Dokumentnamn Verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2012 Beslutsdatum Beslutsfattare Diarienummer 2011-06-20 Styrelsen SLU.ua.Fe.2011.1.4-1389 Handläggare Ansvarig avdelning/kansli Dokumenttyp Marianne Fredriksson Ledningskansliet Årligen återkommande planerings- och styrdokument Sakområde Expedierat/publicerat på webben Träder i kraft den 6 2011-06-20 2012-01-01 Reviderad den Giltig t o m datum Bör uppdateras före - 2012-12-31 - Ersätter dokument som upphävs (dokumentnamn/diarienummer/beslutsdatum) - Inledning Bilaga 1 SLU:s verksamhet styrs av ett stort antal mål fastställda dels av regering och riksdag, dels av SLU:s ledning. Högskolelagen utgör grunden för universitetets verksamhet och mål i denna blir således starkt styrande för universitetets verksamhet. Regeringen beslutar årligen i regleringsbrev delar av de mål den ställer upp för universitetet men en stor mängd dokument i form av lagar, förordningar och andra styrdokument uttrycker också riksdagens och regeringens mål. SLU:s styrelse fastställde hösten 2009 verksamhetsidé, vision och strategiska mål (bilaga 1:7) för verksamheten, vilka till stor del är en anpassning och tolkning av statsmakternas mål men också uttryck för SLU:s egna prioriteringar och visioner. SLU:s verksamhet ställs i årsredovisning och andra resultatredovisningar mot de uppställda målen för att bedöma verksamhetens måluppfyllelse samt i vilken grad beslutade åtgärder fått avsedda effekter. Beslut om verksamhetsförändringar till följd av resultatanalysen och eventuellt ändrade mål ska i huvudsak ske i planeringsprocessen. Universitetet har de senaste åren ägnat mycket kraft åt att utveckla uppföljning, nyckeltal och kvalitetsprogram och i allt högre grad har anslagsfördelning och andra beslut baserats på sådana underlag. SLU:s ställning SLU har de senaste åren utvecklats positivt med en uppgång av vetenskaplig publicering, väsentligt ökande extern finansiering och ett ökande studentantal. Samtidigt har universitetet bedömt att kvaliteten har bibehållits i utbildningen och att antalet studenter på grund-, avancerad och forskarnivå har ökat. Inom fortlöpande miljöanalys har stora ansträngningar gjorts för att säkra kvaliteten och öka tillgängligheten till data för externa brukare och framsteg kan noteras i det att universitetets databaser i mycket högre grad har blivit standardiserade, kvalitetssäkrade och i samklang med andra nationella och internationella databaser. De medel som ställts till universitetets förfogande i klimatpropositionen har också inneburit en omfattande förnyelse och utveckling av arbetet med att följa upp Sveriges miljömål. 1
Universitetets positiva utveckling har understötts av ökade statsanslag men beror till stor del på universitetets tydliga fokus på kvalitet, som manifesterats bland annat i utvärderingen Kvalitet och Nytta, samt den omfattande omstruktureringen av verksamheten vid SLU under 2003-2005. Efter flera år av negativa resultat gav omstruktureringen inledningsvis stora ekonomiska överskott och de ökade anslagen sedan 2008 har medfört att SLU visat plusresultat varje år mellan 2005 och 2010. Resultaten de senaste åren är dock förhållandevis små och kapitalet ligger på en i jämförelse med andra lärosäten rimlig nivå samtidigt som andelen oförbrukade bidrag som andel av inbetalningar av externa medel är konstant. Ekonomin är således i balans där i stort sett samtliga tillförda medel används direkt i verksamheten. SLU har under 2000-talet genomfört stora omfördelningar av resurser mellan verksamheter, dels mellan ämnen och fakulteter, dels mellan forskning och utbildning. Universitetet kommer att fortsätta att omprioritera resurser men den nuvarande situationen där SLU i regleringsbrevet är ålagd att anvisa ett visst minsta belopp till forskningen innebär begränsningar för möjligheten att förstärka utbildning på grund- och avancerad nivå och fortlöpande miljöanalys, varför lärosätet är hänvisat till att begära förstärkningar inom dessa områden. SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi och utvärdering Planeringsprocessen med anslagsfördelning syftar bland annat till att utnyttja befintliga resurser så att de effektivt stödjer universitetets strävan att nå sina mål och genomföra sina uppdrag. SLU:s forsknings- och utbildningsstrategi för 2009 2012, Kunskap för en hållbar framtid utgör också en grund för anslagsfördelning. Strategin pekar ut centrala samhällsfrågor som kräver vetenskaplig kunskap där SLU kan bidra med sin unika kombination av såväl grundläggande som behovsmotiverad forskning. Många komplexa frågor kräver samverkan över de traditionella vetenskapsområdena, fakulteter och institutioner. SLU har, med sin betydande vetenskapliga bredd, stora möjligheter att utveckla internationellt slagkraftiga forskarmiljöer, vilket kan medföra en tydligare central styrning av anslaget. Strategin ledde bland annat till att SLU 2009 genomförde en brett upplagd utvärdering, Kvalitet och nytta, KoN, av den egna forskningen. Utvärderingen ger beslutsunderlag för en mängd frågor gällande strategins genomförande, universitetets förutsättningar att svara upp mot samhällets förväntningar och möjligheterna att ytterligare förbättra forskningens kvalitet. Under hösten 2009 fördelade styrelsen sammanlagt 86 mnkr utifrån resultaten i KoN. En sammanfattning av fördelningen visas i tabell 1. Planeringsförutsättningen är att dessa anslag löper till och med 2014 förutom anslagen till Belöning till de åtta bästa grupperna, som löper under åren 2010 och 2011. 2
