Årsta Havsbads Samfällighetsförening www.arsta-havsbad.se info@arsta-havsbad.se Nr 63 December 2012

Årsta Havsbladet Årsta Havsbads Samfällighetsförening www.arsta-havsbad.se info@arsta-havsbad.se Nr 63 December 2012 Solnedgång över stranden i Årsta Havsbad, nyårsafton 2011. Foto: Sten Norin Årsta Havsbads styrelse...omslagets insida Några ord från vår ordförande...1 Information från styrelsen...2 Vatten- & avloppsfrågor...4 Vatten- & avloppsordlista...7 Årstastugan...8 Sommarjobb i Årsta Havsbad...8 Vägar som plogas...9 Grannsamverkan... 10 Användbara webbadresser... 10 Hyra föreningsgården... 10 Föreningen Bevara Sommarstaden... 12 Årsta Havsbads Bastubadarsällskap... 14 Årsta Havsbads Stugägareförening... 19 Hårsfjärdens Båtsällskap... 20 Besök av LTA-anläggning Strängnäs... 22 Årsta Havsbads Fastighetsägareförening... 24 Vad har styrelsen gjort i VA-frågan... 28 Årsta Havsbads Tennisklubb... 31 Årsta Havsbads Trädgårdssällskap... 32 Minneslista inför vintern...baksidan

Årsta Havsbads samfällighets styrelse 2012 7 1 2 3 4 5 6 8 9 10 11 Foto: Johan Bjurer 1 MONIKA MALAGUTI Suppleant Idrottsvägen 1 137 97 Årsta Havsbad 4 INGELA WIDÉN Suppleant Rönnskärsstigen 2 137 97 Årsta Havsbad 7 TOMAS ISBERG Kassör Vintertullstorget 56 116 43 Stockholm 10 FREDRIK LÖFSTEDT 2:e vice ordförande Garvar Lundins gränd 3 112 20 Stockholm 2 BÖRJE JOHANSSON Suppleant Fiskarstigen 3 137 97 Årsta Havsbad 5 MATHIAS BIERFELDT Ledamot Årsta Havsbadsvägen 22 137 97 Årsta Havsbad 8 INGEMAN BENGTSSON Suppleant Typografstigen 26 137 97 Årsta Havsbad 11 BO HELLBERG Ordförande Idrottsvägen 34 137 97 Årsta Havsbad 3 MARIANNE ROCKLIND 1:e vice ordförande Parkvägen 49 137 97 Årsta Havsbad 6 INGELA DAHLIN Ledamot Folkungagatan 80 b, 4 tr 116 22 Stockholm 9 RICKARD WAHLBERG Sekreterare Lidköpingsvägen 37, 2 tr 121 39 Johanneshov Ansvarsområden och telefonnummer, se baksidan www.arsta-havsbad.se info@arsta-havsbad.se Box 32 Torget 1 137 97 Årsta Havsbad Årsta Havsbladet, tidning för Årsta Havsbads Samfällighetsförening, box 32, torget, 137 97 Årsta Havsbad www.arsta-havsbad.se Redaktion: Carsten Palmaer, Claes Andersson, Ingemar Unge, Marianne Rocklind & Åsa Andersson Text och foto där ej annat anges: Redaktionen Upplaga: 1 200 ex Tryckeri: Kaigan Insänt material införes i mån av plats om det bedöms vara av allmänt intresse, och publiceras endast om upphovsmans namn är känt av redaktionen.

Ordförande Några ord från vår Foto: Åsa Andersson I skrivande stund är det halvtid mellan årsstämmorna, vattnet är avstängt och vi kan summera sommaren. Det var den regnigaste i mannaminne. Vår förvaltning, ja hur kommer den att se ut i framtiden det var huvudtemat för styrelsens årliga arbetsdag den 6 oktober. Det är mycket som förändras i vår omvärld. Vi kommer nu jobba med tillsynsmän istället för sommarförvaltare. En ordinarie, Janne, samt en biträdande så att vi klarar semester och sjukdom då verksamheten pågår året runt i olika omfattning. Styrelsen kanske kan minska i framtiden och mer inrikta sig på att leda verksamheten och inte vara fullt ut lika operativ. Det kan möjliggöras med att vi adjungerar medlemmar efter kompetens i olika frågor. Det är nog lättare att dra sitt strå till stacken i en separat fråga än att binda sig vid styrelsearbete och operativt arbete. Vi vill att du som har vilja att bidra hör av dig till någon i styrelsen om din kunskap oavsett om det är praktiskt eller administrativt. Det är många framtidsfrågor på bordet nu. När detaljplanen och VA-frågan diskuterats har miljöfrågor, teknik och bevarandet eller större byggrätter varit bland de främsta och givetvis hur mycket det ska kosta. Det som bekymrar mig mest är avsaknad av ett helhetsperspektiv där konsekvenserna av detaljplanen och VA-utbyggnad vägts samman. Nu har vi beslutet om VA-utbyggnaden som klart leder till stora kostnader för den enskilde och samfälligheten. Då ställer jag mig frågan hur tänkte kommunen att vi ska finansiera det? Till skillnad från alla andra utvecklingsområden, som det kallas när kommunen drar in kommunalt VA, fick vi inga större utökade byggrätter som normalt följer med Bo Hellberg det kommunala VA-intåget. Vad spelar det för roll? Jo för det är där vi får möjligheten att finansiera oss genom värdestegringen som ökade byggrätter ger. Det är alltså en framtida möjlighet som var och en kan nyttja när behov uppstår. Varför är det viktigt? Vi fick frågan: Hur ska Greta 83 klara det här? Jag frågade då om de avsåg född 83 eller 83 år gammal, det var det senare som avsågs. Mitt svar var då att det går förmodligen bra hon har säkert en lågt belånad fastighet efter många år som ägare. Man kan då låna till hela kostnaden samt ta ett så kallat seniorlån och låna till den årliga räntan. Det leder till att man får ut mindre vid försäljning när lånen lösts. Greta född 83 har troligen köpt under de senaste åren när marknaden räknade in den kommande VA-anslutningen och vi fick låna till hela köpeskillingen, pantbrev och lagfart. Idag får man låna till 85% av värdet. Det går inte ihop, därför behövs ökade byggrätter för att alla ska kunna finansiera kalaset. Flexibilitet vid anslutningen av vårt område är helt avgörande för att det ska gå bra och alla ska få en möjlighet att anpassa det kommande till sitt användnings behov. Vi har tre kategorier att ta hänsyn till. De som inte har indraget vatten och inte behöver koppla in VA men som behöver en vattenpost som idag under sommaren. Den andra kategorien som kanske också är majoriteten vill ha vattnet avstängt under vintern utan att behöva ha elen påslagen. Den tredje är de med bergiga och kuperade tomter som behöver flexibilitet vad det gäller pumpar. Jag ser nu fram emot att Bevara Sommarstaden och Fastighetsägarföreningen tillsammans med oss i ÅHS kan lyfta de viktigaste frågorna på länge flexibilitet vid VA-anslutningen och byggrätter för finansieringen. 1

