ä 10 Vuollerim Töre Samebygräns # # # # Råneå Moskosel 13 Boden # # # Piteå

Relevanta dokument
Porjus. Jokkmokk. Moskosel. Arvidsjaur. Adak. Gargnäs. Gl t ä k. Arealredovisning för kärnområden av riksintresse

Skaulo. Mal mberget Gällivare # # Por jus # # Jokkmokk # Vuollerim. Har ads. Moskosel. Vidsel. Gl t ä k

Vittangi. Svappavaara. Skaulo. Nilivaara. Mal mberget # Gällivare. Hakkas. Porjus. Jokkmokk. Vuollerim. Har ads. 14 Svartlå. # Sangis.

2.3 RIKSINTRESSEN. Riksintresseområden - Bakgrundsfakta

LINJEFÖRTECKNING

Bilaga 3G BILAGA G RENNÄRING. Allmänt kring renskötsel

Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län

Kriterier för fördelning av kostnadsansvar avseende kollektivtrafik

Lappland. Topp 5. Norrsken och midnattssol. Renslädefärd. Hundspann. Guidad Fiske. Guidad jakt

5 Samebyarna. Tuorpon samebys markanvändning Giron. Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan

FÖRLÄNGNING AV KONCESSION PORJUS ODENSVI BEFINTLIG 400 kv LEDNING

Riksintressen inom Rans sameby

Uttagen mellan Alla fakt, sorterad förnamn Distrikt Norrbottens Skidförbund Datum Sida 1

Bilaga B Jokkmokk den 31 mars 1934

Från Torneälven till Öreälven

Månadsrapport Februari 2010

Kontrollrapport 6 Hyreshus. Hyresområde

Vindkraftprojektet Skyttmon

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun

Karta 2. Karta 1. Karta 3. Karta 4. Översiktlig inventering av erosionsförutsättningar Vattendraget Lillpiteälven - kartbladsindelning

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

Vårdval primärvård uppföljning januari-april Resultatbilaga

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- december Resultatbilaga

Tipsa gärna skogsstyrelsen om alternativen i rullgardinsmenyerna bör justeras permanent.

Könkämä sameby Ordf. Nils Vasara-Hammare Nils Vasara-Hammare Karesuando pg vice ordf.

Företagsamheten 2017 Norrbottens län

Vårdval Primärvård Uppföljning januari- april Resultatbilaga

Månadsrapport Maj 2010

November Manual för beteslandsindelning

BUSSGODSTIDTABELL FRÅN SKELLEFTEÅ BUSSTATION

Vårdval Norrbotten Uppföljning januari- augusti Resultatbilaga

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

ÅTERVINNING DET ENKLA SÄTTET

Regelförenkling på kommunal nivå. Norrbotten

Månadsrapport. Februari 2011 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

PLANBESKRIVNING. Allmänningsskogen s:1 Stor-Mattaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.

Månadsrapport Juni 2010

Nyhetsbrev nr 5 Projekt Sájtte

Framtida infrastruktur

Månadsrapport Juli 2010

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Månadsrapport. September 2010 STATISTISKA MEDDELANDEN. ARBETSMARKNAD (sida 2) BEFOLKNING (sida 3) BOSTÄDER (sida 4) DIAGRAM (sida 5)

Innehållsförteckning. 1. Inledning och syfte Sid 3 2. Deltagande i Elevhälsosamtal Sid 4 3. Resultat Sid 5

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

22:e R e p r e s e n t a n t s k a p

NLL Norrbottens läns landsting 2014

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Texten nedan är hämtad ur det intressanta pdf dokumentet: Källorna rörande samernas vinterbetesmarker

AGENDA. Ny älgförvaltning from Historisk avskjutning Norrbotten. Planer/Avskjutning ÄFO 6/Överkalix. Planer/avskjutning Överkalix ÄSO

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N Y/E Namn Telefon Mobil

Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?

FÖRVALTNINGSMÄRKNING ÄLG I NORRBOTTEN:

PLANBESKRIVNING. del av Allmänningsskogen s:1, Gallajaure DETALJPLAN. Samrådshandling MBR 2012/512. Arjeplogs kommun

Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring

FÖRORD. Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. Länsstyrelsen i Jämtlands län Rennäringsenheten

Medfinansiering av EU-projekt Mare Boreale Piteå Kommun

Manual för beteslandsindelning. version mars 2017

Företagsamhetsmätning - Norrbottens län. Johan Kreicbergs

PSYKISK HÄLSA I SIFFROR NORRBOTTEN

Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.

