Kartla ggning och va rdering av ekosystemtja nster erfarenheter av att anva nda TEEB-metoden

Kartla ggning och va rdering av ekosystemtja nster erfarenheter av att anva nda TEEB-metoden Rapport i projektet Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster 1

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 TEEB-metodens sex steg... 7 Steg 1 Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas... 7 Steg 2 Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget... 8 Steg 3 Definiera vilken information som behövs och välj passande värderingsmetoder... 10 Steg 4 Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna... 13 Steg 5 Identifiera och jämför möjliga åtgärder... 16 Steg 6 Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer... 19 Utvärdering av TEEB-metoden... 21 Referenser... 23 Bilagor... 24 Omslagsfoto: Skogholms ängar vid Risebergabäcken. Malmös enda naturliga alkärr. Fotograf Annika Kruuse. 2

Förord Ekosystemtjänster är enligt TEEB:s och naturvårdsverkets definition ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, dvs. de produkter och tjänster som ekosystemen levererar och som vi människor drar nytta av. Arbete med ekosystemtjänster behöver ske inom många samhällssektorer. För detta krävs metoder som kan underlätta arbetet med att bygga upp kunskapsunderlag, integrering i beslutsprocesser och kunskapsspridning. Projektet Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster har finansierats av Region Skånes miljövårdsfond. I denna projektrapport presenteras resultat och erfarenheter av ett metodiskt tillvägagångssätt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Metoden som prövats är TEEB (The Economics of Ecosystems och Biodiversity) som är ett vedertaget tillvägagångssätt som utformats för att passa kommuner. Projektgruppen har bestått av Annika Kruuse, Katrin Persson, Jesper Andersson, Susanna Johnmark och Åsa Abrahamsson, Miljöförvaltningen, Malmö stad. I denna rapport vill vi dela med oss av de kunskaper vi samlat på oss och de reflektioner och slutsatser som projektet gett upphov till. Malmö i december 2014 3

Sammanfattning Ekosystemtjänster är enligt TEEB:s och naturvårdsverkets definition ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, dvs de produkter och tjänster som ekosystemen levererar och som vi människor drar nytta av. TEEB-metoden beskriver ett systematiskt tillvägagångssätt för att kartlägga och värdera ekosystemtjänster. TEEB står för The Economics of Ecosystems and Biodiversity och är ett internationellt initiativ för att skapa uppmärksamhet kring de ekonomiska förtjänsterna av ekosystem och biodiversitet. Denna rapport är resultatet från ett projekt där TEEB-metodens sex steg har använts och utvärderats. Risebergabäcken i östra Malmö har använts som case för projektet. Kartläggning av vilka ekosystemtjänster som genereras i och i anslutning till Risebergabäcken genomfördes inledningsvis i samband med en workshop med representation från flera olika kommunala förvaltningar. Deltagarna hade valts ut så att de representerade olika samhällsperspektiv och intressen. För att få en heltäckande bild användes analysverktyget SYNAPS. Utifrån det resultat som erhölls valdes några ekosystemtjänster ut för vidare analys och försök till värdering. Dessa var: dagvattenhantering, dämpning av naturkatastrofer, erbjudande av habitat, näringsupptag och vattenrening. Metoder för värdering av ekosystemtjänster identifierades och har i möjligaste mån även analyserats. Erfarenheterna från denna del av projektet är att ekonomisk värdering är ett svårt område. Metoderna som står till buds är utarbetade för att värdera helt andra typer av tjänster och produkter och är dessutom svåra att sätta sig in i för den som inte har utbildning inom det ekonomiska området. Några lämpliga metoder för värdering har dock kunnat pekas ut och i viss mån prövats. För Risebergabäcken har en rad åtgärder föreslagits för att minska höga dagvattenflöden och minska erosionsskador. Dessa åtgärder har analyserats utifrån de ekosystemtjänster som identifierats som betydande i bäcken och dess närmaste omgivning. Analysen visar att de flesta föreslagna åtgärderna troligen skulle påverka flera ekosystemtjänster positivt. Utvärdering av TEEB-metoden har genomförts. Fördelarna med metoden är att den uppmanar till inkludering av alla typer av användare och aktörer. Den resulterar i ett systematiskt tillvägagängssätt, men det krävs att arbetsuppgiften tydligt avgränsas i tid och rum. TEEB-metoden föreslår olika värderingsmetoder som kan användas i olika sammanhang, men användandet av metoderna kräver specialistkunskap och utan den är det svårt att lyckas med värderingssteget. Arbetsresultatet kan infogas i den kommunala planeringsprocessen men metoden pekar inte ut var, det krävs andra verktyg för det. 4