Tabell 1: Anslag fördelade utifrån resultat i KoN från och med 2010, tkr Ändamål Tilldelning Belöning till de åtta bästa grupperna 8 000 Fakultetsövergripande satsningar Vattenbruk 3 000 Modellering 3 000 Statistik 2 000 Livsmedel 2 000 Ekonomi/landsbygdsföretagande 1 000 Bildanalys 1 000 Man in the Future Environment 1 000 Future Agriculture 1 000 Future Animal Health and Welfare 1 000 Gemensamma satsningar på bland annat ledarskap och jämställdhetsfrågor 5 000 Starka miljöer 28 000 Förstärkningsområden 15 000 Klinikverksamhet vid UDS (institutsuppgift) 4 000 Informations- och samverkansinsatser (institutsuppgift) 1 500 Samverkanstjänster (institutsuppgift) 9 500 Totalt 86 000 Fakultetsnämnderna gavs i verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2011 i uppdrag att senast 2011-12-31 till rektor redovisa hur tilldelade anslag utifrån resultaten av KoN har använts. Uppdrag och uppföljning SLU:s uppdrag och instruktioner regleras huvudsakligen i högskolelag, högskoleförordning, förordning för Sveriges lantbruksuniversitet och regleringsbrev. De väsentligaste uppdragen har inom SLU omsatts i strategier och mål som har sin grund i nämnda regelverk. Det är dessa som utgör underlag för SLU:s verksamhetsplanering. Härutöver ska intentionerna i olika strategier, framförallt forsknings- och utbildningsstrategin samt iakttagelser i utvärderingen av SLU:s forskning och fortlöpande miljöanalys, KoN, tillvaratas. Genomförd riskanalys (se nästa avsnitt) kan också generera uppdrag för att minimera riskerna. Uppdragen ska följas upp dels i årsredovisningen, dels i dialog mellan universitetsledning och fakulteter, universitetsadministrationen (Uadm), biblioteket, universitetsdjursjukhuset (UDS) och egendomsförvaltningen (EF) under våren varje år, bland annat som underlag för kommande års verksamhetsplanering. I den verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2012 som styrelsen preliminärt fastställer i juni 2011 ges uppdrag till fakultetsnämnder, rektor och prorektor (bilagorna 1:2 1:6) som har en direkt koppling till anslagstilldelningen och redan beslutade åtgärder med anledning av till exempelvis KoN. Intern styrning och kontroll Huvudprincipen är att den interna styrningen och kontrollen integreras i planeringsprocessen och koncentreras till de två tillfällen under året då årsredovisningen respektive verksamhetsplan och anslagsfördelning fastställs. I samband med att årsredovisningen färdigställs i februari varje år följs föregående års riskanalys upp (effekter av vidtagna åtgärder, återstående problem, etc.) och en ny riskanalys, 3
utifrån resultat i bland annat årsredovisningen, genomförs och beslutas. Riskanalysen ska omfatta verksamheter i hela organisationen och genomföras på universitets- och fakultetsnivåerna. Uppföljning och analys ska göras inom såväl kärn- som stödverksamheterna och ska dokumenteras för att utgöra underlag för styrelsens intygande i årsredovisningen. Ännu inte vidtagna åtgärder och eventuella behov av nya sådana med anledning av genomförd riskanalys inarbetas årligen i verksamhetsplan och anslagsfördelning från styrelse till fakultetsnämnderna, från fakultetsnämnderna till institutionerna och från rektor och universitetsdirektör till Uadm, bibliotek, UDS och EF. Åtgärderna kan bestå i till exempel informationsinsatser, kompetensutveckling, ansvars- och arbetsfördelning, ekonomiska incitament och uppdrag. Sammanfattningsvis innebär integreringen av den interna styrningen och kontrollen i planeringsprocessen att uppföljning och riskanalys sker i samband med årsredovisningen och styrning av verksamheten i samband med verksamhetsplaneringen och anslagsfördelningen. I vissa fall kan det vara nödvändigt att vidta åtgärder för att minimera risker vid andra tidpunkter än de nämnda. Rektor kan alltid vid annan tidpunkt besluta om åtgärder med anledning av riskerna. Styrelsen gav i beslut om verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2011 fakulteterna med flera i uppdrag att under hösten 2010 genomföra en riskanalys inom sina verksamheter. Under januari 2011 värderade ledningsrådet en bruttolista över risker identifierade av fakulteter, Uadm, med flera och resultatet av denna övergripande riskvärdering visar att fem risker utkristalliseras som viktigare än övriga. De risker som har fått högst riskvärde bör prioriteras i arbetet med att hantera riskerna. Att besluta om hantering av risker innebär att besluta om en risk ska accepteras, begränsas, delas eller elimineras. Värt att notera är att dessa fem risker i allra högsta grad beskriver områden som SLU arbetar aktivt med i olika sammanhang, vilket torde betyda att riskanalysen inte lever ett eget liv utan lyckas fånga viktiga frågor på dagordningen. Nedan följer en närmare beskrivning av de fem riskerna och på vilket sätt SLU redan hanterar var och en av dem: 1. Intresset för naturvetenskap avtar bland presumtiva studenter. Risken anses påverka möjligheten att uppnå målet att utbildningen på grund och avancerad nivå är attraktiv och konkurrenskraftig i både i ett nationellt och internationellt perspektiv. SLU har i flera år varit medvetet om problemet med den minskande rekryteringsbasen inom naturvetenskap och därför strävat efter att påverka effekten av risken genom att exempelvis ändra antagningskraven på vissa program och genom att erbjuda en bastermin inom naturvetenskap för att locka fler samhällsvetare till universitetets utbildningar. 2. SLU binder i och med nybyggnationerna upp sig i en större andel fasta kostnader. Denna risk knyter närmast an till SLU:s mål att organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning. För att minska effekten av risken har SLU en hård kostnadskontroll genom hela byggprocessen. Ett system med att förbättra universitetets lokalförsörjningsplan pågår. Utvecklingen följs nogsamt i de ekonomiska prognoserna. En styrgrupp utses för varje byggprojekt med företrädare från verksamheten. En översyn av EF har genomförts och med anledning av iakttagelserna i översynen har ett flertal projekt startats efter beslut av universitetsdirektören. Dessutom har universitetsdirektören ett uppdrag att i samverkan med VH-fakulteten utarbeta en modell för att anpassa fakultetens lokalkostnader till 15 procent (av kostnadsmassan). 3. SLU lyckas inte rekrytera och behålla lärare/forskare i världsklass. Denna risk är närmast hänförlig till SLU:s mål att verksamheten är av högsta internationella klass och kännetecknas av en stark kopplig mellan utbildning och forskning. Under de senaste 4