Information från styrelsen Angående våra vägar Vägnätet i Årsta Havsbad utgörs av ca 16 km grusväg. Beskaffenheten på de olika vägdelarna är mycket ojämn. Vissa vägar trafikeras hårt och slits därför mer vilket betyder mer underhåll för dessa. Mindre trafikerade vägar behöver naturligtvis också underhållas. Det är därför bra om jag kan få information av boende när problem uppstår. Året som gått har ju som alla vet varit väldigt blött. Detta tär hårt på grusvägar med ständigt återkommande pottor. Sladdning och saltning har skett när det varit något sånär torrt underlag. Vid de kraftiga regnen som varit rinner vattnet utmed vägbanan i stället för att rinna av åt sidorna. Detta har medfört att nytt grus behövts läggas på vilket har skett i ganska stor omfattning. Under året har även en del dikesarbeten utförts. Snöröjningen blev betydligt enklare den gångna vintern och vi fortsätter framöver med Mats som snöröjare. Ingeman Bengtsson Vägansvarig Vårt sommarvatten 2012 Efter att ha tagit över denna viktiga post efter Göran Johansson som tack och lov bistått mig mycket för att komma in i detta, vill jag på detta sätt tacka så mycket för en proffsig överlämning. För er som kan gå in på nätet vet att alla våra vattenprover har varit som nästan alltid under alla år, tillfyllest. Prover tas 3 4 ggr under sommaren. Min reaktion på analyserna som alltid står tjänligt alternativt tjänligt med anmärkning, fick mig till en början att hoppa högt. Tjänligt låter i mina öron som om det knappt är drickbart, så är det nu inte, utan det är det bästa på klassificeringsskalan som finns. Tjänligt med anmärkning: drickbart men det kan finnas spår av någonting. Tyvärr så är det så att på vissa tappställen som vi har, har ej häck och dylikt hållits rent, detta kan göra att det blir felmarginaler vid provtagning. Det kan även hända att våra vattenverk får skräp i sig, där byter vi då genast UV-lampor så att vi får bort allt. SMOHF=Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har varit och gått igenom hur vi hanterar sommarvattnet, vi fick med beröm godkänt, några riktlinjer behövde fixas. Visst har vi haft vattenläckor i sommar, vi har en stark trafikering av våra vägar detta gör att våra gamla vattenledningar blir allt bräckligare med åren. Här vill jag och som jag tror många med mig, rikta ett stort tack till Sjörensarna som varit snabbt på plats, så att ingen har behövt vara utan vatten någon längre tid. Som ni också sett så har badvattnet kontrollerats, 3 ggr i sommar, detta bestämmer kommunen, även vilka provtagningsdatum dessa ska tas. Proverna har varit jättefina, troligtvis mycket beroende på att det inte blev så varmt, det var blåsigt, så algerna fick inget riktigt fäste, m.a.o. inget ont som inte har något gott med sig. Ingela Widén Vattenansvarig Ekonomisk status för Samfälligheten Vi har som bekant haft några tuffa år bakom oss, med stora investeringar som tärt på vårt kapital. Vi har inte längre en större buffert med egna pengar, men har i gengäld använt varje krona väldigt effektivt så att vi nu har fått upp en bra nivå på våra gemensamma anläggningar. Även i år har vi en stor kostnadspost i form av ett stort bryggarbete vid Vår Bostads väg. Detta kommer att göras klart under vintern och är budgeterat till ca 1,3 mkr. Sedan 2008 har vi då investerat närmare 3,5mkr bara i bryggor. Tillsammans med återuppbyggnaden av restaurangbyggnaden vid torget (netto ca 2 mkr) är detta våra särklassigt största enskilda kostnadsposter på senare år. Vi fick vid förra årsmötet mandat att ta ett lån, om så krävdes, för att klara denna investering. Vi tror nu dock inte att detta behöver bli nödvändigt, eftersom vi kommer att debitera ut halva andelsavgiften för 2013 redan i februari. Likviditeten blir då jämnare fördelad över hela året, och vi får inte problemet med att vänta in hela årets intäkt vid ett och samma tillfälle vid slutet av maj. Ekonomisk förvaltning Styrelsen fick på årsmötet mandatet att lägga ut den ekonomiska administrationen på ett externt bolag, vilket nu har skett. Undertecknad har under året successivt överfört ansvar och rutiner till Ereko AB, Agneta Ericson, som redan nu hanterar nästan all ekonomisk administration för föreningen. Ser därför fram emot att lämna styrelsearbetet med gott samvete i april 2013 Tomas Isberg Kassör Byggnader Nu är vintern här och man kan tro att Årsta Havsbad går i ide, men så är inte riktigt fallet. Det är relativt mycket vinteraktiviteter i Badparken. I somras fick vi en ny gungattraktion i lekparken vid föreningsgården och under hösten har vi fyllt på med ny sand som ska dämpa eventuella fall. Till våren har vi även beställt några nya gungor till gungställningen. Under vintern ska vi söka byggnadslov och eventuella övriga tillstånd vi kan behöva för att få bygga ett nytt förråd i anslutning till dansbanan för stugägarföreningens sommaraktiviteter. 2

