Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter och allmänna råd för hållande och skötsel av lantbrukets djur.

Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 Skara foreskrift@djurskyddsmyndigheten.se Yttrande över remiss med förslag på nya föreskrifter och allmänna råd för hållande och skötsel av lantbrukets djur. Namn: Diarienummer: 2005-1265 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (2007:xx) om djurhållning inom lantbruket m.m. (Saknr: L 100) Hushållningssällskapens Förbund har getts möjligheter att lämna synpunkter på Djurskyddsmyndighetens förslag på nya föreskrifter för hållande och skötsel av lantbrukets djur. I vårt remissvar utgår vi från våra kunskaper och erfarenheter vid vår byggrådgivningsverksamhet. Bakgrund Hushållningssällskapen är tillsammans rikstäckande, regionalt baserade, fristående medlemsorganisationer. Hushållningssällskapen har genom åren verkat för att utveckla och stimulera företagandet på landsbygden och främja en god livsmiljö i staden och på landet. Arbetssättet är och har alltid varit, att överföra kunskap till berörda målgrupper. Det finns 19 Hushållningssällskap i landet och antalet medarbetare är ca 700, av dessa är ca 400 rådgivare varav ca 20 är specialiserade på byggrådgivning. Hushållningssällskapens rådgivare arbetar inom verksamhetsområdena Lantbruk, Landsbygd, Mat, Miljö, Trädgård, Fiske, Turism och Gymnasieutbildning-naturbruk. Hushållningssällskapen har cirka 55 000 medlemmar. Alla Hushållningssällskap är anslutna till Hushållningssällskapens Förbund, vars främsta uppgifter är att företräda Hushållningssällskapen på nationell och internationell nivå, inspirera till verksamhetsutveckling, förmedling och utbyte av kunskap samt samordna överenskomna verksamheter. Hushållningssällskapens byggrådgivare är till övervägande delen agronomer med byggteknisk inriktning. De har många års erfarenhet av planering av byggnader för lantbruk och landsbygd med tyngdpunkt på djurstallar till olika djurslag. Allmänna synpunkter Vi noterar med glädje att flera språkliga formuleringar har förenklats och förbättrats, även om det finns ytterligare möjligheter till förbättring. 1

Det är anmärkningsvärt att omfattningen på särskilda bestämmelser för nöt är betydligt mer omfattande än motsvarande kapitel för får och get. Både get och får är djurslag som till antalet ökar som produktionsdjur i Sverige. Vi tycker att lagstiftaren bör överväga och motivera den stora skillnaden i omfattning. Varför finns det t ex detaljerade krav på hur kalvar skall utfodras men inte killingar eller lamm? Följdfrågan blir om alla regler för nötkreatur verkligen är nödvändiga? I Sverige har lagstiftaren till stor del valt att hänvisa till LBKs rekommendationer när det gäller brandsäkerhet för lantbrukets ekonomibyggnader. När det gäller utrymmeskrav är däremot lagstiftningen mycket detaljerad. I andra EU-länder är det omvänd ordning. Brandsäkerheten regleras i lagstiftning medan utrymmeskrav är rekommendationer. Det är anmärkningsvärt. I flera synpunkter nedan hänvisas till danska rekommendationer. Dessa heter mer korrekt Danske anbefalinger, Indretning af stalde til kvæg, Tværfaglig rapport 4. udgave 2005. Redaktör är Jan Brøgger Rasmussen. De utges av Dansk Landbrugsrådgivning, Landscentret. Hushållningssällskapens byggnadsrådgivare har regelbundna kontakter med danska såväl som övriga nordiska byggnadsrådgivare. 1 kap Gemensamma bestämmelser Regel: 1 kap 4 Denna inledande paragraf med definitioner förbättrar läsbarheten avsevärt. Definition av ligghall Öppet stall med liggplatser som djuren själva kan välja när de vill använda. Det är inte självklart vad som menas med ett öppet stall. Avses stall med tre väggar? Förslag: Lämnas ej Definition av totalarea Areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea och gödslingsarea. Anordningar för utfodring som inkräktar på totalarean, inräknas inte i denna. Ätbås i stallar för mjölkkor bör också inräknas i totalarean. Detta gäller även ätbås till kraftfoderautomater eller mjölkstationer. Det är rimligt att även den ytan får inräknas i totalarean eftersom djuren har tillgång till ytan även om de inte har tillgång till foder för närvarande. Jämför gris. Hur blir det med avdelningen med kraftfoderautomater i ett feed first stall? Kommer den avdelningen att räknas bort från totalytan? Förslag: Totalarea: Areor där djuren kan röra sig utan hinder, som regel liggarea, gödslingsarea och ätbås. 2