14 OKTOBER Förbundsordning. 1 Namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Norrbottens läns kollektivtrafikmyndighet.

Saknades representation från: Jägareförbundet Råneå, Gällivare och Övertorneå samt från ÄFG 1 och 2

Renar och snöskotertrafik

plats för foto FÖRSTUDIE

Finansieringsmöjligheter urval. Resurscentrum för litteratur Samverkansdag 18 maj

Vilhelmina Södra sameby

Norrbotniabanan JU150 Piteå - Gäddvik

Vindkraft på Luongastunturi - konsekvenser för rennäringen inom Laevas och Gabna samebyar

1. Anbudsgivarens namn och organisationsnummer:

1 Följande vägar i Norrbottens län ska den 1 april den 15 november tillhöra bärighetsklass 2 (BK2) på följande sträckor.

Samrådsredogörelse Vindbruksplan Tematiskt tillägg till Översiktsplan 2025 Bodens kommun. Tillhörande utställningshandling

9 Banverkets ställningstagande

STADGAR FÖR FÖRENINGEN LAPONIATJUOTTJUDUS

VINDKRAFTSUTREDNING FÖR ARVIDSJAURS KOMMUN TILLÄGG TILL ÖVERSIKTSPLAN KOMPLETTERING AV SAMRÅDSREDOGÖRELSEN

Division Primärvård. En god hälsa hela livet. Division Primärvård

Fakta om arbetsmarknadsläget i Norrbottens län i slutet av april 2012

Norrbotniabanan. Konsekvensanalys för rennäringen längs Norrbotniabanan, Umeå-Luleå. BRNT 2007:12 Dnr F /SA20. Banverket Borlänge

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Företagsamheten Norrbottens län

Lista prioriterade projekt t.o.m

Riksintressen inom Ubmeje tjeälddie

Kontaktläkarmöte

Norrbotten är en del av världen. Världen är en del av Norrbotten.

Länstransportplan

Vindkraftprojektet Markbygden inom Östra Kikkejaure sameby

NORRBOTTENS MUSEUM HANDLINGAR ORDNADE PÅ KOMMUNER OCH STÖRRE GEOGRAFISKA OMRÅDEN

Prioriterade områden

Analys av data från renar med GPS-mottagare inom Lögdeå vinterland, vintrarna 2011/ /14

Naturreservatet Rosfors bruk

FÖRTECKNING ANSÖKTA RENMÄRKEN Märkesbilder av ingivna ansökningar för nyregistrering av renmärken t.o.m Baste sameby.

Företagsklimatet i Luleå kommun 2017

VAJKIJAUR 3:18 HYDROGEOLOGISK UTREDNING

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen (Extra sammanträde) Sida 1 (9) Kulturens Hus, Luleå

Malå sameby. En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel

OBSERVERA! ALLA EVENTUELLA ANMÄRKNINGAR SKA LÄMNAS IN TILL SAMEBYN.

Samrådsunderlag gällande luftledning för anslutning av Markbygdens vindkraftpark, etapp 2

Företagsamheten 2018 Norrbottens län

Transkript:

Udtja sameby 1 5 4 7 Kärnområde av riksintresse Adak ä 10 9 11 15 16 Arealredovisning för kärnområden av riksintresse 8 K Harads Gunnarsbyn Morjärv 14 2 3 Svartlå Arjeplog 12 Töre KalixSangis Samebygräns Råneå Moskosel 13 Boden Ses Vidsel 18 19 Båtskärsnäs Svår passage av riksintresse Sävast Vistheden Älvsbyn 17 22 Rastbete av riksintresse Luleå 20Antnäs 21 Arvidsjaur Sikfors ele Flyttled av riksintresse G Tuorpon Luokta 6 Sierri O dl in g sgränsen Jokkmokk -Mávas Vuollerim Gällivare Lappmarksgrän s en Piteå Överkalix Svanstein T Övertorneå Aav Yli Hedenä Total areal för Udtja sameby Brutto: 2415,00km 2 Netto1(brutto arealen reducerad med vatten från blå kartan): 2347,17km 2 Netto2(brutto arealen reducerad med impediment*): 2244.33km 2 Areal för kärnområden av riksintresse Brutto: 775,78km 2 Netto1(bruttoarealen reducerad med vatten från blå kartan): 756,82km 2 Netto2(bruttoarealen reducerad med impediment *): 721,86km 2 Redovisning av brutto,netto1,netto2 areal riksintresse/totala brutto,netto1,netto2 arealen, % Brutto: bruttoareal riksintresse/total bruttoareal 32 % Netto1: netto1areal riksintresse/total netto1areal 32 % Netto2: netto2areal riksintresse/totala netto2areal 32 % * bruttoareal reducerad med vatten-, väg-, tätorts-, järnvägs-, glaciär-, snölege-, block- och hällmarksareal) * Total areal = samebyns areal inom åretruntmarker + 10% av gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna (Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon samt Udtja). * Riksintresse areal = riksintresse areal inom åretruntmarker + 10% av riksintresse arealen inom gemensamt vinterbete för Jokkmokks byarna.