Vi tittar även på olika lösningar när det gäller föreningsgårdens toalett, det är också dags för en uppfräschning av ytskikten och en översyn av värmesystemet. I vinter är det också febril aktivitet i bastubyggnaden där Bastusällskapet med gemensamma krafter renoverar. Mathias Bierfeldt Byggnadsansvarig TRAFIK och PARKERING Nytt parkeringsbolag Från den 1 november har vi bytt parkeringsbolag. Numera är Parkeringsservice ansvariga för Årsta Havsbad. För att underlätta både för dem och oss är det viktigt att alla har rätt fastighetsbeteckning på sina parkeringsplatser och i sina bilar. Om fastighetsbeteckningen inte syns ordentligt är risken stor att man får en p-bot. Vi vill gärna passa på att påminna om att andras förhyrda platser endast är till för de som hyr dem. Din blåa gästbricka gäller endast på din egen förhyrda p- plats och platser som är markerade med gästparkering samt på de allmänna parkeringarna. Röd dekal Gäller för medlemmar och erhålles i ett exemplar per hushåll. För att gälla skall den förses med fastighetsbeteckning och fästas på vindrutans insida. Kontakta expeditionen vid bilbyte eller om hushållet har fler egna bilar. Blå parkeringsbricka Den är avsedd för gäster och erhålles också i ett exemplar per hushåll. Den skall placeras på insidan av gästbilens vindruta och gäller då för parkering under 7 dygn på allmänna parkeringar på samfälld mark inom Årsta Havsbad. Tillfälliga gästbrickor Kan lånas på expeditionen för en kortare tid, för den som tillfälligt väntar fler gäster. Observera Att alla bilar och motorcyklar, som parkeras på allmänna parkeringsplatser på samfälld mark, skall vara försedda med giltiga parkeringsmärken, även om parkeringsplatsen är förhyrd. Parkeringsbolaget har samfällighetens uppdrag att bötfälla alla som saknar giltigt märke eller har parkerat felaktigt. Årets parkeringsavgifter: Reserverad plats på allmän parkering 500:- På övrig samfälld mark (efter tillstånd av styrelsen) 500:- Lastbilsparkering 1.000:- Sly och uthängande grenar Det är många som har hört av sig till styrelsen angående sly som hänger ut på vägen och vi har fått en del klagomål från t.ex. SRV. Det är viktigt att rensa allt sly upp till 4-4,5 m upp i luften eftersom tank och sopbilar inte kan komma fram om det hänger ut grenar. Vad gäller diken och sly precis utanför den egna tomten är det väldigt bra om man håller efter det. Vi har en policy som går ut på att vi själva ansvarar för diket precis utanför tomtgränsen. Vägskyltar Det är även viktigt att skyltar som sitter på staketet inte skyms. Är det så att det saknas skyltar hos er är det bra om ni hör av er till trafik-ansvarig och meddelar var det saknas skylt så att vi kan beställa nya. Meddelas till monika.malaguti@arsta-havsbad.se Trafikhinder vägbulor Styrelsen har fört många samtal med Trafikverket och försöker få övergångsställen och överlag se till att trafiksäkerheten i området blir bättre. Då det saknas statistik får vi inget gehör för våra förslag. Därför är det viktigt att alla incidenter polisanmäls. Det vi har börjat göra för att öka säkerheten är att vi har satt ut vägbulor. Det sitter en på Torgvägen som har gett god effekt och därför kommer vi att fortsätta sätta upp fler på infartsvägarna in i området. Vi har många barn som leker, cyklar och är ute och rör sig i området. Monika Malaguti Trafik- och parkeringsansvarig Behöver du en ny brevlåda eller hyra en postbox? Hör av dig till mig så hjälper jag dig med uppsättning av brevlådan och informerar posten och Citymail. En ny brevlåda kostar 300 kr. Postboxen kostar 100 kr per år att hyra men för närvarande finns inga lediga. Det är viktigt att din brevlåda har en bra fastsatt namnskylt, som klarar höst- och vinterstormar. Haninge Sko- och Nyckelservice i Handens centrum har bra skyltar till ett rimligt pris. Glöm inte skylten med texten Ingen reklam. Speciellt viktigt inför vintern då ingen tömmer din brevlåda! Välkommen med din beställning! Börje Johansson, 070-549 96 55, borje.johansson@arsta-havsbad.se Sista dag för inlämning av motioner till årsmötet är 31 januari 2013. Adress: ÅHS, Box 32, Torget, 137 97 Årsta Havsbad. ÅHS årsmöte äger rum onsdagen den 17 april i Åsö gymnasium på söder i Stockholm. 3

VAtten- & avloppsfrågor Varför installeras kommunalt vatten & avlopp (KVA) i Årsta? Det finns flera skäl. Ett är att det i detaljplanen är bestämt att det ska bli en kommunal VA-utbyggnad. Kommunen anser att renvattensituationen blir mer och mer ansträngd i ÅH. Fler fastighetsägare utnyttjar sina landställen mer och mer, fler borrar egen brunn, vilket medför risk för vattenbrist och saltvatteninträngning. Många somrar har ÅH stöttats med kommunalt dricksvatten. Och många fastigheters avlopp går ner i icke godkända stenkistor. Även EU ställer vissa krav liksom länsstyrelsen. Finns det några mätningar som givit sådana för miljön alarmerande resultat att det motiverar KVA? Nej det finns inte. Förutom de årliga kvalitetsmätningarna av sommarvattnet görs inga andra mätningar, enligt Anita Persson på Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund beroende på att det saknas gränsvärden. Anita Persson vill dock framhålla att miljöbalken och naturvårdsverkets föreskrifter numera ställer betydligt högre krav på rening i enskilda avlopp än förr. Enligt VA-lagen är kommunen skyldig att ordna avloppsförsörjning när det behövs i ett större sammanhang. Ett sådant större sammanhang är ÅH. Från kommunalt håll påpekar man att Södertörns Miljöoch hälso skyddsförbund har i övriga delar av Haninge inspekterat enskilda avlopp, varav 70 80 procent fått krav på åtgärdande. Man utgår ifrån att förhållandena är lika i ÅH. Men finns det verkligen undersökningar som visar att Årstaborna använder sina hus mer och mer och att fler brunnar tillkommer? Nej, det finns inte någon sådan. Men kommunen bedömer att ÅH inte skiljer sig från andra fritidshusområden, nämligen att man vill ha samma standard i fritidshuset som i det vanliga boendet. Huruvida en majoritet i ÅH verkligen vill ha samma standard i sommarhuset som hemma kan tydligen ifrågasättas, men OK, när kan arbetena tidigast inledas? Detaljplaneförslaget är överklagat till Mark- och miljödomstolen. Dom väntas våren 2013, vilket skulle betyda att arbetena i ÅH kan komma igång efter sommaren samma år. Hur mycket beräknas detta att kosta kommunen? Den totala kostnaden beräknas till cirka 100 miljoner kronor exklusive moms. (Om alla 800 stugor betalar en anslutningsavgift på 140 000 kr får kommunen in 112 miljoner, dock ska moms dras därifrån, vilket gör att intäkten för kommunen stannar på 89,4 miljoner). Om budgeten överskrids, kommer överskjutande del att drabba Årstas husägare? Lagen säger att kommunen kan ta ut en särtaxa (=högre anläggninsavgift) om kostnaden blir mer än 30 procent högre än de intäkter kommunen får in (dvs anslutningsavgifter m m). Beslut i Årsta Havsbads fall är ännu inte fattat. 4 Foto: Åsa Andersson

