1 Bakgrundsfakta VATTEN I PLANERINGEN - MÖJLIGHET OCH PROBLEM I PLANERINGEN Såväl dricksvattenförsörjning som avloppsvattenrening i Stockholm fungerar som regel på ett betryggande sätt och utgör sällan problem i samband med planering. Dricksvattenförsörjningen från Mälaren är en viktig förutsättning för regionens fortsatta tillväxt. För att förbättra skyddet av dricksvattenförsörjningen har ett vattenskyddsområde inrättats med stöd av miljöbalken, vilket förbättrar möjligheterna till reglering och tillsyn av verksamheter som riskerar att förorena vattentäkterna. Skyddsföreskrifterna gäller områdena kring Norsborgs, Görvälns, Lovöns och Skytteholms vattenverk. Tillsammans försörjer de 1,7 miljoner länsinvånare med dricksvatten. Inom vattenskyddsområdet finns cirka 40 000 fastigheter fördelade på sju kommuner. En fråga som påverkar såväl befintlig som kommande infrastruktur för vatten är den klimatpåverkan som kommer att ske. Ur planeringssynpunkt är klimatfrågan besvärlig då prognoserna är osäkra på omfattningen av påverkan och tidsaspekten när påverkan kommer. Förutom att beakta inverkan på hydrologin, dvs. yt- och grundvattnets kretslopp, inom och i anknytning till ett planområde såväl kvalitativt som kvantitativt, tillkommer frågan om det förändrade klimatets påverkan och anpassningsbehovet. Det är väsentligt att i ett tidigt skede i planprocessen utreda miljöaspekterna gällande dagvattenhantering, grundvatten samt sjöar och vattendrag (ytvatten). Vad gäller klimatanpassning har ett antal rapporter tagits fram som har direkt anknytning till vattenfrågorna. Aspekter som belysts är bl a översvämningsrisker. Se vidare i följande länk: Det övergripande styrdokumentet för staden utgörs av "Vattenprogram för Stockholm" utarbetat av Miljöförvaltningen, Stockholm Vatten, Stadsbyggnadskontoret samt Gatu- och fastighetskontoret. Revideringen av "Vattenprogram för Stockholm 2000", som påbörjades år 2000, är avslutad i o m rapporten Strategi för Stockholms vattenarbete. Strategi för Stockholms vattenarbete föreslås ha en giltighetstid till år 2015 för att följa EG:s ramdirektiv och nationella miljökvalitetsmål för vatten. Till det årtalet ska medlemsländerna inom EU ha uppnått god ekologisk status i sina vattenområden. EU har som mål att allt yt- och grundvatten i Europa ska vara av bra kvalitet år 2015. För att nå dit betonas i EU:s ramdirektiv för vatten (vattendirektivet) att det är viktigt med en aktiv medverkan från flera olika aktörer och allmänheten.
2 EU:s vattendirektiv omfattar ytvatten (sjöar och vattendrag), grundvatten och kustvatten. Det antogs av medlemsländerna 2000. Vattendirektivet har betydelse för all vattenplanering och vattenvård inom EU. Kommunerna berörs av direktivet eftersom de är ansvariga för mark- och vattenanvändningen enligt plan- och bygglagen, tillsynsmyndighet för det lokala miljöarbetet samt ansvariga för dricksvattenproduktion och avloppsrening. Vattenförvaltningen enligt ramdirektivet utgår från avrinningsområden, dvs. naturens egna gränser för vattnets flöde. Riksdagen har beslutat om en nationell lagstiftning som innebär en komplettering av miljöbalken och en särskild vattenförvaltningsförordning (SFS 2004:660). Målet är att samtliga sk. vattenförekomster ska uppnå en god vattenstatus till 2015. Detta inbegriper både biologiska och kemiska förhållanden, samt en god grundvattenstatus, både kvalitativt och kvantitativt. I Stockholms stad omfattas alla vattenområden av EU:s vattendirektiv. De största sjöarna och vattendragen benämns "vattenförekomster", och ska övervakas och rapporteras till EU. Det gäller följande vattenområden: Saltsjön och dess vikar Lilla Värtan Östra Mälaren och dess vikar Magelungen Drevviken Forsån (förbinder de två sjöarna ovan) Bällstaån För ytterligare fördjupning i ämnet Vatten finns information på stadens hemsida www.stockholm.se. Bland annat finns Vattenprogrammet att ladda ner i sin helhet.