åren har SLU sökt hantera denna risk genom att söka forskare brett och på internationell basis vid rekrytering av högre tjänster. Rektor har sedan 2005 tilldelat excellensbidrag och riktade rekryteringsstöd till ett antal utvalda lärare/forskare. En del av statsanslaget som tilldelas fakulteter fördelas efter prestation. Universitet har vidare definierat och börjat tillämpa tydliga karriärvägar för forskare/lärare (FLK forskar/lärarkarriären). I pågående autonomiarbete är en översyn av forskar/lärarkarriären ett viktigt och centralt område. SLU tillämpar individuell lönesättning och tillåter stora lönevariationer inom en och samma tjänstekategori. Pågående uppdrag finns också i form av uppdrag till universitetsdirektören att lyfta fram framgångsrika forskningsmiljöer som goda förebilder för att rekrytera och behålla forskare av världsklass samt att utarbeta en strategi för internationell varumärkesförstärkning. 4 SLU har fortsatt få sökande till ett antal av utbildningsprogrammen. SLU:s mål att utbildningsvolymen är större än år 2009 med en stor andel studenter på avancerad nivå är det mål som denna risk hör till. SLU lägger varje år resurser på aktiviteter för att rekrytera fler studenter, såväl universitetsövergripande som vid varje fakultet. Stora satsningar har därutöver gjorts för att förstärka universitetets varumärke. Utveckling av programmen för att uppfylla målet om att 90 procent av studenterna antas i konkurrens är ett sätt att göra våra utbildningar mer attraktiva. Därutöver har rekryteringsråd etablerats. Anslaget för rekryteringsinsatser förstärks med 2 000 tkr 2012. 5 Samordningen mellan orterna är inte tillräcklig för att verksamheten ska vara effektiv. I likhet med den andra risken hör denna till SLU:s mål att organisationen är väl fungerande med ett tydligt ledarskap och en effektiv resursanvändning. Universitetet är väl medvetet om risken och försöker minimera den genom att bygga in ortsperspektivet i organisationsstrukturen i den grad det går. Fakulteterna är i hög grad indelade på ortsbasis. Fakulteterna uppmanas samverka vid tjänstetillsättningar genom att anlita professorer från andra fakulteter vid rekryteringen. Ett landskapsarkitektråd har inrättats för att diskutera ortövergripande frågor i landskapsarkitektprogrammen. Videokonferenssystemet byggs ut för att på ett effektivt sätt underlätta och förbättra kommunikationen mellan orterna. Inom universitetsadministrationen har vissa administrativa funktioner placerade vid respektive ort organisatoriskt kopplats till den centrala sakavdelningen. Satsningar görs på gemensamma plattformar, t ex statistik och ekonomi. I pågående autonomiarbete har rektor gett en arbetsgrupp i uppdrag att utreda och lämna förslag på framtida fakultetsindelning med syftet att stärka SLU:s profilering och excellens. I bilaga 1:8 redovisas övriga identifierade risker och redan vidtagna/planerade åtgärder. Uppdrag ges i bilagorna 1:2 1:6 till fakultetsnämnderna och rektor rörande genomförande av en riskanalys hösten 2012. Principer för finansiering av SLU:s verksamheter SLU:s verksamhet finansieras av statsanslag, avgifter och externa bidrag/uppdrag. I styrelsens anslagsfördelningsbeslut styrs endast fördelning av statsanslaget. Merparten av anslaget förs ut till fakulteter och institutioner och i möjligaste mån undviks stora centrala avsättningar för till exempel administration och bibliotek, vilka istället finansieras genom det påslag om 15 procent av lönekostnaden som tas ut på institutionsnivå (se sidan 27). Externfinansierad verksamhet får därmed stå för sin andel av övergripande verksamhet. SLU:s modell för finansiering av gemensamma kostnader passar väl med den modell som överenskommits mellan svenska lärosäten genom SUHF:s försorg. 5
Fiskeriverket Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsverksamhet överförs 2011-07-01 till SLU. Det innebär drygt 150 nya medarbetare vid SLU och åtta nya verksamhetsorter. Överföringen är en följd av att Fiskeriverket läggs ner 2011-06-30. Uppgiften för de nya SLU-medarbetarna är att svara för forskning, datainsamling, undersökningar och analyser samt att ta fram vetenskapliga underlag till de råd som den nya Havs- och vattenmyndigheten behöver för att fullfölja uppdraget som central myndighet för havs- och vattenmiljöfrågor. SLU har redan i dag en omfattande verksamhet inom fortlöpande miljöanalys, det vill säga miljöövervakning, datavärdskap och analyser av samma typ som bedrivs vid Fiskeriverkets forsknings- och utvecklingsavdelning. Den nya verksamheten vid SLU kommer övergångsvis att bilda institutionen för akvatiska resurser och lyda direkt under rektor. Senast 2012-12-31 ska institutionen inlemmas i en fakultet. Institutionens verksamhet bedrivs vid forskningslaboratorierna i Lysekil, Drottningholm och i Öregrund samt vid fiskeriförsöksstationen i Älvkarleby. Varje laboratorium kommer att behålla sitt gamla namn och bilda en egen avdelning på institutionen. Verksamhetsplan och anslagsfördelning för institutionen för akvatiska resurser presenteras under hösten 2011. Anslag som disponeras av SLU 2012 och anslagsramar till SLU:s tre redovisningsområden Planeringsförutsättningar Vid utarbetande av verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2012 har planeringsförutsättningarna i budgetpropositionen 2011 för anslagets utveckling använts. Anslagets storlek 2012 beräknas uppgå till 1 700 000 tkr. Det beräknade beloppet inkluderar 0,97 procent i pris- och löneomräkning. I ramen ingår också en ökning av anslaget till det strategiska forskningsområdet Hållbart nyttjande av naturresurser/forests and other Plants med 11 300 tkr, en ökning för arbetet med biologisk bekämpning med 2 000 tkr samt 1 000 tkr för ett ytterligare skogligt basår i södra Sverige. I budgetpropositionen 2011 aviserades att anslag till fortlöpande miljöanalys, sammanlagt knappt 47 mnkr, som SLU anvisades via klimat- och energipropositionen för perioden 2009-2011 dras in från och med 2012. I föreliggande verksamhetsplan och anslagsfördelningen för 2012 har SLU dock utgått från att anslagen även fortsättningsvis anvisas SLU (se sidan 23). Lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå ökar med sammanlagt 300 mnkr 2012 (Ett lyft för forskning och innovation, prop. 2008/09:50). Enligt i propositionen redovisade planeringsförutsättningar ska SLU:s anslag till forskning 2012 öka med 20 700 tkr. SLU gör bedömningen att SLU kommer väl ut i regeringens prestationsmodell och därför kommer att tilldelas dessa anslag. I föreliggande verksamhetsplan och anslagsfördelning förutsätts att ovanstående planeringsförutsättningar kommer att realiseras. Eventuella större avsteg från dessa i budgetpropositionen för 2012 kan leda till att anslagsfördelningen måste revideras. Ett eventuellt reviderat förslag presenteras för styrelsen under hösten 2011. 6
