EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003

EKOBROTTSMYNDIGHETEN ÅRSREDOVISNING 2003 I

EKOBROTTSMYNDIGHETEN Grafisk form och produktion: Ord&Form i Uppsala AB Foto: Björn Larsson Rosvall, Bilduppdraget (sid 25), The Image Bank (sid 30) och Ola Högberg (övriga). Tryck: Sandvikens tryckeri, 2004

Innehåll KORT OM EBM UNDER 2003... 3 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET... 4 RESULTATREDOVISNING... 6 Brottsförebyggande arbete... 9 Brottsutredning och lagföring...15 Övrig rapportering...25 PERSONALREDOVISNING...32 Kompetensutveckling...32 Personalen...34 LEDNINGEN...39 FINANSIELL REDOVISNING...40 Resultatredovisning...40 Balansräkning...41 Anslagsredovisning...42 Finansieringsanalys...43 Tilläggsupplysningar och noter...44 Sammanställning över väsentliga uppgifter...48 ADRESSER...49

Det operativa arbetet sker i utredningsgrupper med åklagare, poliser, ekorevisorer och administrativ personal. Samarbetet mellan yrkeskategorierna innebär att gruppens samlade kompetens kan användas effektivt under hela brottsutredningen. Arbetssättet är unikt inom rättsväsendet och är en framgångsfaktor, inte minst vid svårutredda och komplexa ekobrottsutredningar. 2

Kort om EBM under 2003 Brottsanmälningarna fortsätter att strömma in till EBM. Under 2003 har 3 737 anmälningar kommit in. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2002. Avslutade ärenden uppgår till 3 758. EBM avslutar därmed 60 procent fler ärenden än första verksamhetsåret 1999, utan ökad tilldelning av resurser och med oförändrad personalstyrka. Det har skett en kraftig ökning av anmälningar om misstänkta brott mot insiderstrafflagen. Under 2003 har 29 anmälningar kommit in, varav 18 avser insiderbrott, 9 otillbörlig kurspåverkan samt 2 obehörigt röjande av insiderinformation. Landets tingsrätter har meddelat 492 domar i EBM:s mål. I 90 procent av fallen har det varit fällande domar. Cirka 625 ekobrottslingar har dömts till omkring 160 års fängelse. Sammanlagt har 1 126 personer lagförts av EBM under 2003. En rikstäckande aktion mot momsfusk inom livsmedelsbranschen startade i mars. Mat utan mervärdesskatt (Mums) är ett myndighetsgemensamt projekt. Momsfusket inom branschen är omfattande. EBM har medverkat med föreläsare vid flera konferenser, bland andra Kriminalpolisdagarna och Juriststämman. I december arrangerade EBM tillsammans med Internationella handelshögskolan i Jönköping ett internationellt symposium där ett 20-tal av Europas främsta forskare inom ekobrottsområdet medverkade. En avslöjande rapport om oseriösa lagerbolagsbildare visar att av 399 undersökta bolag i en lagerbolagskedja hade 235 bolag gått i konkurs efter två år, 117 bolag saknade styrelseledamot eller suppleant och 206 bolag saknade revisor. Kartläggningen är alarmerande eftersom dessa bolag ofta används som verktyg för ekonomisk brottslighet. Myndigheten har utvecklat rutiner för juridisk kvalitetssäkring av utredningsverksamheten. Viktiga inslag är förstärkning av åklagarrollen, systematisk utvärdering av större utredningar, analys av ogillade domar samt tekniska hjälpmedel i domstol. En attitydundersökning rörande svenskarnas inställning till ekonomisk brottslighet visar att 80 procent anser att ekobrottsligheten i Sverige är ganska eller mycket omfattande och att den är skadlig för samhällsekonomin. Fyra av fem tycker att samhället och politikerna inte gör tillräcklig för att bekämpa ekobrotten. EBM fortsätter att satsa på kompetensutveckling bland medarbetare och ekopoliser och ekoåklagare i landet. Under året har 364 personer deltagit i utbildning i EBM:s regi. Två nya böcker, Skattebrott och skattelagarna samt Sekretess inom rättsväsendet, har givits ut av Nordstedts Juridik under året. Böckerna är skrivna av medarbetare inom EBM. 3

Generaldirektören har ordet Förord från avgående GD År 2003 har för näringslivets del präglats av några uppmärksammade affärer som till stor del handlat om anmärkningsvärda ersättningar till ledande personer. I någon mån har dessa affärer också innehållit misstankar om brottsligt beteende, men huvudsakligen har det gällt frågor om etik bland näringslivets högsta företrädare. EBM:s verksamhet har inte berörts så mycket av diskussionen om rätt och fel i affärslivet från etiska utgångspunkter. Det beror på att sådana brottsmisstankar inte utreds av EBM utan vid den nya Riksenheten mot korruption, som inrättats under året. För EBM:s del har 2003 kännetecknats av en fortsatt ökning av brottsanmälningar. Ökningen är cirka 40 procent i ett treårsperspektiv. Genom stora arbetsinsatser på alla nivåer i organisationen och bland alla personalgrupper har det ökande inflödet av ärenden kunnat bemästras mycket väl. EBM avslutade 2003 omkring 60 procent fler ärenden än för fyra år sedan. Utvecklingen är 4

