1 Skribenten är politices doktor och Senior Advisor på Aktia Bank 25.2.2015 KINA: Världens största ekonomi vänder blicken mot det förflutna I slutet av förra året var Kina den största ekonomin i världen. Trots att den kinesiska ekonomiska tillväxten oundvikligen mattas av så småningom kan landets BNP redan om 15 år vara lika stor som USA:s och EU:s sammanlagt. Tyngdpunkten för världsekonomin håller alltså på att återvända till Asien där den låg för 1000 år sedan (figur 1). Samtidigt verkar de kinesiska ledarna att fylla det ideologiska tomrummet med konfucianismens lärdomar från 2500 år tillbaka i tiden. Vad är det riktigt fråga om? Enligt IMF passerade Kinas köpkraftsparitetsjusterade BNP under 2014 USA:s BNP (figur 2). Trots att Kina nu är världens största ekonomi är dess befolkning fortfarande fattig. Då kineserna är över fyra gånger så många som amerikanerna, motsvarar en medelmedborgares materiella levnadsstandard mindre än en fjärdedel av en medelamerikans levnadsstandard. Så sent som 1980 var Kinas BNP en tiondel av USA:s, dvs. att BNP per capita i USA var över 40- faldig mot Kina. Sedermera har produktivitetsdifferensen och samtidigt gapet i levnadsstandard mellan Kina och USA minskat oerhört snabbt då det kinesiska arbetets produktivitet steg med 9½% per år i snitt 1991-2011 ock tack vare detta växte Kinas BNP med 10½ % per år (figur 3). De senaste åren har tillväxten mattats av och det finns ingen återvändo till sådana tillväxtsiffror som rådde före finanskrisen. Trots att Kina fortsättningsvis tar in på USA:s försprång i produktiviteten är varje nya steg svårare än det föregående. Därför kommer den kinesiska ekonomiska tillväxten oundvikligen att mattas av ytterligare. Hur är en så här stark och kontinuerlig tillväxt möjlig i en centralstyrd ekonomi? Den kinesiska tillväxtmodellen är inte lika styrd ovanifrån som man i väst ofta tror. Den centrala ledningen definierar målen, men beslut om hur de ska förverkligas fattas på provinsnivå. Eftersom provinsledarnas belöning och karriärutveckling baserar sig på uppnådda mål tävlar provinserna med varandra om att nå målen. I denna modell ryms centralstyrning och ekonomisk dynamik i samma bild. Om detta har bl.a. Kinaprofessorn vid Lapin yliopisto Matti Nojonen och Sitras Asienexpert Teppo Turkki uttalat sig. Realekonomins ökade globala roll återspeglas också i tillgångarnas värde. Såväl ur producenternas som ur investerarnas synvinkel kommer Kina i många årtionden framåt att vara den viktigaste marknaden i världen. För producenterna är landet inte längre samma vildavästern som för 20 år sedan, men investerarna får lov att vänta länge till på motsvarande förändring. Bara en allvarlig rubbning av samhällsfriden kan förhindra Kinas fortsatta uppgång. Enligt ett hotscenario går Kinas kommunistiska parti (KKP) under som en följd av sina egna allvarliga misstag. Detta verkar inte speciellt sannolikt då man ser med vilken noggrann eftertanke Partiet har lotsat de 1,3 miljarder kinesernas välfärdsökning under de senaste årtiondena. Just nu syns inga tecken på att enpartisystemet skulle vackla men också en snabb föränd- Enligt ett moderat tillväxtscenario växer ekonomin i Kina 2015 2020 i en genomsnittlig takt på ca 6 ½ 7%, den mattas av till ca 6 6½ % 2021 2025 och till ca 5 6% 2026 2030. Trots avmattningen är tillväxten så snabb att Kina om 15 år som ekonomi torde vara lika stor som USA och EU tillsammans.
2 ring är förstås möjlig om Partiet mister sitt grepp om att förbättra folkmängdernas vardagsförhållanden. Marxism-leninism vs. konfucianism Partiet kallar sig kommunistiskt, trots att egentligen bara en marxist-leninistisk lära lever kvar, läran om partiets ledande roll. När de socialistiska idéerna i dag varken har utrymme eller beställning har partiet vänt blicken mot konfucianismen från 2500 år tillbaka i tiden. I dess läror söker man innehåll för att fylla det nationella värdetomrummet. Konfucius riktade sin lära till regenter och lärda undersåtar. Han lärde hurdan en bra regent och hurdan en bra undersåte är. En bra regent agerar för sitt folks bästa. Då vinner han folkets förtroende och legitimerar sitt regerande. En bra undersåte är lydig och lojal mot sin härskare. När båda uppfyller sin roll råder harmoni. Harmoni är ett kännetecken för ett framgångsrikt rike. Om harmonin inte förverkligas beror det på att regenten inte följer Vägen eller att folket inte följer Vägen eller att ingen följer Vägen. Som forskaren Jyrki Kallio vid Utrikespolitiska institutet konstaterar i sin nya bok Mestari Kongin keskustelut tog upplysningsfilosofen Voltaire intryck av konfucianismen när han talade om idealet för den upplysta monarken. Är konfucianism en religion? Snarare är det fråga om ett system av moraliska och beteendemässiga koder för att definiera ideal för dygdigt beteende och självförädling. Även om Himlen har en central position i konfucianska skrifter härstammar lärdomarna om dygdighet från Kinas avlägsna mytiska forntid som Konfucius beundrade. Än i dag har kineserna i sitt dna ett behov av att förstå och tolka nutiden via Kinas långa historia. Detta poängterar också den erfarna Kinakännaren Annikki Arponen. En god härskare och ett lojalt folk skapar en harmoni som eftersträvas. Partiet har nu i tio års tid skjutit in terminologi och begrepp från denna lära i sitt språkbruk och