Avsättning till specifika ändamål beslutade av regeringen Av SLU:s disponibla anslag 2012 på 1 700 000 tkr är 138 804 tkr, motsvarande 8,2 procent av SLU:s totala anslag, öronmärkta för specifika ändamål i regleringsbrevet. I tabell 2 redovisas de avsättningar SLU är ålagd att anvisa till specifika ändamål (beloppen är uppskattade, exakt belopp redovisas i 2012 års regleringsbrev till SLU). Tabell 2: Anslag till av regeringen beslutade specifika ändamål 2012, tkr Fakultet/motsv. Ändamål Anvisas, tkr Gemensamt Nordiska genbanken, hyreskostnader 1 200 Växtförädling (samnodiska insatser tillsammans med näringen) 1 500 LTJ-fakulteten MOVIUM 4 000 Växtförädling (tillsammans med NL-fakulteten) 1 200 NL-fakulteten Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK 5 000 Fältforskningsverksamhet rörande ekologisk produktion 7 000 Analysgruppen vid institutionen för ekonomi 6 364 Verksamhet vid ArtDatabanken 77 000 Växtförädling (tillsammans med LTJ-fakulteten) 800 S-fakulteten Fiskavel i Kälarne 3 000 Bidrag till Gammelkroppa skogsskola 2 307 Skogliga basår 2 999 VH-fakulteten Hippologutbildning 17 920 Hovslagarutbildning 3 514 Projekt avseende djurskyddsforskning 5 000 Totalt 138 804 Av preliminärt tilldelat anslag, 1 700 000 tkr, till SLU återstår efter avsättning till ändamål beslutade av regeringen 1 561 196 tkr för styrelsen att fördela till redovisningsområden och fakultetsnämnder. Anslag för uppdrag i tabell 2 ingår i gemensamma avsättningar och fakulteternas anslagsramar inom respektive redovisningsområde. Anslag per redovisningsområde I tabell 3 redovisas fördelningen av disponibelt anslag till redovisningsområdena 2012 jämfört med 2011. Fördelningen per fakultet redovisas i bilaga 1:1. Tabell 3: Fördelning av anslag per redovisningsområde 2012 och 2011, tkr Redovisningsområde 2012 2011 Utbildning på grund- och avancerad nivå 479 824 470 256 varav uppdrag i regleringsbrev 26 740 25 600 Forskning och utbildning på forskarnivå 1 037 458 1 002 002 varav uppdrag i regleringsbrev 35 064 32 388 Fortlöpande miljöanalys 182 718 181 155 varav uppdrag i regleringsbrev 82 000 82 000 Anslag till redovisningsområdena 1 700 000 1 653 413 varav uppdrag i regleringsbrev 143 804 139 988 Som framgår av sammanställningen i tabell 3 ökar anslaget till utbildning på grund och avancerad nivå med cirka 9,5 mnkr varav cirka 4,4 mnkr är pris- och löneomräkning, 1 mnkr är ett nytt skogligt basår, 2 mnkr är en satsning på nationell och internationell student- 7
rekrytering och 2,1 mnkr är en överföring av anslag från redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå till utbildning på grund- och avancerad nivå. Anslaget till forskning och utbildnings på forskarnivå ökar med cirka 35,5 mnkr varav de störta posterna är anslagstillskott från forskningspolitiska propositionen på 20,7 mnkr, det strategiska forskningsområdet Hållbart nyttjande av naturresurser med 11,3 mnkr och centrum för biologisk bekämpning med 2 mnkr. I regleringsbrevet anges hur stort anslag SLU minst ska använda till forskning och utbildning på forskarnivå. För 2012 beräknas det beloppet uppgå till 868 793 tkr exklusive anslag för institutsuppgifter (142 065 tkr) och strategiska satsningar (26 600 tkr). Sammantaget måste SLU minst anvisa 1 037 458 tkr till redovisningsområdet. Utbildning på grund- och avancerad nivå Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för utbildning på grund- och avancerad nivå respektive fort-, vidare- och uppdragsutbildning som redovisas i bilaga 1:7. I samband med beslut om årsredovisning för 2010 identifierades fyra risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av målen för utbildning på grund- och avancerad nivå. I bilaga 1:8 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Utbildningsvolymens utveckling och dess konsekvenser 2011 och 2012 Antalet studenter ökar kraftigt vid SLU, helt i enlighet med fastslagna mål. 2010 utförde SLU 3 987 hst. Fakulteternas sammanlagda överproduktion genererade ett behov av ett anslagstillskott på 32,7 mnkr. Eftersom SLU har en begränsning i regleringsbrevet om att ett visst minsta anslag måste anvisas redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå var det inte möjligt att omfördela mer än 17 mnkr från forskning till utbildning. Tillsammans med återbetalning från en underpresterande fakultet kunde 21,6 mnkr användas för att kompensera överproducerande fakulteter. Under våren 2011 har ledningskansliet utarbetat prognoser över utvecklingen av antalet studenter de närmaste åren. Prognoserna visar att SLU under 2011 respektive 2012 kommer att utföra 4 150 hst respektive 4 175 hst med ett ökat anslagsbehov i storleksordningen omkring 20 mnkr årligen. Med tillgänglig anslagsram till utbildning på grund och avancerad nivå måste vissa prioriteringar därför göras för att kunna finansiera utbildningen innevarande år och 2012. Åtgärder 2011 Tillgängligt anslag att omfördela från forskning till utbildning 2011 är 1,6 mnkr, vilket innebär att cirka 18,4 mnkr således måste finansieras genom olika prioriteringar. Rådet för utbildning på grund- och avancerad nivå diskuterade den uppkomna situationen vid ett extra möte den 29 april 2011. Ledningsrådet har också diskuterat frågan under våren. För 2011 vidtas följande åtgärder: Ingen stimulansersättning utgår för självständiga arbeten vilket minskar anslagsbehovet med cirka 10,8 mnkr, Anslag för strategiska satsningar som ännu inte är beslutade kommer inte att användas vilket minskar anslagsbehovet i storleksordningen 1-2 mnkr, Ingen ersättning utgår för prestationer i utbildningsområdet veterinärmedicin för kurser som inte ingår i veterinärprogrammet vilket minskar anslagsbehovet med 1,5 mnkr, 8
Fakulteterna medges rätt att under 2011 anvisa institutionerna stimulansersättning till självständiga arbeten på avancerad nivå från sitt forskningsanslag (inga nya anslag anvisas för ändamålet) med 30 tkr per hpr, Frigjorda anslag för eventuell underproduktion samt tillgängligt anslag som kan omfördelas från forskning till utbildning fördelas proportionellt mellan överproducerande fakulteter i förhållande till den totala överproduktionen räknad i kronor, Övrig finansiering av eventuell överproduktionen prioriteras av respektive fakultet. Åtgärder 2012 För 2012 har redovisningsområdet forskning och utbildnings på forskarnivå anvisats anslag enligt uppdrag i regleringsbrevet och redovisningsområdet fortlöpande miljöanalys anvisat anslag i samma storlek som 2011 uppräknat med pris- och löneomräkning på 0,97 procent. Resterande del av SLU:s totala anslag på 1 700 mnkr anvisas till redovisningsområdet utbildning på grund och avancerad nivå. Inga ytterligare anslag är till tillgängliga för omfördelning mellan redovisningsområdena. Sammanfattningsvis vidtas följande åtgärder 2012 (för en mer detaljerad beskrivning, se sidorna 9-15): Ingen poster räknas upp med pris- och löneomräkning förutom posterna som finns reglerade i regleringsbrevet och ersättningen för prestationer i utbildningsområdet humaniora/samhällsvetenskap, Ingen stimulansersättning utgår för självständiga arbeten, Fakulteterna medges rätt att anvisa institutionerna