Inledning Ekosystemtjänster är de tjänster som ekosystemen levererar till oss människor. De bidrar till vårt välbefinnande och vår välfärd direkt eller indirekt och är gratis på det viset att vi varken kan, eller behöver, styra produktionen av dem, det sker ändå oavsett om vi tänker på det eller inte. Vissa tjänster är uppenbara för oss - hur skulle vi exempelvis kunna skaffa oss mat utan att det fanns ekosystem? Andra tjänster är kända för att de så många gånger lyfts fram, såsom pollinering. Här vet vi att vi står oss slätt om inte pollinerande insekter ges förutsättningar att existera. Ytterligare andra tjänster har de flesta av oss kanske aldrig ägnat så mycket tanke, exempelvis att det finns jordmån att odla i och att bildning av denna är en ständigt pågående process. En mångfald av levande organismer, överallt i världen, är en förutsättning för att ekosystemtjänster ska kunna levereras. I det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv finns etappmålet Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. I utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013) presenteras en rad förslag för integrering av ekosystemtjänster i beslutsprocesser, bättre kunskapsunderlag samt lärande om ekosystemtjänster. Det förväntas alltså att kommuner och andra samhällsaktörer arbetar aktivt med ekosystemtjänster på olika plan. Eftersom begreppet ekosystemtjänster är relativt nytt och många gånger tolkas brett är det en stor och angelägen uppgift att ta itu med. Rapporten TEEB for Local and Regional Policy Makers skrevs av en internationell grupp av ekonomer och ekologer och presenterades i samband med FN:s internationella år för biologisk mångfald 2010. TEEB står för The Economics of Ecosystems and Biodiversity och är ett internationellt initiativ för att skapa uppmärksamhet kring de ekonomiska förtjänsterna av ekosystem och biodiversitet. Man ville belysa de ökande kostnader som uppstår på grund av förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem och har därför samlat experter från såväl det naturvetenskapliga som det ekonomiska området för att finna praktiska tillvägagångssätt för gemensamt arbete. Senare har handledningar för att praktiskt kunna genomföra analyser och värderingar av ekosystemtjänster tagits fram av. De vi har använt oss av är TEEB Manual för Cities: Ecosystem Services in Urban Management som skrivits av ICLEI och Räkna med ekosystemtjänster som tagits fram av Svenska naturskyddsföreningen och i stora drag är en översättning av den förstnämnda. Båda baseras på TEEB-rapporten och beskriver sex steg som ska genomföras för att få en korrekt kartläggning av ekosystemtjänster och deras värden. De sex stegen är: 1. Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas 2. Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget 3. Definiera vilken information som behövs och välja passande värderingsmetoder 4. Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna 5. Identifiera och jämför möjliga åtgärder 6. Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer 5

I denna studie har TEEB-metoden testats utifrån ett kommunalt perspektiv. Det övergripande syftet var att kartlägga de ekosystemtjänster som genereras i Risebergabäckens avrinningsområde i östra Malmö, men vi ville också skaffa oss bättre kunskap om TEEB-metoden som sådan och undersöka om det är en metod som fungerar för kommunala behov och därmed kan bidra till ökad kunskap, bättre kunskapsunderlag och integrering i beslutsprocesser på kommunal nivå. 6

TEEB-metodens sex steg Steg 1 Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas Detta inledande steg i TEEB-metoden innebär att en frågeställning, ett behov eller ett område ringas in och identifieras. Handledningarna från ICLEI och Naturskyddsföreningen understryker fördelarna med att redan på detta stadium engagera aktörer av olika slag: från kommunens olika förvaltningar och kontor, politiker, allmänheten (kanske i form av föreningar eller andra aktiva grupper) och universitet eller andra forskningsinstitutioner. Det viktiga är att få ett brett perspektiv på arbetet så att inget relevant perspektiv tappas bort. I vårt fall var det aktuella området Risebergabäcken och dess närmaste omgivningar och frågeställningen hade vuxit fram och varit aktuell under en lång tid. Bäcken är en viktig dagvattenrecipient i östra Malmö och trycket på den är stort, vid stora nederbördsmängder är översvämningar och erosionsskador inte ovanliga. Samtidigt är bäcken och området kring den ett viktigt grönt stråk med stor betydelse för såväl biodiversitet som pedagogik och rekreation. Flera förvaltningar inom Malmö stads organisation har under lång tid varit engagerade i Risebergabäcken och dess omgivningar, framför allt vad gäller dagvattenhantering men även av andra skäl. Många föreningar har verksamhet i närheten av bäcken och påverkas både negativt och positivt av den. Några exempel är en ridsportklubb vars medlemmar ofta rider längs bäckstråket, fågelskådare som har bäcken som intressant skådarlokal, ett par koloniträdgårdsföreningar som har sina tomter längs bäcken och som drabbats av både översvämningar och erosionsskador. Denna information fanns dokumenterad i olika sammanhang (Karlsson & Kildsgaard 2012, Malmö stad 2003 a, 2003 b och 2006) och situationen var även på andra sätt känd. Därför genomfördes inte någon särskild aktivitet för att få fram mer fakta. Känt underlagsmaterial samlades in i samband med ansökningsförfarandet och sammanställdes till projektansökan. Eftersom vi redan från början var inriktade på att undersöka just detta område och att många av frågeställningarna var kända har någon större vikt inte behövt läggas vid detta steg. Skillnaden mot att inleda ett helt förutsättningslöst arbete är naturligtvis stor, men kanske är det inte heller särskilt troligt att en kommun inleder en kartläggning av ekosystemtjänster utan att ha en redan etablerad bakgrund för arbetet eller särskilda incitament för att peka ut ett visst område. Den stora poängen med det här steget menar vi är bredden på engagemanget och problemställningar. Om kontakter inte redan finns med exempelvis ideella föreningar och andra aktörer är det av stor vikt att bygga upp den redan i det här steget för att sedan gemensamt kunna enas om avgränsningar och prioriteringar. Det kommer att underlätta processen framöver men kräver troligen också att bra metoder för samråd och dialog används. 7