Foto: Åsa Andersson Vilket eller vilka företag är vidtalade för att utföra arbetet? Inga ännu så länge. Anbud kommer att infordras efter nyår. Om det ska grävas i vägarna blir det svårt för husägarna att nå sina hus. När på året kommer grävningarna äga rum? Enligt detaljplanen ska VA-utbyggnaden utföras på 2 år. Det medför att arbetet måste bedrivas året runt, störningar i framkomlighet kommer bli oundvikliga. (Samfällighetens styrelse har framfört krav på att arbetena inte ska utföras sommartid, men även om kommunen har förståelse för detta krav så måste arbetet utföras året runt om man ska klara tidsgränsen två år) Släpps VA på etappvis eller först när allt är klart för hela ÅH? Utbyggnaden är indelad i flera etapper, varje etapp indelas i deletapper. När en är klar (=besiktigad och ledningarna övertagna av kommunen) kommer kommunen att fakturera anläggningsavgifter och fastigheterna får ansluta. Vad ingår i anläggningsavgiften egentligen? Den innebär rätt att ansluta sig till det kommunala nätet. LTA-enheten (det vill säga pump och polyetertanken i vilken pumpen ska stå, larm med mera) ingår också. Avgiften varierar efter hur stor tomt man har. Jag har dubbeltomt, får jag då dubbel anläggningsavgift? Nej, om det finns ett boningshus på dubbeltomten betraktas den i detta avseende som en enhet. Om tomten delas på två så ska den nya ägaren till den avstyckade delen betala anläggningsavgift. Hur stor är avgiften? Kommunen anger cirka 140 000 kronor. Plus eventuellt tillägg. Det låter rätt lågt. Kommunen anger i en folder som räkneexempel för villa med 800 kvm tomt 176 000 kronor. Jo, men det beror på att dagvattenhantering inte ingår, den sköts ju av Samhälligheten. Alla kan inte slita fram 140 000 kronor, eller hur? Nej men kommunen förmedlar lån på tio år med en ränta på i dagsläget 2,5 procent. Vilka kostnader står sedan husägaren för? Husägaren ska betala rör, isolering (om det behövs) och nedgrävning av rör från huset till det kommunala systemet, nergrävning och installation av LTA-enhet (dvs pumpen och dess låda, troligen minst 1,5meter) en spoltoalett, kanske dusch, kanske ett nytt rum för dusch och toa. Nu kommer den enskilde husägaren i fortsättningen att betala för vattnet, vad kommer det att kosta? För en fastighet med förbrukning av 100 kubikmeter blir det 2 652, 50 kronor per år i 2012 års nivå. Fasta avgiften är nu 700 kronor och kubikmeterpriset 18 kronor, därtill en bostadsenhetsavgift på 152,5 kr. OK, tillbaka till anläggningskostnaderna. Hur dyrt blir det för den enskilde husägaren? Det är omöjligt att säga. Det beror på om man vill gräva ner sig till frostfritt eller lägga sig på någon annan nivå, som kanske kräver eluppvärmning. Om man måste spränga eller ej. Ja men n å g o t kan man väl antyda? Tag ett mycket dyrt fall: en stugägare som bestämmer sig för att bygga till ett rum för toa och dusch. Säg att han bygger ut 7 kvadratmeter. Då kostar utbyggnaden cirka 35 000, inredning med toa, dusch, handfat och kakelväggar med klinkergolv, säg 90 000 kronor. Så har han en bergtomt och måste spränga utrymmet för pumpen, rör och grävning/sprängning på tomten upp till vägen, kanske totalt 100 000 kronor ja då kommer man med anslutningsavgiften lätt upp till närmare 400 000 kronor. Att någon ens i gynnsammaste fall skulle kunna komma undan med mindre än 200 000 kronor är föga troligt. Men återigen, lägger man rören ytligt med ständig eluppvärmning under vinterhalvåret ändras kostnadsbilden. Det finns många lösningsmöjligheter. Det gäller för fastighetsägarna att informera sig om alla alternativ. Alla dessa kostnader får man betala själv via banklån? Just det, det sköter varje fastighetsägare själv. 5

Foto: Åsa Andersson Förresten, något vattentorn har jag inte sett i ÅH, varifrån kommer trycket i ledningarna? Och varifrån kommer vattnet nu? Nu kommer vattnet från egna källor i ÅH och trycket åstadkoms av pumpar, nu och sedan. När det kommunala VAsystemet är igång kommer vattnet att tas från Mälaren via Stockholm Vatten. Vattenreservoar finns i Vitså, på försvarets område, och där trycksätts vattnet. Mitt hus ligger i en sänka bra mycket under vägens nivå, hur kommer mitt avloppsvatten upp till vägen? Det är just det som pumpen ska sköta om. Ledningarna från hus till pump däremot måste ha ett självfall, högst en cm per meter rekommenderas. Det kan bli rätt knepigt, för det är en liten lutning. Jaha, men min grannes hus ligger rätt högt ÖVER vägen, i självfall ner mot ledningen, behöver han kanske inte någon pump då? Jo, för pumpen är inte bara till för att föra avloppet från huset till den kommunala ledningen, pumparna tillsammans bidrar till trycket i hela systemet. Dessutom finns i pumpen en enhet som slår sönder avfallet, bajs och papper t ex, vilket gör att man kan ha smalare rör. Vilket betyder att i toan nerspolade legobitar inte är välkomna? Inte särskilt. Vad kan detta betyda för samfälligheten? Dess byggnader måste ju också anslutas och kanske byggas om och förses med toa m m. Kan det påverka samfällighetsavgiften? Svårt att säga, men visst blir det en kostnadsökning. Å andra sidan försvinner ju samfällighetens kostnad för vattnet, (som ju i fortsättning betalas av de enskilda stugägarna. Å andra sidan igen: samfälligheten har kvar ansvaret för dagvatten (regn-och smältvatten) och de kostnaderna kommer sannolikt att öka; någon sänkning av samfällighetsavgiften är troligen icke att vänta. Kommer den gamla sommarvattenanläggningen att vara kvar? Nej. Men den kommunala vattenledningen kan användas som en sommarvattenledning med möjligheter att genom urtappningsmöjligheter kunna stängas av inför vintern och sättas på igen om våren. Kräver allt detta bygglov? Om man bygger om eller bygger till fastigheten krävs bygglov. Annars för bara VA-ledninsdragning kräv så kalllad bygganmälan, båda skickas till stadsbyggnadsförvaltningen, bygglovsenheten. Får man inga bidrag alls? Jo, fastighetsägaren svarar för installation av pumpenheten mot ersättning, för år 2010 var den nästan 14 000 kronor. Måste jag ha strömmen på hela vintern? Ja i alla fall den el som går åt till värmekabeln som värmer ledningen från huset till det kommunala nätet. Såvida man inte gräver ner allt till frostfritt djup cirka 1,5 meter. I alla fall ska man ha elen på till LTA-pumpen för att den vintertid ska kunna pumpa eventuellt inläckande vatten. För själva huset behöver man inte ha elen på. Finns det nu några undantag? Ja fastigheter med bra brunn behöver inte anslutas till den kommunala vattenledningen och inte heller för närvarande betala den delen av avgiften som avser vatten. Däremot ska enligt miljöbalken alla fastigheter anslutas till spillvattenavloppet (dvs avlopp från toalett, disk, dusch). Men fritidsfastighet utan avlopp där vatten inte är indraget i huset behöver troligtvis inte anslutas till kommunalt avlopp men man måste dock betala den del av avgiften som avser avlopp. Ovanstående frågor & svar är sammanställda av Ingemar Unge, svaren kommer från tjänstemän på kommunen, kommunens informationsfoldrar samt från samfällighetens VA-grupp. Foto: Åsa Andersson 6