stimulansersättning till självständiga arbeten på avancerad nivå från sitt forskningsanslag (inga nya anslag anvisas för ändamålet) med 30 tkr per hpr, Takbelopp införs vilket innebär att ingen fakultet garanteras ett högre anslag än det som styrelsen beslutat vid en eventuell överproduktion om inte en annan fakultet samtidigt underproducerar, Anslag för rektors och GUR:s strategiska satsningar minskas, Anslag för extra insatser inom studentrekrytering halveras mot planerad ambitionsnivå, Ingen ersättning utgår för prestationer i utbildningsområdet veterinärmedicin för kurser som inte ingår i veterinärprogrammet, i utbildningsområdet design för kurser som inte ingår i landskapsarkitektprogrammen och i utbildningsområdet vård för kurser som ingår i djursjukskötarprogrammet. Sedan dessa prioriteringar gjorts återstår ofinansierade utbildningsuppdrag motsvarande cirka 6,3 mnkr. SLU vill värna programutbildningar och har därför reducerat fakulteternas uppdrag inom fristående kurser. Det är fakulteternas ansvar att prioritera utbudet av och ersättningen till fristående kurser så att utförda prestationer ryms inom givet uppdrag och takbelopp. Fördelningsprinciper 2012 Universitetets utbildningar ska vara anpassade efter arbetsmarknadens behov och SLU:s förutsättningar att bedriva utbildningen. Dessa krav hanteras i styrelsens beslut om att inrätta program samt i verksamhetsplanen där utbildningarna dimensioneras. Den faktiska ersättningen till fakulteterna baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde, där skillnader i ersättning mellan utbildningsområden motsvarar skillnader i kostnad för att bedriva utbildningar. Modellen överensstämmer i princip med den styrfilosofi som tillämpas vid universitet och högskolor som sorterar under Utbildningsdepartementet där ersättning ges dels per registrerad student, dels per avklarad kurs. 9
Ersättningsmodellen innebär i korthet att fakulteterna ges ett utbildningsuppdrag uttryckt i ett antal helårsstudenter som ska utföras under året samt ett därtill kopplat preliminärt ersättningsbelopp, takbelopp som kan utgå om uppdraget fullgörs. Eftersom modellen baseras på fasta ersättningar per student och utbildningsområde tillåts anslagsramen till redovisningsområdet variera som följd av uppdraget till fakulteterna. Ett beslut om förändrad dimensionering av grundutbildningen kan således komma att påverka tilldelningen till forskning och utbildning på forskarnivå respektive fortlöpande miljöanalys. SLU är i sitt regleringsbrev ålagd att anvisa ett visst anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Universitetsledningens ambition är att ersätta alla prestationer i utbildningen men regeringens uppdrag i regleringsbrevet hindrar en sådan ambition nu när antalet studenter ökar. Utgångspunkt för SLU:s ersättningsnivåer är de nivåer som tillämpas vid övriga lärosäten. Kostnadsnivån för SLU:s utbildningar är 2012 cirka 15 procent (2011: 18 procent) högre än för övriga lärosäten. Att SLU:s utbildningar har högre kostnader kan förklaras av att universitetet har ett nationellt ansvar för ett stort antal ämnen och program, varav många med lågt antal studenter, har en större andel färdighetsträning i sina yrkesinriktade program och behov av förhållandevis dyr infrastruktur. Nivån bedöms ur kostnadssynpunkt vara rimlig men uppdraget i regleringsbrevet att anvisa anslag till forskning och utbildning på forskarnivå av en minsta storleksordning, begränsar möjligheterna att utöka utbildningen på grundoch avancerad nivå om SLU inte tillförs ytterligare anslag inom redovisningsområdet. Även utredningen Resurser för kvalitet (SOU 2007:81) anser att SLU:s utbildningar är mer kostnadskrävande på grund av ovan angivna skäl. Tilldelningen av anslag till utbildningen på grund- och avancerad nivå innehåller också andra delar som syftar till att öka möjligheterna att uppnå universitetets mål. Ersättning för utresande studenter och för deltagande i NOVA och ELLS syftar till att öka internationaliseringen och avsättningar till pedagogisk utveckling och pedagogiska priser syftar till att ytterligare förbättra pedagogiken och därmed utbildningens kvalitet. Ersättningsnivåer samt vissa specifika ersättningsprinciper 2012 Det ämnesmässiga innehållet är utgångspunkt för klassning av kurser i ämnen och ämnet i sin tur styr till ett visst utbildningsområde och därmed vilken ersättning kurser får. Denna bestämmelse överensstämmer med de riktlinjer som Högskoleverket och SLU:s styrelse har fastställt och motsvarar hanteringen vid Sveriges övriga universitet och högskolor. Ersättning för hst 1 och hpr 2 och nivåer Hälften av ersättningen per student utgår när studenten registrerar sig på en kurs, hst, och resterande del när studenten blivit godkänd på kursen, hpr. Ersättningen utgår för sex olika utbildningsområden. Tilldelade takbelopp till fakulteterna 2012 bygger på ersättningsnivåer för hst och hpr och utbildningsområde redovisade i tabell 4. Ersättningsnivån humaniora/samhällsvetenskap har 2012 har räknats upp med pris- och löneomräkningen på 0,97. Skälet är att denna ersättningsnivå till utbildningar under Utbildningsdepartementet tilldelas en förstärkning 2011 och 2012. Övriga ersättningsnivåer har inte uppräknats i syfte att kunna finansiera fler studenter inom tillgänglig ram. 1 Helårsstudent =antal registrerade studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 2 Helårsprestation =antal godkända studenter på en kurs multiplicerat med kursens poängtal dividerat med 60. 10
Tabell 4: Ersättningsnivåer per utbildningsområde 2012, kr Utbildningsområde Hst Hpr Summa 3 Humaniora/samhällsvetenskap Naturvetenskap/teknik Design Vård Veterinärmedicin kursersättning klinisk ersättning Övrigt 17 462 40 916 110 904 45 562 78 398 31 909 31 296 17 462 40 916 110 904 45 562 78 398 31 909 31 296 34 924 81 832 221 808 91 124 156 796 63 818 62 592 LTJ- och NL-fakulteterna får avräkna 30 procent av utförda prestationer i landskapsarkitektprogrammet i ersättningsnivån design. Inga andra program eller kurser får avräkna prestationer i utbildningsområdet Design än landskapsarkitektprogrammet. Veterinärprogrammet avräknas i sin helhet inom utbildningsområdet veterinärmedicin. Inga andra program eller kurser får avräkna prestationer i utbildningsområdet Veterinärmedicin än veterinärprogrammet. Djursjukvårdarprogrammet avräknas i sin helhet inom utbildningsområde vård. Inga andra program eller kurser får avräkna prestationer i utbildningsområdet Vård än djursjukskötarprogrammet. Ersättningen