3 Dagvatten Dagvatten är regn-, spol- och smältvatten som rinner på hårdgjorda ytor, eller på genomsläpplig mark och sedan via diken eller ledningar till recipienter (sjöar, vattendrag och hav eller reningsverk). Stadens dagvattenstrategi innebär att dagvattensystemet ska leda bort nederbörden (regn och snö) i staden på ett säkert, miljöanpassat och kostnadseffektivt sätt så att invånarnas säkerhet, hälsa och ekonomiska intressen inte hotas. Dagvattnet får heller inte bidra till en försämrad miljö. Detta betyder att åtgärder i första hand ska sättas in mot föroreningarnas källor så långt det är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt. Vidare ska dagvattnet i bebyggelse hanteras så att stadens mark och sjöar tillförs så mycket vatten som möjligt utan att belastningen av föroreningar blir kritisk. Ett förorenat dagvatten som inte kan tas emot av en viss recipient bör renas lokalt eller föras till mindre känsliga recipienter eller till avloppsreningsverken. LOD Stadsbyggnadsnämnden ska i samråd med Stockholm Vatten AB och Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillse att dagvattenfrågorna beaktas i planeringen. Stadens dagvattenstrategi och stadens vattenprogram behandlas i kommande översiktsplan (ÖP 2010). Nya detaljplaner ska ange hur dagvattenfrågan ska lösas och vem som har ansvaret. Viktigt är att vattenfrågorna behandlas och inarbetas i MKB. I detaljplaneringen kan en MKB vad avser vattenfrågor tydliggöra förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dag- och dräneringsvatten och utveckla alternativa möjligheter att lösa dagvattenfrågorna lokalt inom området. I stadens dagvattenstrategi utvecklas dagvatten- och recipientklassificering, källor till dagvattenföroreningar samt markanvändning och reningskrav för dagvattnet. Detta utgör bedömningsgrunder för frågan om dagvatten i planeringen. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR DAGVATTEN Planrelaterade Dagvattenstrategi för Stockholm: Dagvattnet ska inte försämra miljön - I första hand ska åtgärder därför sättas in mot föroreningarnas källor, så långt det är tekniskt, ekonomiskt och juridiskt möjligt. - I andra hand ska dagvattnet i bebyggd miljö hanteras eller separeras så att mark och sjöar kan tillföras så mycket vatten som möjligt, utan att belastningen av föroreningar når kritiska nivåer. En recipients behov av nytt vatten och dess känslighet för föroreningar ska vägas mot varandra. - I tredje hand ska förorenat dagvatten, som inte kan tas emot av en viss recipient, renas lokalt eller ledas till mindre känsliga recipienter eller till avloppsreningsverken. Samtidigt finns krav på att minska föroreningarna i reningsverkens slam, så att inte föroreningarna sprids på åkermarken. Övriga: - Behov av åtgärder för anpassning av dagvattenhantering utifrån ett förändrat klimat - Risk för påverkan på vattenskyddsområde. - Berörs recipienten av vattendirektivet?