VAtten- & avloppsordlista ABVA Allmänna bestämmelser för användandet av kommunalt vatten och avlopp, utarbetade av Svenskt vatten. Allmän vatten- och avloppsanläggning Anläggning som används och har till ändamål att bereda bostadshus eller annan bebyggelse med vattenförsörjning och avlopp, den bedrivs av kommun eller av annan som har förklarats som allmän. Anläggningsavgift Betalas av fastighetsägare; ska täcka kommunens kostnader för att ansluta fastigheten till det kommunala ledningsnätet. Anslutningsavgift Den avgift som man måste betala när man ansluter sin fastighet till det kommunala ledningsnätet. Avhärdning Hårt vatten kan behöva avhärdas, d.v.s. befrias från en del kalcium och magnesium. Avlagringar Stelnat material som fett, sand, sten och rost som hindrar vattnet att rinna fritt i ledningarna. Avlopp Ett gemensamt ord för dag-, spill- och dräneringvattenledningar. Avloppspumpstation Behövs när avloppsvattnet inte kan rinna med hjälp av självfall på ledningsnätet. Avloppsvatten Vatten som leds från fastigheter, gator och vägar indelas i spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten. Avrinningsområde Det område som via bäckar och små åar avvattnas till ett större vattendrag och därefter till havet. Avstängningsventil (AV) Kommunens avstängningsventil på huvudledning. BDT-vatten Spillvatten från bad, disk och tvätt; kallas också för gråvatten. Biofilm Beteckning på det tunna skikt av mikroorganismer som finns i t.ex. markbäddar, infiltrationsanläggningar och kompaktfilter där den biologiska reningen äger rum. Även kallad biohud. Blandat avloppsvatten Avloppsvatten från hushåll som innehåller både klosett- och BDTvatten. Brukningsavgift Betalas av dem som använder kommunens VA-system; har en fast och en rörlig del. Dagvatten Regn- och smältvatten som rinner av från hårdgjorda ytor t.ex. hustak, gator, parkeringsplatser och gårdar. Dagvattenbrunn (Stuprörsbrunn, Låsbrunn) Brunn på fastighetens dagvattenanläggning, försedd med slamfång och vattenlås för att skydda kommunens dagvattenanläggning. Dricksvatten Vatten som är för hushållsändamål, dricksvatten klassificeras som ett livsmedel och lyder därmed under Livsmedelslagen. Dricksvattenkungörelsen Livsmedelsverkets regler för dricksvattenförsörjningen; innehåller bl.a. tekniska, estetiska och hälsomässiga gränsvärden för dricksvattnet. Dräneringsvatten Vatten som samlas upp under markytan och leds bort, t.ex. vid dränering av husgrunder. Duplikatsystem Avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. Enskild avloppsanläggning En anläggning för vatten eller avlopp som inte är ansluten till den allmänna/kommunala anläggningen. Enskilt avlopp Avloppsanläggning utanför kommunalt VA-område. Oftast för ett hushåll, men kan också behandla avlopp från en grupp av hushåll. Fekalier Avföring. Fettavskiljare (FA) Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från spillvattnet. Filtrering Ett sätt att sila bort föroreningar; sand är det vanligaste filtermaterialet inom vattenreningstekniken. Förbindelsepunkt Den punkt, vanligen 0,5 m utanför tomtgräns, där den privata servisledningen ansluter till kommunens ledning. Fastighetsägaren har ansvaret för ledningarna före förbindelsepunkten (på tomtmark). Kommunen har ansvaret för ledningarna efter förbindelsepunkten. Dess förmodligen viktigaste funktion är att den markerar den rättsliga gränsen mellan den allmänna anläggningen och fastighetens installation. Grundvatten Vatten under markytan Gråvatten Annan benämning på BDT-vatten. Hk Haninge kommun Huvudledning Den största ledningen som transporterar allt dricksvatten till kunderna. Huvudman Den som driver en allmän VA-anläggning. Hårdhet Vatten innehåller olika kemiska föreningar bl.a. kalcium- och magnesiumförening, hårt vatten innehåller mycket kalcium och magnesiumjoner. Dessa föreningar löses ut från mark och bergarter och förs ut till sjöar och vattendrag. Hårdheten beräknas i tyska grader (dh) och delas in i 5 klasser. Infiltration När vatten får rinna sakta genom marken, t.ex. vid rening genom sand- eller gruslager. KVA Kommunalt vatten och avlopp Ledningsnät Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varandra. Ledningsrätt Rättigheter att lägga ner och bibehålla en allmän va-ledning på annans fastighet, ledningsrätt upprättas oftast mellan en kommun och en privatperson. LOD Lokalt omhändertagande av dagvatten genom t.ex. infiltration eller i våtmarker. Markbädd Rening av avloppsvattnet genom filtrering genom sand och jordlager, vattnet samlas sedan upp och leds ytligt ut till ett dike, en å, en sjö eller till havet. Mikroorganismer Små bakterier som är livsviktiga för vår överlevnad. Mikrosil Finmaskig sil som tar bort bl.a. alger. Miljöbalken Sveriges samlade miljölagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1999. Miljörapport En sammanställd rapport över reningsverk, vattenprover, driftstörningar etc. under det gångna året, skickas till Länsstyrelsen och är en allmän handling. PBL Plan- och bygglagen. Pumpstation Pumpar som finns överallt i kommunen och har till uppgift att pumpa avloppsvatten uppför en eller flera backar och vidare i ledningarna. Rörlig kostnad Kostnad som man kan påverka genom sin egen användning av t.ex. vatten. Samfällighet Sammanslutning av fastigheter som har en gemensam rätt till mark och som även har ett gemensamt ansvar för utförande och drift av gemensamhetsanläggningen. Servisledning Den ledning som går från den privata fastigheten till den kommunala ledningen. Servisventil (SV) Kommunens avstängningsventil. Stänger och öppnar vattnet till fastigheten. Ligger oftast utanför tomtgräns. Får ej öppnas/ stängas av annan än kommunen. Servitutavtal Ett avtal mellan fastighetsägare gällande olika områden, t.ex. vägar, VA-ledningar samt el- och teleledningar. Situationsplan Översiktlig karta eller skiss över tomten och den planerade anläggningen där också dricksvattenbrunnar, fastighetsgränser och tillfartsvägar finns utritade. Självfallsledning Ligger i fall, så att vattnet rinner av sig själv till reningsverket med hjälp av tyngdkraften. Slam Fasta partiklar och fett som avskiljts från avloppsvattnet. Slamavskiljare Behållare där fasta partiklar och fett avskiljs från avloppsvattnet. Sluten avloppstank Tank som samlar upp klosettvatten, ansluts helst bara till extremt snålspolande toaletter. SMOHF Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund Statens VA-nämnd En rättslig instans som prövar de vatten- och avloppsärenden som har överklagats. Stenkista Mycket enkel infiltrationsanläggning där infiltration sker okontrollerat vilket leder till otillräcklig rening. Får endast användas för dagvatten. Svartvatten Toalettvatten med både urin och fekalier. Trekammarbrunn Slamavskiljare där vattnet passerar genom tre kammare. Tryckledning Ligger inte i fall; vattnet måste pumpas framåt. Tvåkammarbrunn Slamavskiljare där vattnet passerar genom två kammare. VA Står för vatten och avlopp. VA-kollektiv Alla medlemmar d.v.s. alla anslutna till kommunalt vatten och avlopp. VA-lagen Reglerar kommunernas ansvar för vatten och avlopp. VA-nätet Kallas alla VA-ledningar som är sammankopplade med varann. Vattenmätare En mätare som installeras i husen för avläsning av vattenförbrukning. Vattentäkt Vattendrag (även grundvatten) som används som råvatten för dricksvattenframställning. Ventil Används för att reglera eller stoppa vattenflöde. Verksamhetsområde För att kunna strukturera upp VA-verksamheten delas kommunen upp i olika områden, med eller utan vatten och/ eller avlopp. Ytvatten Vatten i sjöar och vattendrag. Övergödning För hög tillförsel av näringsämnen (främst fosfor och kväve) till ett vattendrag leder till problem såsom algblomning och syrebrist. Adressändring ny ägare Bytt namn Anmäl ändringar i dina registeruppgifter till Agneta Ericson på Ereko. Det är numera Agneta som har hand om vårt register. Ereko AB, Agneta Ericson Götgatan 60 118 26 Stockholm Tel: 08-720 05 90 Mail: agneta@ereko.se 7