till veterinärmedicinska kurser är uppdelade i en kursersättning och en klinisk ersättning. Den kliniska ersättningen överensstämmer med den ersättning landstingen erhåller för läkarutbildningen med flera utbildningar. Styrelsen beslutade i december 2009, efter förslag från UDS-nämnden (en av rektor tillsatt nämnd med uppgift att styra Universitetsdjursjukhuset), att den kliniska ersättningen ska delas mellan UDS och de kliniska institutionerna vid VH-fakulteten. För perioden 2010 2012 ska UDS årligen anvisas 17 mnkr för klinisk färdighetsträning. Resterande del, knappt 14 mnkr, av den kliniska ersättningen anvisas VH-fakulteten inom ramen för fakultetens takbelopp Ersättning för utresande utbytesstudenter SLU:s mål är att öka internationaliseringen i utbildningarna så att de innehåller en internationell dimension och är internationellt attraktiva. Målet är vidare att studenterna genomför en del av sin utbildning vid ett universitet utanför Sverige. För att lärarna ska stimulera studenterna att delta i internationella studentutbyten erhåller fakulteterna ersättning för studenter, antagna till utbildningsprogram vid SLU, som deltar i ett utbytesprogram. Ersättningen utgår med hst-delen i den sammanlagda ersättningen. Studenter på veterinärprogrammet ersätts i utbildningsområde veterinärmedicin och studenter i övriga program i utbildningsområde naturvetenskap/teknik. En kalendermånads utlandsvistelse motsvarar 0,1 hst. Uppdrag ges i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande internationalisering av utbildningen. Ersättning för individuella kurser SLU:s mål är att bedriva ett aktivt och kontinuerligt kvalitetsarbete med syftet att utveckla kvaliteten i utbildningen. 3 För att summan av hst och hpr ska utgå krävs 100 procent prestationsgrad. 11
Vid SLU finns ett stort antal så kallade individuella kurser. Kurserna är inte fastställda av någon programnämnd och därför heller inte kvalitetssäkrade enligt fastställt regelverk. Genomförandet av en individuell kurs beslutas av såväl institution som fakultet. För att minimera antalet institutionsbeslutade individuella kurser erhåller dessa kurser från och med 2011 ingen ersättning. Individuella kurser beslutade av fakulteter används ofta för att underlätta övergången mellan olika studiegångar/motsvarande och ersätts på sedvanligt sätt utifrån kursens ämne. Ersättning för dubbelklassade kurser Möjligheten att klassa en kurs i två ämnen används för att synliggöra kursernas innehåll, särskilt när både en traditionell ämnesdisciplinär klassning och en mer tillämpningsorienterad, specifik kategorisering är befogad. För att en kurs ska klassas i två ämnen, ska båda ämnena vara motiverade med hänsyn till kursens innehåll. Ersättningen till dubbelklassade kurser beräknas som ett medelvärde av ersättningen till berörda utbildningsområden. Det innebär en tydlig princip som medför en rättvis och administrativt rimlig hantering. Finansiering av undervisningslokaler I Verksamhetsplan och anslagsfördelning för 2011 fastställdes att fakulteterna från och med 2011 betalar lokalkostnaden för den del av universitetets undervisningslokaler som tidigare finansierades med direktavsättning av statsanslag. Syftet var att skapa en tydligare ekonomistyrningsmodell genom att låta fakulteterna vara såväl beställare som de som tar de ekonomiska konsekvenserna av sina beslut. Detta leder långsiktigt till en mer effektiv användning av beståndet undervisningslokaler. Samtidigt tillfördes fakulteterna det statsanslag som tidigare lyftes av centralt. Eftersom den absolut största delen av undervisningslokalerna används inom utbildningen på grundoch avancerad nivå och en mindre del inom utbildningen på forskarnivå förs 80 procent av anslaget till fakulteterna inom redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå och 20 procent inom forskning och utbildning på forskarnivå. I 2011 års anslagsfördelning fördelas anslagen för undervisningslokaler inom utbildning på grund- och avancerad nivå proportionellt efter ersättningsnivåerna per utbildningsområde. I ett rektorsbeslut (REB 2010-12-20) fastslogs i stället att den ortsvisa lokalkostnaden ska fördelas mellan fakulteterna efter omfattning av institutionernas bokning. Ersättningen för undervisningslokaler bryts därför ut från ersättningsnivåerna och tilldelas fakulteterna som ett fast belopp, som är oberoende av hur kostnaden för undervisningslokaler utvecklas framöver. Beloppet räknas årligen upp med pris- och löneomräkning. I Alnarp och Umeå är hanteringen förhållandevis oproblematisk eftersom en stor andel av verksamheten ligger inom en fakultet. LTJ-fakulteten och S-fakulteten tilldelas ett lika stort belopp för undervisningslokaler som i anslagsfördelningen för 2011. I Uppsala har en omfördelning av statsanslag gjorts mellan NL- och VH-fakulteterna, detta efter en mer detaljerad analys av användningen av undervisningslokaler i Uppsala (REB 2011-03-28). Beloppen per fakultet framgår av bilagorna 1:2 till 1:5. För den del som hanteras inom redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå sker ingen förändring. Ersättningen till respektive fakultet ligger där inom tilldelningen för struktur och samhällssamverkan. Fakulteterna får inte föra lokalkostnaden för undervisningslokaler vidare till institutionerna. Institutionerna betalar redan idag avgift vid förhyrning. Denna täcker visserligen bara ungefär en tredjedel av den totala kostnaden, men anses vara ett tillräckligt incitament för ef- 12
fektiv lokalanvändning på institutionsnivå. Priset att hyra undervisningslokal är detsamma över hela universitetet och prisjusteringar beslutas av universitetsdirektören. Uppdrag i kurser samt därtill hörande preliminär ersättning, takbelopp Kurser SLU har regeringens mål att utföra 10 700 hst i kurser under perioden 2009-2011 (uppdragets storlek för nästa treårsperiod presenteras först i regleringsbrevet för 2012 som beslutas av regeringen i mitten av december 2011). Under 2009 och 2010 utförde SLU 3 793 respektive 3 987 hst, sammanlagt 7 780 hst. Det återstår 2 920 hst för att fullfölja uppdraget. Gjorda prognoser pekar på att SLU kommer att utföra 4 150 hst under 2011 och 4 175 under 2012. Orsaken till den ökade produktionen är bland annat ökad dimensionering i eftersökta program samt att antalet sökande till flera utbildningsprogram ökar. Om prognosen för 2011 på 4 150 hst infrias kommer SLU tillsammans med redan utförda prestationer 2009 och 2010 att utföra 11 930 hst under treårsperioden 2009-2011, alltså 