Steg 2 Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget Steg 2 i TEEB-metoden innebär att de ekosystemtjänster som är mest relevanta för sammanhanget, dvs. de som påverkar eller påverkas av situationen mest, ska identifieras. Frågor att utgå ifrån kan exempelvis vara: Vilka ekosystemtjänster är centrala för den lokala resp. regionala ekonomin? Vilka aktörer är mest beroende av ekosystemtjänsterna? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Hur kan politiska beslut (eller andra händelser) påverka ekosystemtjänsterna eller dem som är beroende av dem? Både Naturskyddsföreningens och ICLEI:s handledningar föreslår ytterligare fördjupningsfrågor för att få en heltäckande bild av vilka ekosystemtjänster som kan vara aktuella. Ekosystemtjänsterna kan även prioriteras inbördes. Vår erfarenhet av detta steg är att det är av stor vikt att noggrant avgränsa analysen i tid och rum så att alla kan bidra till en korrekt bedömning och resonemangen kan hållas på samma nivå. Detta påpekas också i Naturskyddsföreningens handledning. Utslagen kan bli mycket olika beroende på vilken tidsaspekt som väljs eller vilket geografiskt område som ska bedömas. I vårt projekt valde vi att använda verktyget SYNAPS World för att identifiera relevanta ekosystemtjänster. SYNAPS är ett webbaserat verktyg som från början togs fram av Region Skåne men sedan har vidareutvecklats av Malmö stad. SYNAPS är tänkt att användas för att analysera frågeställningar, dokument och projekt utifrån de tre hållbarhetsperspektiven. Detta görs genom att ett antal utvalda samhällsfrågor och målsättningar analyseras. Resultatet från analysen visade att de samhällsfrågor som bedömdes vara relevanta i sammanhanget var: Socialt perspektiv: Social delaktighet och nätverk, Kultur, Trygghet och säkerhet, Livslångt lärande samt Folkhälsa. Ekologiskt perspektiv: Naturvård och biologisk mångfald, Avfall och kemikalieanvändning, Livsmedel, Bebyggelsemiljö, Rekreation och strövområden, Övergödning, Rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker samt God bebyggd miljö. Ekonomiskt perspektiv: Hållbar ekonomi, Innovationssystem och tekniköverföring, Entreprenörskap, Utbildning samt Urban utveckling. Fördelen med att använda SYNAPS-verktyget var att de medverkande blev tvungna att se bäcken i ett bredare samhällsperspektiv. SYNAPS är dock inte avsett att användas specifikt för att analysera just ekosystemtjänster vilket innebar att resultaten i form av viktiga samhällsfrågor fick tolkas om till eller kopplas till en eller flera ekosystemtjänster i den mån detta var möjligt. De ekonomiska samhällsfrågorna kunde i de flesta av fallen inte konverteras till ekosystemtjänster utan konstaterades istället vara effekter av att ekosystemtjänster levereras. 8

Inom projektet GreenClimeAdapt genomfördes två dialogmöten med viktiga aktörer i Risebergabäckens närområde, bl a LRF, sportfiskare, kolonister och ryttare. Vi har använt oss av dessa projektresultat (Karlsson & Kildsgaard 2012) för att ytterligare inhämta kunskap om viktiga ekosystemtjänster i området. 9

Steg 3 Definiera vilken information som behövs och välj passande värderingsmetoder Detta steg behandlar frågor såsom Vad är redan känt?, Vilken typ av frågeställningar ska tas i beaktande och vilken information behövs för att besvara dem? samt Vilka begränsningar har uppgiften med avseende på tid, ekonomi och personal?. I detta fall var som tidigare nämnts en rad fakta redan kända och mycket bakgrundsmaterial tillgängligt. Från 1990-talet och framåt har Risebergabäckens situation och problematik lyfts i flera utredningar. Förslag på åtgärder för att minska trycket på bäcken och de konsekvenser som höga flöden medför har tagits fram vid upprepade tillfällen (Malmö stad 2003a, 2003b och 2006). Framför allt var det dåvarande VA-verket och dikningsföretaget som initierade utredningarna. Storleken på och kostanden för återkommande översvämningar är en central frågeställning, men de ekosystemtjänster som vi valde att gå vidare med har ett något bredare anslag och urvalet bottnar i analysen som gjordes i steg 2. De ekosystemtjänster som valdes ut för vidare analys var: Dagvattenhantering Dämpning av naturkatastrofer Vattenrening Näringsupptagning Erbjudande av habitat för levande organismer En rad metoder för värdering föreslås i såväl Naturskyddsföreningens som ICLEI:s handledningar. De metoder som står till buds för värdering av ekosystemtjänster har alla sitt ursprung i ekonomin och syftet med de allra flesta är att just kunna göra en ekonomisk värdering av någonting. En uppdelning kan göras mellan marknadsförda och icke-marknadsförda varor. Marknadsförda varor kan i sin tur delas upp i direkta och indirekta värderingsmetoder där prissättning sedan sker antingen med hjälp av antingen marknadspriser eller uppskattade hypotetiska värden. Ej marknadsförda varor delas upp i uppenbarade eller angivna preferenser. Uppenbarade preferenser baseras på indirekta beräkningar på den riktiga marknaden medan angivna preferenser baseras på intervjuer utifrån en hypotetisk marknad. 10