trots detta oroande inte minst mot bakgrund av att resursläget vid EBM i princip varit oförändrat efter den första uppbyggnadsperioden. Tydligt ledarskap Situationen ställer stora krav på metod- och kompetensutvecklingen men gör också att prioriteringsfrågorna måste ägnas än större uppmärksamhet. Chefer på olika nivåer har här en viktig uppgift som stöd till medarbetarna i dessa svåra avvägningsfrågor. Läget för närvarande och som det kan förväntas utvecklas, tydliggör också behovet av en lagstiftning som ger större möjlighet till förundersöknings- och åtalsbegränsning än vad nuvarande regler medger. EBM:s utvecklingsarbete har varit intensivt under året. Projektet Ekobanken, som går ut på att bygga upp en kunskaps- och erfarenhetsbank som stöd i det operativa arbetet, har nu hunnit så långt att information har börjat läggas in i en pilotversion. Projektet kommer på försök att börja användas vid en kammare på respektive avdelning. Ett annat framträdande inslag i utvecklingsarbetet är att säkerställa kvalitén i det operativa arbetet. Även här har cheferna en avgörande roll. Fokus på brottsförebyggande arbete Det brottsförebyggande arbetet har kommit alltmer i fokus. Samarbetet med andra myndigheter, branschorganisationer och fackliga organisationer har utvecklats och fördjupats. Här finns ett gemensamt intresse att motverka att utvecklingen i hela branscher genomsyras av oegentligheter. Ekorådet har en allt viktigare funktion i det brottsförebyggande arbetet. Genom Ekorådet har initiativ tagits till gemensamma aktioner av olika slag riktade t.ex. mot olagliga inslag i importen av livsmedel och andra varor och mot oseriösa bildare av s.k. lagerbolag. Hotbildsanalyser har visat sig vara verksamma instrument vid bedömningen av hur den ekonomiska brottsligheten kan komma att utvecklas. Det målmedvetna arbetet på att göra EBM till motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten har utan tvekan gett resultat. Myndigheten bemöts med respekt av dem som vi kommer i kontakt med. Kunskaperna och erfarenheterna från de första årens arbete, som de förmedlas i remissvar och yttranden, tillmäts betydande tyngd i beslutsprocessen. Kunskapen om EBM hos allmänheten och förtroendet för det arbete som utförs inom myndigheten ökar också stadigt enligt de återkommande mätningar som görs. Sex intensiva år När jag nu lämnar tjänsten som generaldirektör vid EBM kan jag se tillbaka på sex intensiva år av uppbyggnadsarbete. Mycket av ofullkomligheterna vid starten är nu åtgärdade. EBM:s roll i underrättelsearbetet med registeråtkomst är klarlagd. Vissa återstående frågetecken kring ledningsfrågor i förhållande till polispersonalen har rätats ut genom förordningsändring den 1 februari 2004. Men EBM är ännu inte en färdig myndighet utifrån de krav som statsmakter och allmänhet har rätt att ställa. Vilken organisation blir för övrigt färdig i den meningen? Jag vågar dock påstå att vi i dag vet betydligt mer om ekonomisk brottslighet och sätten att bekämpa den än vad som var fallet före 1998. Vi vet också vad som inte hunnits med. Ledarskapsfrågorna måste ägnas än större uppmärksamhet. Erfarenhetsutbytet mellan enskilda medarbetare och mellan organisationens olika delar kan förbättras ytterligare. Från regeringens sida har aviserats en utvärdering av EBM-reformen. Den är välkommen för i en sådan utvärdering kan större frågekomplex och strukturella problem analyseras närmare. Frågan om EBM:s geografiska och ämnesmässiga ansvarsområde kan till exempel skärskådas. Framför allt är det viktigt att den splittrade ansvarsfördelningen som nu gäller inom ekobrottsbekämpningen med många olika aktörer ses över. Rolf Holmquist Generaldirektör 5

EBM har till uppgift att vara motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten. Förutom det brottsutredande arbetet satsar EBM på att utveckla kriminalunderrättelseverksamhet i syfte att förebygga och upptäcka brott. Från januari 2004 har EBM fått ökade befogenheter att bedriva kriminalunderrättelseverksamhet genom att myndigheten numera har rätt att behandla personuppgifter enligt polisdatalagen. Resultatredovisning Mål och utgångspunkt Målet för rättsväsendet är den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet. Verksamheten ska utgå från ett medborgarperspektiv. Verksamheten EBM har till uppgift att bekämpa och förebygga ekonomisk brottslighet och ska vara motorn i samhällets kamp mot ekobrottsligheten. Verksamheten är uppdelad på två verksamhetsgrenar, brottsförebyggande arbete samt utredning och lagföring. Som samordnande myndighet följer och analyserar EBM utvecklingen och bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten, tar initiativ till myndighetsgemensamma aktioner samt utarbetar förslag till författningsändringar som är inriktade på att underlätta och effektivisera ekobrottsbekämpningen. Vid EBM handläggs ärenden som hänför sig till Stockholms län, Västra Götalands län, Skåne län, Hallands län, Blekinge län och Gotlands län avseende bl.a.: 11 kap. brottsbalken Skattebrottslagen Aktiebolagslagen Insiderstrafflagen I övriga län samverkar EBM med åklagarorganisationen och polisväsendet. Annan brottslighet som kan falla inom begreppet ekonomisk brottslighet, såsom trolöshet mot huvudman, penninghäleri och mutbrott, handläggs normalt inte vid EBM. Sådana och andra ärenden kan dock övertas av EBM efter framställan från annan åklagarmyndighet. Detta sker främst i ärenden som ställer särskilda krav på 6

kännedom om finansiella förhållanden, näringslivsförhållanden, skatterätt eller liknande. EBM kan också överta ärenden som rör kvalificerad ekonomisk brottslighet, har nationell utbredning, internationell anknytning, är av principiell natur eller av stor omfattning. EBM har dessutom ett nationellt ansvar för ärenden rörande bedrägerier, missbruk och annan oegentlig hantering av EU-relaterade medel i Sverige. VÄSTRA Göteborg Halmstad Malmö Skövde Borås Visby Karlskrona Kristianstad STABEN Stockholm ÖSTRA Rättsprocessen Ekonomisk brottslighet omfattar främst skattebrott, konkursrelaterade brott, insiderbrott, omfattande förmögenhetsbrott inom näringsverksamhet och EU-bedrägerier. Brotten upptäcks och anmäls främst vid Skatteverkets revisioner och konkursförvaltares granskning av företagskonkurser. Därtill anmäler Finansinspektionen, Tullverket, revisorer, myndigheter som administrerar utbetalning av EU-bidrag och allmänheten misstankar om ekonomisk brottslighet. EBM bedriver underrättelseverksamhet i syfte att både förebygga och upptäcka brott. När anmälan kommer in till EBM beslutar åklagare om förundersökning ska inledas eller inte. Förundersökning ska inledas om det finns anledning att anta att ett brott som faller under allmänt åtal har förövats. Förundersökningen syftar till att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och till att få fram tillräckligt underlag för åklagarens bedömning av om åtal ska väckas. Förundersökningen genomförs av ett utredningsteam bestående av poliser, ekorevisorer och administrativ personal under ledning av en åklagare. Teamet håller förhör med misstänkta personer och vittnen, inhämtar skriftlig dokumentation samt genomför vid behov husrannsakningar och frihetsberövanden. Tanken med EBM är att förundersökning SÖDRA och processföring ska bli effektivare genom att olika yrkeskategorier samlokaliseras och arbetar nära tillsammans i team. I traditionell brottsbekämpning arbetar poliser och åklagare vid skilda myndigheter. Förundersökningen dokumenteras i ett protokoll som utgör underlag för åklagarens beslut i åtalsfrågan och förberedelser för rättegången. När åklagaren beslutar om åtal lämnar han en stämningsansökan till tingsrätten. Efter huvudförhandling i tingsrätten meddelas dom. Om någon part vill överklaga domen ska detta göras inom tre veckor från domens datum. Alla anmälningar leder inte till åtal. Det kan finnas en rad förklaringar till att en anmäld person inte åtalas. Vid ekonomisk brottslighet kan det vara särskilt svårt att styrka om lagens krav på uppsåt eller oaktsamhet är uppfyllt. Ibland finns det skäl att inte inleda en förundersökning eller att lägga ned en förundersökning, trots att bevisläget är sådant att det i och för sig vore möjligt att driva utredningen vidare till ett åtalsbeslut. Detta kan inträffa då den misstänkte också begått annat brott och det utöver påföljden för detta brott inte krävs påföljd med anledning av det föreliggande brottet. Rättsprocessen 7

