fastighetstaxering inte sker året efter färdigstäiiandeåret men där färdigstäiiandeåretskaftehaåsatts

fastighetstaxering inte sker året efter färdigstäiiandeåret men där färdigstäiiandeåretskaftehaåsatts som värdeår omfastighetstaxering hade skett påföbaadeår.utan denna kompietterandebestämmeiseskaiie den sitaationenkanna inträffa att iikvärdiganybyggda bostadsbyggnader behandiasoiikaifråga om nedsättning avfastighetsavgift beroende på närdefastighetstaxeringar skor dåbyggnadernafårsiaavärdeårfaststäiida. Denkompiotterandebestämmeisenkanakfaahsoras om dot inte skoren aibrrän efter förenkiadfastighotstaxermg året efter färdig byggaationenskerpå ett sådant sätt ooh nnder en sådan tid att de arbeten somatförs nnder färdigstäftaadeåretiateårotefternftöserea särskild fastigbotstaxeriag, vid viikea värdeår kaa fastställas. Åv 16kap.3^ fastighetstaxoriagslagen^l979:1152)framgår att en särskildfastighetstaxering ska ske om nedlagda kostnader medfört att taxeriagsvärdot bör ändras med minst enfemtedel,dook minst 25 OOOkronor. Ny taxering ska dook alltid ske för hyreshasom de nedlagda kostnaderna uppgår till minst Imiljon kronor ooh för småbas om det sammaalagda värdet av småhaset ooh eventtrell tillhörande tomtmark på graad av föräadriagea bör höjas eller sänkas mod minstloo 000 kronor. Nedsättrrmgenavkonmranalfastighotsavgiftförnybyggnaft aktualiseras ävea för enbefintligbyggnadomdenna genomgår en så omfattande om-eller tillbyggnad att byggnaden vid eftorföljandefastighetstaxering får ett nytt värdeår som motsvarar årer för byggaadsarbetena.lftåga om småbas krävs dook att åtgärderna är så omfattaade att de är att jämställa med nyproduktion. Beträtfande byresbns bar Skatteverketisina allmänna råd om riktvärdoangivelser ooh graaderaa förtaxormgenoohvärdesättningenavhyreshusermeter oohägarlägenhetsenheter vid 2010 oeb senare års fastighetstaxeringar (Sf^V Å 2009:18) ansett att till-eller ombyggnadsårotskafastställas som värdeår när titt-efter ombyggnadskostnadenöverstiger^o proeent av nybyggnadskostnaden. 3.5.2 Överväganden och förlag Promemorians förslag: Don tioåriga nodsättningen av föstigbetsavgilt tor nybyggda bostäder utvidgas genom att lastigbetsavgilten sätts nod bott ävon år 6-15 oltor värdoårot. Utvidgningen gäller för byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare. Ändringen träderikraltdealjaaaari 2013. Promemorians bedömning: l^ommaasektom bör kompeaseras för dot intälftsbortföll som doa utökade nedsättningen av tastigbotsavgitton för nybyggda bostäder innebär. Skälen för promemorians förslag oeb bedömning: En väl föngerandebostadsmarknadär enviktigföratsättaiagförrörligbetpå arbetsmarknadea, eagodekonomisktillväxtoebenkonkurrenskraltig ekonomi. Pörnärvaraadeärbostadsmarkaadeaimåagakommuneriobalans.l storstadsregionerna, men ookså kring uaiversitets-oeb bögskoleorter oeb andra tillväxtregioner, råder en betydande bostadsbrist, samtidigt som det

på vissa ortorilaadet står tomma lägeabetor.vad gäller nyprodaktioaea bar doa svårt att bänga med den snabba befölkningsatveoklingen i tillväxtrogioaeroobistorstäder. Det bebövs tior småbns,bostadsrättor oobbyresrätter.fttgottntbnd av hyresrätter ärinteminstviktigt förånga dåbyresrättenärennpplåtolsoförmataakravpåattdeaboondogöron egenkapitalinsats. Brist påbostäder är enbegränsaadefölftor för såvälea tangerande arbetsmarkrrad som envälföagerandebögreatbildaing oeb är därmed begränsande för tillväxten bådeiett kortare oobiett längre perspektiv. Som ett lediatt stimulera nyprodaktioa bör den tioåriga aedsättningen av tastigbetsavgitt tbr nybyggda bostäder atvidgas genera att föstigbetsavgitton är boltistället för balvt nedsatt även år 6-10 eller värdeåret oeb dessutom belt nedsatt år 11-15 ettor värdeårot. Ändringen bör gälla för byggnader mod beräknat värdeår 2012 eller senare. Ått låta äadriagen gälla först för byggnader med senare värdeår skalle medföra on påtaglig risk för att pågående eller planerade byggnationer skjatsapp för att byggaadoma ska Iranaafördigställassoaareoob därigenom la ett värdeår som irmobär att do omföttasavdenatökadenodsättaiagen av tastigbetsavgitt. Åttutökadontioåriganedsättningenav denkommaaalatastigbetsavgitten för bostäder innebär att de koraranaer där de berörda byggnaderna tigger går raisteoraföstigbetsavgittsintäkter.derraarafö^ late en följd av avgittssystemetsnavarandokonstraktion som sådan atan ea följd av att avgittstrföoten för nybyggda bostäder utökas, l^ommaasolttorn bör därför kompenseras för den mmslarmg av mtäkterna trån den korarannaiaföstigbetsavgittensoraföraraedsavförsiaget.e koraraer tråa oebraed 2018. När den kommunala tastigbotsavgitton infördes 2008 neatraiisorades ettektemagenom attaaslaget för kommunalekonomisk uttämning (det generella statsbidraget) minskades.om oa motsvarande roglormg ska göras med anledning av denföreslagna föräadriagenboböver det generella statsbidragetböjastråaoobmed 2018. jätten till skatteredaktion för ft.of-arbete, dvs. roparatioa,aaderbåll samt om-oob tittbyggnad, är begränsad för nybyggda småbns. Begränsningen, som återtrrmsi67kap.t5o^iakomstskatteiagea(t99^t22^^ irmobär att rätton till ^ av ett småbas vitkettastigbetsavgitt inte tagits at för ett småbnseaiigt 6^1agen (2007:1598) om kommanalföstigbetsavgitt, dvs. de föm första åroa etter det beräkaade värdeåret. Förslaget om utökad nedsättnmg av den koramunala tastigbotsavgitton irmobär att perioden då föstigbetsavgitt mle tas at förlängs trån fö fömtonår.förattintoförsärmamöjligbetontillskatteredul^ioaförf^ofarbete föreslås att ordalydelsen i ö7kap.!3o^ inkomstskattolagen justeras såattuadaatagetlråarättoatillskattereduktioaför om-oob tillbyggnad för nybyggda småbas alltjämt bara gäller för de första lem åronavavgittslribet.