EKOSYSTEMTJÄNSTER Marknadsförda varor Ej marknadsförda varor Direkt Indirekt Uppenbarade preferenser Angivna preferenser Verklig Hypotetisk Alternativt värde Verklig Skadekostnad Hypotetisk Hedonistisk prissättning Resekostnad Marknadspriser Reperationskostnad Undvikandekostnad Ersättningskostnad Valmodellering Villighet att acceptera Villkorlig värdering Villighet att betala Bild 1. Översikt över metoder för värdering och prissättning av ekosystemtjänster förenkling av översikt i Spangenberg och Settle, 2010. Till var och en av de valda ekosystemtjänsterna kunde två eller flera metoder pekas ut som användbara i teorin. Dessa redovisas i tabell 1. Ingen av metoderna är framtagen specifikt för att användas för värdering av ekosystemtjänster. Tabell 1. Översikt över de värderingsmetoder som kan användas för värdering av de utvalda ekosystemtjänsterna i Risebergabäcken. Ekosystemtjänst/ Värdering Dagvattenhantering Dämpning av naturkatastrofer Vattenrening Näringsupptagning Erbjudande av habitat för levande organismer Direkt Indirekt Icke-användning Skadekostnad Undvikande av skadekostnader Ersättningskostnader Undvikande av skadekostnader Ersättningskostnader Hedonistisk prissättning Produktivitetsmetoden Ersättningskostnader Reparationskostnader Valmodellering Produktivitetsmetoden Existensvärde Arvsvärde 11

I vår projektgrupp saknades kompetens för att hantera denna typ av metoder vilket visade sig vara en stor brist som gjorde att delar av det planerade arbetet försvårades avsevärt. Trots att mycket tid lades ned på att utreda olika metoder tvingades vi inse att utan hjälp av en miljöekonom eller liknande gick vi till största del bet på uppgiften att hantera de flesta av metoderna. Vår slutsats är att det är nödvändigt att ha miljöekonomisk kompetens med i arbetet, i annat fall blir utfallet klart begränsat. 12

Steg 4 Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna Den logiska följden av föregående steg är att nu använda metoderna för värdering av ekosystemtjänsterna. Handledningarna framhåller att det i många fall kan finnas fördelar med att försöka beräkna eller uppskatta hur värdet av ekosystemtjänsterna varierar över tid framför allt hur de kan tänkas variera beroende på hur olika scenarion ter sig. Många olika typer av faktorer ska vägas samman i detta steg och det visade sig vara svårt eftersom de är så olika varandra. Vi konstaterade återigen att det är helt nödvändigt att ha en ekonomiskt kunnig person kopplad till denna typ av kartläggning i allmänhet, och detta steg i synnerhet, då metoderna är starkt kopplade till ekonomi. Vi valde till slut att inte använda de ekonomiska värderingsmetoderna mer än till två av ekosystemtjänsterna, nämligen dagvattenhantering och dämpning av naturkatastrofer och utgick därmed från frågeställningen: Vad kostar det att inte vidta åtgärder i Risebergabäcken som gör att den bättre kan hantera dagvattenflödet och kan bidra till att dämpa naturkatastrofer? De underlagsmaterial som stod till buds var dels sammanställningar av kostnader för insatser som gjorts för att Risebergabäcken ska fungera bättre som dagvattenrecipient, dels uppskattningar av skadekostnader som har uppkommit i samband med översvämningar samt kostnader som uppkommit för att undvika att översvämningsskador ska uppstå. Ekosystemtjänsten dagvattenhantering kan värderas genom att samla kostnader för minskade vattenflöden (värderingsmetoden undvikande av skadekostnader) och lagning av erosionsskador (värderingsmetoden skadekostnader). Dessa har sammanställts i tabell 2. Tabell 2. Värdering av ekosystemtjänsten dagvattenhantering med värderingsmetoderna Skadekostnad respektive Undvikande av skadekostnad. Sammanställning av kostnader för lagning av erosionsskador, anläggning av fördröjningsdammar, underhåll av bäckfåran samt ombyggnad av kulvertar och utlopp i bäckfåran. Skadekostnad Lagning av erosionsskador (år 2014) Undvikande av skadekostnad Fördröjningsdammar i ledningsnätet Underhåll av bäckfåran Förändrade kulvertar Ombyggnad av utlopp i bäckfåran Kostnad >1 Mkr Kostnad 6 Mkr 60-500 tkr/år >1 Mkr 300-800 tkr/utlopp Bulltofta vattenreningsverk är beläget nära Risebergabäcken och försörjer ca 20 % av malmöborna med dricksvatten. I denna kontext blir det därför relevant att värdera ekosystemtjänsten Dämpning av naturkatastrofer genom att samla kostnader för ombyggnation av avloppsledningar, anpassning av dricksvattenverksamhet och investeringar i verksamhetsfunktioner i anslutning till vattenverket (värderingsmetoden undvikande av skadekostnad). Då många villor och andra fastigheter finns längs bäcken kan värdering också göras genom sammanställning av utbetalningar från försäkringsbolag i samband med kraftiga regn (värderingsmetoden ersättningskostnader). Dessa har sammanställts i 13

