Analyser av kemikalier i varor

Analyser av kemikalier i varor Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2009:8 ISSN 1401-243X

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! Göteborgs Miljöförvaltning är sedan oktober 1998 certifierad enligt ISO 14001. För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Förord Miljönämnden som lokal tillsynsmyndighet och en av kommunens främsta pådrivare i miljöfrågor har en tydlig roll i arbetet för att begränsa förekomsten av kemikalier som kan skada Göteborgarnas hälsa och miljö. Miljönämnden har lyft fram behovet av särskilda insatser inom kemikalieområdet. I nämndens budget har detta preciserats som ett kemikalieprojekt med namnet Giftfritt Göteborg. I detta delprojekt till Giftfritt Göteborg redovisas resultat från analyser av bly i smycken, azofärgämnen och ftalater i barnkläder, och silverinnehåll i antibakteriellt behandlade plagg före och efter tio tvättar. För innehållet i rapporten svarar Karin Kruse, projekt Giftfritt Göteborg. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 1

Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Metoder 7 Resultat 8 Slutsatser 11 Källförteckning 13 Referenser 13 Bilagor 15 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Sid 2 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Sammanfattning Att kemikalier av olika farlighetsgrad förekommer i varor har uppmärksammats mer och mer under de senaste åren. De främsta problemen vad gäller kemikalier i varor är den diffusa spridning av kemikalier som uppstår då kemikalier avgår från varan under tillverkning, användning, avfallshanteringen och eventuell återanvändning. I detta delprojekt inom Giftfritt Göteborg har textilier och smycken analyserats för att öka kunskapen om i vilken omfattning kemikalier kan förekomma och för att öka kunskapen om eventuell diffus spridning av kemikalier i samband med användning. Azofärger i textil är reglerade i lagstiftning och i de nio plagg som analyserats påträffas inga azofäger över gällande nivå. Blyhalten i smycken och ftalater i kläder är inte reglerade och återfinns i de analyserade varorna. Analyserna visade också att silver avgår vid tvätt från antibakteriellt behandlade kläder, vilket kan vara en trolig källa till ökande silverhalter i Ryaverkets avloppsslam. Lagstiftningen är i många fall inte tillräcklig för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, bland annat är den relativt svag vad gäller kemikalier i varor. Detaljhandeln har här ett stort ansvar när det gäller att uppnå målet om en Giftfri miljö. Ökad kunskap om kemikalier är första steget för goda möjligheter att välja bort eller välja mindre farliga ämnen. Det är viktigt att myndigheter som Kemikalieinspektionen, miljöförvaltningar och till exempel huvudmän för avloppsreningsverk för en aktiv och tydlig dialog med företag som säljer varor som kan innehålla olämpliga kemikalier och där lagkrav saknas. Det är också viktigt att med en aktiv branschorganisation för denna typ av företag. Analyser som arbetsmetod är ett bra sätt att öka kunskapen kring de problem som finns när det gäller kemikalier i varor. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 3

Bakgrund Att kemikalier av olika farlighetsgrad förekommer i varor har uppmärksammats mer och mer under de senaste åren. Kemikalier kan utgöra viktiga funktioner i ett brett utbud av varor och kan utgöra en direkt hälsorisk för användaren. Men de främsta problemen vad gäller kemikalier i varor är den diffusa spridning av kemikalier som uppstår då kemikalier avgår från varan under tillverkning, användning, avfallshanteringen och eventuell återanvändning. Analyserade ämnen I detta delprojekt inom Giftfritt Göteborg har textilier och smycken analyserats för att öka kunskapen om i vilken omfattning nedanstående kemikalier kan förekomma i varorna och för att öka kunskapen om eventuell diffus spridning av kemikalier i samband med användning. AZOFÄRGER I TEXTILIER Azo-färgämnen är organiska föreningar, som innehåller den färggivande azo-funktionen (N=N-). Ofta sitter azo-gruppen bunden till en aromatisk ring och azo-färgämnet kan då brytas ner till en aromatisk amin, arylamin. En del arylaminer har bedömts vara cancerframkallande. Den mest kända är anilin. Azo-färgämnen används vid färgning av textilfibrer, framförallt bomull men även siden, ull, viskos och syntetfibrer. De anses vara lätta att använda, förhållandevis billiga och ge klara, starka färger. Det finns cirka 2000 azo-färgämnen på marknaden. Flertalet azo-färgämnen är vattenlösliga och anses därför lätta att ta upp av kroppen och det sker vid inandning och nedsväljning av damm och aerosol såväl som genom hudkontakt. Azo-färgämnen kan också vara giftiga för vattenlevande organismer och ge skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Då vissa azofärger kan falla sönder till arylaminer som kan vara cancerframkallande är användningen av dessa är begränsad inom EU. Begränsningarna gäller 22 olika aromatiska aminer. De aromatiska aminerna får ej förekomma i urskiljbara koncentrationer, det vill säga överstigande 30 ppm i de färgade artiklarna eller färgade delar enligt den analysmetod som fastställts i EU-direktiv, införlivat i svensk lagstiftning genom Kemikalieinspektionens föreskrifter 2008:2 8 kapitlet 20. 4 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

FTALATER I PLASTTRYCK Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som är baserade på ämnet ftalsyra. Ftalater används bland annat som mjukningsmedel i plast. Vissa ftalater misstänks kunna påverka människans fortplantningsförmåga. Dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP) och butylbenzylftalat (BBP) är klassificerade som reproduktionsstörande. För de tre andra ftalaterna, diisononylftalat (DINP), diisodecylftalat (DIDP) och di-n-oktylftalat (DNOP) saknas tillräcklig vetenskaplig information. Därför kan de inte klassificeras som reproduktionsstörande. Men det kan inte uteslutas att även dessa ftalater utgör en risk om de används i leksaker och barnavårdsartiklar. Eftersom barn är under utveckling bör barns exponering även för DINP, DIDP och DNOP undvikas i så stor utsträckning som möjligt. Leksaker av PVC-plast och andra produkter avsedda för barn kan innehålla ftalater. Europeiska kommissionen har genom det så kallade leksaksdirektivet förbjudit ftalaterna DEHP, DBP och BBP i leksaker och barnvårdsartiklar om halten överskrider 0,1 procent. Ftalaterna DINP, DIDP och DNOP är förbjudna att användas i leksaker och barnvårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen om halten överskrider 0,1 procent. Under hösten 2008 publicerade Naturskyddsföreningen rapporten Mjuka tryck med hårda konsekvenser som visade att ftalater förekom i plasttryck på t-shirts i 19 av 20 analyserade t-shirts. BLY I SMYCKEN Skadligheten hos blyjonen är känd sedan lång tid och är tämligen väldokumenterad. Blyjonen är klassificerad som reproduktionstoxisk. Exponering för bly kan ge skador på nervsystemet och medföra försämrad kognitiv utveckling och intellektuell prestationsförmåga, foster och små barn är speciellt känsliga. Sedan blyet i bensin ersattes med andra ämnen i början på 90-talet har halterna av bly i blod hos barn minskat avsevärt, från 60 µg/l i slutet av 70-talet till nuvarande ca 20 µg/l. Enligt delmål 3 till det nationella miljökvalitetsmål Giftfri miljö ska nyproducerade varor så långt det är möjligt vara fria från bly till år 2010. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 5