Årstastugan En levande bild av sommarnöjet för 80 år sedan Tidstypisk trädgård Tack till Trädgårdssällskapet, vilket som vanligt har vårdat plantor och buskar i sportstugeträdgården. Målsättningen är att visa upp en tidstypisk rabatt, så som den kunde ha sett ut på 1930-talet. Ungdomslaget har skött om gräsmattan, sandgången och buskarna vid staketet så att allt har sett prydligt ut. Budgetera för stugunderhåll Stugans vacklande kondition har påtalats förut. Det räcker inte med ungdomslagets åtgärder, nej bristerna i färg och snickerier börjar kräva professionella kunskaper. Får vi be samfällighetsföreningen att se över behoven och budgetera för åtgärder till nästa verksamhetsår? Öppet hus Det var som vanligt öppet hus på midsommardagen samt på Årstadagens förmiddag när Loppmarknaden pågick och mycket folk var rörelse. Många besökare trängdes på museistugans 16 kvadratmeter. Som vanligt när mycket folk samlas där, så kom historierna igång, och många berättade om sina minnen från lyckliga Årsta Havsbadssomrar. Synd att man inte hinner teckna ned alla historier. I övrigt har det varit några enskilda visningar för slutna sällskap. Det är tacksamt att visa stugan och berätta om Årsta Havsbad för Årsta Havsbadsbor med gäster. Richard Roosvall Tel 500 229 07 500 343 88 070-962 45 64 SOMMARJOBB I ÅRSTA HAVSBAD Dags att söka sommarjobb i Årsta Havsbad till sommaren 2013. Sista ansökningsdag är 30/4. Man arbetar 8 12.30 inkl 30 min rast 10.00 10.30 måndag fredag under tre veckor, sen byts det till nya ungdomar, rullande tre veckors perioder hela sommaren. Du som har fyllt 16 och upp till fyllda 18 år och bor i Årsta Havsbad är välkommen med din ansökan där du kort beskriver dig själv och under vilka veckor du vill/kan arbeta, samt din adress och telefonummer. Maila direkt till: forvaltaren@arsta-havsbad.se Du kommer sedan kontaktas av förvaltare med information om du blivit uttagen till sommarjobb eller som reserv. Uttagningen sker genom lottning. Viktigt att du vet att vi har höga krav på arbetsvilja och prestation och det kommer krävas ett engagemang från din sida för att det ska fungera. Om det inte skulle fungera har vi alltid reserver att ta in. 8

Vägar som plogas 2012/2013 Urvalskriterier: åtkomst vintervatten och sopkärl Följande vägar plogas: Skogsråstigen Gamla vägen mellan Flottans plan och Skogsråstigen samt till områdesgräns Idrottsvägen mellan Badvägen över Sven W och ÅH-vägen till Parkvägen Parkvägen från Idrottsvägen till Badparken Hamnbacken till Parkvägen Sven Wallanders väg, hela vägen Badvägen mellan ÅH-vägen och Sven Wallanders väg Arkitektvägen mellan ÅH-vägen och Idrottsvägen Idrottsvägen mellan Badvägen och Materialgårdsvägen Torgvägen Barberarstigen Materialgårdsvägen Idrottsvägen mellan Materialgårdsv. och Vår Bostads väg Vår Bostads väg mellan Idrottsvägen och Simmarstigen Simmarstigen mellan Vår Bostads väg och ÅH-vägen Videnäsvägen Djupdalsvägen via Rönnskärsstigen/Musköstigen från ÅH-vägen Fregattvägen från ÅH-vägen upp till Elektriska gatan Lotsvägen Skutvägen mellan Briggvägen över ÅH-vägen till vändplats Lilla badet Briggvägen mellan Skut- och Kolonivägen Elektriska gatan mellan Kostervägen och Galärstigen Kuttervägen mellan ÅH-vägen och Elektriska gatan Kolonivägen mellan ÅH-vägen och Elektriska gatan Mellanstigen från Kolonivägen till vintervatten Toppstigen Vägen ner till föreningsgården Följande allmänna p-platser plogas: Flottans plan Runda plan Idrottsvägen/Sven W Torget bakom butiken samt delvis stora parkeringen Materialgårdsvägen och Materialgården Simmarstigens parkering Utöstigen Lotsvägen Karlslund vid SRV återvinning och lastbilsparkering Kolonivägen Mellanstigen Vintertappställen i Årsta Havsbad Flottans plan, pumpställe 1 Sven Wallander 35-37, pumpställe 2 Sven Wallander/Badvägen, pumpställe 3 Sven Wallanders väg/idrottsvägen Badvägen (vattenverk 1) Badvägen/Idrottsvägen Barberarstigen, pumpställe 6 Stora parkeringen, vid pumpställe 4 Torgvägen/Torget (expeditionsbyggnaden) Idrottsvägen/Vår Bostads väg Vår Bostads väg/gäddstigen Djupdalsvägen, vid pumpställe 7 Elektriska gatan/kostervägen Elektriska gatan/kuttervägen (vid vattenverk 2) Skutvägen/Vimpelstigen Årstahavsbadsvägen/Loggvägen (vid klubbhuset) Mellanstigen/Toppstigen, vid pumpställe 9 Blockstigen, pumpställe 10 Nuvarande plogning som bekostas av ÅHS Tappställen, vintervatten 9

Grannsamverkan minskar brotten Genom nyfikenhet och engagemang kan grannar tillsammans bryta igenom den anonymitet som inbrott, stöder och skadegörelse sker i skydd av. Mångas vaksamhet blir ett effektivt skydd och ett larmsystem, som reagerar på det okända det som kan vara brott eller förberedelse till brott. Denna vaksamhet av grannar har under året avstyrt vad som kunnat bli en storbrand (skorstensbrand). Vi har även tackvare grannar inom Grannsamverkan tagit en inbrottstjuv på bar gärning nu omhändertagen av polisen Problemet med slangning av bensin fortsätter tyvärr men tack vare uppmärksamma grannar har några av dessa stölder avstyrts. Under våren 2012 har förarna av Grannstödsbilen utbildats i hjärt-och lungräddning. Under hösten 2012 utbildades även delar av Grannsamverkan. Information om vilka som genomgått utbildningen kommer att finnas tillgängligt på samfällighetens hemsida samt våra anslagstavlor efter avklarad utbildning. Grannsamverkan i samarbete med polisen arbetar för att vi skall få en hjärtdefibrator/ hjärtstartare stationerad i Årsta Havsbad mer information om detta kommer att lämnas via samfällighetens hemsida samt på anslagstavlor. Grannsamverkan har under året dragit igång Nattvandring under sommarmånaderna vilket har slagit väl ut och vår förhoppning är att vi får fler som ställer upp under sommaren 2013. Du som inte redan är med i Grannsamverkan gå med och hjälp dig själv och alla andra till ett tryggare boende. Grannsamverkan Årsta Havsbad Cathrin Johansson Helene Pettersson 070-321 50 26 grannsamverkan-arsta-havsbad@hotmail.se Webbadresser till Samfälligheten och föreningarna i området Samfälligheten Stugägareföreningen Båtklubben Tennisklubben Trädgårdssällskapet www.arsta-havsbad.se www.stugagareforeningen.com www.harsfjarden.net www.laget.se/arstahavsbadstk www.arstahavsbad.info/tsk Fastighetsägarföreningen www.arstahavsbad.org Bastuklubben, Grannsamverkan och Miljögruppen ligger under samfällighetens hemsida, under fliken föreningar. 10