tabell 3. De aktuella försäkringskostnaderna härstammar från ett häftigt regn i juli 2007 då många fastighetsägare drabbades av översvämning. Tabell 3. Värdering av ekosystemtjänsten dämpning av naturkatastrofer med värderingsmetoderna ersättningskostnad respektive undvikande av skadekostnad. Sammanställning av utbetalningar från försäkringsbolag samt kostnader för ombyggnation av avloppsledningar, anpassning av dricksvattenverksamhet och investeringar för verksamhetsfunktioner. Ersättningskostnader Utbetalningar från försäkringsbolag år 2007 Undvikande av skadekostnad Ombyggnation av avloppsledningar Anpassning av dricksvattenverksamhet Investeringar i verksamhetsfunktioner Kostnad 4,2 Mkr Kostnad 7 Mkr 30-35 Mkr 30 Mkr Värderingen av de två ekosystemtjänsterna är endast översiktligt gjord. De visar dock att tjänsterna som Risebergabäcken i egenskap av dagvattenhanterare levererar kan värderas till minst 2-3 Mkr/år samt att en översvämningsincident som kan undvikas troligen motsvarar minst tvåsiffriga miljonbelopp. Värderingen beskrivs närmare i bilaga 2. I bilaga 3, Metoder för att värdera ekosystemtjänster, beskrivs steg 3 och 4, om metoder och värdering mer utförligt. Vår slutsats är att frågeställningens avgränsning i mycket stor utsträckning påverkar värderingen. Det kan tyckas självklart att det är så men vi vill ändå understryka att även mycket små skillnader i avgränsning kan göra att resultatet varierar kraftigt. Även tidsaspekten måste vägas in. När i tiden görs värderingen och hur långt tidsspann har man för avsikt att inbegripa i värderingen? Resultatet är också helt avhängigt vilken typ av information som står till buds. De ekonomiska värderingsmetoderna uppfattades av oss som svårhanterliga och de kanske inte heller ger ett tillförlitligt resultat. De är också mycket arbetskrävande och insatsen som krävs är kanske inte motiverad i alla sammanhang. Ur ett kommunalt perspektiv finns alltid begränsningar för i vilken utsträckning tid och andra resurser kan användas för att antingen leta upp möjliga källor och befintligt material eller i egen regi utföra beräkningar. Vi konstaterade att en kartläggning och värdering av det här slaget i omfattning kan jämföras med en kommunal planprocess och därmed skulle behövt lika stort utrymme i form av tid, personal och ekonomiska resurser. Om sådant utrymme inte finns kan en kartläggning av vilka ekosystemtjänster som är aktuella i många fall räcka långt. Det finns både fördelar och nackdelar med att värdera ekosystemtjänster ekonomiskt. Vissa ekosystemtjänster är helt enkelt näst intill ovärderliga: hur värdefullt är rent vatten eller ren luft? Den främsta risken med ekonomiska värderingar är att de uppskattningar och antaganden som görs blir fel. Andra risker kan vara att man försöker värdera en isolerad tjänst som egentligen är en del av ett mer komplext system och att värderingar enbart görs av de ekosystemtjänster som är väl synliga och efterfrågade av samhället (SOU 2013). Till fördelarna hör naturligtvis att när ekonomiska värden kan påvisas kan de också jämföras med andra samhällsintressen och på detta sätt uppmärksammas för beslutsfattare. 14

Värderingar av andra slag än ekonomiska kan också göras. Exempelvis hade vi kunnat studera Risebergabäckens pedagogiska värde genom att fråga de mest närbelägna grundskolorna hur många gånger per år skolelever besöker bäcken och dess omgivningar för undervisning och jämföra det med hur många gånger per år en genomsnittlig malmöelev besöker Malmö naturskola eller andra liknande institutioner och aktiviteter. Därigenom hade man kunnat få fram ett relevant material att diskutera kring. 15

Steg 5 Identifiera och jämför möjliga åtgärder I detta steg är uppgiften att utifrån den kunskap som inhämtats i tidigare steg identifiera och jämföra olika åtgärdsmöjligheter. Handledningarna föreslår möjligheten att dela upp åtgärdsförslagen i tre typer: att inget görs, att använda lösningar som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster respektive att använda lösningar som tillåter ekosystemen att bidra till problemlösning. Ett råd från ICLEI:s handledning är att ta med de insikter och kunskaper som nåtts i studien till planeringsmöten, kommunstyrelsemöten och till möten med allmänheten för att få med dem som argument i beslutsprocesser. Man bör även försöka inkorporera de nya kunskaperna om eller när det ska genomföras kostnad/nytto-analyser av olika slag. Då en rad åtgärdsförslag tagits fram för att lösa problematiken i Risebergabäcken var det relevant för oss att utgå ifrån dessa. Åtgärderna har framför allt föreslagits av dikningsföretaget och VA SYD och har presenterats i olika dokument och sammanhang från 2003 och framåt. I tabell 4 har åtgärdsförslagen kategoriserats i två nivåer. Åtgärder av samma slag har samlats i grupper (åtgärdsslag), och åtgärdsslagen har grupperats utifrån om ekosystem och ekosystemtjänster tillåts bidra med lösningar eller inte. Ett nollalternativ där inga åtgärder genomförs har också tagits med. Tabell 4. Sammanställning av föreslagna åtgärder i och längs Risebergabäcken. Ekosystem och Åtgärdsslag Beskrivning ekosystemtjänster bidrar med lösningar Ja Begränsa dagvattentillflödet Åtgärder som hindrar dagvattnet från att nå recipienten, exempelvis genom infiltration. Ja Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Biflöden leds inte direkt till recipienten utan fördröjs i olika typer av anläggningar, t ex våtmarker, rotzonsanläggning eller liknande. Ja Flödesdämpning genom fördröjning i damm eller våtmark Åtgärder som fördörjer bäckens flöde i dammar eller våtmarker, t ex vid högvatten leds vatten över till en damm eller en våtmark. Ja Flödesdämpning genom översvämningsytor Åtgärder som innebär fysiska insatser i anslutning till bäckfåran och gör att vattnet kan flöda ut åt sidorna när vattennivån stiger, exempelvis tvåstegsdike. Ja Minska närsaltshalter Insatser som i första hand syftar till att lägga fast närsalter, i det aktuella fallet genom att restaurera en våtmark. Ja Rekreationsstråk längs bäcken Insatser för att iordningsställa ett sammanhängande rekreationsstråk längs bäcken. Nej Minska erosionsskador Åtgärder som syftar till att minska erosion genom exempelvis ändring av bäckens sträckning eller förstärkning av slänter. Nej Flödesdämpning genom strypning Åtgärderna innebär att bäcken vid höga flöden däms upp mha dämningsskibord som placeras i bäckfåran. Nej Översvämningsskydd Fysiska skydd i form av murar eller liknande som placeras vid skyddsvärda anläggningar, t ex vattenreningsverk. 0 Inga åtgärder Inga åtgärder görs. 16