Att bly förekom i lågprissmycken uppmärksammades av ICA-kuriren under hösten 2007. Bly tillsätts smycken för att ge en känsla av tyngd men kan också förekomma i legeringar. Bly i smycken kan medföra risk för allvarliga hälsoeffekter då barn kan svälja lösa delar och förgiftningsfall har rapporterats från Japan och USA. SILVERJONER I TEXTILER Silver är en metall som i jonform har miljöfarliga egenskaper och är akut giftigt för vattenlevande organismer. Studier publicerade av Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) vid Stockholms universitet har visat att silver i miljön kan vara både biotillgängligt och bioackumulerande. Användningen av silver i fotografisk verksamhet har minskat betydligt i samband med övergången till digital teknik. Under senare år har silver istället börjat användas inom andra områden, bland annat sjukvårdsmaterial, textilier och vitvaror såsom kylskåp och tvättmaskiner. Anledningen är att silver i jonform har antibakteriella egenskaper. Det finns farhågor om att en utbredd silveranvändning kan bidra till utveckling av resistenta bakterier. Därför bör utsläpp av silver till miljön så långt möjligt undvikas. Nationella och lokala miljömål Lagstiftningen är i många fall inte tillräcklig för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, bland annat är den relativt svag vad gäller kemikalier i varor. I de fall det inte finns lagkrav är miljökvalitetsmålet Giftfri miljö vägledande. Ett av delmålen lyder: Nyproducerade varor skall så långt det är möjligt vara fria från nya organiska ämnen som är långlivade (persistenta) och bioackumulerande, nya ämnen som är cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande samt kvicksilver så snart som möjligt, dock senast 2007, övriga cancerframkallande, arvsmassepåverkande och fortplantningsstörande ämnen, samt sådana ämnen som är hormonstörande eller kraftigt allergiframkallande, senast år 2010 om varorna är avsedda att användas på ett sådant sätt att de kommer ut i kretsloppet, övriga organiska ämnen som är långlivade och bioackumulerande, samt kadmium och bly, senast år 2010. 6 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

2008 beslutade kommunfullmäktige i Göteborgs stad om ett lokalt delmål för Giftfri miljö. Delmål 1 är minskad förekomst av miljögifter i barns vardag och delmål 2 att utfasningsämnen inte ska användas eller släppas ut i Göteborg. Allmänna hänsynsregler och textilhandelns ansvar De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken ställer också krav på verksamhetsutövare att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art för att skydda människors hälsa eller miljön mot skada eller olägenhet, att vidta de försiktighetsåtgärder som behövs för att förebygga skada eller olägenhet och undersöka möjlighet till utbyte av skadliga kemikalier. Detaljhandeln har ett stort ansvar när det gäller att uppnå målet om en Giftfri miljö. Genom ökad kunskap har företag bättre möjligheter att välja bort eller välja mindre farliga ämnen i de varor som ska erbjudas konsumenter. Textilindustrin är en kemikalieintensiv bransch. Kemikalier används i tillverkning och behandling av textilier. Det kan vara processkemikalier som tillsätts vid fiberframställning, blekning, färgning och tryckning etc. Det kan också vara kemikalier som tillsätts till den färdiga produkten för att uppnå olika funktioner såsom antibakteriella egenskaper och mjuka plasttryck. Metoder Bestämning av azofärger som aromatiska aminer är utförda av ALS Global, Linköping, se bilaga 1. Bestämning av ftalater i plasttryck på barnkläder är utförda av SWEREA IVF, Mölndal, se bilaga 2. Inspektioner av butiker som säljer lågprissmycken är utförda av Karin Kruse. Inspektionerna är utförda med stöd av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken med syftet att tillse att återförsäljare av smycken hade vidtagit åtgärder för att undvika försäljning av smycken med höga blyhalter. Brev utskickade för att avisera inspektionerna, se bilaga 3 Bestämning av blyhalter i smycken är gjorda av Kemikalieinspektionen med hjälp av ett så kallat XRF-instrument. XRF är en analysmetod som bestämmer sammansättningen av grundämnen i ett prov genom att mäta de karakteristiska energiövergångar olika ämnen ger upphov till när det utsätts för röntgenstrålar. Detektionsgränsen för bly i metall är 700 ppm. Bestämning av silverhalter i antibakteriellt behandlade plagg före och efter tio tvättar är utförda av SWEREA IVF, Mölndal, se bilaga 4. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 7