1 230 hst utöver uppdraget. Uppdrag till fakulteterna 2012 utgår från den av ledningskansliet gjorda prognosen som bland annat tagit hänsyn till redan fattade beslut om förändringar i utbildningsutbudet. Däremot har hänsyn inte tagits till eventuella ännu inte beslutade förändringar. Fakulteterna har kompletterat uppgifterna något. Fakulteterna vill 2012 ha ett sammanlagt uppdrag på drygt 4 200 hst. Eftersom ett så stort uppdrag inte ryms i tillgänglig anslagsram till redovisningsområdet har det sammanlagda uppdraget reducerats med 92 hst. Reduktionen har gjort i fristående kurser eftersom SLU vill värna programutbildningar. Det är fakulteternas uppdrag att prioritera huruvida alla fristående kurser ska ges. Sammantaget ges fakulteterna i uppdrag att utföra 4 121 hst under 2012. Uppdrag och takbelopp ges till fakultetsnämnderna i bilagorna 1:2-1:5 avseende kurser. Självständiga arbeten SLU:s mål är att de studenter som antas till utbildningsprogrammen ska avlägga examen. Examinationsfrekvensen de senaste åren är 65-70 procent. En av orsakerna till den relativt låga examinationsfrekvensen är dels att cirka 20 procent av de antagna studenterna avbryter sina studier mellan årskurs 1 och 2, dels att studenterna inte slutför sina självständiga arbeten. För att stimulera lärarnas handledaruppgift infördes 1 juni 2005 temporärt ett ekonomiskt stimulansbidrag i form av en extra tilldelning för godkända självständiga arbeten omfattande minst 15 högskolepoäng. Ersättningen var en extra tilldelning utöver ordinarie ersättning för hst och hpr. Gjorda analyser visar att examinationsfrekvensen inte märkbart förändras sedan stimulansåtgärden infördes. Eftersom SLU inte fullt ut kan finansiera ökningen av antalet studenter tas stimulansersättningen bort från och med 2011. För att stimulera handledaruppgiften i självständiga arbeten ges fakulteterna rätt att från och med 2011 anvisa institutionerna stimulansersättning till självständiga arbeten på avancerad nivå från sitt forskningsanslag (inga nya anslag anvisas för ändamålet), med 30 tkr per hpr. 13
Principer för avräkning mot den preliminära ersättningen, takbeloppet Fakulteternas slutliga ersättning beräknas utifrån de resultat (antal studenter och avklarade poäng) som uppnås i kurser. Följande regler för slutreglering av utbildningsuppdrag och takbelopp ska tillämpas 2012: Antal utförda hst och hpr beräknas. En beräkning görs av vad den faktiska produktionen genererar för ersättning. Ersättningen jämförs med anvisat takbelopp varvid ett över- eller underskott uppstår. Om utförda prestationer genererar ett belopp understigande takbeloppet ska en återbetalning av mellanskillnaden göras. Om utförda prestationer genererar ett belopp som överstiger takbeloppet kan ersättning utgå för hela eller delar av överproduktionen om utrymme finns från återbetalda takbelopp vid andra fakulteter som underpresterat. Fördelningen till överproducerande fakulteter anvisas proportionellt mellan överproducerande fakulteter i förhållande till den totala överproduktionen räknad i kronor. Anslag för gemensamma ändamål/senare fördelning För 2012 avsätts sammanlagt 74 633 tkr för gemensamma ändamål eller till ändamål som fördelas senare under budgetåret inom redovisningsområdet. I tabell 5 redovisas sådana avsättningar för 2012 jämfört med 2011. Tabell 5: Gemensamma ändamål/senare fördelning 2012 och 2011, tkr Ändamål 2012 2011 Rektors strategiska medel 1 500 2 800 Tidsbegränsade strategiska satsningar, GUR 2 000 3 000 Utbildningsadministration och stöd till studenter 37 346 37 846 Nationell och internationell studentrekrytering 2 000 0 Internationella nätverk (NOVA och ELLS) 670 914 Särskilda ortskostnader (se sidan 26) 780 780 Universitetsgemensamma lokaler 13 337 13 027 UDS, klinisk färdighetsträning 17 000 16 532 Medlemsavgifter (EUA) 0 36 Totalt 74 633 74 935 Strategiska medel Inom varje redovisningsområde avsätts anslag för rektors strategiska satsningar. För sådana ändamål avsätts 1 500 tkr för 2012 inom redovisningsområdet. Det är en minskning med 1 300 tkr som gjorts för att finansiera det ökade antalet studenter. Enligt fastställda fördelningsprinciper ska en del av anslagsramen till utbildning på grundoch avancerad nivå avsättas för tidsbegränsade strategiska satsningar. För sådana satsningar avsätts 2 000 tkr 2012, en minskning med 1 000 tkr för att finansiera det ökade antalet studenter. Medlen fördelas av prorektor efter beredning i GUR. Utbildningsadministration och stöd till studenter För viss studerandeadministration (avdelningen för student- och utbildningsservice, studentrekrytering, studiedokumentationssystemet Ladok, studenthälsovård, SLU Karriär och bidrag till studentkårerna) avsätts sammanlagt 35 671 tkr. För projekt inom uppdragsutbildningen avsätts 925 tkr. Medlen fördelas av rektor efter budgetdialog med berörda verksamheter (se principer för finansiering av SLU:s gemensamma ändamål, avsnitt Direkta statsanslag, sidan 28). 14
Varje universitet och högskola ska beakta behovet av stöd för studenter med funktionshinder och ska för ändamålet avsätta anslag. För 2012 avsätts 700 tkr för detta ändamål. Det är en minskning med 500 tkr i förhållande till 2011 och beror i sin helhet på att antalet studenter med sådana behov för närvarande är få. I samband med promotionen utdelas varje år två pedagogiska pris, ett individuellt och ett lagpris, om vardera 25 tkr. Nationell och internationell studentrekrytering I och med att studieavgifter för studenter som kommer från länder utanför EU/EES införs vid halvårsskiftet 2011 bedömer SLU att antalet studenter från dessa länder minskar kraftigt. För att delvis kompensera bortfallet behöver insatserna för studentrekrytering intensifieras både nationellt, inom Europa och globalt. Planen var att kunna satsa 4 000 tkr på sådana åtgärder men ambitionerna har fått sänkas för att möjliggöra finansiering av det ökade antalet studenter. Universitetsgemensamma lokaler SLU har kostnader för udda lokaler, inklusive parken i Alnarp, och outhyrda lokaler. Den sammanlagda kostnaden för denna typ av lokaler beräknas 2012 uppgå till 41 900 tkr varav 13 337 tkr belastar redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. I denna avsättning ingår 1 500 tkr för bland annat bokningssystemet för undervisningslokaler. Den del av undervisningslokalerna som inte finansieras med bokningsavgifter av institutionerna ingår från och med 2012 som ett fast belopp till fakulteterna och ingår i anslagsramen till respektive fakultet i redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå. UDS, klinisk färdighetsträning Se sidan 11. Uppdrag ges i bilaga 1:6 till rektor rörande fördelning av anslag till Uadm och studentkårerna samt uppdrag till prorektor rörande fördelning av tidsbegränsade strategiska satsningar till utbildning på grund- och avancerad nivå. Sammanfattning Fördelningen till fakultetsnämnderna och vissa gemensamma ändamål av anslagsramen på 479 824 tkr till redovisningsområdet utbildning på grund- och avancerad nivå visas i bilaga 1:1. I tabell 6 redovisas sammanfattningsvis fördelningen av anslagsramen 2012 jämfört med 2011 till redovisningsområdet. 15