Tabell 5. Tabellen visar hur möjligheten att leverera ekosystemtjänster bedöms variera beroende på vilka åtgärdsförslag som genomförs. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Värderingen visar att de åtgärdsslag som involverar ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade fält) har genomgående positiv effekt på samtliga ekosystemtjänster, medan de som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster (gråa fält) inte i någon större utsträckning bidrar till att stärka ekosystemtjänster. Om inga åtgärder genomförs får detta negativa konsekvenser, inte bara för möjligheten att hantera dagvatten utan även för leverans av i stort sett alla andra ekosystemtjänster. Åtgärdsslag Ekosystemtjänst Begränsa dagvattentillflödet Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Flödesfördröjning i damm eller våtmark Flödesfördröjning genom översvämningsytor Livsmedel Reduktion av näringsämnen och föroreningar Dagvatten hantering Habitat Rekreation Pedagogisk resurs Estetiska värden inklusive turism Andlighet och platskänsla 0 + ++ + + + + + + 9+ 0 + ++ + + + + + + 9+ 0/- ++ ++ + ++ + + + + 1-11+ 0 + ++ ++ + + + + + 10+ Rekreationsstråk längs bäcken 0 0 0 - ++ + ++ + ++ 1-8+ Minska närsaltshalter + ++ + +/- + + + + + 1-10+ Förstärka erosionsutsatta partier 0 0 0/- - + - + 0 + 3-3+ Flödesfördröjning genom strypning - + + +/- - 0 - - - 6-3+ Översvämningsskydd 0 0 - - - - - - - 7- Inga åtgärder 0 -- -- 0/- - - - - - 10- Hälsa 17

Åtgärdsförslagen har i tabell 5 värderats mot relevanta ekosystemtjänster. Värderingen har utförts av projektgruppen. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). I kolumnen längst till höger har antalet plus respektive minus summerats. Inte helt överraskande är de åtgärdsförslag som inkluderar ekosystem och ekosystemtjänster i sina lösningar även de som påverkar ekosystemtjänsterna positivt i högst grad. Jämförelsen riskerar dock att halta eftersom de flesta av ekosystemtjänster är svårvärderade, framför allt ekonomiskt. I vårt fall var värderingarna inte så omfattande att de räckte till att fungera som underlag för att jämföra de möjliga åtgärderna, utan själva kartläggningen av ekosystemtjänsterna fick vara grunden i denna del av arbetet. Dock finns ett kunskapsunderlag som baserar sig på att de ekosystemtjänster som levereras är kända och därmed har konstateras ha ett värde, även om just det ekonomiska värdet inte är känt eller ens möjligt att bestämma. Många synergieffekter kan uppstå om man väljer att genomföra åtgärder som använder sig av ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade områden i tabell 5). I stort sett alla ekosystemtjänster påverkas positivt oavsett vilken av dessa åtgärder man väljer att genomföra, bortsett från åtgärden om rekreationsstråk längs bäcken som inte bedöms ha någon effekt på flera av tjänsterna och till och med kan ha negativ effekt på Risebergabäckens funktion som habitat. De åtgärdsförslag som inte involverar ekosystem eller ekosystemtjänster bidrar inte heller i någon större utsträckning till att stärka ekosystemtjänsterna, ibland kan resultatet till och med förväntas bli negativt. Det är relevant att resonera om vilka samhällsvärden som står på spel om inget görs. Enligt bedömningen skulle detta få negativa konsekvenser, inte bara för möjligheten att hantera dagvatten utan även för leverans av i stort sett alla andra ekosystemtjänster. De aktuella åtgärderna har planerats och föreslagits för att framför allt gynna bäckens förmåga att hantera dagvatten, kapa flödestoppar och skydda viktiga anläggningar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det angeläget att analysera vad som är mest gynnsamt att investera i. Kanske skulle ett stort antal fördröjningsdammar eller våtmarker kunna byggas för samma kostnad och ha samma skyddande effekt på vattenreningsverket som en mur, men med den skillnaden att muren inte medför några positiva synergieffekter i form av leverans av ekosystemtjänster. 18