sina målsättningar. Att förfaringssättet varit framgångsrikt vittnar det att kinesernas överlägsna majoritet i opinionsmätningar bedömer att Partiet agerar för medborgarnas bästa. Dygd av nödvändighet Trots att Partiet skapar en bild av sig som en sorts upplyst monark är dess lednings centrala mål att Partiets envälde fortsätter. Hur kan KKP lyckas där det sovjetiska kommunistiska partiet (NKP) misslyckades? Naturligtvis genom att lära sig av NKP:s misstag! Eftersom NKP aldrig medgav uppenbara problem i samhället kunde folket inte förvänta sig att det skulle avhjälpa dem. Sovjetmedborgarna såg att Partiet inte var för folket, utan folket var för partiet. KKP agerar annorlunda. Det erkänner problemen inom ekonomin och samhället. När jag besökt kinesiska tankesmedjor har föredragshållare mycket snabbt kvitterat administrationens och ekonomins prestationer och koncentrerat sig på problemen. Knappast i något annat land talar såväl regeringens som universitetens och forskningsinstitutens representanter så öppet om sitt lands problem som i dagens Kina. Partiet tillåter detta så länge slutsatsen inte ifrågasätter Partiets ledande roll. Även om Partiets motiv är själviskt visar identifieringen och erkännandet av problemen vägen till lösningen av dem och bevarandet av samhällsfriden. Partiets track record när det gäller att öka medborgarnas välstånd är obestridlig. Därför anser kineserna att Partiet finns till för folket. Partiet vet att förutsättningen för att det ska fortsätta i makten är att folket litar på dess vilja och förmåga att förbättra folkets levnadsförhållanden. Hundra miljoner kineser har stigit på stegen till ökad förmögenhet. Enligt vissa uppskattningar tillhör redan 400 miljoner kineser i medelklassen. Världen har nog aldrig tidigare beskådat en lika snabb och massiv uppgång av folkmassor från absolut fattigdom. I detta hänseende har den kinesiska regeringen lyckats bättre än någon annan regering i den ekonomiska historien. Själviska motiv skapar nödvändigheter som omvandlas till dygder också när det gäller attityden till klimatförändringen och miljöproblemen.
3 Föroreningen föranleder massiva BNP-förluster Det är svårt att föreställa sig ett land som skulle lida av värre miljöförorening än Kina (figur 5). Efter att lokala demonstrationer mot miljöproblemen spred sig som en löpeld har Kina börjat göra mycket större insatser för att bekämpa föroreningen än de flesta andra länder. Gifthalten i andningsluften i Beijing har tidvis överskridit WHO:s hälsokriterier 40-faldigt. Liknande problem finns i storstäder runtom i landet och om man fortsätter som tidigare kommer luftkvaliteten före 2025 att försvagas med ytterligare 70 % då kolförbränningen förväntas öka med 60 % och bilparken fyrdubblas. Enligt New Climate Economy-rapporten sänker effekten av småpartiklar i andningsluften BNP-volymen med över 10 % (figur 4). Stora områden har akut brist på rent dricksvatten. Ett ytterligare tecken på att makthavare är oroade över sin ställning och tar miljöproblemen med stort allvar är det nya miljöavtalet mellan USA och Kina. Det att Kina för första gången förbinder sig till klimatmål kan visa sig vara ett historiskt steg i den globala klimatpolitiken. Från ett harmoniskt samhälle till en harmonisk värld 2005 meddelade det kinesiska kommunistiska partiet att det eftersträvar ett harmoniskt samhälle. Den nya ledaren Xi Jinping har uppdaterat målet till en harmonisk värld. Utan tvekan skulle han gärna se Mittens rike, dvs. Kina, som centrum för den harmoniska världen. Konfucianskt tänkande lämpar sig väl för Partiet som eftersträvar en upplyst självhärskares gloria. Det är emellertid inte enkelt att återinföra denna lära som en riksfilosofi, eftersom det var en central målsättning för talman Maos ideologiska korståg att utrota det konfucianska arvet. En öppen rehabilitering av konfucianismen skulle ifrågasätta partiets legitimitet och grundarnas värderingar, men kineserna är mästare på att förvirra begrepp. En ekonomi med många drag av rövarkapitalism har kallats socialism med kinesiska särdrag. Kanske framtidens riksfilosofi får heta konfucianism med socialistiska särdrag. Aktia Bank Abp publicerar denna översikt vederlagsfritt. Analysen som presenteras i översikten och utsikterna som baserar sig på analysen bygger på information tillgänglig för allmänheten. Även om vi använder källor som Aktia Bank anser vara så tillförlitliga som möjligt, kan det utan förvarning ske t.o.m. stora förändringar i omständigheterna, vilka kan påverka bedömningarna i denna översikt. Varken Aktia Bank Abp, dess dotter- eller delägarbolag, samarbetspartners eller anställda vid ovannämnda bolag garanterar riktigheten eller fullständigheten av uppgifterna i kommentarerna och översikterna. De ansvarar inte heller för skador som eventuellt förorsakats av användningen av uppgifterna.
4 Figur 1 Olika områdens och ekonomiers globala BNP-andel, % från år 1000 till år 2000 80 70 Asien USA Västeuropa Ryssland och Östeuropa Sydamerika Afrika 60 Källa: Angus Maddison,OECD 50 40 30 20 10 0 1000 1500 1600 1700 1820 1870 1900 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Figur 2 Figur 4 BNP-förlust på grund av förorenad andningsluft Figur 3 Lähde: New Climate Economy report, October 2014 Figur 5 Satellitbild av Kina en klar sommardag (det gråa är luftförorening)
5