Beskrivning av kärnområden av riksintresse för Udtja sameby 1. Udtja (k) Udtja kärnområde ligger ovanför odlingsgränsen, mellan Udtjajaure och Naustajaure. Området används under sommarhalvåret (sommar-, vår- och delvis höstbetesland) av Udtja och vintertid av Tuorpon. Betesområdet ovanför odlingsgränsen överlappar med Tuorpon. Intensivt kalvningsland under våren, brunstland under hösten, kalvmärkningsplats under sommaren samt slaktplats under hösten. Betesmöjligheterna är goda såväl sommar som vinter. Inom områdets gränser ligger viktiga renskötselanläggningar vid Fatjatj, Udtja samt Appemåkke. 2. Tiellejåkkå (k) Tiellejåkkå kärnområde ligger mellan odlings- och lappmarksgränsen inom samebyns åretruntmarker. Sträcker sig längs norra sidan av Varjisån, mellan Tiellejaure i väst och Jägen i öst, efter Tiellejåkkå. Området nyttjas delvis som höst- och vårbetesland men framförallt som vinterbetesland. Sammanhängande lavrika barrskogar täcker över 80% procent av området vilka skapar mycket goda förutsättningar för framförallt vinterbete. Området runt Tellejåkk och Piellojaure är dessutom hänglavsområde. Renskötselanläggningar vid Kaina, Tellejåkk, Suorke och Racktjärn används för kalvmärkning, slakt samt skiljning. 3. Holmträsket (k) Området ligger mellan odlings- och lappmarksgränsen inom samebyns åretruntmark, med sin östra gräns som lappmarksgräns, i norr Mattisberget, i söder Rösberget samt Kvarnberget- Allekberget i väst. Nyttjas framförallt som sommar- och höstbetesland men också som vinteroch vårbetesland i norra och syd-östra delarna. Norra och södra delar av området är viktigt kalvningsland under våren. Betesmöjligheterna är goda, med både sommar och vinter renbetestyper. Kitnakhagen används för bete, slakt och skiljning. Beskrivning av gemensamma kärnområden av riksintresse i det gemensamma vinterbetesområdet för Sirges, Jåhkågasska, Tuorpon och Udtja sameby 4. Jokkmokk (k) Område ligger nedanför odlingsgränsen runt Jokkmokk söder om Lilla Luleälven. Disponeras som vinterbetesland av Sirges, Jåhkågasska samt Tuorpon sameby med mycket goda betesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. Området korsas av flera flyttleder mellan årstidslanden. Vid Brändön finns Jåhkågasskas skiljnings- och slakthage samt beteshage. Vissa delar av området är redovisat som naturliga uppsamlingsområden. 5. Råtjelandet (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen norr-öst om Naustajaure sjön. Disponeras som vinterbetesland av Tuorpons sameby. Lavrika barrskogar gör området attraktivt som vinterbete som även är ett naturlig uppsamlingsområde ( sk trivselland) 6. Vajkijaure (k) Vajkijaure är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokks byarna. Området ligger nedanför odlingsgränsen längs norra sidan av Vajkijaure