Definitionen av utegångsdjur Det finns ingen anledning att ange en tidsperiod på ett halvt dygn vilket kräver att man håller reda på antalet timmar djuren är ute. Om man tar in sina djur på natten så blir det i regel 7-8 timmars innevistelse eftersom man själv sover under den tiden. Antingen har man ett system som bygger på att man tar in djuren eller så har man ett system som bygger på att de går ute dygnet runt. Om det blir 12 eller 16 timmars utevistelse är inte avgörande för djurskyddet. Förslag: I stället för att skriva halva dygnet eller mer kan man skriva hela dygnet. Förslag: Definiera drickplats, se nedan. Regel: 1 kap 11 detsamma gäller när en stallbyggnad ändras eller används på ett sett som innebär ökad brandrisk Vi har tidigare påpekat att denna paragraf är otydlig i gamla L100. Nu blev det ännu värre. Vad menas? Någon förändring i eller i anslutning till ett stall som inte är förprövningspliktig och som ger ökad brandrisk? Ny installation av fläkt eller uppvärmningsanordning? Nytt traktorgarage sammanbyggs med djurstallet? En traktor kanske parkerades där för 5 år sedan. Det blir omöjligt att kontrollera och myndighetsutövningen kommer att uppfattas som godtycklig. I dagsläget föreslår vi att 1 kap. 11 omfattar alla stallar och inte bara förprövningspliktiga. Det borde förenkla och förtydliga. Förslag: Det skall finnas godtagbara förutsättningar att rädda djuren vid brand. Regel: 1 kap 11 AR Detta AR bör tas bort. LBK:n är alltför omfattande. Brandskyddet är viktigt men i stället för att hänvisa till LBK:n bör vissa grundkrav kunna ställas. Exempelvis att djurstallar ska utgöra en egen brandcell, att det ska finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar m.m. Detta kräver dock en genomtänkt konsekvensutredning, eftersom det skulle medföra kostnader för djurägare med befintliga stallar. Det skulle kräva övergångsperiod på minst 10 år. Det kan också krävas undantag för t ex mycket små stallar. Reglerna för brandskyddet är otydliga då det hänvisas till en fristående skrift. LBK:n är dessutom otydlig eftersom ska och bör används i LBK:s textmassor men har där inte samma betydelse som motsvarande uttryck i lagtexterna. Att hänvisa till LBK:n innebär troligen att tillämpningen av brandskyddet sker ganska godtyckligt vid tillsynsmyndigheterna. Detta tyder på att brandskyddskraven måste förändras och förtydligas. LBKs rekommendationer bör i annat fall uppdateras. Det finns t ex nya byggnadsmaterial. Byggnadsvolymerna i djurstall har ökat drastiskt. Ytor på över 1000 m² är vanligt förekommande, för dessa kräver LBK särskild utredning. Rekommendationer för brandsektionering gäller bara 3

byggnader under 1 000 m² Det är otydligt vem som ställer dessa krav. Om lagstiftningen hänvisar till LBK bör lagstiftaren ta ansvar för att uppdateringar genomförs. Förslag: Tag bort AR Formulera vissa grundkrav. Regel: 1 kap. 13 samt 1 kap. 1 kap. 31 Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat (termisk komfort) Ströbäddar och ströade liggplatser ska hållas torra Upprepning i de två föreskrifterna. Frågan uppkommer onekligen om det i dagsläget verkligen är ett problem att liggytorna inte är anpassade efter djurslaget eftersom detta kommer att föreskrivas? Förslag: Ta bort första meningen i 1 kap. 31 för att undvika upprepning. Regel: 1 kap 14 Bra förslag och tydlig formulering att utegångsdjur skall tillgång till behandlingsplatsen inom en halvtimme och att uppvärmningsbart innebär upp till 10 C. Helt rätt andemening i konsekvensutredningen. Skrivningen har uppenbarligen tolkats olika bland våra rådgivare, vilket tyder på oklar formulering. Vi är dock eniga om att en väl fungerande behandlingsavdelning med både uppbunda platser och behandlingsboxar uppfyller kraven bättre, än inhysning i enbart boxar. Vi vill inte ha ett krav på att djuren skall vara lösgående, vid behandling. Detta blir särskilt viktigt med tydlighet eftersom krav införs på att nötkreatur skall vara lösgående. Förslag: Inhysas individuellt ändras till behandlas och hanteras individuellt. Regel: 1 kap 14 AR Varför bör olika djurslag ha olika tillgång till behandlingsutrymme? Finns det studier på att vissa djurslag är friskare än andra? De danska rekommendationerna är 1 2 platser i behandlingsavdelning för 100 mjölkkor i lösdrift. Det är en avsevärd skillnad jämfört med ett lagkrav på 4 platser. Den ekonomiska belastningen blir stor för kalvnings- och behandlingsboxar. 100 kor i lösdrift med jämn kalvning skall ha 4 behandlingsplatser + 3 kalvningsplatser om vi förstår förslaget rätt. Det är många. Det är kanske helt optimalt ur djurskyddssynpunkt men ger för stora ekonomiska 4