Organisation Staben svarar för myndighetens centrala ledning och nationella stabsuppgifter. Ekobrottskansliet är en enhet vid Rikskriminalpolisen som ställer poliser till EBM:s förfogande och leder polisverksamhet som faller inom EBM:s ansvarsområde. Myndighetens operativa verksamhet bedrivs vid tre avdelningar, Östra, Västra och Södra. Vid respektive avdelning finns en specialenhet som bl.a. arbetar med kriminalunderättelseverksamhet spaning, säkring och analys av beslag i IT-miljö. EBM verkar huvudsakligen inom storstadsområdena. Staben och Östra avdelningen ligger i Stockholm och Östra avdelningen har en utredningsenhet i Visby. Västra avdelningen i Göteborg har utredningsenheter i Borås, Halmstad och Skövde. Södra avdelningen är lokaliserad till Malmö och har utredningsenheter i Karlskrona och Kristianstad. Avdelningarna är indelade i kammare med 20 25 medarbetare under ledning av en chefsåklagare. Vid EBM samverkar åklagare, poliser, ekorevisorer och administratörer med att upptäcka och förhindra brott samt att utreda brott och lagföra brottslingar. Poliserna har fortfarande sin anställning inom polisväsendet men tjänstgör vid EBM. Den operativa verksamheten bedrivs i utredningsteam sammansatta av åklagare, poliser, ekorevisorer och administrativ personal. Detta är ett unikt sätt att arbeta inom rättsväsendet och erfarenheterna är mycket positiva. Genom att utveckla samarbetet mellan de olika yrkeskategorier som ingår i varje utredningsgrupp, kan gruppens samlade kompetens på ett effektivt sätt användas i utredningsarbetet, från anmälan till lagakraftvunnen dom. Skatteverkets skattebrottsenheter biträder EBM i utredningar som gäller främst skattebrott och bokföringsbrott och utgör ett viktigt resurstillskott i den utredande verksamheten. EBM satsar betydande resurser på att utveckla samarbetet med skattebrottsenheterna. EBM har också ett samarbete med Tullverket vad gäller förundersökning och lagföring av tullbrott. STABEN ORGANISATIONSSCHEMA ÖSTRA AVDELNINGEN GENERALDIREKTÖR VÄSTRA AVDELNINGEN POLISCHEF SÖDRA AVDELNINGEN Konkursrelaterade brott Den vanligaste typen av konkursrelaterade brott är oredlighet mot borgenär, dvs. att någon som inte kan betala sina skulder gör sig av med, eller undanhåller, tillgångar på ett otillbörligt sätt. Samtliga konkurser granskas av konkursförvaltare som vid misstanke om brott gör en anmälan till EBM. Omkring 40 procent av brottsanmälningarna under 2003 kom från konkursförvaltare. I genomsnitt anmäls misstänkt brottslighet i 25 procent av konkurserna. Antalet registrerade misstänkta brott ökar således när antalet konkurser ökar. Konkurserna ökar för fjärde året i rad och har sedan bottennoteringen 1999 ökat med totalt 32 procent. Stockholms län stod för 38 procent av landets totala antal konkurser under 2003. 8

Vid utredning om svart arbetskraft är det vanligt att man i bokföringen påträffar osanna fakturor till betydande belopp. Förfarandet innebär att staten undandras både arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Kriminalunderrättelseverksamhet har stor betydelse när det gäller att bekämpa ekonomisk brottslighet. Arbetet bedrivs vid EBM:s specialenheter, som är en central länk i kontakten med övriga myndigheters underrättelse-, spanings- och kontrollverksamhet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med polismyndigheternas kriminalenheter. Brottsförebyggande arbete VERKSAMHETENS UTVECKLING Brottsförebyggande arbete framhålls som en viktig framgångsfaktor vid bekämpning av ekonomisk brottslighet. Behovet av att vidareutveckla och förstärka det förebyggande arbetet betonas i regeringens myndighetsgemensamma riktlinjer för åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Preventiv ekonomisk kontakt (s.k. Pek-besök) har varit den vanligast förekommande arbetsmetoden när det gäller förebyggande arbete inom ekobrottsområdet. Pek är besök hos näringsidkare i syfte att informera om bl.a. registrering, bokföring och beskattning. Då besöken ibland uppfattats som kontrollerande snarare än informativa har arbetsmetoden ifrågasatts. Därför har verksamheten upphört och alternativa brotts- förebyggande metoder, ofta byggda på samverkan mellan myndigheter och tillsammans med olika intresseorganisationer, har lyfts fram. EBM har tagit fram ett förslag till strategi för myndighetens brottsförebyggande arbete (Rapport 2003:1). Sammanfattningsvis innebär förslaget att EBM blir en aktivare och mer drivande kraft i utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet, med tonvikt på att initiera och samordna aktiva insatser tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer. Brottsförebyggande arbete avser åtgärder som minskar benägenheten att begå brott eller försvårar genomförandet av brottsliga handlingar. EBM ska vara motorn i utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet inom ekobrottsområdet, initiera och samordna aktiva insatser Mål Risken för att brott begås ska minska. 9

ligheten. Från 1 januari 2004 har EBM:s möjligheter att bedriva kriminalunderrättelsetjänst ökat genom att myndigheten givits rätt att behandla personuppgifter enligt polisdatalagen. Under 2004 kommer EBM därför att bygga upp och utöka sin verksamhet inom underrättelseområdet. Hotbildsanalys Under hösten 2002 bildades en expertgrupp med företrädare för de samverkande myndigheterna för att ta fram en hotbild. Arbetet inkluderar studier av ekobrottslighetens orsaker, karaktär och omfattning samt en närmare analys av dess skadeverkningar. På uppdrag av Ekorådet genomförs en fördjupad kartläggning som kommer att redovisas i den rapport om den ekonomiska brottsligheten som ska lämnas till regeringen senast den 15 maj 2004. Nedan lämnas en beskrivning av de aktuella områdena. Säkring av bevis i IT-miljö vid husrannsakan är mycket vanligt förekommande. Många gånger är det helt avgörande för utredningsresultatet. Vid myndigheten finns poliser med särskild kompetens för detta arbete. tillsammans med andra berörda myndigheter och organisationer. Under 2003 uppskattas att ca 13 årsarbetskrafter satsats på brottsförebyggande arbete, vilket utgör omkring tre procent av EBM:s totala resurs. Kriminalunderrättelseverksamhet Kriminalunderrättelseverksamhet är av stor betydelse för att kunna förutse brottslighet och uppdaga brott som sedan kan utredas i förundersökningar. Verksamheten stödjer såväl det brottsförebyggande som det utredande arbetet men rapporteras i denna årsredovisning enbart under det brottsförebyggande avsnittet. Under 2003 har viss kriminalunderrättelseverksamhet bedrivits vid EBM:s specialenheter. Arbetsmetoden har främst använts i projekt där EBM samverkar med andra brottsbekämpande myndigheter i arbetet mot den organiserade brotts- Missbruk av associationsformer Oseriösa lagerbolagsbildare Lagerbolagsbildare registrerar ett större antal aktiebolag som sedan säljs till personer som startar verksamhet i aktiebolagsform. Vissa personer använder dessa bolag för moms- och kreditbedrägerier. Bolagen lämnas sedan vind för våg. Genom att kunna köpa färdiga aktiebolag för några få tusenlappar får brottslingar tillgång till brottsverktyg. Under de senaste tre åren har omkring 3 000 aktiebolag bildats och använts för brottslig verksamhet. Oseriösa lagerbolagsbildare utgör en motor för ekonomisk brottslighet. Vidare konkurrerar de på olika villkor med seriösa aktörer på marknaden, såsom bolagsombud, advokatkontor, banker och revisionsbyråer. Både staten och det privata näringslivet drabbas av bedrägerier till ansenliga belopp. I förlängningen riskerar förtroendet för associationsformen aktiebolag att urholkas. Svart arbete De stora mörkertal som finns gör det svårt att med större säkerhet beräkna omfattningen av svart arbete. Den svarta sektorns storlek uppskattas till drygt 50 miljarder kronor. Särskilt allvarligt bedöms utvecklingen vara inom kontantbranscherna och i användningen av oseriösa bemanningsföretag. En del av de svarta vinsterna används 10