^a^^7a^ Förlaget medför lagenomkommnnal tastigbetsavgitt samti 67 kap. 13e^ink^omstskattelagen. Ändringarna loreslåsträdai krattdenljaaaari2013. 3.5.3 konsekvensanalys C^»^^»a^e^a^^^ Förslaget innebär att torkommnnemas delatttastigbetsavgittsmodlen mmskar 2018, ettor de törsta lem år där det redan enligtnnvarande regler råder bel nodsättning av tastigbotsavgitton tbr nybyggda bostäder. Först etter temtoa år med ntökadavgittstrmetappgåriatäktsbortfö stadigvarande belopp. För 2018 beräknas intäkterna minska med 0,06 miljarder kronor. Från oeb med 2027 är minskningen 0,96 miljarder ^onor.deräknmgamaärprelimmäraoebmtälttoatrånkommaaal^ betsavgitt år 2027 byggerpåealiajär ökning av intäktornatrån do redan estimerade intäkterna år 2018.Vid beräkningarna bar torslagotiavsaitt 3.4.2 om särart lastigbetsavgittförbyresbnsermeterbea^ tagits tiitdeäadrade skatteintäkter tråaboiagsskatteasamtmiaskade ntbotalningar av bostadsbidrag som åtgärdeamedtor. ^e^^^^a^^^a För de ägare varsbyggnaderkorameritråga tor den ntökade nedsättningen av den kommanatatastigbetsavgitteainnebärtbrsiaget en skattelättnad ^^^^To^m^^^e^^o^^om^^^ Förslaget medtor vissa kostaader tor Skatt system oobblanl^etter, m.m. Dessa kostnaderbedömskannabanteras inombetmtligaoobberäknado aaslagsramar inomntgittsområdet. De allmäanalorvaltamgsdomstolamas arbetsbörda bedöms inte påverkas. 3.6 Frojlsehabl^^ 3.6.1 Bakgrand ^»eaö^e»a^v^aoe^^^v^^om^ro^ Fastigbeterdelasiiakomstskattebänseendeappiprivatbostadstastigbeter oobnärmgsföstigboter.mo^ med tillbörandemark, nnder Ibratsättaingattsmåbnset är enprivatbostad. Fnlastigbot som inte är eaprivatbostadslastigbetaasos som ea näringsfastighet. Med^va^o^a^avses ett småbas, dvs. ea byggnad imättad till bostad åt en eller två fömiljer, som till övervägande del-tor ett tvålb till väsentlig del-används eller är avsett att aaväadas av ägaren eller

aågonnärståendotlllbonomlbrpermanentboonde eller som ftltldsbostad.medprlvatbostad avses ooksåenägarlägenbetsomtlllövervägande del används etter är avsedd aärståonde till boaom tor permanent boende eller somftltldsbostad.som privatbostad räknas oekså en bostad som mnebasavendelägarelett prlvatbostadsloretag oeb som till övervägaade dol används eller är avsedd att användas av ägaren eller någonnärstående till bonom tor pormanentboendeeller somftltldsbostad. Ivledprlvatbostadstbretagavsesr huvudsak en svensk ekonomisk toronlng eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägaade del bestårlatt åt smamodlemmar eller delägare tllmandahållabostäderlbyggaader som ägs avftörenmgoa eller bolagel. För doftnltlononavprlvatbostadhkställs modprlvatbostadsloretag en motsvarande utländsk juridisk porson. Fa bostad som Innehas med hyresrätt är däremot Inte en privatbostadiden menlag som avsosl rnkomstskattolagen(1999:122^. ^^ämm^^om^^^»m^v^a»^a^ Bestämmelser ombeskattnmgaversättnmgar vid applåtelse av prlvatbostadslastlgbeter oobprlvatbostäder samt ersättamgar när prodakter ftån sådana lastlgheter eller bostäder avyttras tmnsl42 kap lakomstskattelagen. Samma bestämmelser gäller ersättalngar när en bostad somlrmehasmedhyresrätt(hyreslägenhet)upplåts. Fnllgt42kap. 30^ Inkomstskattelageaskaorsättamgarförnämada upplåtelser respektive avyttringar redovisas 1 mkomstslaget kapital. Utgltterft^rapplåtelsen eller produkterna tår Inte dras av.lstället ska avdrag göras mod ett tast sobablonbelopp som uppgår till 21 00b kronor per år. Omersättnlngen gäller upplåtelsetar, enllgt42kap. 31^ Inkomstskattelagen, ytterligare avdrag atöversohabloabeloppet göras oallgt loljande.vldapplåtolse av eaprlvatbostadstastlghot ska ett rörligt belopp som motsvarar 20 proeent av hyresintäkten dras av.för en bostad som rrmehas mod bostadsrätt eller la^naadebeslttalagsrätt gäller att avdrag ska göras med ett belopp som motsvarar Innobavarons avgift eller byra tor den upplåtna delen, dook endast till den del avgiften Inte motsvarar kapftaltlllskott till tbrenlngen eller bolaget.vld upplåtelse av en bostad som Innebas med byresräft gäller att avdrag ska göras med dea dol av upplåtarens hyra som avser dea upplåtaa delen av bostadon.avdragettar Intolnågottallvarahögreänmtäkten. Av 42 kap. 32^ ral^omstskattolagen ftamgår att do ovan angivna bestäramelsema late gäller vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av ea delägare 1 handelsbolaget eller av en närstående till delägaren. Bestäramelserna gäller Inte heller vid upplåtelse till dea skattsl^yldlges arbetsgivare, en arbetsgivare till någon som är närstående till don skattsl^ldlge eller till någon som kan anses mgålsarrarramtressogemenskap som en sådan arbetsglvare.ldessa tall geslställoteft skäligt avdrag tor dea skattsl^ldlges taktiskaatglftertbrapplåtelson.

3.6.2 Överväganden och förslag Promemorians förslag: Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder höjs från 21 000 till 40 000 kronor per år. Höjningen tillämpas första gången på beskattniagsår som börjar dea 1 jaauari 2013. Skälen för promemorians förslag Vikten av en väl fungerande andrahandsmarknad Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden, vilket inkluderar såväl uthyrning av hela bostadea som delar av bostadea (dvs. till ianeboeade), är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt i tider av stigaade bostadsbrist går det fortare att öka utbudet av boeadetillfällea inom denaa sektor i stället för att bygga nytt. Andrahandsmarknaden kan vara en första möjlighet för unga människor att pröva eget boende. Den kan även vara ett alternativ för den som tillfälligt på grand av arbete eller stadier på annan ort behöver ett boende uader en begränsad tid. För den som snabbt behöver få en bostad för att kunna börja ett nytt arbete eller stadier på annan ort kan någon form av aadrahandsboende också vara en möjlig lösning. Brist på bostäder och boendetillfällen är en begränsande faktor för såväl en fangeraade arbetsmarknad som en väl fungerande "studiemarknad" - och därmed begräasaade för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för andrahaadsboende i olika former. Schablonavdraget vid upplåtelse av den egna bostaden bör höjas Som nämnts ovan gäller att avdrag får göras vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter med ett fast schabloabelopp som appgår till 21 000 kroaor per år. Beloppets storlek höjdes den 1 janaari 2009 från 4 000 kronor till 12 000 kronor med motiveringen att det hade varit oförändrat under låag tid och att det fanns mycket som talade för att en större skattelättnad skulle komma att stimalera andrahandsmarknaden för bostäder (prop. 2008/09:47, s. 18 f). Beloppet har därefter höjts ytterligare och är nu 21 000 kronor per år (prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, finansplan och skattefrågor, del la). Som konstaterats i förarbetena till tidigare höjningar av schablonbeloppet (se t.ex. prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, finaasplan och skattefrågor, del la, s. 485) är frågan om vilka effekter som ett höjt schablonbelopp kan ge svårbedömd, bl.a. eftersom fler parametrar än skattelättnad spelar in när det gäller benägenheten att hyra ut hela eller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en bostad är alltid förenat med en viss risk. För en privatperson kan denna risk många gånger upplevas som större än vad den gör för en professionell hyresvärd. Till detta kommer komplikationer av att ha andra människor