Resultat Bestämning av azofärgämnen som aromatiska aminer i barnkläder I denna undersökning har sammanlagt nio barnplagg från KappAhl, Zara, Benetton, Lindex, Coop, Överskottsbolaget, Cubus, ICA och H&M analyserats. Bestämning av azofärgämnen som aromatiska aminer visar inga föreningar över detektionsgränsen 5mg/kg, se bilaga 1. Detektionsgränsen 5mg/kg, 5ppm, ligger under den lagstadgade nivån 30 ppm. Bestämning av ftalater i plasttryck på barnkläder Bestämning av ftalater i plasttryck på barnkläder visar att samtliga fem plagg innehåller någon av de sex ftalater som regleras av leksaksdirektivet. Tröja nr 4 innehåller en sammanlagd halt markant över 0,1 %. I de andra fallen kan halterna anses som relativt låga. Men frågan är om reproduktionsstörande kemikalier överhuvudtaget ska förekomma i varor för barn. H&M, COOP, ICA, Cubus och Benetton är informerade om resultaten. Benetton har agerat aktivt genom fortsatt utredning. H&M och ICA har svarat att halterna ligger under deras egna kravnivåer som är 0,1 %, uttryckt som sammanlagd halt av de sex ftalaterna. (1) Sweater Hello Kitty, H&M (2) Sweater Little Einstiens, Disney, COOP (3) T-shirt My Wear, ICA (4) Sweater, United Colors of Benetton (5) Sweater, P.Nuts, Cubus (1) (2) (3) (4) (5) DBP 0,003 % 0,009 % 0,005 % 0,002 % 0,029 % BBP - - - 0,15 % - DEHP 0,002 % 0,003 % 0,002 % 1,1 % 0,020 % DNOP - - - 0,006 % - DIDP - - - - - DINP - - - - - Tabell 1. Halt av ftalater angivna i % av trycket. 1 % är 10g/kg och 10 000 mg/kg. 8 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bestämning av blyhalter i smycken I detta delprojekt har 11 butiker besökts och två smycken från varje butik, sammanlagt 22 smycken, skickats för analys till Kemikalieinspektionen. Analyserna är gjorda med ett XRF-instrument med detektionsgränsen 700 ppm. Besökta butiker Egna kravnivåer Blyhalter i analyserade smycken Indiska Magasinet 300 ppm --- Gina Tricot 600 ppm --- Accent 600 ppm --- Cubus 100 ppm --- Topshop 700 ppm --- Guldfynd 600 ppm 13 % och 2 % KappAhl 100 ppm --- H&M 90 ppm --- Glitter 300 ppm --- Ur&Penn 1000 ppm --- Lindex 100 ppm 10 % Tabell 2. Halt bly i analyserade och butikernas egna krav. ICA-kuriren har tidigare gjort analyser av blyhalten i smycken, hösten 2007 och våren 2008. Då påvisades bly i tre av fyra smycken. Ovanstående visar bly i lite mer än en tiondel av smyckena, alltså en klar förbättring i jämförelse med ICA-kurirens resultat. Denna förbättring är förhoppningsvis ett resultat av att frågan har uppmärksammats, och av att butikskedjorna har vidtagit åtgärder. Ett syfte med inspektionerna var just att undersöka om branschen hade vidtagit åtgärder för att undvika inköp och försäljning av smycken innehållande bly. Samtliga butiker hade satt upp egna inköpskrav. Halterna i kraven varierar mellan 90 ppm och 1000 ppm. 1000 ppm är 0,1 %. I Kemikalieinspektionens rapport Bly i varor föreslås ett förbud inom produktsäkerhetsdirektivet för vissa konsumentprodukter där det finns en påtaglig och allvarlig risk för hälsoskada, däribland smycken och accessoarer. Kemikalieinspektionen föreslår en haltgräns på 0,1 viktprocent bly. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 9

Urlakning silver från textilier som saluförs som antibakteriellt behandlade med silver Undersökningen omfattar fyra plagg (1) Grön strumpa, Falke family, art.nr 47675. silverjoner, Åhlens (2) Grå strumpa, X-socks, Sky run, art.nr. X20038 SilverNODOR, Löplabbet (3) Linne, Peak Perfomance, Intense PR, G25948001 Meryl Skinlife (4) Underställ, Cross, art.nr. 2973383 Meryl Skinlife Plagg (1) (2) (3) (4) Före tvätt 2,9 mg/kg 1310 mg/kg 2,8 mg/kg 10,0 mg/kg Efter tvätt 0,01 mg/kg 1210 mg/kg 1,1 mg/kg 7,5 mg/kg Tabell 3. Silverhalter i plagg före och efter tio tvättar. I samtliga fall urlakas silver vid tvätt. Skillnaden i starthalt mellan prov (2) och de övriga proverna är markant. Även om den procentuella nedgången inte blir lika stor i prov (2) är den totala mängden silver som urlakats den högsta. Hur det kommer sig att halten i prov (2) urskiljer sig ger inte denna undersökning svar på. Analyserna visar att silver urlakas ur plaggen vid tvätt och hamnar i avloppsreningsverkets slam. Enligt Gryaab har silverhalten i slammet ökat med 50 % från 2007 till 2008 efter att det att kurvan tidigare sluttat snyggt neråt när digitalfotografin gjorde sitt intåg. Anledning till de ökande silverhalterna kan bero på ökad användning av silver som baktericid. Undersökningen medförde en hel del medial uppmärksamhet, till exempel i Göteborgs Posten. Åhléns valde att dra tillbaka sin strumpa och de övriga tre återförsäljarna överväger enligt uppgift detsamma. Branschorganisationen Textilimportörerna uppdaterar sin kemikalieguide, den kommer att ges ut under våren i officiellt skick. Texten nedan är kraven för silver i det utkast som nu diskuteras och föreligger. General information For hygienic reasons, the Textile Importers Association in Sweden recommends, in keeping with European tradition, that biocidal agents, that include antibacterial, antifungal and insecticide agents shall not be used in textile and clothing goods, including footwear. Silver ion (Ag +) Limit value: Should not be present in products 10 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Properties: Slight skin and eye irritant. May cause multiresistant bacteria when used as a biodical product. Disturb denitification processes in nature that is vital for provision of nutrition s to plants. Use: plastics and fibres. Comments: washing Silver nano particle comlexes are antibiotic additives in The alternative to antibacterial agents is satisfactory Slutsatser Azofärger i textil är reglerade i lagstiftning och i de nio plagg som analyserats påträffas inga azofäger över gällande nivå. Blyhalten i smycken och ftalater i kläder är inte reglerade och återfinns i de analyserade varorna. Analyserna visade också att silver avgår vid tvätt från antibakteriellt behandlade kläder, vilket kan vara en trolig källa till ökande silverhalter i Ryaverkets avloppsslam. Detaljhandeln har här ett stort ansvar när det gäller att uppnå målet om en Giftfri miljö. Ökad kunskap om kemikalier är första steget för goda möjligheter att välja bort eller välja mindre farliga ämnen i sina varor. Andra steget är en aktiv dialog med leverantörerna och att sätta upp egna kemikaliekrav för inköp. Slutligen visar det sig viktigt att följa upp kemikaliekraven lämpligen genom stickprov. Det är viktigt att myndigheter som Kemikalieinspektionen, miljöförvaltningar och till exempel huvudmän för avloppsreningsverk för en aktiv och tydlig dialog med företag som säljer varor som kan innehålla olämpliga kemikalier och där lagkrav saknas. Det är också viktigt att med en aktiv branschorganisation för denna typ av företag. Analyser som arbetsmetod är ett bra sätt att skapa uppmärksamhet kring de problem som finns när det gäller kemikalier i varor. I Kemikalieinspektionens fördjupade utvärdering av miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, 2008 framhålls speciellt att det finns tydligt behov av att utföra mer tillsyn av varor och även att göra stickprovsanalyser för att upptäcka eventuellt innehåll av farliga ämnen i varor. Inspektionerna i detaljhandeln vad gällde bly i smycken fann lagstöd i allmänna hänsynsreglerna. Alla de företag som inspekterades hade tagit till sig resultaten av ICA-kurirens tidigare undersökningar. Samtliga har satt upp gränsvärden för blyhalten i smycken som de köper in. Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 11