dessutom för prissänkningar som snedvrider konkurrensen och slår ut den seriösa delen av berörda branscher. Även regelverk och system som skapats för att skydda konsumenter, miljö m.m. åsidosätts oftast inom den svarta sektorn. Mervärdesskatt och andra indirekta skatter Momsbedrägerier i samband med gränsöverskridande handel bedöms vara ett expanderande brottssegment. Skatteverket har uppskattat att skattefelet med internationella kopplingar avseende mervärdesskatter uppgå till 5 10 miljarder kronor och andra indirekta skatter till 2 4 miljarder kronor. Fusket med mervärdesskatt orsakar störningar i form av illojal konkurrens. Den gränsöverskridande handeln försvårar kontrollen. EU-medlemskapet har medfört nya former av moms- och punktskattebedrägerier. Fusket med mervärdesskatter och andra indirekta skatter är omfattande och sker i organiserade former. Ekobrottslighetens servicefunktioner Skatteparadis Skatteverket uppskattar skattefelet med internationell anknytning inom inkomst och förmögenhetsbeskattning till mellan 10 13 miljarder kronor. Skattefelet avseende individernas tillgångar i utlandet uppgår till minst 8 miljarder kronor. Skattefelet vid företagsrelaterade transaktioner med anknytning till skatteparadis uppskattas till 2 5 miljarder kronor. Den moderna IT-tekniken förenklar möjligheterna att utnyttja skatteparadisen. Kontrollsvårigheter medför att utnyttjande av skatteparadis befaras öka och skattebaserna kan därmed komma att urholkas. Brott på den finansiella marknaden Exempel på brott som begås på den finansiella marknaden är insiderbrott, svindleri, finansiella bedrägerier, trolöshetsbrott och otillbörlig kurspåverkan. För att den finansiella marknaden ska fungera krävs att allmänheten har förtroende för aktörerna på marknaden. I annat fall kan näringslivets tillgång till riskkapital försämras med negativa effekter för sysselsättning och välfärd som följd. Brott som begås på den finansiella marknaden skadar allmänhetens förtroende och hotar själva systemet. Informationstekniken gör det snabbt och enkelt att genomföra brottsliga transaktioner från utlandet. Ekobrottslighetens servicefunktioner Målvaktsproblematiken Målvakter är ett viktigt verktyg i genomförandet av många grova ekonomiska brott. Hotbilden består i att ekobrottslingarna obehindrat använder målvakter i sin brottsliga verksamhet och därigenom själva undgår straff och ekonomiskt ansvar. Dessutom misstänks målvaktsförsörjningen till viss del ingå i den organiserade brottsligheten. Konkursrelaterad brottslighet och oredlighet I genomsnitt anmäler konkursförvaltarna misstänkt brottslighet i 25 procent av konkurserna. Antalet registrerade misstänkta brott ökar när konkurserna ökar. Oredlighetsbrotten slutar normalt med konkurs och i samband med konkurserna upptäcks och anmäls brotten. Oredlighetsbrotten drabbar staten i form av obetalda skatter och avgifter och näringslivet i form av obetalda leveranser. Bland oredlighetsbrotten återfinns mer eller mindre professionella ekobrottslingar som ständigt stör och skapar osäkerhet på marknaden. Brottsförebyggande kontakter I EBM:s brottsförebyggande arbete betonas vikten av kontakter och samverkan med andra myndigheter och organisationer. Kontaktskapande verksamhet har fått allt större omfattning under 2003. Initiativet till kontakt eller samverkan har i många fall tagits av organisationer som företräder branscher som har problem med svart ekonomi i form av svart arbete och undanhållna inkomster. Kontaktskapande verksamhet förekommer på både central och regional nivå. På central nivå svarar Ekorådet primärt för den myndighetsövergripande samordningen och tar en allt större aktiv del i den kontaktskapande verksamheten. Ekorådets verksamhet beskrivs närmare under Övrig rapportering. De regionala samverkansorganen mot ekonomisk brottslighet har en motsvarande roll i utvecklingen på regional nivå. Regional kontaktskapande verksamhet är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. Kontakter har etablerats med näringslivet, banker och växlingskontor samt med olika branschorganisationer. Under 2003 har initiativ tagits till samverkan med de lokala brottsförebyggande råden i kommunerna. På regional nivå har samverkan med försäkringskassorna utvecklats och motsvarande Målvakt Personer som sätts in i bolagsstyrelser eller som aktieägare för att ta smällen i samband med att företag används som brottsverktyg eller när bolagets tillgångar avhänds. Skatteparadis Ett land eller territorium där samtliga inkomster är helt eller delvis skattefria. 11