och disponeras av Sirges sameby som vinterbetesland. Mycket goda förutsättningar för vinterbete. Längs södra kanten passerar flyttled med en svår passage vid Kuossenjarka. 7. Vitbäcken (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen, längs väg 45 mellan Kittajaur i söder och Torrajaur i norr. Disponeras av Tuorpon och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Området har goda vinterbetesförutsättningar med lavrika barrskogar. Intill väg 45, söder om Apmel-Berget, ligger Tuorpons (Rahanåive) skiljnings- och slakthage samt en renvaktarstuga.vissa delar av området är redovisade som naturliga uppsamlingsområden(s k trivselland) 8. Messaure (k) Messaure är det största och troligtvis viktigaste kärnområdet inom vinterbeteslandet för Sirges sameby. Ligger nedanför odlingsgränsen, norr om Stora Luleälven, mellan Ligga vattenmagasin i norr-väst och Kärkelberget i syd-öst. Flera fasta renskötselanläggningar finns inom området liksom betes- och skiljningshagar i Allakvare, Brännlandet, Kirtik samt Sarkavare. Området präglas bitvis av stora områden med häng- och marklavrika barrskogar. 9. Suddok (k) Ligger nedanför odlingsgränsen, norrut och söderut om Suddok. Disponeras av samtliga byar inom Jokkmokks gruppen. Område har goda 10. Soinakberget (k) Området ligger nedanför odlingsgränsen och söder om Vuollerim. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska samebyar som vinterbetesland. Ganska litet område med goda 11. Görjeån (k) Är kärnområde under vinterhalvåret, inom gemensamt vinterbetesområde för Jokkmokksbyarna. Område ligger nedanför odlingsgränsen,mellan Kaikulberget och Stor- Spikberget, längs Görjeån. Disponeras av Tuorpon, Jåhkågasska, Sirges och Udtja som vinterbetesland. Är skiljningsplats med skiljningshage vid Bullerheden. Vinterbetesmöjligheterna är mycket goda. 12. Rödingsträsk (k) Kärnområde ligger nedanför lappmarksgränsen, norr-väst och syd-öst om Rödingsträsket. Vinterbetesland för Udtja sameby. Området har goda 13. Brännträsket (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, norr om Vidsel, mellan Isträsket i öst och Djupträsket i norr-väst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda

14. Spikberget (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Spikberget, längs Albasbäcken och Spikselån. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Kärnområde p g a fina lavrika barrskogar. 15. Krokfors (k) Området ligger nedanför lappmarksgränsen, mellan Krokfors i väst och Norrhed och Luleälv i öst. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasskasom vinterbetesland. Område har goda 16. Flarkån (k) Området ligger mellan Luleälven i väst och Lakaträsk i öst, samt mellan Furunäs i norr och Svartlå i söder. Disponeras av Sirges och Jåhkågasska som vinterbetesland. Genom området passerar två huvudflyttleder mellan årstidsland, varav en avslutas vid Forsträsket. Inom området finns dessutom två renvaktarstugor, den ena vid Sörviksudden och den andra vid Lakaträsk. Vinterbetesmöjligheterna är goda tack vare lavrika barrskogar. 17. Mjövattnet (k) Område ligger nedanför lappmarksgränsen, öster om Älvsbyn, mellan väg 94 och 356. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland, och har goda 18. Gammelgårdsträsket (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen norr-öst om Brännberg by och disponeras av Udtja som vinterbetesland. Goda vinterbetesmöjligheter tack vare sammanhängande lavrika barrskogar. 19. Brännberget (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen,söder om Hedens flygplats. Disponeras som vinterbetesland. Område omfattar Aldersmyrberget, Brännberget samt delar av Stor- Tallberget. Viktigt vinterbete tack vare lavrika barrskogar. 20. Stor Fällberget (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om vägen 94 vid Bjurträsk. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar området runt Fällberget med sammanhängande lavrika barrskogar och betesro. 21. Blyberget (k) Område ligger nedanför lappmarksgränsen, syd-väst om Sävast, mellan Mockträsket i väst och Svedjen i öst. Disponeras av Udtja och Tuorpon som vinterbetesland. Omfattar område runt Blyberget och Bjässberget med fina lavrika barrskogar.

22.Kallaxheden (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, söder om Bergnäset, runt Kallax flygplats. Disponeras av Sirges, Tuorpon och Jåhkågasska som vinterbetesland. Stort kärnområde med lavrika barrskogar som används återkommande. 23. Sandön (k) Ligger nedanför lappmarksgränsen, på ön med samma namn i Luleå skärgård. Disponeras av Sirges, Jåhkågasska och Tuorpon som vinterbetesland. Område har goda