Företagen efterfrågar också en lagstiftning på området vilket underlättar deras arbete. Det krävs tid och kunskap för att sätta sig in i ett problem och bestämma på vilken nivå kraven ska läggas. Andra erfarenheter är att leverantörskedjorna är långa och att det är svårt att nå ut med kraven i denna långa kedja. Ftalater återfanns i samtliga fem analyserade barnplagg. I ett fall i en halt mer än tio gånger högre än den som är tillåten i leksaker. Detta visar tydligt att det finns svagheter i lagstiftningen som gäller varor som kläder. Silverprojektet har fått stor uppmärksamhet såväl i media som av leverantörer och återförsäljare av produkterna. Bland de sist nämnda fanns också en förståelse för problemet med urlakning av silver till avloppsslammet. En återförsäljare valde att omedelbart dra in sina produkter från butikshyllan. Leverantörerna är naturligtvis angelägna om att sälja sina produkter. Den här typen av funktionsplagg säljs oftast med mycket marknadsföring som ett plagg med unika egenskaper. Det ställer stora krav på butiksledet att ställa krav på en sådan leverantör. Miljöförvaltningarna i Göteborg, Stockholm och Malmö kommer under år 2009 att driva ett dialogprojekt med textilbranschen med syfte att få klarhet hur detaljhandeln jobbar med kemikaliekrav men också för att bidra till ökad kunskap om farliga kemikalier i textilier. 12 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Källförteckning ICA-kuriren, nr 40/07, Dina smycken är fulla av giftigt bly, 2007 ICA-kuriren, nr 23/08, Giftiga smycken kvar i handeln, 2008 Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet, 2007 Antibakteriellt behandlade konsumentprodukter, Kemikalieinspektionen, 2005, Antibakteriella substanser och azofärgämnen i varor, PM 5/05 Kemikalieinspektionen, 2007, Bly i varor, Rapport nr 3/07 Naturskyddsföreningen, 2008, Mjuka tryck med hårda konsekvenser Tema Nord, 2008, Toxic Substances in Articles: The need for information, 2008:596 www.kemi.se Referenser Lars Nordén, Gryaab Anna-Karin Revell, ALS Global Stefan Posner, Swerea IVF Anders Blom, Swerea IVF Erik Gravenfors, Kemikalieinspektionen Marcus Hagberg, Kemikalieinspektionen Andreas Prevodnik, Naturskyddsföreningen Margaretha Adolfsson-Erici, Institutionen för tillämpad miljövetenskap Ylva Holmquist; H&M Ann Lind, ICA Sara Litzén, Benetton Bjarne Koning, Löplabbet Karin Sturesson, Peak Performance Kristina Tell, Åhléns Jari Reijonen, Cross Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 13

14 Göteborgs Stad Miljöförvaltningen

Bilagor Göteborgs Stad Miljöförvaltningen 15

Bilaga 1

REPORT Bilaga 2 Postal address Swerea IVF AB Box 104 SE-431 22 MÖLNDAL Tfn +46 (0)31 706 60 00 Fax +46 (0)31 706 63 65 Client Visiting address Argongatan 30, SE-431 53 MÖLNDAL Org. nr. 556053-1526 VAT no. SE556023-152601 Client s ref. nr. Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23 Contact person Our ref. nr. 414 59 GÖTEBORG Karin Kruse 5080917 Object: Determination of phtalates in five prints on clothes. Test material: The materials were identified as: (1): Sweater Hello Kitty, H&M, size 86/92, red. (2): Sweater Little Einsteins, Disney, size 98/104, pink. (3): T-shirt My Wear, ICA, size 86/92, turquoise. (4): Sweater United Colors of Benetton, size 74, black. (5): Sweater P.Nuts, Cubus, size 92, green. The test material was received: 2008-12-12 The commission was performed: 2008-12-18. Summery: ( 1 ) ( 2 ) ( 3 ) ( 4 ) ( 5 ) DBP (Dibutylphtalate) 0,003 % 0,009 % 0,005 % 0,002 % 0,029 % BBP (Benzylbutylphtalate) <0,001 % <0,001 % <0,001 % 0,15 % <0,001 % DEHP (Di(2-ethylhexyl)phthalate) 0,002 % 0,003 % 0,002 % 1,1 % 0,020 % DnOP (Di-n-octylphtalate) <0,001 % <0,001 % <0,001 % 0,006 % <0,001 % DiDP (Di-iso-decylphtalate) <0,001 % <0,001 % <0,001 % <0,001 % <0,001 % DiNP (Di-iso-nonylphtalate) <0,001 % <0,001 % <0,001 % <0,001 % <0,001 % Results expressed as weight percent calculated from the weight of the print itself and not the weight of print and fabric together. 1 % equals 10 g/kg and 10 000 mg/kg. Comment: Three different phtalates could be detected in the samples. Results should be interpreted bearing in mind that the prints already were sampled by another laboratory leaving only smaller parts for this analysis. This could cause the samples to be less representative for the print as a whole. This report may not be reproduced other than in full, except with prior written approval of the issuing laboratory. General terms and conditions for Swerea IVF apply and are available on www.wereaivf.se or may be ordered from Swerea IVF. Page 1 of 2

5080917 Procedure and results: The samples were extracted in a Dionex ASE 200 solvent extractor using hexane as solvent. The extractions were performed at 120 degrees Celsius and a pressure of 2000 psi in two cycles of 15 minutes extraction time each. Analysis was made by GC-MS with identification in scan mode and quantification in sim mode on mass 149. The method has a quantification range of 0,001 to 1% content as weight percent. The extraction is not proved to be quantitative at levels above 1% All results relate only to the material tested. Mölndal, 2008-12-29 Swerea IVF Textile Department Helena Hjärtnäs Testing Manager Testing, Analysis & Certification Anders Blom Project leader Page 2 of 2

Bilaga 3 Handläggare: Karin Kruse Tfn 031-36 83 812 E-post karin.kruse@miljo.goteborg.se TopShop Arkaden 411 07 Göteborg 2008-10-06 Dnr 09518/08 Tillsyn gällande bly i smycken, den 22 oktober kl. 13:30 Förra året uppmärksammades att bly i höga halter förekom i importerade lågprissmycken. Bly är en metall som är miljö- och hälsofarlig. Enligt Sveriges nationella miljömål bör inte bly finnas i nyproducerade varor. I vissa länder som Danmark får inte bly finnas i smycken med mera. Miljöförvaltningen jobbar på uppdrag av miljönämnden i Göteborg för att nå visionen om den långsiktigt hållbara staden och för att trygga en god livsmiljö i Göteborg. Miljöförvaltningen utövar tillsyn enligt miljöbalken. Miljöbalkens allmänna hänsynsregler anger bland annat att den som bedriver verksamhet ska undvika att sälja varor som kan befaras medföra risker för människors hälsa och miljön. Miljöförvaltningen kommer att besöka er verksamhet den 22 oktober 2008 klockan 13:30 för att kontrollera hur ni undviker försäljning av blyinnehållande smycken. Det är möjligt att kunskapen om detta finns hos ert huvudkontor. Vi ber er då att se till att rutiner eller policies kring detta delges oss på plats. Vi önskar också ta med ett eller två smycken för vidare analys hos Kemikalieinspektionen. Miljöförvaltningen tar betalt för sin tillsyn enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige 900 kr/timme. Om ni har några frågor är ni välkomna att kontakta mig. Med vänliga hälsningar Karin Kruse Miljöinspektör Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23 414 59 Göteborg miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo Telefon 031-368 37 00 Telefax 031-368 37 10