samverkan har initierats mellan EBM och Riksförsäkringsverket. I syfte att utveckla samarbetet mellan central och regional nivå genomfördes en konferens med deltagare från Ekorådets arbetsgrupp och de regionala samverkansorganen. Nedan förtecknas ett antal exempel på andra konkreta samverkansformer. Brottsförebyggande aktiviteter tillsammans med enskilda myndigheter eller kommuner. Information om ekonomisk brottslighet och EBM:s förebyggande verksamhet vid särskilda branschträffar med bl.a. Åkerisektionen inom Transport, Sveriges möbeltransportörers förbund, Blomster Grossisternas Riksförbund och byggbranschens företrädare. Ett fördjupat samarbete mot svart arbete inom restaurangsektorn mellan berörda myndigheter och företrädare för Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, Hotell och Restaurang Facket samt med bemanningsföretagens och musikernas organisationer. Allmän samverkan men också konkreta aktiviteter med enskilda LO-distrikt. Allmän information och mediebevakning Information är ett viktigt instrument i det brottsförebyggande arbetet. Därför beaktas informationsaspekten särskilt i all verksamhet. Media är i detta sammanhang en viktig målgrupp och har stor betydelse när det gäller att sprida information om brottsbekämpningen i samhället och att informera allmänheten om ekonomisk brottslighet. EBM har ambitionen att vara tillgängligt gentemot media och eftersträvar att vara en referensmyndighet för journalister i frågor som rör ekonomisk brottslighet. Under året har ekonomisk brottslighet stått i fokus för mediernas intresse och därmed också EBM:s verksamhetsområde. Detta avspeglas också i den publicitetsmätning som EBM lät genomföra bland de större morgontidningarna under första halvåret 2003. Analysen visar att genomslaget i pressen fördubblats under 2003 jämfört med året innan. Ett 25-tal pressmeddelanden har distribuerats under året. På försommaren genomfördes ett journalistseminarium för ekonomijournalister där aktuella brottsliga företeelser diskuterades. Andra informationsinsatser för att öka kunskapen om EBM:s brottsbekämpande verksamhet inkluderar medverkande vid seminarier, information till skolungdomar och studenter samt informationsmöten för myndigheter, organisationer och andra intressenter inom ekobrottsområdet. Direkt information till olika intressegrupper såsom branschorganisationer, företagarföreningar samt skolor är omfattande. EBM har deltagit vid två större konferenser under året, Kriminalpolisdagarna och Juriststämman, som båda hölls på Stockholmsmässan. I december arrangerade EBM tillsammans med Internationella Handelshögskolan i Jönköping ett internationellt symposium om ekobrott där ett 25-tal ledande europeiska forskare medverkade. Tre informativa broschyrer har tagits fram. En av dessa vänder sig till nystartade småföretag och handlar om bokföringsbrott. EBM har också medverkat i två rekryteringsbroschyrer för blivande jurister och ekonomer i syfte att väcka intresse för EBM som arbetsplats. Attitydundersökning Under hösten genomförde EBM en attitydundersökning om synen på ekonomisk brottslighet. Undersökningen byggde på intervjuer med cirka 1 000 personer mellan 18 och 64 år. Mer än hälften av de intervjuade ansåg att den ekonomiska brottsligheten i Sverige är ganska omfattande. Fler än var tredje ansåg att den är mycket omfattande. Siffrorna är något högre jämfört med motsvarande undersökning år 2001. En klar majoritet kände till EBM, framför allt från medierna. Fyra av fem tyckte att samhällets insatser för att bekämpa den ekonomiska brottsligheten är otillräckliga. På frågan om EBM bidrar till att minska den ekonomiska brottsligheten svarade närmare 70 procent ja. Nästan hälften sade sig ha kommit i kontakt med personer som antingen arbetat svart eller anlitat svart arbetskraft det senaste året. Det gällde särskilt för män, yngre personer med högre utbildning samt höginkomsttagare. Brottsförebyggande projekt Oseriösa lagerbolagsbildare EBM har tillsammans med en rad myndigheter genomfört en kartläggning av problemen med 12

oseriösa lagerbolagsbildare. Kartläggningen har slutredovisats i en rapport i december 2003 (Rapport 2003:3). Projektet har undersökt ett antal lagerbolagsbildare genom att kartlägga skuldsättningen hos de sålda bolagen och deras företrädare samt konkursfrekvensen hos lagerbolagen. I rapporten föreslås tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemen med oseriösa lagerbolagsbildare. Bedömningen är att det är svårt att åstadkomma förändringar i regelverket som löser problemen utan att det seriösa näringslivet drabbas. Det är viktigt att de samverkande myndigheterna och revisorernas organisationer arbetar för att minska problemen inom ramen för gällande regelverk. I rapporten föreslås ett antal konkreta åtgärder: Kartläggning av oseriösa lagerbolagsbildare Formalisering av revisorsintygen vid apportbildning Samråd med revisorernas organisationer Uppmärksammande av brottsliga handlingar avseende låneförbudet, osant intygande, olovlig vinstutdelning, målvaktsreglerna Beskattning av bl.a. olovlig vinstutdelning Indrivningsåtgärder Anmälan till Revisorsnämnden Årsredovisningsprojektet När konkursförvaltare och skattemyndigheter anmäler misstanke om brott har ofta lång tid förflutit från det att brottet begicks. Påfallande många bolag som anmälts har underlåtit att upprätta och lämna in årsredovisning till Patent- och registreringsverket. Sedan hösten 2002 har EBM bedrivit ett projekt med syfte att så tidigt som möjlig upptäcka ekonomisk brottslighet med hjälp av Patent- och registreringsverkets information om vilka bolag som inte lämnat sin årsredovisning. Projektet har inriktats på nystartade bolag eftersom de erfarenhetsmässigt tillhör riskgruppen. I arbetet har även ingått att studera revisorerna och deras agerande i de berörda bolagen mot bakgrund av revisorernas anmälningsskyldighet vid misstanke om brott enligt aktiebolagslagen. En slutlig utvärdering av projektet kommer att genomföras under första kvartalet 2004. Redan nu kan dock konstateras att det arbetssätt och den samverkan som prövats varit framgångsrik och inneburit att brottsligheten kunnat upptäckas och lagföras på ett mycket tidigt stadium. Ur ett förebyggande perspektiv är detta mycket angeläget och kan innebära att även pågående brottslighet stoppas. Frisörprojektet En rapport med erfarenheter från frisörprojektet i Malmö överlämnades till regeringen i november 2002. Projektet finansierades av Finansdepartementet och riktades mot frisörföretagare, anställda frisörer och allmänheten. Projektet fokuserade på förebyggande åtgärder med information till allmänheten och frivillig certifiering för att stödja seriös verksamhet. Under 2003 har Skattebetalarnas förening tagit initiativ till en serie diskussioner, konferenser och seminarier om den svarta sektorn. Startseminariet genomfördes i Stockholm och handlade om frisörprojektet. Även i de följande diskussionerna utgjorde frisörprojektet ett centralt diskussionsunderlag. Inom frisörbranschen överväger berörda intresseorganisationer möjligheterna att vidareutveckla frivillig certifiering och att utvidga den till att bli rikstäckande. En kompletterande uppföljning av effekterna av pilotverksamheten i form av redovisad omsättning och taxerad inkomst för frisörbranschen i EBM:s poliser genomför beslag och husrannsakningar vid ekobrottsutredningar. Ofta är det ett omfattande material, både i fysisk- och digital form. Oseriösa lagerbolagsbildare Oseriösa lagerbolagsbildare registrerar ett större antal aktiebolag utan verklig täckning för aktiekapitalet. Bolagen säljs därefter ofta till personer som ska starta verksamhet i aktiebolagsform och använda dem för ekonomisk brottslighet. 13

