är emot ombildning, utförsäljning, marknadsliknande hyror och andra initiativ som hotar allas rätt till ett bra och tryggt boende. Gemensam Välfärd Stockholm är en av initiativtagarna till Nätverket Rädda Hyresrätten. 10 11
För en effektiv klimatomställning behövs en samlad kollektivtrafik! Avregleringen av den svenska buss- och tågtrafiken ställer till stora problem för resenärerna och de anställda. För att minska på flyg- och biltrafiken behövs motsatsen en välplanerad, snabb och prisvärd kollektivtrafik i hela landet. En fortsatt avreglering hindrar en effektiv klimatomställning. Avregleringen har t ex fått absurda konsekvenser för tågpriserna. Kommuner och Landsting subventionerar sina tåg med 40-60%, medan SJ tvingas gå med vinst. Att beställa biljetter hos SJ är ett lotteri men faktum är att normalpriserna på långväga resor har ökat kraftigt. En resa Malmö-Luleå har ökat 9 gånger mer än konsumentprisindex om man jämför 1990 med 2007. EU arbetar för en fortsatt avreglering av järnvägarna. Många borgerliga politiker i Sveriges riksdag vill ta bort SJ:s ensamrätt på lönsamma sträckor och släppa in konkurrenter - ofta andra staters tågbolag. Forskning på Banverket visar att detta kan leda till billiga tåg i rusningstrafik men färre tåg på andra tider och sämre trafik i mindre befolkade regioner. Inför det trafikpolitiska beslutet i riksdagen talas mycket om OPS-lösningar (OPS = Offentlig Privat Samverkan) det vill säga att privata intressenter skall finansiera järnvägsinvesteringar. Det exempel som redan finns på en sådan lösning avskräcker. Arlanda-banan byggdes med privata pengar och skapade ett privat monopol. Många tågbolag anser sig inte ha råd att stanna på Arlanda. För resenärer från Stockholm är det mycket dyrare att stiga av på Arlanda än att fortsätta med tåget dubbelt så långt - till Uppsala. Den redan genomförda avregleringen har också gjort att ansvaret för kollektivtrafiken har splittrats upp på en rad privata Arlanda-banan byggdes med privata pengar och skapade ett privat monopol. För resenärer från Stockholm är det mycket dyrare att stiga av på Arlanda än att fortsätta med tåget dubbelt så långt - till Uppsala. // Lästips och länkar kring detta ämne hittat du på under Nätverket och offentliga aktörer. Ett exempel är nattågstrafiken till övre Norrland som sedan 1992 bedrivits av operatörerna SJ, Tågkompaniet, Connex- Veolia och nu åter SJ. Den som köper upp trafiken är statliga Rikstrafiken. Stationerna ägs av SJ:s avknoppning Jernhusen AB men på många av dem har biljettförsäljningen upphört! Operatörerna hyr in gamla slitna vagnar - av Affärsverket, en annan del av det styckade SJ. Det är väldigt krångligt för resenären att utkräva ansvar och ibland att veta var man ska köpa biljett. De oklara ansvarsförhållandena och ständiga bytena av operatörer är påfrestande för personalen. Det kan handla om anställningsvillkor, biljettsystem och fackliga villkor. Det är tågpersonalen som får ta emot kritiken mot gamla och indragna tåg. Inom Nätverket för Gemensam Välfärd vill vi se ett sammanhållet järnvägsnät där även staten tar ansvar för inköp av lok och vagnar och ett subventionerat biljettsystem för hela landet. Tågoch busstidtabeller skall hänga ihop och det ska vara enkelt att boka resan hela vägen. Inom nätverket finns t ex SEKO Facket för service och kommunikation som presenterat sina idéer i kampanjen Svenska modellen 2.0 och Miljöförbundet Jordens Vänner som agerar för och föreläser om ett utbyggt och sammanhållet järnvägsnät. Lars Igeland Miljöförbundet Jordens Vänner 12 13