boendelsrnegeabostad, något som Inte är taltet för en profösslonell hyresvärd. För att stlmalera aadrahaadsmarknadoa måste dea ekonomiska ersättnmgenvldnthymmg stålrimlig proportlontlllden risk athyraren tar. Fn höjning av sohablonavdraget vid privatpersoners applåtelso av doa egaa bostadea åtgör ett positivt ekoaomlsktlaoltament för dea som överväger att hyra at.ävea om det är svårt att bedöma exakt hnr bostadsatbadet koramer att påverkas till följd av detta, måste atgångspaakten vara att ett höjt sohabloabolopp stlmnlerar rill ökad athymmg av bostäder. Förntom att karmastanalora tillökad nthyr^ torde ett höjt sohabloabolopp ävenlvlss mån kaana Inverka positivt på de skattsl^ldlgasbeaägermet att över håvad taget redovisa rrrkomstor av athymlng av dea egnabostaden. Fn lämplig höjning aa är att höja avdragelllll 40 000 kranar per år. ^^a^»av^a^v^/o^ä^m»^av^o^^ Fnllgt aavaraade bestämmelser gäller att sohablonavdraget ävea lår göras vid beskattning av ersättningar när prodakter avyttras ttån prlvatbostadslastlgheterellor privatbostäder. Oet kan t.ex. röra slgom försäljnmg av ved eller bär trån don egna fös bör sohablonavdraget vid sådan försäljnmg höjas till samma nivå som sobabloaavdraget vid andrahaadsatbymmg. Få samma sätt somldag bör det såledesfirmasett gemensamt avdrag vid boskattamg av Intäkter trån dels andrahaadsathyramg, dels försäljning av prodakter trån privatbostadslastlghotor eller privatbostäder. 1 enllghelraed vad som sagls ovan hör detta avdragnppgå 111140 000 kronorper år. ^a^o^a^ Förslaget föranleder en ändring 1 42kap.30^ lakoraslskattelagen (l^:122^.äadrmgenföreslåsträdalkrattdenljanaarr2013. 3.6.3 konsekvensanalys C^»^^»a»^^a^^^ Förslaget att höja schablonavdraget vid athymlag av höstäder trån dagens 21000 kronor till 40 000 kronor beräknas gonpphov till ett skattebortföllpå0,16mlljarderl^onormkomstårot2013. jl^^^^m^^^e^o^^m^o^ Förslagen bedöras late medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmännaförvaltalngsdorastolaraa.

4 Klimat- och energiskattepaket 4.1 Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel 4.1.1 Bakgrund Dagens EU-rättsliga och svenska regler m.m. Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet 8. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och har detta ska ske. Graadregela i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Av olika skäl kaa viss användning av dessa energislag undantas från beskattaiag, aatiagea genom tvingande reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta. Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att dea late får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktaella biobräasleaa i förhållaade till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i eaergiskattedirektivet). Vidare finns en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för prodakter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga prodakter eller för bränslen från förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiskattedirektivet). Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till äadriagar av eaergiskattedirektivet, (KOM) 2011 169 slutlig. Förslaget innebär bl.a. äadriagar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för närvaraade i Earopeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att boslatas av rådet. De biodrivmedel som definieras som energiprodakter enligt 1 kap. 3 LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga geaom 2 kap. 4 första stycket 1 LSE. Skatt på samtliga biodrivmedel ska tas at med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 LSE (jfr artikel 2.3 i energiskattedirektivet). Biodrivmedel måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätaiag av har väl kravea röraade nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd. Detta framgår av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet 9. Av artikel 2.1 i föraybartdirektivet följer att med biodrivmedel avses vätskeformiga eller 8 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, (EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16, Celex 32009L0028).

gasförmigabräaslea som framställs av biomassa oob som aaväadsför traasportäadamål. Eiaaasiellt stöd ianebär att åtgärden är att betrakta som statsstöd ealigt reglerna i fördraget om Europeiska uaioaens fuaktioassätt, EDEfördraget.Skattolättaador är en förm avfrnansiolltstöd. kommissionen kar undor 2008 antagit gemenskapens riktlirrjer för statligt stöd till miljöskydd, förkorrar miljöstödsriktlirrjeraa^. Detta regelverk akföalisorast.ex.vidstödåtgärderiförm av befrielse fråamiljörelaterade skatter sora koldioxidskatt ook oaorgiskatt. 1 puaktea 101 av miljöstödsriktlinjeraa uppställs, raed hänvisning lill ayss aäarada bestämmelse iföraybartdirektivet, ett krav på bållbarbot för stöd till biobräaslea. legeringens strategi för koldioxidaeutrala drivmedel bar ianebrait att låginblandade biodrivmedel bett befriats från koldioxidskatt oeb energiskatt, från oeb mod 2011 dook eadasl app lill oeb med 6,5 volymprooontbiodrivmedelibensinoob5volymprooentbiodrivmodoli dieselolja. E85 oob andra böginblaadadobiodrivmodol oob biodrivmedel alaafössill irmobåll bar fallstäadigt befriats Iråa koldioxidskatt oeb energiskattförbela donbiobaserade andelon. Eörbydrerado vegetabiliska oebanimaliskaoljor oobfotter,förkortashvd, gällerbefrielsenfrån koldioxidskatt oob energiskatt upp till oob mod 15volymproooatldVDi diesel sedanden 1 januari2012. l^ommissionenbar, genombeslali slalssfödsäreaden N112/2004 (EDT O 209, 318 2006, s 7) oeb N592/2006 (EDTC303,13.12.2006, s.79), godkänt den navaraade svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till oob med utgången av2013. fsyfto att säkerställa att otanolförlågiablaadaing inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att motsvarande mängd etanol bar anskaflats oob antmgon bar fölldeklarerats som odenatarerad etanol eller - när etanolon bar framställts inom ED - bar uppfyllt motsvarande krav när etanolon levererats från produoenton. Omfattningen av skattebefriolsea för aadra biodrivmedel äabiogas regleras i dag geaom dispensbeslat av regeringen. Dispensbesluten utfärdasmed stöd av2kap. 12 ^ESE,som ger regeringen rätt atti särskilda föll medge nedsättning av eller befrielse frånkoldioxidskatt oeb energiskatt på bränslen som framställs av biomassa, eller aanatbräasle som förbrakas inom pilotprojekt för teknisk atveokliag av mor miljövänliga produkter.skattebefriolsea åstadkoms genom avdragidea skattskyldiges deklaratioa. Samtliga na gällande dispensbeslat löper ut den31deoember2012. Eiodrivmodol oeb flytande biobräaslea måste appfylla fastlagda bållbarbetsl^itorier för attfågesfmaasiellt stöd. Hållbarhets^ ska garaatera att biodrivmedel oeb andra flytaade biobränslen framställts på ett bållbart sätt. Som ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt dispensbeslaten att bränslet ska omfattas av ett bållbarbetsbesked ealigt 3 kap. Ib^lagen (2010:598) om hållbarbotskriterier för biodrivmedel oob flytaade biobräaslea. Elållbarhotsbeskedet utfärdas av Energimyndigbeton oob innebär att don skattskyldige bar ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är att aase som bållbara. EUT C 82, 1.4.2008, s. 1, Celex 52008XC0401 (03).