2

Bilaga 4

46 KONSUMENT GÖTEBORGS POSTEN TISDAG 10 MARS 2009 Bilaga 5 Redaktör: Kerstin Eikeland 031-62 41 62 Reportrar: Anders Berg 031-62 47 18, Marie Grahn 031-62 45 97, Lena Strömberg 031-62 41 64, Nils Svensson 031-62 45 67, Petter Tarenius 031-62 46 26 E-post: konsument@gp.se www.gp.se/konsument Fax: 031-62 46 38. FRÅGOR OCH SVAR Vill du fråga våra experter om något? Skriv till konsument@gp.se eller Konsumentredaktionen, GP, 405 02 Göteborg (märk mejlet/brevet Frågespalt ). Kläderna läcker s Luktar stövlarna verkligen som de ska? Vi är flera familjer på samma dagis som samtliga köpt Gore-tex- stövlar av samma märke i år, det är dock olika modeller. Samtliga föräldrar och dagispersonalen upplever att stövlarna luktar mögel både på utsida och insida. De är inte fuktiga inuti. Affären har i vissa fall bytt in stövlarna till ett nytt par av samma modell. Tillverkaren säger att det inte är mögeldoft utan en kemisk doft, men vill inte säga vad exakt det är. Barnen har haft skorna i cirka en månads tid, dock inte varje dag. Har ni någon kommentar till detta? Ann-Louise Vi har inte hört talas om problemet, men efter en sökning på nätet förstår jag att du inte är ensam om att ha Gore-tex-stövlar av detta märke som luktar. Jag har svårt att se att det är acceptabelt med luktande stövlar vare sig det är mögel eller någon annan kemikalie. Tycker absolut att du ska reklamera stöveln. Vill inte affären godta reklamationen kan du göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden. På deras hemsida www.arn.se hittar du blanketter och information om hur du går tillväga. Anna Fjellman Efter tio tvättar hade samtliga plagg släppt ifrån sig avsevärda mängder silverjoner. I stället för att göra plaggen luktfria går silverjonerna ut i avloppsvattnet och orsakar miljöproblem. På senare år har det dykt upp en bred flora av träningskläder försedda med silverjoner. Silverjoner är kända bakteriedödare och tanken är att de ska minimiera lukterna av svett som uppstår vid träningen. För att undersöka hur träningskläder, som säljs för att vara antibakteriella, släpper ifrån sig silverjoner har Göteborgs miljöförvaltning gjort en laboratorieundersökning. Fyra plagg lämnades in. Halten silverjoner uppmättes. Därefter tvättades de tio gånger i 40 grader och halten silverjoner mättes på nytt. Silverhalt i fyra plagg Uppmätt silverhalt i plaggen före och efter tio tvättar i 40 grader. Linne, Plagg Intense PR Inköpsställe Peak Performance Silver före tvätt 2,8 mg/kg Silver efter tio tvättar 1,1 mg/kg Förlust 1,7 mg/kg Källa: Swerea IVF AB/ Göteborgs miljöförvaltning Samtliga plagg släppte ifrån sig silverjoner. Mest, procentuellt, kom från strumporna från Falke, som efter tvättarna i stort sett blivit av med sin antibakteriologiska effekt. Silverjonerna hade i stället gått ut i avloppet. Hundra gånger högre halt Det verkliga värstingsplagget är de grå strumporna av märket X-socks som innehöll över hundra gånger mer silverjoner än övriga plagg, och som släppte ifrån sig mer än 30 gånger större mängd silverjoner. Det är svårt att få till ett förbud, men man kan ju önska att butikerna inte ville sälja antibakteriellt behandlade produkter och hade detta med i sina inköpskrav till leverantörerna, säger Karin Kruse, inspektör på Miljöförvaltningen. Silverjonerna finns i små nanopartiklar i Underställ Cross 10,0 mg/kg 7,5 mg/kg 2,5 mg/kg Strumpa, Falke family Åhléns 2,9 mg/kg 0,01 mg/kg 2,89 mg/kg Strumpa, X-socks, Sky run, SilverNODOR Löplabbet 1 310 mg/kg 1 210 mg/kg 100 mg/kg Grafik: GP de testade plaggen. Det betyder samtidigt att partiklarna vid tvätt lösgör sig och hamnar i avloppsvattnet. Efter några tvättar har den antibakteriella effekten kraftigt reducerats. Drogs in direkt Av de fyra klädesföretagen som sålde plaggen i Miljöförvaltningens undersökning har Åhléns valt att direkt dra in försäljningen av strumporna, i avvaktan på senare beslut. Cross har meddelat förvaltningen att de överväger att dra in det aktuella understället. Löplabbet, som sålde strumporna med överlägset mest silverjoner, har fortfarande kvar dem i butiken. Vi har inte hunnit diskutera hur vi ska göra. Vårt företag värnar om miljön, så någonting får vi göra, säger Bjarne Koning, butikschef för Löplabbet i Göteborg. Otydlig varumärkning På kartongen för strumporna, som kostar 250 kronor, anges att silverhalten är 99,9 procent rent silver och att de har två års garanti. Om garantin även inkluderar de antibakteriella silverjonerna, där 7,5 procent försvunnit i avloppet efter tio tvättar, framgår inte av förpackningen. Det fjärde företaget, Peak Performance, har svarat att beskedet om undersökningen sänts till företagets produktionsavdelning. Dessutom anges att företaget ska gå över till en annan antibakteriell behandling där man använder återvunnet silver i sulfatform och i mycket små mängder, vilket enligt Peak Performence inte ska avge rester. NILS SVENSSON 031-62 45 67 nils.svensson@gp.se Kan jag lämna tillbaka tröjan även efter 40 dagar? Jag fick en tröja som present för en vecka sedan. Tröjan köptes i en butikskedja för 40 dagar sedan. När jag gick till butiken för att byta tröjan som var felsydd (för en likadan eller någon annan vara) sade försäljaren att de inte skulle