Malmö efter 2003 års taxering pågår. En redovisning förväntas i början av 2004. Näringsförbud Regeringen har uttalat att berörda myndigheter ska effektivisera handläggningen av frågor om näringsförbud eftersom näringsförbud är ett viktigt vapen i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Näringsförbuden är egentligen den enda konkreta åtgärd som direkt syftar till att förhindra brottsbenägna personer från att begå nya brott. Näringsförbud utfärdas i ökad omfattning. Under 2003 utfärdades 188 nya näringsförbud, vilket innebär 561 gällande näringsförbud vid årets slut. För att ett näringsförbud verkligen ska bli det effektiva vapnet i kampen mot ekonomisk brottslighet som varit avsett krävs att efterlevnaden av förbudet följs upp. Därför har EBM, Skatteverket och Patent- och registreringsverket genomfört en undersökning avseende kronofogdemyndigheternas tillsyn av näringsförbudens efterlevnad. Undersökningen omfattade även anmälda misstänkta överträdelser av näringsförbud. En sammanställning av undersökningen kommer att redovisas i början av 2004 med förslag till ändringar i lagstiftningen och andra åtgärder som kan bidra till att näringsförbuden blir verkningsfullare och tillsynen effektivare. Synpunkter på lagstiftningen Det är viktigt att man i allt lagstiftningsarbete beaktar intresset av att förebygga och förhindra ekonomisk brottslighet. En av EBM:s viktigaste uppgifter är därför att följa utvecklingen av den ekonomiska brottsligheten och lämna synpunkter på hur lagstiftningen bör utformas för att utrymmet för ekonomisk brottslighet ska bli så litet som möjligt. I det arbetet utnyttjar EBM erfarenheter från sin operativa verksamhet och från olika projekt och myndighetsgemensamma aktioner. EBM lämnar synpunkter på lagstiftningen främst genom att besvara remisser och delta i hearings av olika slag. Bland remissvaren kan följande nämnas: Bokföringsbrott och brott mot borgenärer Framtida finansiell tillsyn Europabolag Åtgärder mot missbruk inom associationsrätten Förstärkt granskning av polis och åklagare Prövningstillstånd i Högsta domstolen Bokföringsnämndens remiss om enskild näringsverksamhet Vidare tar EBM egna initiativ till lagstiftningsåtgärder. Som exempel kan ett förslag om ändringar i bokföringslagen nämnas. Det handlar dock inte bara om att förändra lagstiftningen utan lika viktigt är att den lagstiftning som finns tillämpas fullt ut och på ett enhetligt och rättssäkert sätt. Uppbyggnaden av en kunskaps- och erfarenhetsbank (Ekobanken) utgör en betydelsefull del i det arbetet. Ett annat viktigt inslag är två handböcker som givits ut av Nordstedts Juridik under året nämligen Skattebrott och skattelagarna samt Sekretess inom rättsväsendet av Anna-Lena Dahlqvist. 14

Det är numera vanligt att två åklagare samverkar i komplicerade utredningar och i domstol. Under 2003 har landets tingsrätter meddelat 492 domar i EBM:s mål. I 90 procent av fallen har det varit fällande domar. Sammanlagt har 625 ekobrottslingar dömts till 160 års fängelse. Brottsutredning och lagföring RESULTATINFORMATION Brådis, åklagarväsendets diarieföringssystem för ärendehantering, är den primära källan till resultatinformation. EBM:s erfarenhet har varit att Brådis inte uppfyller de krav på ärendeinformation som behövs för att få en rättvis bild av verksamheten vid EBM. En arbetsgrupp tillsattes därför på hösten 2002 för att se över myndighetens ärendeuppfölj- ning och föreslå förbättringar. Arbetsgruppen lämnade före 2002 års slut ett antal viktiga förslag som alla har genomförts under 2003. Statistikansvariga har utsetts på avdelningarna med tillgång till ärendestatistiken för att underlätta planering och uppföljning i det dagliga arbetet. En gemensam månads- och kvartalsrapport har tagits fram och en ny version av Brådis togs i drift i februari 2004 där flertalet av EBM:s önskemål tillgodoses. Mål Fler brott ska leda till lagföring och kvaliteten ska höjas på brottsutredningsverksamheten och processföringen. 15

För att förbättra och vidareutveckla uppföljningen av verksamheten pågår en kontinuerlig översyn. Ärendekategorier Ärendena vid EBM delas in i olika kategorier beroende på hur resurskrävande de bedöms vara. Fördelningen sker enligt följande kriterier: Kategori 1 mindre omfattande Kategori 2 medelsvåra Kategori 3 särskilt krävande Kategori 4 utländsk framställan om rättslig hjälp Exempel på ärenden i kategori 1 är mindre omfattande bokföringsbrott som inte kräver särskilda insatser av ekorevisorer, vissa skattebrott som avser fysiska personer samt andra, okomplicerade brott i skattebrottslagen. Ärenden som bedöms medelsvåra räknas till kategori 2. Ärenden i kategori 3 är ärenden som antingen är juridiskt mycket komplicerade eller är av stor omfattning och därmed mycket resurskrävande. Med stor omfattning avses ärenden som förväntas kräva minst fyra dagars huvudförhandling. Den samlade bedömningen av omständigheterna i ärendena avgör om de bör anses som särskilt krävande och därmed tillhöra kategori 3. Till kategori 4 räknas endast ärenden som avser utländska framställningar om rättslig hjälp i brottmål och som inte ingår i någon pågående förundersökning hos EBM. RESULTATANALYS Beskrivning Nedan följer en sammanhållen beskrivning av hur verksamheten har utvecklats och dess resultat. I en del ärenden finns det bara en anmäld person som är misstänkt för ett brott, medan det i andra ärenden finns flera anmälda personer med en mängd brottsmisstankar emot sig. Viss resultatinformation avser ärenden, medan annan avser anmälda personer eller brottsmisstankar. Lagföringsandelen har för 2002 och 2003 korrigerats för ärenden som avser utländsk framställan om rättslig hjälp, ärenden som överflyttats till annan åklagarmyndighet och övriga ärenden som inte ska lagföras vid EBM. Detta innebär att antal avslutade ärenden samt andel och antal lagförda ärenden inte helt kan jämföras med 2001. Kammaren för särskilda brottsutredningar införlivades 2002 i Östra avdelningen. Östra avdelningens resultat för 2001 inkluderar resultatet för denna kammare. I tabellerna presenteras ibland procentenheter. Vid beräkningar avrundas decimalerna så att summan av procentenheterna kan avvika med någon enhet från 100. I tabeller med procentuppgifter bör de uppgifter som ligger till grund för beräkningen uppmärksammas. Ojämnheter i den procentuella fördelningen kan bero på förändring av en mycket liten grunduppgift. Under 2003 inkom 3 737 ärenden till EBM. Det är en ökning med åtta procent jämfört med 2002. Sedan myndigheten bildades för sex år Tabell 1. Inkomna ärenden Förändring från 2002 2003 2002 2001 Östra 10 % 1 976 1 793 1 421 Västra 6 % 1 085 1 026 950 Södra 3 % 676 656 648 Totalt 8 % 3 737 3 475 3 019 Tabell 2. Avslutade ärenden Förändring från 2002 2003 2002 2001 Östra 6 % 1 945 1 843 1 420 Västra 15 % 1 079 937 819 Södra 28 % 734 575 552 Totalt 12 % 3 758 3 355 2 791 16