Steg 6 Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer Det sista steget i TEEB-metoden innebär att de effekter som uppstår om åtgärderna som analyserats i steg 5 genomförs ska identifieras och uppskattas för berörda intressenter. Detta ska ske i dialog med relevanta aktörer. Naturskyddsföreningens vägledning påminner om att även svaga eller små samhällsgrupper eller -aktörer måste tas i beaktande och föreslår också att en samhällsekonomisk analys ska genomföras. ICLEIS vägledning förtydligar genom att understryka att såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet ska tas med i analysen. I vårt projekt valde vi att utgå ifrån ett urval av aktörer som identifierats i projektet GreenClimeAdapt (Karlsson & Kildsgaard 2012). I det projektet byggdes fördröjningsdammar i området Skogholms ängar som ligger i anslutning till Risebergabäcken. I samband med detta kartlade IVL vilka aktörer som skulle kunna tänkas påverkas av en sådan anläggning samt effekterna av den. Effekterna för var och en av dessa aktörer har sedan uppskattats utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Projektgruppen har uppskattat vilken effekt de föreslagna åtgärderna skulle kunna ha för olika aktörer och intressenter. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Resultatet redovisas i tabell 6. De åtgärdsförslag som involverar ekosystem får övervägande positiva konsekvenser och relativt få negativa för intressenterna som samlad grupp. De åtgärder som inte involverar ekosystem får även de övervägande positiva och relativt få negativa konsekvenser men inte i lika hög grad. Genom att inte genomföra några åtgärder alls fås bara negativa konsekvenser. De negativa konsekvenserna innebär i detta fall oftast ekonomiska kostnader. Alla aktörer uppskattas få övervägande positiva konsekvenser utom VA SYD som får fler negativa än positiva konsekvenser. Detta beror på att åtgärderna innebär stora ekonomiska investeringar för VA SYD samtidigt som nyttorna för dem är få. Det är viktigt att analysera vad det får för konsekvenser då den myndighet eller aktör som är ansvarig för arbetet och måste stå för finansieringen själv kan dra få eller små nyttor av insatserna. Då är det inte konstigt att arbetet går långsamt eller får låg prioritet. Detta innebär kanske att man inte kan förvänta sig att VA SYD själv driver på arbetet utan andra aktörer måste identifieras som kan göra detta. 19

Tabell 6. Tabellen visar hur genomförandet av olika åtgärdsslag förväntas påverka olika intressenter. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Värderingen visar att de åtgärdsslag som involverar ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade fält) genomgående har större positiv effekt för intressenterna, medan de som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster (gråa fält) i mindre utsträckning bidrar till positiva effekter för intressenterna. Om inga åtgärder genomförs får detta negativa konsekvenser för samtliga intressenter. Åtgärdsslag Intressenter Begränsa dagvattentillflödet Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Flödesfördröjning i damm eller våtmark Flödesfördröjning genom översvämningsytor Rekreationsstråk längs bäcken Malmö stad Diknings företaget VA SYD Företagare nära bäcken Koloniförening ar Fågelskådare Sportfiskare Ryttare Idrottsförening med anläggn. nära bäcken Skolklasser -/+ ++ --/+ 0 ++ 0 + 0 + + + ++ 3-12+ + + -/+ 0 + + 0 0 0 + + + 1-8+ --/++ ++ --/++ 0/+ ++ ++ -/+ + 0 ++ + + 5-17+ -/+ + -/+ 0 ++ + + 0 0 + + + 2-10+ -/++ 0/+ 0 + 0 + + + 0 ++ ++ + 1-12+ Minska närsaltshalter --/+ -/0-0 0 + ++ 0 0 + + + 4-7+ Förstärka erosionsutsatta + + -/+ + ++ -/0 0 0 + 0 + + 2-9+ partier Flödesfördröjning genom strypning + + -/+ 0 + 0-0 0 0 0 + 2-5+ Översvämningsskydd ++ 0 -/++ 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1-4+ Inga åtgärder -- -- -- -/0 -- - - - -/0 -- -- -- 19- Närboende/ allmänhet Fastighetsägare 20