Tabell 6: Fördelning av anslagsramen till utbildning på grund- och avancerad nivå 2012 och 2011, tkr. Mottagare Ändamål 2012 2011 LTJ-fakulteten Takbelopp 78 253 70 374 NL-fakulteten Takbelopp 107 604 102 301 S-fakulteten Takbelopp 51 002 56 707 regleringsbrev Skogliga basår 4 2 999 1 980 regleringsbrev Gammelkroppa skogsskola 4 2 307 2 298 VH-fakulteten Takbelopp samt anslag för tilläggsut- utbildning för utländska veterinärer 141 592 140 328 regleringsbrev Hippologprogram 4 17 920 17 853 regleringsbrev Hovslagarutbildning 4, 5 3 514 3 480 Gemensamma ändamål Se tabell 5 74 680 74 935 Summa SLU 479 824 470 256 Uppdrag ges i bilagorna 1:4 1:5 till S- och VH-fakultetsnämnderna rörande uppdrag i SLU:s regleringsbrev. Forskning och utbildning på forskarnivå Styrelsen beslutade hösten 2009 om SLU:s mål för forskning och utbildning på forskarnivå som redovisas i bilaga 1:7. I samband med beslut om årsredovisning för 2010 identifierades fem risker som, om de inträffar, kan försvåra måluppfyllelsen av målen för forskning och utbildning på forskarnivå. I bilaga 1:8 redovisas dessa risker tillsammans med uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder. Fördelningsprinciper 2006 införde SLU en ny modell för fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. Modellen baseras på de tre komponenterna Struktur och samhällssamverkan, Prestation och Särskilda satsningar. Målet med att styra på Struktur och samhällssamverkan är bland annat att skapa starka miljöer. I denna komponent tydliggörs också institutsuppgiften. SLU har under de senare åren gjort en medveten satsning på att premiera kvalitet, oavsett forskningsinriktning. Prestationsbaserad anslagsfördelning är ett viktigt instrument för att stärka den vetenskapliga profilen och används för att öka aktiviteter inom önskade områden, till exempel publicering. Särskilda satsningar innehåller tidsbegränsade strategiska satsningar till såväl projekt som enskilda framstående forskare. Struktur och samhällssamverkan Fördelningsprinciper och storlek av komponenterna struktur och samhällssamverkan har diskuterats i ledningsrådet inför anslagsfördelningarna sedan 2007. Ledningsrådet har dock inte kunnat enas om några principer för fördelningen av dessa delar. Under senare år har därför anslaget fördelats mellan fakulteterna med bibehållen proportionalitet. 4 Beräknade belopp. Anvisas utöver det preliminära ersättningsbeloppet till respektive fakultet. 5 SLU uppdrar till annan utbildningsanordnare att utföra hovslagarutbildningen. 16
140 mnkr av anslaget till redovisningsområdet forskning och utbildning på forskarnivå ska enligt forskningspropositionen 2008 (2008/09:50) användas för institutsuppgifter. För att tydliggöra fakulteternas ansvar för institutsuppgifterna fördelas en del av anslagsramen till sådana uppgifter inom komponenten struktur och samhällssamverkan. Sedan 2010 har anslag för institutsuppgifter fördelats inom följande områden: 6 Långliggande försök, FoU i samverkan med näringen, Planerad informationsverksamhet till näring och samhälle, Stöd till andra myndigheter, Klinisk verksamhet. Härutöver avisas institutsanslag till klinikverksamhet vid UDS, informations- och samverkansinsatser samt samverkanstjänster utifrån resultaten av KoN (se tabell 1). Anslag som tilldelas komponenten struktur och samhällssamverkan 2012 uppgår till 563 mnkr (2010: 568 mnkr) varav anslag till institutsuppgifter uppgår till 142,5 mnkr (2011: 140,7 mnkr). Ökningen inom institutsuppgifterna består förutom av pris- och löneomräkning av en ökad satsning på 0,5 mnkr till informations- och samverkansinsatser. Uppdrag ges i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande institutsuppgifter. Prestation SLU:s mål är att den forskning som bedrivs är internationellt konkurrenskraftig och av relevans för universitets sektorsroll. SLU har härutöver regeringens mål att examinera 415 doktorer under perioden 2009-2012. För att styra verksamheten så att bland annat dessa mål uppfylls, prestationsfördelas delar av anslaget utifrån olika prestationsmått med avsikten att ge verksamheten tydliga incitament för att öka sina prestationer inom områden som universitetet prioriterar. Avsikten är inte att försöka skapa total rättvisa utan att använda anslaget för att driva verksamheten åt önskat håll. Samtidigt är det viktigt att de komponenter som används för att bedöma prestation av verksamheten upplevs någorlunda spegla kvalitet och effektivitet. I anslagsfördelningen för 2009 ökade andelen anslag som prestationsfördelas från 10 till 15 procent, bland annat för att uppfylla intentionerna i forsknings- och utbildningsstrategin. Under 2012 fördelas 155,6 mnkr (2009: 148 mnkr) prestationsrelaterat varav 103,7 mnkr till forskning och 51,9 till utbildning på forskarnivå motsvarande 10 respektive 5 procent av anslagsramen till redovisningsområdet. Uppdrag ges i bilagorna 1:2 1:5 till fakultetsnämnderna rörande en minsta omfattning av anslag som ska prestationsfördelas till institutionerna. Prestationsfördelning av anslag till forskning I forskningspropositionen, som presenterades hösten 2008, infördes ett prestationsbaserat tilldelningssystem till universitet och högskolor baserat på externa medel och vetenskapligt publicering. Systemet liknar på många sätt det system som hittills använts vid SLU för att fördela en del av anslaget för forskning men tar bättre hänsyn till publiceringens genomslag i det internationella vetenskapssamhället. Från och med 2010 införde SLU en modell där hänsyn togs till författarnas insatser och tidskriftens medelciteringsgrad och från och med 2011 infördes en modell som nära nog är en exakt kopia av riksdagens modell för fördelning mellan lärosäten, dels därför att det är en fördel att använda en standardiserad modell, 6 Se rapport från kartläggning av institutsuppgifter vid SLU, Per Jennische, april 2009. 17