11

Föreningen Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad TORRDASSTALIBANERNA HAR ORDET Några av våra älskvärda grannar har hittat på ett nytt ord för oss som vill bevara våra enkla sommarstugor i Årsta Havsbad: Torrdasstalibaner. I det infekterade debattklimat som numera råder i Årsta måste man välkomna varje försök till humor, så vi tackar. Samtidigt kan vi inte neka oss nöjet att presentera en meningsfrände, en tvättäkta torrdasstaliban: Bill Gates, 57, datasnille. Mannen som grundade Microsoft. Världens näst rikaste man och initiativtagare till stiftelsen Bill & Melinda Gates Foundation som har lagt ner 370 miljoner dollar (2,5 miljarder kronor) på att utveckla toalettlösningar som inte kräver vatten och avlopp. Hur kan det komma sig? Vattentoaletten uppfanns 1775 och har egentligen inte utvecklats sen dess, svarade Gates. Vattentoaletterna slog igenom i storstäderna i Europa och USA för ungefär hundra år sedan. Innan dess var hanteringen av latrin i de trångbodda storstäderna arbetskrävande och framför allt ohygienisk. Vattentoaletterna var en välsignelse för storstäderna; I ett slag löstes deras avfallsproblem. I samma slag skapade vattentoaletterna ett helt nytt problem: Övergödning av haven. Viktiga näringsämnen som fosfor och kväve har fått förstöra havsbottnarna i stället för att komma till nytta på åkrarna. För att klara av problemen började man bygga reningsverk. Men även moderna reningsverk är ingenting annat än en imitation av naturens processer. Ett modernt reningsverk sägs kunna ta emot 90 procent av fosfaterna och 50 procent av kvävet, resten går ut i vattnet. Kemikalier och läkemedelsrester kan de inte ta emot över huvud taget. Hur såg det ut till exempel i Hårsfjärden före reningsverkets och golfbanornas tid? Årstabor som växte upp på femtio- och sextiotalet kan berätta om en levande havsbotten med blåstång och flera olika slags musslor och snäckor. Lännåkersviken längst inne i Hårsfjärden var berömd för sina gösar och gäddor. Nu är det stendött där. Den vattentoalett vi idag betraktar som självklar hör i själva verket det förflutna till. Det är bakgrunden till att en person som Bill Gates satsar hårt på att hitta alternativ till vattentoaletten. Särskilt viktigt är det naturligtvis i Asiens växande ekonomier om Haninge kommun och Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund fick i uppgift att lösa avfallsproblemen i Indien eller Bangladesh med som samma metoder som i Årsta Havsbad skulle det leda till en miljökatastrof utan like. Men även rika länder som vårt eget har mycket att vinna på att studera alternativ till vattentoaletter. Försök att föreställa er möjligheterna om vi fortsätter att samarbeta, stimulera nya investeringar i denna sektor och använda vår uppfinningsförmåga i framtiden sa Bill Gates i ett tal i Seattle i augusti i år. Många av de här uppfinningarna kommer inte bara att revolutionera avloppshanteringen i utvecklingsländerna utan kommer också att hjälpa oss att komma ur vårt beroende av konventionella spolklosetter i välbärgade länder. Ja, tänk om Haninge kommun förmådde att lägga sig i täten för utvecklingen och pröva nya initiativ i stället för att välja gamla lösningar. Många av de ämnen som vi via vattentoaletterna spolar Foto: Åsa Andersson 12

ut i havet är framtidens bristvaror inom jordbruket. Utvinningen av fosfater från gruvor väntas toppa år 2030. En forskare som kommenterade utvecklingen på nätet menade att våra nuvarande avloppssystem måste avvecklas inom 30-40 år. Så, ni kära grannar som knappt kan bärga er tills ni får trycka på spolknappen på den egna vita porslinstoaletten: riv inte torrdasset. Det kan behövas förr än ni anar. Källor: Ny Teknik 22.8 2012, BBC News 15.8 2012, Reuters 14.8 2012 Ny teknik om framtidens dass: För ett år sedan presenterade Bill Gates projektet Reinvent the Toilet Challenge, inom sin stiftelse Bill & Melinda Gates Foundation, och uppmanade forskare att ta fram lösningar på toalettproblemen. Ett tiotal institutioner antog utmaningen och visade upp sina konstruktioner på mässan Reinvent the Toilet Fair i Seattle nyligen. Där belönades forskare från California Institute of Technology, Caltech, med första pris. De fick nästan 700 000 kronor för en solcellsdriven toalett som i en elektrokemisk process förvandlar avföring och urin till vätgas. Den lagras sedan i bränsleceller som kan driva toaletten när solen inte skiner. Det vatten som produceras i processen används för spolningen. Kraven som ställdes på de tävlande bidragen var att de skulle fungera utan tillgång till rinnande vatten eller elnät. Toaletterna fick inte heller producera några föroreningar och helst återvinna energi eller andra resurser. Dessutom skulle driftskostnaden vara högst motsvarande 35 öre per dygn. Saxat ur Ny teknik 22.8 2012 4. Eftersom klosettvattnet tas om hand separat, kan BDT-vattnet infiltreras i mark via slamavskiljare och/eller BDT-vattenrenare lokalt, och blir så småningom grundvatten. 5. Infiltreringen (mikroorganismer renar i mark) av BDT-vattnet medför att medicinrester och diverse gifter från BDT-vatten inte går rakt ut i havet via reningsverket (som i Haninge idag). Dessutom minskar belastningen på reningsverket. Bakom Södertäljemodellen står LRF, Telge Nät och Södertälje kommun. Den totala kostnaden gick på ca 7 miljoner kronor. Många andra kommuner dock inte Haninge intresserar sig för denna lösning på VA-frågan. Till exempel kommer Djurgårdsstaden, den nya stadsdel som projekteras vid Hjorthagen, att byggas med källsorterande toaletter enligt kretsloppstanken. Där handlar det om 12 000 bostäder och 30 000 arbetsplatser. När ska Haninge kommun vakna och inse att vi befinner oss i 2000-talet? För vidare information se länk nedan! www.sodertalje.se/stad-miljo--boende/nyheter/ Unik-kretsloppsanlaggning-invigd/ För mer information om Föreningen Bevara Sommarstaden Årsta Havsbad kontakta: Marie Ungheden marie.ungheden@telia.com 070-750 52 07 Kjell Johansson kjelljo@telia.com 070-543 82 48 Karin Marcus karin.marcus@bredband.net 070-776 07 17 Var rädd om fosfaterna! Fosfor är lika nödvändigt för matproduktion som vatten. Men idag håller vi snabbt på att förbruka våra återstående reserver av fosfatmalm. Med nuvarande hastighet kommer de att vara uttömda inom 50 till 100 år. Och på bara några decennier kommer bristen att leda till allvarliga problem om inget görs, säger Dana Cordell. Hon är forskarstuderande både på Tema Vatten vid Linköpings universitet och på Institute for Sustainable Futures vid University of Technology i Sydney i Australien. Hösten 2009 lägger hon fram en doktorsavhandling om globala fosforfrågor. Fosfor är nödvändigt för alla levande varelser. Vi tar upp det genom maten vi äter, som i sin tur fått det genom gödning av grödor. Det gör det nödvändigt att hushålla med och återanvända fosforn. Det handlar exempelvis om att kompostera matrester idag kastas upp mot 30 procent av maten i soporna men även att utveckla system för att separera och återanvända urin och avföring. Saxat från Linköpings universitet 3.3 2009 Södertäljemodellen Vi behöver inte bege oss ända till Amerika för att hitta nytänkande på avloppsområdet. Det räcker med att ta sig till Hölö i Södertälje kommun där miljöminister Lena Ek i augusti 2012 invigde en våtkompost som tar hand om klosettvattnet från cirka 600 hushåll i skärgårdsmiljö. Den så kallade Södertäljemodellen innebär att hushållens klosettvatten källsorteras och behandlas i en separat anläggning, utan att blandas med BDT (bad-, disk-, -tvätt)-vatten. Detta innebär en rad fördelar: 1. I stort sett allt näringsinnehåll i klosettvattnet kan tas till vara där det behövs, i åkerbruket. 2. Övergödningen av hav och sjöar minskar. 3. Hushållens vattenförbrukning minskar med cirka 40 procent (eftersom systemet förutsätter vakuumtoaletter.) 13