Ett 50-tal företag ges ealigt gällande dispensbeslut skattebelrielse för olikabiodrivraedel. Detrörsigombydrerade vegetabiliskaoljor oeb fötter förkortat HVO, rapsraetylester, förkortat l^me, ook aadra föttsyraraetylestrar,förkortateame, särat etaaol oeb olika vegetabiliska oljor för aavändningsornraotorbräasleellertillsatsiraotorbränsle. EUs nya bränslek^alitetsdkektiv^ kar geaoraförtsisveask rätt geaera drivmedelslagen (2011:319). Eland de nyareglema taras err äadrad bränslespeeitikation som gör det möjligt att trån oebmeddenlmaj 2011 blanda fö app titt oek med to volymproeent etaaot i bensin särat maximalt7volymproeenteameidieselolja. Eeasin som saföförs i Sverige tar aiitså iate innehålla raer äa lovolymproeent etanol. Den som salaför bensin som innehåller mer än 5 volymproeent etaaot etter kar ea syrehalt sora överstiger 2,7 viktprooent,s.k.e10, är smidig att irftormerakonsumentorna om andolen biodrivmodel. Eaiigt drivmedelslagen ska den sora tiitverkar etter yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det på marknaden Iföns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7viktprooeat ooh on högsta etanolhaltav5volymprooent. Eagea (2005:1248) ora skyidigket att tiiikaadakåiia förnybara drivmedel, förkortad pamplagea, iafördes 2006 för att driva på utveoklingoa raot aya distributionsnät för biodrivmodel. Eumplagen irmehållerl^av på att alla beasinstationer som säljer mer än looorn^ bensin etter dieselolja por år ska tiiikaadakåiia raiast ett fömybart drivraedek Sedaa pnmplagen infördos kar antalet tankställen sora erbjuder försäljning av biodrivmedel ökat krattigt.eumplagen har dook inneburit omföttande kostnader för distributörsledot.erdigt rapport rrå riksdagen 2009/10:E^E1^7, Pamplagea - appförjning av iagea ora skyldighet att tillhaadahållaföraybaradrivmedol,appgårkostnadea till mellan300 000ooh400 000kronorperpump. Priksrevisioaen bar graaskat i viikea utsträokning oeb tiii viika kostnader deasveaska skattebelriolseaavbiodrivmedelbidrar tillatt uppnå klimatmålen. P.esaltatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Eiodrivmedel för bättre kiknat - Har används skattebolrielsen7 (Piksrevisionen 2011:10). legeringen kar yttrat sig över rapportenien skrivelse till riksdagenden 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). Skatteutskottet kar i bet. 2011/12:SkU5 bekaadiat skrivelsen. ^^^å^ma^o^e^e^om^å^ Sveriges nationeiiakiiraatpoiitikbyggeribög grad på saraarbete iaora EU. Medlemsstaterna har en gemensam sttategi på klimat-oehenergiorarådetrnedaråi för utsläpp av växthusgaser oeb aadei förnybar eaergi. Europeiska rådotboslutadeimars2007ommålpå EU-nivå tramtill 2020("Priple20by2020"): ^Emopap^men^ochrä^^^ dhekav98/7^g,v^ aveasy^m^hmväxthusgasu^ direkavt999^2/8g,vadgä^sp vaaenvä^ochomuppaäva^ 32009E0050).

D ^ 20proeentmin^entsiäppavväxtkasgaser 20 procentandel förnybar energi 20 procent ettektivare energianvändning föomedsiötsidooombor2008onövoronskoramoisomoiianrådotoob Enropapariamontot om ott kiimat- oobonorgipakot. t oob mod donna övoronskommoiso bar bmdaado måi för minskado atsiäpp av växtbnsgasor oob för aadot förnybar oaorgi iagts föst för åtta modiomsstator.dossa måi ska nppnås titt 2020. Doa 5 föbraari 2009 siöt partiiodama i Aiiiaas för Svorigo on övoronskommoiso om oniångsii^ig ook båiibaronorgi-oobkiimatpoiitik. t övoronskommoison taststäiido aiiianson måi på klimat- oob onorgiorarådot för dot förtsattaarbotot.alliansons vision är att Svorigo 2050 skakaonbåiibar oobrosnrsotföktiv onorgiförsörjning oob inga aottoatsläppavväxtbnsgasoriatmostaron. Somottstogpåvägonmot dorma vision görs don långsiktiga prioritoringoa att Svorigo 2030 bör ba on fördonstlotta som är oboroondo avfössiia bräasloa. Eolitikoa för traasportor bör därför fökasora på att stogvis öka oaorgioftbktivitotoni traasportsystomot, bryta fössilboroondot oob miaskaklimatpåvorkan. Mod atgåagspaakt från do inom ED föstiagda klimat- oob oaorgipolitiskamålonkarriksdagoaboslntat omföbandonationollamåltill 2020 Inrop. 2008/09:162, prop. 2008/09:163, bot. 2008/09:MJD28,rs^ 2008/09:300, bot.2008/09:nd25,rskr.2008/09:301): D ^ ^Oproeentminskningavntsläppenavväxtknsgaser 50 procentandel förnybar energi loproeentfömybarenergiitransportsektom 20 proeent ettektivare energianvändning.

4.1.2 Överväganden och förslag Promemorians förslag: Omfattningen av skattebefrielsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa åstadkoms geaom direkt reglering i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas. För låginblandning av upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskatt. Befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som lågiablaadas i beasin minskas till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblaadas i dieselolja minskas till 84 procent av dea eaergiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja tas koldioxidskatt och energiskatt ut med de belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegetabiliska och aaimaliska oljor och letter, s.k. HVO, ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till ock med 15 volymprocent FTVO i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2013. Promemorians bedömning: Ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblaadad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör införas för att säkerställa lågiablaadade volymer av biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målea. Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Om höginblandade bio drivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda föratsättaingar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga aettoutsläpp av växthusgaser. EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det möjligt att kombiaera en kvotplikt för biodrivmedel med en beskattning som är utformad så att dea innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natar och logik och därigenom är förenlig med unionsrätten då den inte anses åtgöra statsstöd. En sådan beskattning innebär att det s.k. tallvillkoret slopas. Ändringarna bör träda i kraft dea 1 maj 2014. Skälen för promemorians förslag och bedömning Ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation läraaa över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligaadet av visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende

tbrdonsflotta 2030 kräver en amkitiös oek kostnadseffektiv klimat-, energi-ookmiljöpolitik. Den svenska energipolitiken kygger på de tre pelarna försörjaingstryggket, konkurrenskraft oek ekologisk kållkarket. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innekär att klimatpolitiken inte kan separeras trån energipolitiken oek kar legat till grund ter riksdagens koslat om klimat-ook oaorgipolitiskamål till 2020. Imöjligastemånkör,somregeriageaattalati2012årsekoaomiska vårproposition, ntveeklingeniaom klimat- oek energiområdet ske via generella ekonomiska styrmodel.enökad användning av kiodrivmodol kidrar till målappfyllelsen till 2020, men är ooksåviktigt för de mer långsiktigaamkitionorna momklimat-ook energipolitiken. Det är, som l^ksrevisioaen nyligen kar påpekatisingranskaiag av skattokefriolsenför kiodrivmodol, angeläget att skapa långsiktiga ook tydliga spekegler tor kåde koasameator ook toretag. Inom Pogoringskaasliot pågår ett arketo med att samordna do ekonomiska styrmedlen på klimat-ook energiområdet så att don önskvärda styrningen klirsarrmällsekonomisl^ förslag på ea långsiktigt kållkarskattomässigkaatermg av kiodrivmodol när detnavarando statsstödsgodkännandot löper ut dea 31 deoemkor 2013.Analysarketot syftar även till attigod tid före 2020 ka väl avvägda ekonomiska styrmedel somvidkekovkananvändas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen tor kontrollstation 2015 kodömskekövas ytterligare åtgärder tor attnånppsattamål 2020. Biodrivmodel kan ärma inte kolt stå på egna ken. Ett kvotpliktssystem, som syltar till att inklandning kör sko av 10 volymproeent etanol i låginklandadkensmook^volymprooonteameidieselolja, kör därför inlöras tor att säkerställalåginklandado volymer avkiodrivmedelpå marknaden. Detta kidrar till en väg ut ur koroendetavtossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- ook oaorgipolitiska målen, km ökad inklandrångfrån dagens nivå medför att koldioxrdutsläpponmiaskarmed oa0,6 miljoner ton per år. Det kör ävoa övervägas om ookivilken omfattning l^otpliktssystemot ska imriaderakögmklandade kiodrivmodol ook kiodrivmodol utanfossilt irmekåll.dmkögiaklandadekiodrivmedolookkiodrivmedelataatbssilt innekåll inte omtattas av kvotplikt kör dessa ges fortsatt goda förutsättningar ook därmed kidra tik dea långsiktiga prioritoringoa om ea fossilokoroeade fordonsflotta ook visionen om inga nettoatsläpp av växtkusgasor. Den närmare utforrrmingen av ett kvotpliktssystem utreds tor närvarande mom l^egeringskansliotmedsiltte på att ett torslag ska k^ presentorasisådaa tid att do nya reglomakan tillämpas från ookmed don lmaj2014. ED:sstatsstödsroglorkodömsinto göra det möjligt att komkineraoa kvotplikt med en keskattning som är utformad så att den inaokär statsstöd. En framtida keskattning av kiodrivmodol kör därför utföra så att den mljerkoskattnmgssystemetsnamr ook logik ook därig^ förenlig mod unionsrätten då den inte aases åtgöra statsstöd. Ea eaorgiskatt efter onorgiirmekåll på motsvarandefossiltkränsle kör därför tas ut på do kiodrivmodol som omfattas av kvotplilft.r^oldioxidskatt kör ondast ketalas för kräaslen som innekållor fossilt kol. En logisk

beskattning innebär därför att ingen koldioxidskatt ras nr för biodrivmedel oebbör därför tillämpas nnder förutsättaiag att def är forealigt med uaionsrätten.fn sådan beskattaiagliggerilinje med de prineiper for energi-oeb koldioxidkeskattaing som regeringen redovisat! prop. 2009/10:41 oeb som vidare Skatteatskottet uttalat sitt stöd for vid sm bebaadlmg av regeringens sl^ivelse om Friksrevisionens rapport om skattebefrielseforbiodrivmedel(sebet. 2011/12:SkD5). f syfte att säkerställa att efaaoi for iågiabiandniag iafe överkompenseras, gäifer ett särskilt faiiviiikor for dageas skattenedsättaiag. När beskattaingen utformas på ett sådant sätt att dea iafe utgör sfafssföd finas iafe iäagre någon graad for att ka kvar fallvillkoretiskattelagstittningen. Fullvillkoret kaa då slopas. ^a^ä^»a^^^ För 2013 bör enaavändningavbiodrivraedei sfiraaieras geaomviss skattebettfölse för sådana bränslen.fenligbet med strävaadena mot att skapa långsil^tiga oek förafsägbara viiikor for förefagen på biodrivraedeisraarknaden är def iärapiigf att omfattningen av^ skattebefrielsen av biodrivmedeiförsiniiagen (1994:1776) om skatt på oaergi, förkortad FSF,istället för att kanteras genom dispensbeslutmed stöd av2kap.!2^fsf såsom kittills skett, legeringens möjligbet att genom dispensbeslut ge skattebefrielse for bräasle som framställs av biomassa bör därför slopas. Def nuvarande energiskattedireklivef ger medlemssfaferna rätt att ge skattelättnader for biodrivmedel. Dm foretag som prodneerar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i forkållande till kostnadea for produktion av fossila drivmedel riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattekefrielsen. Detta beror på att stöd ealigt FD:s statsstödsregler eadast får ges om det är nödvändigt oeb proportionerligt iforbållande till ändamåletmed skattebefrielsen. Det är aageläget att skatteregler oeb åtgärder är bållbara oek forsvarbaraiettfd-rättsligtperspelttiv.det är oeksåviktigtatt ge stabila villk^orfor deaktörer somprodaeerar oekkaadlarmedbiodrivmedel. Fåsken for överkompensation kar varit störst for låginklandade biodrivmedel under de senaste åren,varfor en viss beskattniag av dessa biodrivmedel är motiverad. Fa viss beskattning av lågiablaadade biodrivmedelligger äveni linjemedden skattepolitiska riktlirrjen att finansiera offentliga utgifter på ett kållbart sätt med bevaraade av sarakällsekonomisk kalans (jfr. budgetpropositionen for 2012, prop. 2011/12:1,avsnitts). Fill dess att ettkvotplil^systemärikratt kör doek skattenivån vara tilkäeklrgt låg for att ändå ge meitament for att fortsätta låginblandabiodrivmedelibeasiarespektive dieselolja. När energiskatt irrförspå biodrivmedel forlåginmandnmg bör den största möjliga utsträekning baseras på energiinnebåll. Graaden for beräkniagenavenergiskatteaivåeraa bör vara den energiskatt per kwk som det fbssilabräasle sombiodrivmedlet ersätter. Fnergiskatteapå bensm,miljöklässl,for 2013 uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till 3,13kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten for