Utvärdering av TEEB-metoden Att försöka värdera ekosystemtjänster är ett sätt att föra upp dem på agendan för en bredare massa av beslutsfattare och samhällsaktörer och sätta dem i perspektiv till andra samhällsfrågor och behov. Men få metoder står till buds om man vill genomföra en analys av det här slaget. Vi känner till två metoder: Riksbyggen har tagit fram ett kartläggningsverktyg (Hållbar stad 2012) och i projektet C/O City som leddes av Stockholms stad togs Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning (Keane m.fl. 2014) fram. I detta sammanhang är Riksbyggens metod enbart tillgänglig för internt bruk och C/O Citys metod helt ny och ännu oprövad. Vår uppfattning är att den del av TEEB-metoden som behandlar värderingsmetoder behöver bearbetas och vidareutvecklas, åtminstone om kommuner ska kunna förväntas arbeta med metoden utan att behöva ta hjälp av externa konsulter eller själv tillhandahålla expertis inom området miljöekonomi. Ekonomisk värdering är för avancerat och arbetskrävande för att det ska kunna genomföras i varje enskilt fall och kanske ska ekonomisk värdering enbart användas i särskilt pressade och speciella situationer. Andra värderingsmetoder behöver därför lyftas fram och metodik måste utvecklas för att fler kommuner och andra organisationer ska kunna hantera dessa. Beslutsfattare på olika nivåer måste också lära sig att väga olika värden mot varandra, inte bara de ekonomiska. I vårt arbete hade vi två handledningar till vår hjälp, den ursprungliga som tagits fram på uppdrag av ICLEI och Naturskyddsföreningens svenska tolkning. Dessa två handledningar till trots upplevde vi att metoden är rörig och inte särskilt tydligt beskriven. Metoden greppar över en stor mängd frågeställningar och tillvägagångssätt och kräver troligen en stor kompetensbredd för att kunna genomföras i sin helhet. Vi har redan påpekat behovet av kompetens inom området miljöekonomi men för att lyckas bra med arbetet är det troligen lika viktigt att förutom ha god kunskap om ekologi och fysisk planering även besitta kunskap om medborgardialog och kommunikation. Trots att TEEB-metoden är svår i vissa delar är den systematisk i sitt tillvägagångssätt vilket är mycket viktigt. Kartläggningsdelen är central och viktig i metodiken, liksom dialog och samverkan med medborgare och andra aktörer. Detta genererar bredd och förankring i analysen. Vår analys är att TEEB-metoden kanske fungerar bäst i skarpt läge, dvs. inför faktum att ett visst område står inför hot om förändring. I ett sådant sammanhang kan frågeställningen bli mycket konkret och avgränsningen mer självklar än den var i vårt case. Ur ett kommunalt perspektiv är det viktigt att inte bara kartlägga och värdera ekosystemtjänster, vi måste också hitta sätt att kommunicera begreppet och innebörden av ekosystemtjänster så att alla berörda vet vad de ska förhålla sig till, och hitta tillvägagångssätt för att skapa rättvisa och välbalanserade sätt att föra in ekosystemtjänster och dess värden i diskussioner och beslut. Etappmålet om att ekosystemtjänster ska tas i beaktande i alla beslut senast 2018 kräver att det finns en fungerande metod för detta. Då krävs att planeringsverktyg som tillåter ekosystemtjänster att ta plats i de kommunala beslutsprocesserna tas fram och implementeras. Likaså är det viktigt att förstå hur ekosystemtjänster kan stärkas och att kunna diskutera synergieffekter och målkonflikter i detta sammanhang. 21

Värdering av ekosystemtjänster kan göras på olika sätt. Ekonomisk värdering är ett sätt som kan vara relevant i vissa sammanhang. Men värderingen kan också utgöras av att viktiga ekosystemtjänster och brukare identifieras och kartläggning av ekosystemtjänsterna utförs. I sammanhang med komplexa situationer kan ekonomisk värdering vara mindre pålitlig, framför allt när det gäller stödjande och reglerande tjänster (SOU 2013). Vår uppfattning är att matriser likt dem som blev resultatet i steg 5 och steg 6 (tabell 5 och 6) kan vara användbara i flera sammanhang då de uppmärksammar värden och sätter dem i kanske delvis nya sammanhang och även kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner. I vårt fall blev det uppenbart att ett skäl till att arbetet med åtgärdsförslagen går långsamt är att den som måste betala mest också är den som får minst vinst av insatserna. Här kan man titta på kostnadseffektivitet och även resonera om i fall det är rimligt att fler är med och betalar. En slutsats är att kartläggning av ekosystemtjänster måste integreras i planeringsprocessen för att få effekt och genomslag. Lämpliga nivåer är troligen översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan. På översiktsplanenivå kan frågeställningar och ambitioner beskrivas generellt, tillvägagångssätt beskrivas och mål sättas upp. Fördjupad översiktsplan och detaljplan kan precisera var, hur och när arbete med exempelvis kartläggning ska ske. 22

Referenser Hållbar stad. 2012. http://www.hallbarstad.se/news/ny-metod-for-att-utvardera-naturensgratistjanster Karlsson, A. & Kildsgaard, I. (2012) Multi stakeholder dialogue on green urban climate adaptation. IVL Swedish Environmental Research Institute. Keane, Å., Stenkula, U., Wijkmark, J., Johansson, E., Philipsson, K. & Hård af Segerstad, L. (2014) Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. C/O City. Malmö stad. 2003a. Risebergabäcken en riskanalys. Malmö stad. 2003b. Risebergabäcken på väg att kollapsa på grund av överbelastning. Malmö stad. 2006. Förslag till handlingsprogram för att förhindra Risebergabäcken att kollapsa. Naturskyddsföreningen. Räkna med ekosystemtjänster Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen. Naturvårdsverket. (2012). Sammanställd information om Ekosystemtjänster. NV-00841-12 SOU. (2013). Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Spangenberg, J. H., & Settele, J. (2010). Precisely incorrect? Monetising the value of ecosystem services. Ecological Complexity, 7(3), 327-337. TEEB. Manual for cities: Ecosystem Services in Urban Management 23

Bilagor Bilaga 1 Konvertering av SYNAPS samhällsfrågor till ekosystemtjänster Bilaga 2 Ekosystemtjänster som genereras I Risebergabäcken och dess närmaste omgivningar resultat av SYNAPS-workshop juni 2013 Bilaga 3 Metoder för att värdera ekosystemtjänster delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster 24