sedan har antalet anmälningar ökat för varje år. Ökningen är störst vid Östra avdelningen. Under 2003 har det förts en manuell registrering över varifrån en anmälan kommer. Motsvarande uppgift saknas för 2002. Konkursförvaltare och skattemyndigheter står gemensamt för 74 procent av alla ärenden som kommit in under 2003. Övriga anmälningar kommer bl.a. från Finansinspektionen, Finanspolisen, revisorer (enligt den anmälningsskyldighet som finns i aktiebolagslagen) och myndigheter som hanterar utbetalning av EU-bidrag. Anmälningar som rör brott mot insiderstrafflagen uppgår till 29 ärenden 2003 jämfört med 15 ärenden 2002. Under 2003 inkom 26 anmälningar avseende EU-bedrägerier till EBM jämfört med 8 ärenden 2002. Revisorer anmäler brott i ökad utsträckning. Under 2003 inkom 41 anmälningar från revisorer. Definitionen på ett avslutat ärende är att avgörande åklagarbeslut ska ha fattats i ärendets samtliga brottsmisstankar. Samma princip tillämpas inom övriga åklagarväsendet. Under 2003 avslutades 3 758 ärenden, en ökning med tolv procent. Produktiviteten vid EBM har ökat stadigt sedan myndighetens tillkomst. EBM avslutar omkring 60 procent fler ärenden än 1999. Ökningen har skett utan tillskott av resurser och med konstant personalstyrka. Fördelningen av inkomna och avslutade ärenden på kategorier är i stort sett konstant över tiden. Detta tyder på enhetlighet i kategoriseringen av ärenden. Särskilt krävande ärenden uppgår andelsmässigt till drygt två procent av det totala antalet avslutade ärenden, vilket kan tyckas lite. Dessa knappt 100 ärenden tar dock närmare 40 procent av tiden för brottsutredning och processföring i anspråk. De medelsvåra ären- Tabell 3. Ärenden per kategori Inkomna Avslutade 2003 2002 2001 2003 2002 2001 Mindre omfattande 46 % 50 % 50 % 49 % 50 % 50 % Medelsvåra 51 % 46 % 46 % 47 % 46 % 45 % Särskilt krävande 2 % 3 % 3 % 3 % 3 % 4 % Utländsk rättshjälp 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % Tabell 4. Ärendebalans, inklusive ärenden i domstol Förändring från 2002 2003 2002 2001 Östra 3 % 2 161 2 100 2 129 Västra 0 % 1 022 1 027 935 Södra 7 % 665 718 638 Totalt 0 % 3 848 3 845 3 702 Tabell 5. Ärendebalans, exklusive ärenden i domstol Förändring från 2002 2003 2002 2001 Östra 2 % 1 851 1 816 1 862 Västra 3 % 848 824 760 Södra 8 % 585 639 569 Totalt 0 % 3 284 3 279 3 191 Tabell 6. Ärenden i domstol Förändring från 2002 2003 2002 2001 Östra 9 % 310 284 267 Västra 14 % 174 203 175 Södra 1 % 80 79 69 Totalt 0 % 564 566 511 Tabell 7. Ålder på ärenden i balans, exklusive ärenden i domstol 2003 2002 antal andel antal andel 0 6 månader 1 155 35 % 1 228 37 % 7 12 månader 781 24 % 690 21 % 13 18 månader 501 15 % 483 15 % 19 24 månader 296 9 % 261 8 % 25 månader eller äldre 551 17 % 617 19 % Totalt 3 284 100 % 3 279 100 % 17

Tabell 8. Ärenden där SBE biträder 2003 2002 Till SBE Från SBE Till SBE Från SBE Östra 299 242 378 201 Västra 168 90 224 148 Södra 136 122 95 62 Totalt 603 454 697 411 Tabell 9. Lagföringsandel avseende ärenden 2003 2002 2001 andel antal andel antal andel antal Östra 27 % 460 29 % 467 28 % 363 Västra 25 % 237 27 % 226 26 % 194 Södra 35 % 229 28 % 146 22 % 113 Totalt 28 % 926 28 % 839 26 % 670 Tabell 10. Lagföringsandel avseende personer 2003 2002 2001 andel antal andel antal andel antal Östra 23 % 590 24 % 580 23 % 471 Västra 21 % 286 25 % 291 25 % 229 Södra 30 % 250 26 % 176 20 % 124 Totalt 24 % 1 126 24 % 1 047 23 % 824 Tabell 11. Lagföring avseende brottsmisstankar 2003 2002 2001 andel antal andel antal andel antal Östra 24 % 1 086 26 % 1 222 18 % 789 Västra 20 % 498 28 % 663 23 % 473 Södra 25 % 352 23 % 293 16 % 234 Totalt 23 % 1 936 26 % 2 178 19 % 1 496 Tabell 12. Lagföringsandel per kategori 2003 2002 2001 Mindre omfattande 27 % 28 % 24 % Strafföreläggande Medelsvåra 29 % 28 % 28 % Alternativ till åtal Särskilt krävande 46 % 48 % 68 % som tillämpas när det är uppenbart att rätten skulle döma Tabell 13. Lagföringsbeslut till villkorlig dom. Vid strafföreläggande Åtals- Straffkan böter utdömas. underlåtelse föreläggande Åtal Godkänt strafföreläggande Östra 1 % 17 % 82 % motsvarar Västra 1 % 13 % 85 % en lagakraftvunnen Södra 1 % 41 % 58 % dom. Totalt 1 % 20 % 79 % dena är ca 1 800 till antalet och tar 46 procent av tiden. Detta ska jämföras med att de närmare 1 900 mindre omfattande ärendena tar endast 14 procent. Omkring en procent läggs på internationell rättshjälp. Ärendebalansen är summan av alla pågående ärenden. Balansen är oförändrad jämfört med 2002. EBM har avslutat 21 fler ärenden än vad som kommit in. Ändå har den interna balansen (exklusive ärenden i domstol) ökat med fem ärenden. Detta beror på att ett ärende i vissa fall kan avslutas fler än en gång, vilket bl.a. sker om ett beslut ändras. Andelen pågående ärenden som anmälts de senaste tolv månaderna har ökat med en procent sedan 2002 och andelen ett och två år gamla ärenden har ökat med en procent, medan andelen ärenden äldre än två år har minskat från 19 till 17 procent. Antalet ärenden där EBM begärt biträde i förundersökningen av skattebrottsenheterna uppgår till 603. Skattebrottsenheterna har redovisat 454 ärenden till EBM. Med lagföringsandel avses i första hand andel ärenden med åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse i förhållande till totala antalet avslutade ärenden. Vid Södra avdelningen har lagföringsandelen ökat från 28 till 35 procent. Då lagföringsan delen vid övriga avdelningar minskat något och Södra avdelningen andelsmässigt utgör en mindre del av totala antalet ärenden, är lagföringsandelen för myndigheten som helhet oförändrad på 28 procent. Det finns även andra sätt att beräkna lagföringsandel. Andelen anmälda personer som har lagförts i förhållande till det totala antalet beslutade anmälningar mot personer uppgår till 24 procent. Motsvarande andel brottsmisstankar som lett till lagföring uppgår till 23 procent. Lagföringsandelen avseende anmälda personer och brottsmisstankar är per definition lägre än lagföringsandelen avseende ärenden, eftersom ett ärende kan avse flera anmälda personer och ännu fler brottsmisstankar. Lagföringsandelen per ärendekategori är i stort oförändrad jämfört med 2002, med en mindre ökning för medelsvåra ärenden och motsvarande minskning för övriga två ärendekategorier. Majoriteten av åklagarnas beslut om lagföring är åtalsbeslut. Strafföreläggande är ett alternativ 18