2013 därlgonomkoslaladllll l,762kronorporlllor. Dmräknaloftor onorgännokållmolsvarar dofta onorglskaftpåolanol(somorsäftorkonsln) om2,041a^onorookonorglskaftpåfalvrd(somorsäftordlosol) om 1,623 l^onor,alllporlllor.vldlägroonorglskalloalvåorförolanolookfalvld kördormarolallonkokållas.skaftokoftlolsoförolanolookfamdkör alryokas som onproooalaadol av onorglskahonpåkonslarospokllvo dlosololja, oftorsom douamöjkggör aftrolalloaoa sområdor mollaa onorglskattoalvånförkonsmrospokrlvodlosololjakokålls.vfö koaslmktlonföljoronorglskallorolaftononmollanolanolookfamddon mollankonsm ook dlosololjaävon vid förändringar av oaorglskafton på koaslnookdlosololja. Boftlolson av onorglskaft för kiodrivmodol som låglnklandaslkonsln kör mod känsyn lill vad som angosovaa minskas ftll 89 prooonl av don oaorglskaftsom gällorförkonsln. Dofta motsvarar onskallonlvåom 0,34 l^onorpor klor klodrlvmodol.vldaro kör koftlolsonftånonorglskaft för kiodrivmodol som låglaklaadasldlosololjammskas lill 84 prooonl av don onorglskaft som gallor för dlosolokavllkol motsvarar on skallonivå om 0,28 l^onor por lltor kiodrivmodol. Foskattnlngoa av lågmklandado kiodrivmodol laaokär ävon oftor do föreslagna äadrragama ott, nr statsstödsrättskgtporspoktlv,soloktlvtgyanando av dessa kiodrivmodol. Dol särskilda villkoret om att olaaol vid laförsol lill DD ska ka fölldeklarerats som odenaföreradoller,vld produktion Inom DD, ska ka applylltmotsvaraadekrav,kan därför ärma late tas kort. Don skattekoftladolågmklaadnmgoa av etanol somldag sker appgår till lägre andelar äa vad som medges eakgtdlspenskoslaten. Don tillåtna, skaftokoftlade andolon på 6,5 volymproooat kar alltså mle aföyttjatsföllt al. Skattekeftlolso kör sko upp till ookmed en aadel som speglar verklig laklandnlng. Avdeftaskälsänks doaskaftokoftladoandoloaolanoll koasm undor 2013 ftån 6,5 tlll5volymprooent. För låglnklandnlng över 5volymprooentklodrlvmedellkensm eller dieselolja, mea mom ramen för vad som är möjligt enligt kränslespooftrkatloneraa enligt drivmedelslagen Innebär gällande regler enkgtfsf att koldloxldskaft ook energiskatt tas utmodkelopp som gäller för likvärdigt fösslll bränsle. Dol kommando kvotpllktssystemet kör dook, som angotts ovan, utförmas såattdetsyftartlll aft laklaadnlag 1 låglnklandadkonsln respektive dieselolja bör ske upp till ook med vad som är tillåtet eakgt drlvmodolslagon, dvs. 10 volymproeent olanol 1 koasln ook 7volymprooentFAlvlFldlesolo^ kör goda föratsättnmgar ftnnas för aft prodakton F10, dvs. on beaslrnkvalrtot som Inaebållor mer än5volymproeent etanol eller bar en syrebaltsomövorstlger2,7 vlktprooont,koramor attlaasoraspåden svonskamarknadoasamlldlgl som do stora försäljalagsvolymoma av bensmkommoraftutgörasavbensmmedenmblandnlngsgradavupptlll ookmodlovolymprooont etanol. 12009 års kllmatproposltlonl^rop. 2008/09:162, bet. 2008/09:lvlFD28, rsl^. 2008/09:300) kar regeringen angeft aft föftsafta satsningar på andra generationens drivmedel är en förutsätförag för att Sverige ska kunna kålla dentätposltlonsom vikar när dol gäller att utveokla sådana drivmedel. Andra gonorallonoas kiodrivmodol är drlvmodol som produooratsftåa avföll, restprodukter, oellalosatrånloko-llvsmedel samt

material som irmekållereellalosa eller ligain samt inte är korrkurreraade med livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får räknas dakkelt vid keräkning av målet om andelen energi från lömykara energikällor i samlliga transporter enligl arlikel 3.4 oek 21.2 i förnykartdirektivet. Exempel på ell andra generationens kiodrivmedel är kydrerade vegetakiliska oljor oekfet^ att den kemiska strukturenär sådanallkränslel uppfyller kravenpå dieselolja i miljöklass 1. Detta irmekär all kränslel kan användas i konventionella dieselmotorer alan all någon modifiering är nödvändig. Merkostnaderna tor prodaktion av klvd jämfört med konventionell, fossil dieselolja är såpass kög att ingen risk för överkompensation föreligger vid fall skattekefrielse av kiodrivmedlet. kor att underlätta kommersialiseringen oek förkättra konkarrenskraften för DVD oek kiokaserade syatetiska drivmedel kör därför fall kefrielse från koldioxidskatt oek energiskatt ges för app till oek med 15 volymproeent DVDifossil dieselolja. För att nå den långsiktiga prioritermgenatrsverige20311kör ka en fordonsfiotta som ärfossilokeroende kör strävan vara att kilar oek aadra fordon kör kaanaaaväadasataa att det påverkar klimatet negativt. Flera köglnklandadeklodrlvmodel kommer att spolaea viktig roll i denna strävaa. Döglaklandade diodrivmedel konkurrerar prismässigt mod fösslla drivmedel på ett armat sätt än låglnklandnlng. Valet mellan att länka t.ex. eller kensln sker när konsumenten kelmner sig nå tankstationen ook direkt kan jämföra priserna. är därför känsligare för sklllnaderlrelatlvprlset mellan otaaol ook kensln än vad etanol som används för låglnklandamg är. Fnmmskadskattekefrlelse för kan loda lill att fter väljer att laakakensmlslällol för ^ överkompensation ärkellormtellka stor förf85 somförelaaolsom lågmklandas 1 kensln. Detta är kka. en följd av att käasya las lill koslaaderllllföljd av pamplagen vldkeräknlngavprodaktlons- ook dlstrlkatlonskostnader för F85.Fn samlad kodömnrng är att den etanol som mgårrf85 undor 2013 kör gesforisattkefrlelse från koldlox^^ ook energiskatt. Motsvarande kör gälla andra kögmklandade klodrivmedel oek kiodrivmodol kolt utaafösslltlnnekåll, mod undantag för klokaseradesynlollska drivmedels gäller enligt föregående styoke. Till följd av att skattekolrlelson av klodrivmedel förslnlfsf kör don skattskyldiges rätt att kevlljas avdrag 1 sia panklskattodoklarallon vlllkoras av att kränslolomföttas av ett kållkarkolskesked. Motsvarande villkor för avdragsrättonfrrmsltsf sedan tidigare för vogetakl^ aalmakska oljor ook fötter m.m. som nppvärmnlngskränsle samt för klogas som motorkränslo för transportändamål. ^a^o^a^ Förslaget föranleder ändringarl2kap.l2^samtmförandet av fyra nya paragraför,7kap.3a-3d^,lfsf. Ändringarna föreslås trädalkraft denljanuarr2013. 65