4 Grundvatten Vattenbalans När marken utnyttjas för bebyggelse ändras den naturliga vattenbalansen. Grundvatten är en värdefull naturresurs. Källor och våtmarker, där grundvattnet kommer i dagen, har betydelse för växt- och djurliv. Sjöar, vattendrag och våtmarker tillförs stora mängder grundvatten från omgivande avrinningsområden. Grundvattnets kvalitet och mängd påverkar således också förhållandena i ytvatten. Grundvattnet utsätts både för direkt och indirekt påverkan. Det används t.ex. som recipient för avloppsvatten som behandlas i infiltrationsanläggningar. Grundvattnet påverkas av lakvatten från avfallsupplag, näringsämnen från jordbruk och av de föroreningar som kommer med luft och nederbörd. Markföroreningar Under alla de år som Stockholm funnits som stad har marken blivit kraftigt förorenad av industrier, olyckor, avfallsupplag, trafik osv. Markens föroreningar sprids med grundvatten och generellt kan sägas att grundvattenföroreningen i Stockholm är betydande. Grundvattnet i Stockholm kan inte förväntas uppfylla dricksvattenkvalitet med undantag för vissa ytterområden i förorterna. BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR GRUNDVATTEN Planrelaterade Vattenprogram för Stockholm: - Hänsyn ska tas till ev ändring i tillrinningsområdets storlek, form och balans mellan ytavrinning och infiltration. - Om risk föreligger att ytvattenområden förorenas får inte grundvattnets kvalitet försämras utan bör förbättras. - Åtgärder ska vidtas för att bibehålla grundvattenytans nivå, där den har betydande inverkan på växt - och djurliv och/eller grundläggning av byggnader, gator och vägar mm. Övriga Åtgärder vidtas under bygg- och drifttid för att hindra nedsmutsning av grundvatten och vidare spridning till ytvattenrecipient Risk för påverkan på vattenskyddsområde. Sjöar och vattendrag Den övergripande målsättningen för vattenvårdsarbetet är att förhållandena i Stockholms sjöar och vattendrag ska vara sådana att naturligt förekommande växt- och djurarter kan existera utan att allvarligt störas av mänsklig påverkan. Målsättningar, miljöstatus och relevanta åtgärder beträffande var och en av Stockholms sjöar och vattendrag med tillrinningsområden finns på ett överskådligt sätt katalogiserade i "Vattenprogram för Stockholm - sjöar och vattendrag". Markanvändningen inom tillrinningsområdet har betydelse för vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag. I en MKB bör redovisas vilket vattenområde som berörs av förslaget till förändrad markanvändning samt vilka åtgärder förslaget föranleder.
5 BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR SJÖAR OCH VATTENDRAG Planrelaterade Vattenprogram för Stockholm: - Vid markanvisning ska den tidiga miljöbedömningen belysa markföroreningar, vattenkvalitet och dagvattenrecipient som underlag för kommande plangenomförande. - Vid detaljplan och bygglov ska platsspecifika krav på dagvattenhantering för aktuell recipient skrivas in som förutsättning för plangenomförandet. Övriga: Bedömning av översvämningsrisk mm utifrån ett förändrat klimat Litteratur Risk för påverkan på vattenskyddsområde. Berörs recipienten av vattendirektivet? Vattenstrategi för Stockholm http://www.stockholm.se (sök på Vattenarbete) Dagvattenstrategi för Stockholms Stad, 2002. Se http://www.stockholmvatten.se Stockholms miljöprogram 2008-2010 Vatten i detaljplan. Allmänna råd 1995:2. Boverket. Grundvatten i Stockholm. Tillgång, sårbarhet och kvalitet. 1997. Anpassning till ett förändrat klimat Effekter på den biologiska mångfalden av ett förändrat klimat Effekter på markföroreningar av ett förändrat klimat Klimatunderlag för sårbarhetsanalys Stockholms stad http://www.ab.lst.se/upload/dokument/miljo_och_halsa/vatten/malaren_vatten beslut_medbilagor_1.pdf http://www.ab.lst.se/upload/dokument/miljo_och_halsa/vatten/slutfil_samm ANSLAGEN_300_A3.pdf http://www.ab.lst.se/upload/dokument/miljo_och_halsa/vatten/malarens_fores krifter_1.pdf http://www.stockholm.se/klimatmiljo/vatten/vattenprogrammet/eus- Vattendirektiv/
6 http://www.vattenportalen.se/