byta tröjan för att öppet köpt hade redan gått ut det står på kvittot att öppet köpt gäller 30 dagar. Men i detta fall handlar det inte om att byta tröjan för att jag inte tycker om färgen utan för att det är fel på varan! Jag har läst på Konsumentverkets hemsida att man har rätt att byta en trasig vara även efter 3 år. Är det verkligen så? Gäller det kläder också? Vad kan jag göra för att få byta tröjan? Gustavo Bytesrätt och öppet köp (som är frivilligt för säljaren) ska inte blandas ihop med dina rättigheter vid fel på en vara. Du har helt rätt i att reklamationsrätten är tre år. Den gäller för alla varor som privatpersoner köper av en näringsidkare. Däremot kan du inte vänta hur läge som helst med att reklamera ett fel som du upptäckt. Senast två månader från det att man upptäckt eller borde ha upptäckt felet måste man reklamera varan. Säljaren har då i första hand rätt att avhjälpa/laga varan om det går. Går inte detta kan han erbjuda dig en ny felfri likadan vara. Om det inte finns kan du kräva att få tillbaka dina pengar mot att du lämnar tillbaka varan. Gå tillbaka till butiken och säg att det handlar om en reklamation, inte bytesrätt. Anna Fjellman Silverhalten ökar i avloppsvattnet För första gången på flera år ökade i fjol silverhalten i slammet hos Gryaabs reningsverk i Göteborg. Vår enda förklaring är att de antibakteriella varorna ökar, säger Lars Nordén, kemiingenjör. Silverjoner är sedan länge känt för att vara ett effektivt gift för att ta död på bakterier. Det har exempelvis använts i vissa reningsanläggningar och i begränsad omfattning inom sjukvården, som ett miljövänligare desinfektionsmedel. Men under senare år har det vuxit fram en kraftig kritik och mot användningen av silverjoner. Bland annat för att de orsakar resistenta bakterier. Därför har samhället på olika sätt agerat för att minska silverjonerna i vår miljö. Vände förra året Övergången från film till digital teknik inom fotoindustrin har bidragit starkt till en minskning av silver. Därför har kampen mot silvret hittills varit Utveckling av silverhalten i Ryaverkets slam Milligram silver per kilo slam. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0-02 -03-04 -05-06 -07-08 Källa: Gryaab Grafik: GP mycket lyckad som framgår av diagrammet från Gryaab härintill. Men i fjol blev det en förändring, silverjonerna ökade. Det är oroande att utvecklingen vänder, när det hittills varit så positivt. Den enda förklaringen vi kan komma på är att det är olika produkter som försetts med antibakteriella silverjoner, säger Lars Nordén, kemiingenjör på Göteborgs reningsverk Gryaab. Han exemplifierar: Det kan vara i tandborstar, tvättmaskiner och träningskläder. Värsta exemplet var väl en duschslang som var försedd silverjoner. Inom Kemikalieinspektionen pågår ett arbete för EU-kommissionen att utreda hälso- och miljörisker med silverjoner. Arbetet ska vara klart om cirka ett år. Ekotoxikolog Edda Hahlbeck är en av dem som arbetar med rapporten. Hon tycker att undersökningen som Miljöförvaltningen gjort är välkommen och intressant: Vi ska söka beräkna hur mycket silverjoner som kommer ut genom tvätt. Det är en viktig fråga när vi sedan ska uppskatta hur mycket som hamnar i miljön, säger Edda Hahlbeck. Den enda förklaringen vi kan komma på är att det är olika produkter som försetts med antibakteriella silverjoner Organiserat vansinne Åsa Melhus är överläkare på Uppsala akademiska sjukhus och har forskat mycket kring silverjoner och dess verkningar. Hon är mycket kritisk till hur silvret sprids till konsumenterna. Det är organiserat vansinne att börja använda sig av silver i kläder, i matlådor, i skärbrädor och i tvättmaskiner. Snart har vi silver överallt. Melhus beskriver flera av de skadeverkningar silverjonerna kan ha. Att bakterier blir resistenta, inte bara mot silver, utan även antibiotika: Bakterier har inte så många sätt att bli resistenta. De utnyttjar samma mekanismer för både silver och antibiotika. Bakterier ska vi inte ta död på i onödan. Vi behöver bakterier. De ger oss ett skydd, säger Åsa Melhus som är oroad över utvecklingen: Vi var överlyckliga när övergången till digitalkameror kom, för då märktes det i reningsverken hur silvermängden sjönk. Silver är till och med giftigare än kvicksilver i vattenmiljö. Bland annat kan fiskar dö för att deras gälar inte fungerar som de ska, säger Åsa Melhus. Hon ser även effekter på reningsverkens funktioner. Det är bakterier som gör själva reningsjobbet. Släpper man då ut silver kan bakterierna dö och reningen blir därmed sämre. Ytterligare en negativ effekt som Melhus noterat kommer från de så omdiskuterade tvättmaskinerna som försetts med silverstavar för att kläderna ska få en antibakeriell behandling. Därmed får man en ackumulering av silver i kläderna och det betyder att de hudbakterier du ska ha som ett skydd bekämpas, säger Åsa Melhus. Hon är även expert i en av EU-kommissionens vetenskapliga kommittéer och ska inom kort delta vid dess möte där silverjonernas utbredning ska diskuteras. I flera länder tycker man att utvecklingen gått för långt, och jag tror att det finns en liten motrörelse igång, säger Åsa Melhus. LARS NORDÉN Kemiingenjör, Gryaab NILS SVENSSON 031-62 45 67 nils.svensson@gp.se