EU-rättsliga aspekter Den minskning av skattebefrielsen som föreslås i promemorian utgör en ändring av ett befiatligt stöd och åtgärden måste därför prövas och godkännas av kommissionen innan den kan träda i kraft. Eftersom det rör sig om en skärpning av kriterierna för tillämpningen av en godkänd stödordning kan dock ett förenklat anmälniagsförfarande användas, med stöd av artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 12. Kommissionen strävar efter att efter en månads kandläggningstid fatta besiat om ett stöd som anmälts ealigt det förenklade förfarandet. Ett statsstödskeslat bedöms därför finnas i sådaa tid att äadriagaraa av skattebefrielsen för biodrivmedel kan träda i kraft den 1 janaari 2013. Förslaget till ändringar av sättet på vilket skattelättnaderna åstadkoms bedöms inte vara av sådan beskaffenket att det finns behov av att förarrmäla dem till kommissionen för förnyad statsstödsprövning. Någon anmälan av förslagea kodöms inte vara aödväadig enligt Europaparlamentets ock rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande keträffaade tekniska standarder ock föreskrifter ock beträffande föreskrifter för irftoimationssarnkällets tjänster 13. 4.1.3 Konsekvensanalys Inledning Nedan redovisas konsekvenser för 2013 av den minskade skattebefrielsen för låginklandade biodrivmedel. Det innebär att offentligfinansiella effekter för 2014 som följer av ökade låginklandningsnivåer iate redovisas kär. Storleken av dessa effekter keror kland annat på traionsrättsliga föratsättaiagar ock dea närmare utformningen och omfattningen av ett framtida kvotpliktsystem. Det kaa dock konstateras att en ökad inklandning från dagens låginblaadningnivå till maximalt tillåtaa aivå enligt bränslekvalitetsdirektivet 14 medför att koldioxidutsläppen minskar med ckka 0,6 miljoner ton per år. Detta motsvarar ca en procent av de totala utsläppen av växthasgaser i Sverige och bidrar till att minska keroeadet av fossil eaergi ock att nå de uppsatta energi- ock klimatpolitiska målen. Bedömaiagea är vidare att aaväadningen av HVO förväntas öka framöver. EUT L 140, 30.4.2004, s. 1, Celex 52005XC1231 (03). 13 EGTL204, 21.7.1998, s. 37, Celex31998L0034. 14 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/BG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140,5.6.2009, s. 88, Celex 32009L0030).

c^»^^»a»^^a^^r Dot totaiaskattokortföiiot för kiodrivmodol kodöms nppgåtiii cirka 3,45 miijardor för 2012, varav cirka 1,9 miljarder kronor av der totaia skattokortfökotntgörsaviågiakiaadadotanoiockiåginkiandadfaivlf. Skattokortföiiot för don ökadoanvändaiagoa av F1VD för 2012 kodöms appgåtiii cirka 0,40 miljarder. Fnmmskadskattokotrioisoföriågiakiaadadokiodrivmodoi, dvs. viss energiskatt, innokär ökade otföntiigtinansioiianottointäktor mod oirka 0,16mi1jardor kronor för 2013.Nivån på energiskatten kodöms innokära att mkiaadnmg av kiodrivmodoiföttsattkoramor att sko. Mod oamiaskad skattokotrioiso för iågiakiandadokiodrivmodoi minskar dot statsstöd som ntgår för dessa drivmodoi. Detta kaa i sirr rar loda ritt ökad sarakäiisokoaomisk ottbittivitot för att appnå do kiknat- ock oaorgipoiitiskamåioa. Genom försiagoa i promomoriaa äadras sättet på viikot skattciättaadcraa för kiodrivraedci åstadkoms. Foträttaado aadra kiodrivmodol än iågmkiaadnmg av otanotookfamf innokär dotta dock mga ändringar koträtt^ado skattelättnadernas omföttningiförkåiiando titt nngäiiandodisponskosint. Detta skattokortföii är redan koaktatistatoas mtäktskoräknmgar,varförmgaotföntiigtraaasioii^ orr direkt föijd av rogoländringonkoträttando aadra kiodrivraedci äa iåginkiandmngavotanoiockfamf. ^^^^^^/o^^e^o^^^å^» Förslagets otföktor för förotagonook för kaskåiioa kodöms vara ringa. Förslagets kedöras öka priset vid parap racd cirka 2 öre per iitcr, irrkfösivo raoras för konsin respektive diosoiorja. Farapprisökaiagaraa motverkas avrodankosintado skattoändringar för 2013. Frksdagon kosintadonndorköston 2009 om ändringar avkoidioxidockonorgiskattosatsomapå kräasion för åron 2011, 2013 ock 2015.1 aorraaiföiiot jastoras skattesatserna årkgca etter prisatvockling (mdoxoring), viikot också skottför 2012. Dänsyn togs titt prognostiserade förändringar avkonsamoatprisiadox när skattesatserna för 2011, 2013 ock 2015 kosfötados 2009. För kensin irrackär detta att dea totaia pnnktskatton på koasinrodan 2012 är kögro jämfört mod don kosiatado totaiapnnktskatton för 2013. Farä^skattonsänksförkonsm trån 5,6^ kronor por iitor 2012 tiii5,63 kronor por titor 2013.För diosoioija kar dot köston 2009 kosiatats om oaköjaing om 0,20 kronor por iitor 2013. Dot irmokär,irä^iasivo prognostiserad förändring av koasrrmontp^ köjning avpaakrskattontrån4,666kronorporiitor 2012 tiii 4,855 kronor por iitor 2013, dvs. något mmdro än 0,20 kronor por iitor.lntiationon kar aiitsåkittiiis varit kögro än vad prognosen visade 2009,viikotmodför att ovan nämndapnmpprisköjningarmotvorkas.förkonsininkfösivo don etanoisomiåginkiandaskikdonsarnmaföagdaotföktondärförattden totaiaskattoaporiitorför2013äroföräadradjämförtmod2012. Fn dot förkmkariändortiiiämparföiiskydd för otaaoi,vik^ot innokär att dot kan vara svårt för svenska prodacoatcr att kitta avsättråag för etaaot ntanförfd.

En konsekvens av det svenska tallvillkoret är att etaaol till låginblandniag till stor del är av svenskt eller europeiskt ursprung medan etaaol till E85 i större utsträckning kommer från länder ataaför EU. En viss energiskatt på etanol för låginklandning kan påverka priset för den spannmål som används för att prodacera etanol givet att effekten av skatten överförs till spannmålsodlarna. Det är dock sannolikt att skatten till viss del överförs på etanolprodacenteraas viaster ock löner (d.v.s. allt överförs inte till spannmålsodlarna). Energiskatt på etanol kan därmed minska etaaolproducenternas betalniagsförmåga för sparraraåi. På grand av att spannmål är en kalkprodakt innebär en prissänkaiag redan på några öre per kg att iatresset klaad sparramålsproducenterna att sälja sparraraåi för etaaolprodaktioa kan minska. Effekter för miljön Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos (våren 2012) förväntas andelen förnybar energi i transportsektorn öka successivt för att 2013 uppgå till mellaa 9,2 ock 10,7 procent beroende på möjligheten att dabbekäkna andra generationens drivmedel m.m. Förslaget kedöms ka riaga eller ingen påverkan för lågmblandade biodrivmedel och dess bidrag till de klimat- och energipolitiska målen, eftersom de nuvarande inblandningsnivåeraa av etanol i bensin och FAME i dieselolja förväntas vara oförändrade 2013. Effekter för myndigheter och domstolar Förslaget kommer att medföra viss merkostaad för Skatteverket i sambaad med u<rafrträdaadet. Merkostnaderna består av anpassning av datastöd, blanketter m.m. Dessa kostnader bedöms kunna kanteras inom kefintliga ock beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte medföra några merkostaader eller något merarkete för de allmänna förvaltningsdomstolarna. 4.2 Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter 4.2.1 Bakgrund Handel med utsläppsrätter och svensk koldioxidbeskattning Handel med utsläppsrätter är en del i de internationella ansträngningarna att minska ock begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med åtaganden i Kyotoprotokollet till Förenta Natioaemas ramkonvention om klimatförändringar. De grundläggande reglerna om kandels systemet finns i kandelsdirektivet 15. I länkdirektivet 16 knyter ED kandelssystemet 15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, 25.10.2003, s. 32, Celex 32003L0087). 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring

llllkyoloprolokollels regelverk ook mekanismer. Daadelsdlrekllvel kar genomför i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om kandel med alsläppsrätter(ifrprop.2004/05:18). Daadelssyslemel Inleddes med ealorsöksperlodaader åren2005-2002 ook den forsla ålagandoporloden 2008-2012. Dandelssyslemel omfattar alsläpp av koldioxid från vissa förkrärrnmgsanläggamgar Inom m^ kraft- ook värmeverk saml oljeraffinaderier ook anläggningar där prodaktloaookkoarkotnlagsker avjärn,stål, glas, glasfiker, oement, keramik, pappor ook papporsmassa. En dellklrmat-ook energipaketet från doeemker 2008 är ändringar av kaadolssyslomel genom Europaparlamentets ook rådels dlrokllv 2009/29/EG av don 22 april 2009 om ändring av direktiv 2003/82/8D1 avslkl arl förkättra ook utvidga gomoaskapssyslemol ror kaadol med utsläppsrätter lor växtkusgaser 17. Dessa förändringar fnnekär en ytterligare karmoalsorlag på ED-alvå ook utvldgalag av kaadelssystemot Inför nästakandolsporlod2013-2020. Dandelssystemet utvidgas även mod några ller sekloror, kka. alammlamlndaslrm ook delar av kemändustrm samt med utsläpp av EEC från alummlummdustrlook^d från viss kemlmdustrl. AU laflfarton Inkladorados 1 kaadolssyslomel uador 2012 kar keslatatslett separat direktivs. look mod att utsläppavväxtkusgasor från anläggningar Inom ED:s syslom lor kaadol med atsläppsrätter regloras på ED-nlvå genom kandelssyslomel Innekär koldloxldkoskattnlng av de kräaslea som aavänds 1 dessa aaläggnlngar all anläggningarna omfattas av dakkla styrmodolmod samma mål. Eör att aadvlkaatt dukkla styrmedel aavänds kar den svenska koldloxldkeskattnmgen av kräaslen Inom kandelssystemotsämftsltvå steg. Koldloxldkeskattnmgen av kränsleal dessa anläggnmgarsänkteslett första steg från ook med denljull 2008 (seprop. 2002/08:121,ket.2002/08:SkD22,rskr.2002/08:238)samtlett aadra slog från oekmod 1 januari 2011 (soprop. 2009/10:41, kel. 2009/10:SkD21,rskr.2009/10:122). ^^me^o^^o»mom^a»^k^/emer Eå nationell nivå styrs koldloxldkeskattalagea av kostämmelserllagon (1994:1226) om skatt på energi, förkortad DSE. Enligt nuvarande regler är kränsleforkmknlng för armat ändamål än drlfr av motordrivna fordon vldllllvorknlagsprooossonlmdasfrlollverksamkellenanläggnmgraom nlsläppskandelssyslemel kofrlad från koldloxldskatt. Dettalnnekär att koldloxldskatt Intekolastar do Insatskräaslonsomon Industri aaväador lor värmoprodaklloa lill den egna llllvorknlngsprooossen. Dm av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (EUT L 338,13.11.2004, s. 18, Celex 32004L0101). 17 Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, (EUTL 140, 5.6.2009, s. 63, Celex 32009L0029) 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, (EUT L 8, 13.1.2009, s. 3, Celex 32008L0101).

bränsleförbrukningen sker i en anläggning utaaför kandelssystemet medges befrielsea från koldioxidskattea med 70 procent. Denna 70- procentiga kefrielse reduceras 2015 till 40 procent till följd av redan beslutade ändringar (se prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkU21, rskr. 2009/10:122). För det bränsle, som förbrukas i kraftvärmeproduktion i en anläggning som omfattas av handelssystemet för att framställa värme tas koldioxidskatt ut med sju procent av den generella koldioxidskattenivån. Värmeleveranser till tillverkningsprocessen i indastriell verksamhet medför inte ytterligare nedsättning av koldioxidskattenivån. Vid annan värmeproduktion inom kandelssystemet än sådan som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeprodaktion tas koldioxidskatt at på skattepliktiga insatsvaror med 94 procent av den generella koldioxidskattenivån. För värmeleveranser till tillverkningsprocessen i indastriell verksamhet frans emellertid möjlighet att via återbetalning erhålla ytterligare 70 procent koldioxidskattekefrielse. Motsvarande återketalningsmöjligket frans även för värmeleveraatörer utanför kandelssystemet. För produktion utanför kandelssystemet reduceras skattebefrielsen 2015 från 70 till 40 procent till följd av redan beslutade ändringar (se prop. 2009/10:41, bet. 2009/10:SkD21, rskr. 2009/10:122). 4.2.2 Överväganden och förslag Promemorians förslag: Koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas för framställning av värme i kraftvärmeanläggningar inom EU:s system för kandel med utsläppsrätter. Koldioxidskatten slopas även för bränslen som i kraftvärme- eller fjärrväimeanläggningar förbrakas för framställning av värme som levereras till indastriverksamketer iaom kandelssystemet. Ändringarna träder i kraft den 1 janaari 2013. Skälen för promemorians förslag: Utsläpp av växthusgaser från aaläggningar inom EU:s system för handel med utsläppsrätter regleras på EU-nivå genom handelssystemet. Därför bör i princip dessa utsläpp inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel, som t.ex. en koldioxidskatt. Koldioxidbeskattningen av bränslen inom handelssystemet har i ett första steg sänkts från ock med den 1 jali 2008 samt i ett andra steg från ock med den 1 januari 2011. Därför kör i princip dessa utsläpp inte bli föremål för ytterligare nationella styrmedel, som t.ex. en koldioxidskatt. Den nuvarande koldioxidkeskattningea av kraftvänneproduktion i anläggningar iaom handelssystemet riskerar att innekära konkarreassnedvridningar till följd av att kraftvärme i iadastrin och i fjärrvärmenäten beskattas olika. Även andra snedvridningar kan appstå, såsom att kränsle som åtgått till värme som kyls bort vid koadeasprodaktion är koldioxidskattekefriad, medan kränsle som vid kraftvärmeprodaktioa åtgår för framställning av värme som nyttiggörs är beskattad. Ett slopande av koldioxidskatten i kraftvärmeproduktion i aaläggaingar inom kandelssystemet kan visserligen, som regeringen kar