utgifter. En kalvnings-/behandlingbox ger idag åtminstone en extra byggkostnad över 40.000 SEK. Förslag: Sänk kravet på antalet behandlingsplatser, till motsvarande de danska rekommendationerna. Förtydliga konsekvensutredningen eller rekommendera samma antal behandlingsplatser för alla djurslag. Regel: 1 kap 18 Bra Regel: 1 kap 20 Vi vidhåller att regeln är felformulerad och därför onödigt krånglig. Vilket klimat djuren mår bra av styrs inte av om byggnaden är isolerad eller inte. Kravet på en maximal relativ luftfuktighet bör följa temperaturen i stallet, oavsett om byggnaden är värmeisolerad eller inte. Den exakta formuleringen bör tas fram i samråd med forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Det är mycket möjligt att kravet ska formuleras olika vid olika temperaturer men det ska INTE kopplas till väggarnas isoleringsgrad. Förslag: Koppla ihop kravet på luftfuktighet med temperaturen men inte med väggarnas utformning. Samma krav på temperatur och luftfuktighet bör gälla oavsett byggnadsutformning. Regel: 1 kap 32 Krånglig regel och krånglig förklaring om elstängsels utförande. Innebörden förklaras enklare med en skiss. Förslag: Infoga bild alternativt förenkla formuleringen. Regel: 1 kap 36 AR Det är onödigt att ha detaljerade tidsangivelser i ett allmänt råd. Läsaren fokuserar på fel text. Det är bättre att låta behovet synas tydligare. Förslag: Djuren bör ha tillgång till ligghall under perioden okt/nov. t.o.m. april/maj, beroende på var i landet djuren hålls. Betestillväxten kan även variera mellan åren beroende på skiftande väderlek. 2 kap Särskilda bestämmelser för nötkreatur Regel: AR till 2 djurskyddslagen Kalvar bör tidigast flyttas till en annan djurbesättning då de uppnått en månads ålder. 5

Vid mindre mjölkbesättningar förekommer det att en djurhållare föder upp kalvar från ett fåtal närbelägna mjölkbesättningar. Det fungerar bra. Även i stora besättningar är det vanligt att små kalvar flyttas inom anläggningen och ibland mellan gårdar. Små besättningar måste kunna hitta samarbetsformer, inom lagens ram, som är effektiva. Det gynnar god djurhälsa och att kalvarna verkligen föds upp. Förslag: Tag bort meningen Kalvar bör tidigast flyttas. Alternativt kan en maximal transporttid formuleras. (1 timme från box till box.) Regel: 2 kap 1 Endast lösdrift om inte stallet var i bruk före 1 juni 2007. Denna formulering innebär ett förbud mot tillbyggnad av befintliga stall för uppbundna besättningar. Det anser vi är olyckligt. Förlängning med ett antal båsplatser för att sätta in några nya mjölkkor bör vara möjligt. För mycket små besättningar bör det vara möjligt att bygga system för bundna mjölkkor. Det kan t ex vara småskaliga mejerier. Det bör även vara möjligt att använda ett gammalt stall som tagits ur drift. Det är billigt sätt att starta en ny besättning med betande djur i glesbygd. Det bör vara tillåtet att binda amkor under en kortare period. Det är ganska vanligt vid tillvänjning. Förslag: Exakt formulering lämnas ej. Amkor kan bindas upp kortare perioder. Ange när befintliga helspaltboxar förbjuds, förslagsvis 30 år framåt. Alla förstår att det kommer att ske och osäkerheter är aldrig bra, allra minst ur djurskyddssynpunkt. Det skulle ge företagen ett tydligare beslutsunderlag. Är det lönt att lägga in ny spalt, fläkt, skrapa eller inredning i befintligt stall? Kommer det att förbjudas inom 2 eller 15 år? Förslag: Ange årtal. Regel: 1 kap 3 Förslag på bättre formulering. Förslag: Fri tillgång till vatten. Regel: 2 kap 8 AR Mjölkkor skall kunna mjölkas i en kalvningsbox likaväl som i en behandlingsbox. Förslag: Mjölkkor skall kunna mjölkas i kalvningsbox. 6