till åtal vid brott med böter i straffskalan i fall då det är uppenbart att domstolen kommer att välja villkorlig dom eller villkorlig dom med böter. Åtalsunderlåtelse utfärdas bara under särskilda omständigheter. Antalet strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter har ökat med 20 procent till 328. Utfärdande av strafföreläggande utgör en resurseffektiv form av lagföring. Trots att EBM hanterar få ärenden i förhållande till det totala antalet ärenden inom åklagarväsendet står EBM för en betydande del, omkring en fjärdedel, av de strafförelägganden med villkorlig dom som utfärdas. Det är nästan uteslutande beträffande bokföringsbrott som strafföreläggande med villkorlig dom används när det gäller ekobrott. EBM har tillsammans med Riksåklagaren tagit fram riktlinjer för när villkorlig dom kan föreläggas för bokföringsbrott och hur dagsbotsantalet ska bestämmas när den villkorliga domen förenas med böter. Olika beslut kan fattas avseende olika brottsmisstankar i ett och samma ärende. Variationen i fördelningen av beslut är ofta stor från ett år till ett annat, vilket är naturligt. Fördelningen av de beslut som fattats under 2003 visar på en ökning i beslut att inte inleda alternativt lägga ned en förundersökning. En förundersökning ska läggas ned om det inte längre finns skäl att fullfölja den. Detta innebär att ett antal utredningar om ekonomisk brottslighet inte kan drivas vidare till åtalsbeslut, eftersom det inte kan bevisas att den misstänkte begått något brott eller det kan konstateras att det inte förekommit någon brottslig gärning. Vidare innebär reglerna om förundersökningsbegränsning att det kan finnas skäl att lägga ned en förundersökning, för att koncentrera utredningsresurserna till mer väsentliga delar i utredningen. Tabell 14. Strafförelägganden med villkorlig dom eller villkorlig dom med böter 2003 2002 2001 Östra 152 167 153 Västra 56 27 45 Södra 120 80 58 Totalt 328 274 256 Skattebrottsutredare från Skatteverket biträder EBM i förundersökningar som rör skattebrott och arbetar i nära samverkan med utredarna på EBM. Förundersökningsbegränsning Innebär att brottsutredningen begränsas till de mest väsentliga delarna för att få en snabb och effektiv lagföring. 19

Tabell 15 a. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, hela EBM Förändring från 2002 2003 2002 2001 Förundersökning inleds ej 6 % 2 808 2 643 2 171 Förundersökning nedlagd 4 % 3 156 3 031 2 484 S:a 5 % 5 964 5 674 4 655 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 24 % 367 297 264 Åtal väcks ej, preskription/övrigt 15 % 106 124 125 S:a 12 % 473 421 389 Strafföreläggande 16 % 392 337 307 Åtalsunderlåtelse 5 % 20 19 21 Åtal 16 % 1 524 1 822 1 168 Övriga beslut 11 % 1 463 1 318 1 357 Totalt EBM 3 % 9 836 9 591 7 897 Tabell 15 b. Antalet beslut avseende brottsmisstankar, Östra, Västra, Södra Östra Förändring från 2002 2003 2002 2001 Förundersökning inleds ej 3 % 1 521 1 478 1 394 Förundersökning nedlagd 9 % 1 569 1 729 1 327 S:a 4 % 3 090 3 207 2 721 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 83 % 236 129 141 Åtal väcks ej, preskription/övrigt 22 % 58 74 81 S:a 45 % 294 203 222 Strafföreläggande 13 % 179 206 183 Åtalsunderlåtelse 71 % 12 7 7 Åtal 11 % 895 1 009 599 Övriga beslut 2 % 748 764 686 Totalt Östra 3 % 5 218 5 396 4 418 Västra Förundersökning inleds ej 17 % 789 673 391 Förundersökning nedlagd 21 % 1 067 883 685 S:a 19 % 1 856 1 556 1 076 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 18 % 106 130 73 Åtal väcks ej, preskription/övrigt 30 % 23 33 36 S:a 21 % 129 163 109 Strafföreläggande 49 % 67 45 54 Åtalsunderlåtelse 40 % 6 10 5 Åtal 30 % 425 608 414 Övriga beslut 21 % 461 381 361 Totalt Västra 7 % 2 944 2 763 2 019 Södra Förundersökning inleds ej 1 % 498 492 386 Förundersökning nedlagd 24 % 520 419 472 S:a 12 % 1 018 911 858 Åtal väcks ej, brott kan ej styrkas 34 % 25 38 50 Åtal väcks ej, preskription/övrigt 47 % 25 17 8 S:a 9 % 50 55 58 Strafföreläggande 70 % 146 86 70 Åtalsunderlåtelse 0 % 2 2 9 Åtal 0 % 204 205 155 Övriga beslut 47 % 254 173 310 Totalt Södra 17 % 1 674 1 432 1 460 Antalet beslut att inte väcka åtal har ökat. Samtidigt har antalet strafförelägganden ökat med 16 procent. Med genomströmningstid avses tiden från brottsanmälan till beslut i åtalsfrågan. Att EBM använder denna tidsperiod beror på att både åklagar- och polisverksamhet ingår i EBM. Det bör påpekas att dessa siffror inte är jämförbara med övriga åklagarväsendets som mäter genomströmningstid från färdig förundersökning och inte från brottsanmälan, dvs. man räknar inte med tiden som ärendet utreds av polisen. Genomströmningstiden har sjunkit både avseende medel- och medianvärden. Minskningen är störst för mindre omfattande och medelsvåra ärenden. Minskningen är störst vid Östra avdelningen. Genomströmningstiden tenderar att variera från ett år till ett annat på grund av att ärenden är så få till antalet att ett ärende får stor effekt. Detta gäller inte minst för de särskilt krävande ärendena. Utfall i domstol Landets tingsrätter har meddelat 492 domar i EBM:s mål. I 90 procent av fallen har det varit fällande domar. Cirka 625 ekobrottslingar har dömts till omkring 160 års fängelse. Sammanlagt har 1 126 personer lagförts av EBM under 2003. Antalet särskilt krävande mål som prövas i domstol är förhållandevis få och utfallet kan variera från år till år. Av ärenden i kategori 3 har 3 av 49 domar ogillats. En av dessa avser en deldom där åklagaren lagt ned åtalet mot en av flera åtalade personer och där personen i fråga fått en friande dom. Den andra domen som ogillats avser ett åtal för bl.a. skattebrott (komplicerad punktskattefråga). Den tredje ogillade domen gäller det i media omskrivna Bo01-målet i Malmö, där i styrelsen i ett bolag åtalats för bokföringsbrott. Denna dom är överklagad och kommer att prövas i hovrätten. I ett rättssamhälle är det helt naturligt att inte alla åtal leder till fällande domar. Utfallet beträffande kategori 3 ligger med bred marginal inom en rimlig nivå. Andelen ogillade domar beträffande kategori 3 är under 2003 mindre än för ekomålen som helhet. Det är dock tveksamt om man kan dra några mer långtgående slutsatser av detta. 20