20 KONSUMENT Dyrare cykellås inte nödvändigtvis säkrare Ica-kuriren har låtits testa cykellås i olika prisklasser, från 29 kronor till 449. Testet visar att bara för att låset är dyrt och ser kraftigt ut behöver det inte vara säkert. Det lås som fick bästa omdömena, Twice, kostar 199 kronor på Clas Ohlson. Det är av typen fast montering och stod emot uppbrytningsförsöken i mer än fem minuter. Det sämsta låset kommer också från Clas Ohlson, Tesz, av typen vajerlås kostar 29 kronor och tog bara fyra sekunder att bryta upp. Tidningens råd är att köpa ett lås försett med ett ögonmärke. Då är det testat och godkänt av Svenska Stöldskyddsföreningen. Över en miljon väskor gick upp i rök Organisationen AUC som bevakar brittiska flygresenärers rättigheter konstaterar att 2007 var det värsta året hittills när det gäller bagagehanteringen. Världen över försenades, skadades eller försvann mer än 42 miljoner väskor. Ungefär 1,2 miljoner väskor återfanns aldrig. Det motsvarar en väska per tvåtusen resenärer. Med tanke på att flygandet väntas öka i framtiden kommer nästan 70 miljoner väskor att antingen försenas, skadas eller försvinna år 2019, konstaterar AUC. Uppgifterna har fått EU-kommissionen att tillsätta en utredning för att se om EU-reglerna som gäller ersättning till flygresenärer behöver skärpas. (TT) Trafikskadad vann i HD När kvinnan 1992 drabbades av en allvarlig trafikskada fick hon ersättning av Folksam. När hon åtta år senare drabbades av hjärtstillestånd drogs ersättningen tillbaka. Nu har Högsta domstolen (HD) gett försäkringsbolaget smäll på fingrarna. Folksam ifrågasatte inte den nu 46- åriga kvinnans rätt till trafikskadeersättning efter olyckan 1992. Däremot anser försäkringsbolaget att den rättten upphörde i augusti 2000 då kvinnan drabbades av ett hjärtstillestånd som, även om inte trafikolyckan inträffat, gjort henne oförmögen att arbeta. HD:s besked till Folksam och alla andra försäkringsbolag är dock: den som blivit arbetsoförmögen efter en trafikskada förblir arbetsoförmögen av den orsaken, oavsett hur mycket elände vederbörande senare kan drabbas av. Den 46-åriga kvinnan tilldöms tre miljoner kronor för förlorad arbetsinkomst och livränta. (TT) Fysisk test annars blir det inget jobb De som vill tillverka spelkonsoler i de japanska och amerikanska teknikjättarnas fabriker i Kina måste genomgå medicinska tester som de får betala själva. Det visar en undersökning som europeiska nätverket makeitfair gjort. Om de jobbsökande har hepatit B, vilket tio procent av kinesiska befolkningen har, får de inte jobbet. Denna diskriminering strider mot teknikföretagens etiska koder och mot nya kinesiska direktiv, skriver makeitfair. GÖTEBORGS POSTEN MÅNDAG 23 MARS 2009 Redaktör: Kerstin Eikeland 031-62 41 62 Reportrar: Anders Berg 031-62 47 18, Marie Grahn 031-62 45 97, Lena Strömberg 031-62 41 64, Nils Svensson 031-62 45 67, Petter Tarenius 031-62 46 26 E-post: konsument@gp.se www.gp.se/konsument Fax: 031-62 46 38. Ftalater i barnkläder Plagg Barnkläder med giftiga kemikalier Färgtrycket på en barntröja från Benetton innehåller anmärkningsvärt höga halter av ftalater. Hade samma halt uppmätts på en leksak eller en barnavårdsartikel hade försäljning varit förbjuden. Det är forskningsföretaget Swerea AB i Mölndal som på uppdrag av Göteborgs miljöförvaltning undersökt halten av ftalater i trycket hos fem barnplagg. Ftalater används framförallt som mjukgörare i plast och gummi. Tre av de undersökta ftalaterna, DEHP, DBP och BBP, är klassificerade som giftiga och reproduktionsstörande. De kan ge nedsatt fortplantningsförmåga och orsaka fosterskador. Europeiska kommissionen har bestämt om förbud för dessa tre ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar om halten överstiger 0,1 procent. Av de undersökta plaggen uppvisar samtliga att de innehåller halter av dessa ftalater. Endast tröjan från Benetton har uppseendeväckande höga värden av BBP (0,15 procent) och DEHP (1,1 procent). Det är anmärkningsvärt att man har med dessa kemikalier på kläderna. Det är ju inte osannolikt att barn suger på plaggen och får i sig ämnena, säger Karin Kruse, miljöinspektör på Göteborgs miljöförvaltning, och den som initierat undersökningen samt köpt in de slumpvis utvalda fem barnplaggen med tryck. Efter det att Benetton tagit del av laboratorieresultatet låter företaget meddela att den höga halten av ftalater i det undersökta plagget är ett tekniskt misstag. Benetton drar därför in samtliga av av dessa t-shirts från butikerna. Kan påverka pojkars testiklar Bert Ove Lund, miljötoxikolog hos Kemikalieinspektionen anser inte att de uppmätta Sweater, Hello Kitty FAKTA: Mjukgörare Ftalater är samlingsnamnet på en grupp kemiska ämnen som bland annat används i mjukgörande medel i plast. De förekommer i många varor av mjukplast, huvudsakligen pvcplast. En vanlig produkt med ftalater är golvmattor av pvc. I tryck på plagg är plasten, med de mjukgörande ftalaterna, angjorda på textiliernas yta. Sweater, Little Einsteins, Disney T-shirt, My Wear halterna från trycket på tröjan från Benettons är alarmerande i sig: Problemet är att det finns exponering från olika källor. Varje enskild källa ger liten exponering men den totala kan möjligtvis vara problematisk, säger Lund. Den risk som ftalater främst kan innebära vad gäller fortplantningen är att de kan påverka testikeln hos framförallt foster och ny födda pojkar. Pojkarnas testiklar är känsligast, efter vad vi vet från djurförsök. När man kört väldigt höga exponeringar har även flickor påverkats. Generellt är barn mycket känsligare än vuxna, och skillnaderna är mycket stora, säger Bert Ove Lund. En pojkes testikel påverkas mest under celldelningen, då den bildas. Detta sker strax före och efter födseln upp till att barnet är närmare två år, då testikeln utveckling är fullgången. Inget förbud i dagsläget Barns känslighet har gjort att den europeiska kemikalielagstiftningen, REACH, på några områden satt in förbud mot ftalater. På grund av barnens känslighet har man valt att införa förbud mot ftalaterna så fort som möjligt för leksaker och barnavårdsartiklar. Det gäller saker som barn kan suga eller, tugga på eller bita i, säger Inger Cederberg, utredare på Kemikalieinspektionen. Hon tilllägger: Barnkläder faller inte under definitionen av barnavårdsartiklar, även om barnet kan suga lika mycket på en tröja som de kan göra på en leksak. Enligt REACH, har man som mål att byta ut farliga ämnen mot mindre farliga. Ämnen som anses ha särskilt allvarliga egenskaper sätts upp på en så kallad kandidatförteckning. Ur denna förteckning är det tänkt att man plockar ut ett antal ämnen som man inte får använda eller saluföra utan tillstånd. Sweater, United colors of Benetton Sweater, P. Nuts Inköpsställe H&M Coop Ica Benetton Cubus DBP (dibutylftalat) 0,003 % 0,009 % 0,005 % 0,002 % 0,029 % BBP (benzylbutylftalat) mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % 0,150 % mindre än 0,001 % DEHP (di(2-etylhexyl)ftalat) 0,002 % 0,003 % 0,002 % 1,100 % 0,020 % DnOP (di-n-octylftalat) mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % 0,006 % mindre än 0,001 % DiDP (di-iso-decylftalat) mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % DiNP (di-iso-nonylftalat) mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % mindre än 0,001 % Källa: Swerea IVF/Miljöförvaltningen Göteborg Grafik: RAGNHILD BERGLUND och NILS SVENSSON Källa: Gryaab 100 I dagsläget finns alltså inget förbud mot de nämnda ftalaterna. Därmed finns det en informationsplikt, och den är strängare när det gäller näringsidkare emellan. Om exempelvis en snickare med eget företag ska köpa ett par arbetsbyxor, och de är försedda med tryck som har över 0,1 procent ftalater så har säljande företag skyldighet att upplysa om detta. Om det däremot är en konsument som ska köpa exempelvis en barntröja så har butiken inga sådana skyldigheter. Kunden kan begära att få uppgift om mängden ftalater, och ska ha svar inom 45 dagar, enligt lagen. Reningsverket ser ingen förbättring Hos Göteborgs reningsverk Gryaab mäts regelbundet mängden ftalater. Vi har ett kontinuerligt tillflöde och det ändras inte mycket år från år. Det kommer från diffusa källor, lite här och lite där. Därför kan jag inte se någon framkomlig väg att drastiskt minska tillförseln av ftalater. Det måste till en minskning av ftalater i hela samhället, för att vi ska se det här, säger Nicklas Paxeus, miljökemist hos Gryaab. På företaget Swerea pågår arbete med att hitta alternativ till ftalaterna. Kemikalieexpert Stefan Posner berättar att det finns ett stort intresse från näringslivet, men att utvecklingen går långsamt framåt. Det finns flera skäl att byta ut ftalaterna så fort som möjligt. Men alternativen måste vara ekonomiskt och tekniskt användbara och finnas i kommersiell skala. Det gäller att granska alternativen så att man inte hamnar ur askan i elden, säger Posner. Han nämner citrater och palmolja som intressanta ämnen. Det som talar emot palmolja är att den kan ge allergi hos känsliga personer. NILS SVENSSON 031-62 45 67 nils.svensson@gp.se Ftalater i reningsprocessen Tillförsel av ftalaterna DBP, BBP och DEHP i avloppsvatten till Ryaverket samt reningens resultat. Huvuddelen av ftalaterna kommer från hushållen samt urlakning av PVC-plaster (exempelvis golv). 470 Bryts ner Kvar i avloppsslam Släpps ut DBP: 600 kilo per år 30 BBP: 1 800 kilo per år 660 DEHP: 3 800 kilo per år 1 400 1 000 140 Bilaga 5 DBP bryts i viss mån ner vid rening. Vid rötning av slam bryts huvuddelen av DBP ner. BBP och DEHP hamnar huvudsakligen i slam, men nedbrytningen sker i mycket liten utsträckning (max 30 procent) vid rötning av slammet. 2 000 400 Grafik: GP