Regel: 2 kap 11 AR Antalet kalvningsboxar för olika kalvningsperioder blir i snitt 6 8,1 dagar per ko & år med de föreslagna råden. Den danska rekommendationen är en kalvningsbox per 20 mjölkkor vid jämn kalvning. Om de högdräktiga kvigorna inhyses i en gruppbox (upptrappningsbox) rekommenderas 1 på 30 vid jämn kalvningsfördelning. Det senare är en metod som fungerar bra. Det ger varje ko tillgång till kalvningsbox i medeltal 12 dagar/år. Observera att danskarna har rekommendationer och dessa kan vara högre än ett minimikrav i föreskrift. Mjölkkor utnyttjar inte kalvningsboxen lika många dagar som dikor efter kalvningen, undantaget ekologisk produktion. Kravet för minsta antal behandlings- + kalvningsplatser tillsammans blir för högt. Förslag: Vi föreslår i första hand att kravet på antal behandlingsplatser sänks. Regel: 2 kap 12 +AR I dikobesättningar och även i mjölkbesättningar, sker ofta kalvningen i gruppen. Därefter flytts ko + kalv till en gemensam box för att kunna etablera en relation och för att rätt kalv skall få råmjölk. Det är vanligt att provisoriska boxar byggs i befintlig djupströbädd. Under kalvningsperioden används extra mycket strö, för att förbättra hygienen. Detta förfarande bör inte förbjudas, eftersom det fungerar ur djurmiljösynpunkt. Däremot är det tveksamt ur arbetsmiljösynpunkt, men det skall inte regleras i djurskyddslagstiftningen. Förslag: Diko med kalv bör hållas några dagar i kalvningsboxen innan de släpps ut i boxen. Ta bort skrivningen om att kalvning i gruppbox bör ske omgångsvis inom loppet av 10 dagar. Regel: 2 kap 13 AR Eller motsvarande, det finns ju mattor, skum, klövreningsmaskiner eller liknande Om klövbad skall finnas bör man också ge skötselföreskrifter. Om man inte byter vätska eller sköter klövbadet blir det negativa effekter. I lösdriftsstallar kan tolkas olika. Tolkas en fristående mjölkningsavdelning/stall dit korna går för mjölkning som lösdriftsstall? Om inte innebär detta att det inte räcker att ha klövbad i returgångarna från gropen/karusellen utan att man även måste ha det i liggbåshallen. Förslag: I lösdriftsstallar för mjölkkor ska det finnas möjlighet att anordna klövbad eller motsvarande. 7