Varför är du engagerad i nätverket? Vatten är ingen privatsak! Vatten är en livsnödvändighet men ännu inte i FNs deklarationer erkänt som en mänsklig rättighet. Över 1 miljard människor saknar tillgång till rent vatten. I globala organisationer har de senaste 15-20 åren de privata multinationella företagen med sina vinstintressen fått stort inflytande över vattenfrågor. Länge krävde Världsbanken och IMF privatisering av vattenförsörjningen i Syd. Proteströrelser bland medborgare runtom i världen mot chockhöjda priser och uteblivna nyinvesteringar har drivit företagen på reträtt i Syd - liksom för låga vinster. Men ideologin lever på nya marknader. I Sverige får vattenförsörjning inte drivas med vinst. Men nu pågår ändå uppstyckning och delprivatisering av Stockholm Vatten AB som varit ett internationellt känt föredöme. I flera borgerliga kommuner har driften lagts ut på privata vattenföretag såsom Veolia, världens största. Argumenten för privatiseringar håller inte. Effektiviteten har inte visat sig öka. Vatten är ett s.k. naturligt monopol, vilket innebär att konkurrens bara kan råda vid själva upphandlingen. Vad privata företag kan spara på i vinstsyfte är att dra ner på personal för underhåll, minska nyinvesteringar och i värre fall försämra vattenreningen. Insyn och demokratisk kontroll förloras. Åsa Wohlin Attac Vi anser att vatten klart skall deklareras som en mänsklig rättighet, inte en marknadsvara att vatten till alla, oavsett betalförmåga, är en uppgift för det offentliga, både ägande och drift att vatten skall ut ur alla handelsavtal. Beställ skriften Vatten är ingen privatsak (48 sid) av Lasse Karlsson via vår hemsida www. gemensamvalfard.se. Pris 20 kr Vi fackligt aktiva bör samla oss för att byta ut Svensk Näringslivs expeditionsministär, och här ligger ett speciellt uppdrag för oss inom LO-facken. Vi vill inte bara byta ut regeringen, vi vill byta politik! Inte tillbaka till den gamla Perssonska politiken, utan till en politik som betyder att: grundläggande rättigheter som vård, skola och omsorg är att betrakta som en social allemansrätt, som inte får styras utifrån enskild betalningsförmåga och vinstintressen. i vårt land gäller svenska kollektivavtal och inte nytolkade regler levererade från EG-domstolen, som syftar till att bryta ner de villkor vi erövrat historiskt gentemot arbetsgivarna. Fackföreningarna med alla sina medlemmar bör gå i bräschen för bredast möjliga organiserade motstånd en folklig rörelse som inkluderar alla de som vill ha en samhällsutveckling som bygger på jämlikhet och demokratiskt beslutade och gemensamt finansierade lösningar. Nätverket Gemensam Välfärd erbjuder dessa möjligheter. Johnny Naderus - Stockholm Kontakta oss! info@gemensamvalfard.se Postadress: Gemensam Välfärd, c/o G Andersson, Gamla Borrebackevägen 4, 218 74 Tygelsjö Stockholm /stockholm Andreas Mattson, andreas307629@gmail.com Johnny Naderus, johnny.naderus@seko.se Postadress: GV Stockholm, c/o Seko Stockholm, Box 1149, 11181 Stockholm Malmö Gunilla Andersson, ga.javisst@telia.com Norrköping Gith Andersson, gith@home.sol.se Fler kontaktpersoner t.ex för olika frågor och kampanjer hittar du på vår hemsida under Nätverket 14 15
Dags att återerövra rättvisa och gemensam välfärd! Nej till girighet och ökade klyftor! Fler händer i sjukvård, skola och omsorg! Nej till skattesänkningar! Demokratisera och vitalisera vår gemensamma välfärd! Nej till privatisering och vinstintresse! Bra vård på lika villkor efter behov! Nej till gräddfiler och privat vinst i vården! Försvara kollektivavtalen! Nej till brutalisering av arbetslivet! Rädda Hyresrätten! Bevara och utveckla allmännyttan! Bygg bort bostadsköerna! Bygg ut kollektivtrafiken! Inte privatbilismen! 16