Publikationer utgivna av Göteborgs Miljöförvaltning Rapporter (ISSN 1401-243X): R 2009:1 Årsrapport 2008 R 2009:2 Bottenfauna. En undersökning av botte faunan i sötvatten i Göteborgs kommun 2008 R 2009:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2008 R 2009:4 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2008 R 2009:5 Biologisk övervakning av nätsnäckor i småbåtshamnar R 2009:6 Projekt Säveån 2008 R 2009:7 Utfasningsämnen hos tillståndspliktiga verksamheter - förekomst och möjligheter till substitution R 2009:8 Analyser av kemikalier i varor. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:1 Årsrapport 2007. Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2008:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2007 R 2008:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2007 R 2008:4 Inventering av två arter dykarskalbaggar först - bred gulbrämad dykare och bred paljettdykare i Göteborg R 2008:5 Årsrapport Luftföroreningar. Mätningar i Göteborgsområdet 2007 R 2008:6 Analyser av bly, kadmium och ftalater i leksaker. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg R 2008:7 Rökfria skolagårdar i Göteborg - finns det? R 2008:8 Projekt Säveån 2007 R 2008:9 Luftkvaliteten vid förskolor i Göteborgs kommun R 2008:10 Miljörapport 2007. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2008:11 Antibakteriella medel inom livsmedelsindustrin förekomst och användning i Göteborg. Ett delprojekt inom projekt Giftfritt Göteborg R 2008:12 Inventering av källsnabblöpare 2008 R 2008:13 Inventering av hasselsnoksbiotoper 2008 R 2008:14 Flodpärlmussla i Lärjeån. Studie av larvstadium och värdfiskar R 2007:1 Årsrapport 2006 Bokslut och resultat för Göteborgs miljönämnd R 2007:2 Bottenfauna. En undersökning av bottenfauna i sötvatten i Göteborg 2006 R 2007:3 Metaller i vattendrag. En undersökning av metallhalter i vattenmossa i Göteborg 2006 R 2007:4 Transplantering av lunglav Lobaria pulmonaria i sex skogsbestånd i Göteborg R 2007:5 Kvicksilver i gädda från insjöar i Göteborg R 2007:6 CMR-ämnen - utfasning i Göteborg. Ett delprojekt inom projektet Giftfritt Göteborg. R 2007:7 Jobba giftfritt. Exempel på arbete för en giftfri miljö. Inkluderar vägledning för intern kemikalieredovisning R 2007:8 Årsrapport luftföroreningar 2006. Mätningar i Göteborgsområdet R 2007:9 Läkarstämman i Nordstan. Ett nytt sätt att nå allmänheten med kunskap. R 2007:10 Inventering av fladdermöss i Göteborgs kommun 2006 R 2007:11 Luftkvaliteten på torg i 21 stadsdelar R 2007:12 Batteriprojekt del 2 - utfasning av kadmium, en enkätundersökning bland importörer och återförsäljare R 2007:13 Miljörapport 2006. En beskrivning av miljötillståndet i Göteborg R 2007:14 Ftalater i leksaker och barnavårdsartiklar. Ett tillsynsprojekt inom miljömålet Giftfri miljö R 2007:15 Energianvändning hos tillståndspliktiga verksamheter R 2007:16 Inventering av stinkpadda (Bufo calamita) i Göteborgs kommun 2006 R 2007:17 Marinbiologisk undersökning. Utbredning av blåmusselbankar inom Göteborgs skärgård R 2007:18 Ekologiska fotavtryck. Vad är det och hur beräknas det? R 2007:19 Miljöutställning på Båtmässan 2007. Göteborgs Stad i samarbete med Miljösamverkan Västra Götaland.