Regel: 2 kap 15 Ange när befintliga helspaltboxar förbjuds, förslagsvis 2025. Alla förstår att det kommer att ske och osäkerheter är aldrig bra, allra minst ur djurskyddssynpunkt. Det skulle ge företagen ett tydligare beslutsunderlag. Är det lönt att lägga in ny spalt, fläkt, skrapa eller inredning i befintligt spaltstall? Kommer det att förbjudas inom 2 eller 15 år? Spaltboxarnas utdömande är inte helt rätt. Stallar med spaltboxar är ofta dåligt eller fel ventilerade. Den redovisade sjukdomsstatistiken kan inte direkt tillföras spaltboxen. Med halksäker gummibeklädnad på betongspalt kan spaltboxarna göras djurvänliga. Förslag: Tillägg till punkt 1. Längst t o m 2025. Regel: 2 kap 21 Det är en onödigt detaljerad föreskrift. Sinkor får inte kraftfoder annat än högdräktiga djur. Formuleringen kan tolkas som att det bör vara kraftfoder till sinkor. Förslag: Använd samma formulering som för får i föreskriften. Regel: 2 kap 26 Formuleringen är bättre än tidigare. Vi tycker inte att kravet på växttäcke hör hemma i djurskyddslagstiftningen. Om djuren är rena och det finns tillgång till foder bör god djurmiljö kunna erbjudas. Förslag: Ta bort föreskriften. Regel: 2 kap 32 På marknaden finns vattenbarer med fem vattenkoppar tätt intill. Alla dessa vattenkoppar utnyttjas inte samtidigt av djuren, eftersom de sitter för tätt. Vattenkar blir vanligare och vanligare. Fler djur kan samsas om ett kar. Med för många vattekar finns risk för liten omsättning på vatten. Antal djur per vattenkar bör därför sättas högt. Om drickplats definierades som ätplats skulle ett normalt vattenkar vara minst två drickplatser. Förslag: Definiera drickplats på samma sätt som ätplats, d v s olika längd för olika djurvikt. Regel: 2 kap 35 Bra förtydliganden angående att kalv up till 3 månader ingår i ytkravet för kon. Förslag: I gamla L100 finns ett allmänt råd om att större ytor rekommenderas. Rådet bör kvarstå. 8

Regel: 2 kap 36 Det är fortfarande för breda mått på liggbås som föreslås för att djuren skall vara rena och liggbåsen skall fungera bra. Det är viktigt att båsen har rätt längd och fria resningsutrymme. I de danska rekommendationerna finns följande breddmått för kalv och ungdjur. Observera att det är fler kategorier. 100-150 kg 0,55 m 150-200 kg 0,60 m 200-300 kg 0,70 m 300-400 kg 0,85 m 400-500 kg 0,95 m 500-600 kg 1,10 m >600 kg 1,20 m Med de i remissen föreslagna måtten tvingas svenska lantbrukare till både sämre och dyrare lösningar jämfört med t ex Holland och Danmark. Förslag: Välj samma mått som i danska anbefallningar. Regel: 2 kap 37 Vi noterar att allmänt råd angående mått på tvärgångar är borta. Det finns risk att detta kan tolkas olika. Vi hoppas att det innebär att kravet på minsta bredd är borttaget och att not 1 gäller för tvärgångar. Om tvärgångsmåtten skall vara lika med minimått för gång mellan två liggbåsrader anser vi att det är fel. Det kan komma att leda till fler återvändsgränder i våra djurstallar om man måste ha dubbla bredden för varje tvärgång. Förslag: Tvärgångar och drivningsgångar får inte vara så smala att djuren riskerar att fastna. Förtydligande av not. Regel: 2 kap 38 Även om systemet med gödseldränerande gummispaltgolv formellt inte är nyteknikprövat för liggbås och ätbås så bör det kunna godkännas för alla båstyper. Det är ingen skillnad i funktionen hos det gödseldränerande golvet i ett foderliggbås jämfört med ett liggbås eller ätbås. Skaderisken är densamma liksom nyttan med systemet. Förslag: Tillåt gödseldränerande gummispaltgolv i båsens bakkant även för liggbås och ätbås. 4 kap Särskilda bestämmelser för får Regel: 4 kap 7 Ta bort numreringen på punkt 6. 9

Regel: 4 kap 11 Det är oklart om lammkammare ingår i ytkravet för tacka med lamm. Förslag: Använd samma uppställning som för nöt. Regel: 4 kap 16 AR Det är inte självklart vilka raser som är tunga. Förslag: Ange tackans vikt istället. 5 kap Särskilda bestämmelser för getter Vi saknar formulering om getter och lösdrift. Vi hittar ingen info i konsekvensbeskrivningen. Det bör vara liknande krav för likvärdiga djur. Förslag: Motsvarande formulering som för får och nöt. Regel: 5 kap 8 Med denna formulering ska alla getter, oavsett storlek, ha 0,35 m foderhäck eller forderbord. Vi tycker inte att detta bör gälla killingar/växande djur. Förslag: Gör en tabell motsvarande den för får. Alternativt skriv 0,35 m för vuxet djur. Genomförande av remissyttrandet från Hushållningssällskapens Förbund Synpunkterna i vårt remissyttrande har tagits fram av byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapen. Sammanställningen av remissyttrandet har gjorts av Ylva Gustafsson, byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet i Värmland. Tel: 054 54 56 05 Åke Clason Förbundsdirektör 10