Årsta Havsbads BastubadarSällskap Sommaren 2012 blev kanske den blötaste och kallaste på flera år men för oss bastubadare var den faktiskt ganska bra. Vattentemperaturen hade svårt att komma över 20-strecket, vilket innebar att antalet övriga badgäster var begränsat. Vi samsas ju på en offentlig badstrand och det kan bli ganska trångt vissa dagar när temperaturen i vatten och luft blir för hög. Antalet bastubadare har legat på ungefär samma antal som övriga somrar men vi hoppas att det totala antalet bastumedlemmar kommer att öka till nästa år, nu när bastun står inför en riktig upprustning. Vi har blåst ur hela bastun, isolerat tak och väggar, satt upp ny panel, lagt nytt golv, nya bastulavar och ny belysning. Nypremiär När denna tidning utkommer omkring lucia, så har vi nypremiär i bastun den 15 december (luciabadet). Alla är mycket välkomna och vi hoppas på en god anslutning, klockan 13.00 14.30 för herrar. Damerna brukar inte bada på vintern. I detta sammanhang vill vi i bastun och säkert många andra Årstabor passa på att gratulera Kurt Svensson i efterskott, då han firade sin 90-årsdag 16 oktober, en av de trognaste bastubadarna som vi haft i Årsta. Kurre, som var med och restaurerade bastun på 70-talet, har även varit med denna gång, en riktig bastukämpe som är väl värd att gratulera. invigning av nya bastun Lördagen den 15 december kl 13.00-14.30 Öppettider vinter/vår Nyårsafton 31 december, herrar 13.00-14.30 Lördagar 26 jan, 23 feb, herrar 13.00-14.30 Långfredagen 29 mars, herrar 16.00-17.00 April, lördagar, herrar 16.00-17.00 Maj, lördagar, damer 16.00-17.00 Maj, lördagar, herrar 17.00-18.00 Årsta Havsbads Bastubadarsällskaps styrelse: Ordförande: Sten Norin ÅH 500 34 248 el. 070-756 34 44 Sekreterare: Magnus Hagberg 073-426 67 88 Kassör: Sören Olsson ÅH 500 34 380 Suppl: Stig Lindqvist ÅH 500 34 386 Suppl: Ingrid Kokk ÅH 500 34 826 Alla stugägare i Årsta Havsbad är välkomna som medlemmar till en kostnad av 150:- /år. Medlemskapet gäller naturligtvis för hela familjen. Tillfälliga gäster är alltid välkomna att bada tillsammans med medlem. Årsta Havsbads Bastubadarsällskap Sten Norin Ordförande 14

Horsfjärdens Country Home Ett vandrarhem vid Årsta Säteri En hantverkare nära dej Jag hjälper dej med om- och tillbyggnader, renovering, altaner, trappor, staket m.m. Vi är ett familjeägt vandrarhem som har öppet året runt. Besöks ni av vänner och släkt, här finner Ni extra sovplatser till Era gäster. Hos oss vaknar man upp vid skogsbrynet med en milsvid utsikt över lantbruk och golfbana. Huvudbyggnad består av 9 st dubbelrum Gemensamma utrymmen såsom kök, sällskapsrum, liten konferensdel Toa/dusch i korridor Nybyggda stugor med kök, allrum och dusch/toalett. Bastu Tv och internet Bra parkeringsmöjligheter Hjärtligt välkomna med Er bokning! Ni hittar oss granne med HaningeStrand GK. www.horsfjarden.com 070-497 12 67 Naturligtvis kan du använda dig av ROT-avdraget. RING ANDERS 076-295 80 23 Krigslida Bygg i Årsta havsbad Företaget innehar F-skattsedel 15

16

17

18

Vill Du vara med och göra Årsta Havsbad ännu roligare och trevligare? Årsta Havsbads Stugägareförening har som uppdrag att på bästa sätt arrangera våra gemensamma trivselaktiviteter. I år har vi haft ett händelserikt år med lyckade och uppskattade aktiviteter, vi vill givetvis att nästa år skall bli minst lika bra och trevligt. 2013 är vi färre aktiva i styrelsen. Vilket innebär att vi måste få frivilliga funktionärer som hjälper oss vid olika arrangemang. Alternativet för styrelsen är att minska ner på antalet aktiviteter. Så nu behöver vi er hjälp! Maila eller ring till någon i styrelsen. Vi är öppna för alla förslag. Efterlängtad hemsida! Nu är den på gång! Stugägareföreningen håller på att ordna en hemsida. Vi hoppas att den kommer att vara klar till våren. Du kommer att kunna nå oss om du går in på samfällighetens hemsida: www.arsta-havsbad.se klicka vidare på knappen föreningar, följ länken till stugägareföreningen. Avgiftshöjning Årsmötet beslutade om att höja medlemsavgiften till 200 kr per år. Är du sugen på att hjälpa till, eller har du någon idé på aktivitet eller fest? Hör av dig till någon i styrelsen. Styrelsen 2012 2013 Ordförande Berra Ejderskog anitha@magicabrodyr.se 070-568 68 10 Vice ordförande Annette Lundhquist Sandberg astrid-kristina100@hotmail.com 070-836 63 00 Kassör Ulla Andersson curtulla@comhem.se 070-340 26 36 Sekreterare Margareta Söderberg soderberg35@telia.com 070-691 11 75 Ledamot Anitha Ejderskog anitha@magicabrodyr.se 070-852 12 10 Ledamot Marie Barck Wiklander marie.barck.wiklander@telia.com 070-699 53 30 Ledamot Göran Dormvik goran@gdtrading.se 070-745 35 90 Suppleant Maja Sandberg majasandberg@hotmail.se 070-726 28 24 Suppleant Irene Sandberg 070-755 87 88 19