Landstingets Pensionärsråd 1-11

Protokoll Sammanträdesdatum 2004-02-20 Landstingets Pensionärsråd 1-11 Tid: Fredagen den 20 februari 2004, kl 10:00-12:00 Plats: Landstinget Halland, Landstingets kansli, Södra vägen 9 Närvarande ledamöter ersättare inbjudna övriga Mats Eriksson Dan Skantz Bertil Bergquist, PRO Sven Hägerborg, SPF Margareta Saul, SPRF Gustav Carlsson, SKPF Sven Ek, PRO Toini Jönsson, SPF Kurt Eklund, SPRF Ingrid Kvist, utvecklare - flyktingfrågor, tillgänglighet och äldrefrågor Lena Kierkegaard, hälso- och sjukvårdsdirektör Sigge Jönsson, vice ordförande KPR Halmstad Lena Parmlöv, sekreterare 1 Sammanträdets öppnande Mats Eriksson öppnade mötet med att hälsa alla välkomna. 2 Val av justeringsman Att tillsammans med ordföranden justera protokollet utsågs Sven Ek. 3 Föregående mötes protokoll Beslutades att ändra ett ord under 50, sid 3, punkt 6: - Förebygga fysisk aktivitet ändrades till - Förebygga fysisk inaktivitet Då ingen hade något annat att erinra lades protokollet till handlingarna. LPR 2004-02-20 1 (8) www.lthalland.se

4 Vårdköer - tillgänglighet Ingrid Kvist, utvecklare flyktingfrågor, tillgänglighet och äldrefrågor Bilaga 1 Ingrid Kvist började med att berätta om riktlinjer för prioriteringar inom hälsooch sjukvården. Resurserna ska fördelas enligt en etisk plattform med tre värderingsprinciper; Människovärdesprincipen, Behovs- eller solidaritetsprincipen och Kostnadseffektivitetsprincipen. Hälso- och sjukvårdslagen - I prioriteringspropositionen har de etiska principerna omsatts i fyra prioriteringsgrupper (se bilaga). Medicinsk bedömning Läkaren bedömer vilka vårdinsatser patienten behöver. I den medicinska bedömningen ingår att prioritera utifrån angelägenhetsgrad. Hälsofrämjande insatser Fysisk aktivitet på recept (FaR) ordineras i förebyggande syfte av läkare, sjukgymnast eller annan legitimerad personal. Bra mottagning - En metod som ursprungligen kommer från USA. Metoden fokuserar på tillgänglighet och flödeseffektivitet inom vården och syftar i första hand till att förbättra tillgängligheten för alla patienter samt utveckla ett tvärprofessionellt arbetssätt. I Halland satsas det på utbildning redan i vår. Margareta undrade hur länge utbildningen kommer att vara och Ingrid berättade att utbildning sker vid fyra tillfällen under nio månader med eget arbete i förlängningen. Utbildningen fortsätter beroende på efterfrågan. Hälso- och sjukvårdsprogram - Beskriver olika sjukdomsgruppers behov. Målsättningen är att säkra att vårdens resurser används effektivt och till rätt patienter. Lena informerade om att man inriktar sig på de områden där problemen finns. Smärta valdes eftersom många människor är berörda och man vill hitta bra omhändertagande i Halland. Hälften av våra sjukskrivningar beror på smärta i rörelseorganen. Därefter valdes ortopedi där många står i kö och man försöker hitta ett bättre omhändertagande för denna grupp. Psykisk ohälsa är det tredje som startar parallellt inom primärvården. Valfrihet En rättighet för varje hallänning att söka vård var som helst i Halland, Skåne, Västra Götaland, Blekinge, Kronoberg och Jönköpings läns landsting på samma villkor (se vidare bilaga 1). Vårdgarantin - En patient som söker vård ska komma i kontakt med sjukvårdspersonal inom primärvården samma dag. Besöksgaranti inom primärvården - Läkarbesök ska erbjudas inom åtta dagar och bedöms patienten som akut sjuk ska han få komma samma dag. Besöksgaranti inom sjukhusvården Patient som söker vård ska få tid för läkarbesök inom tre månader och vid risk för allvarlig sjukdom inom en månad. LPR 2004-02-20 2 (8) www.lthalland.se

Behandlingsgaranti inom sjukhusvården Patienter som av läkare bedöms behöva behandling eller operation ska erbjudas detta inom tre månader. Väntetidsdatabas - Gemensam databas där man presenterar väntetider till mottagningsbesök och behandling för ett stort antal specialiteter. Bertil berättade om en person som kallats fyra gånger för en hjärtoperation men fått gå hem igen. Lena svarade att man jobbar på att minimera återbuden. Det är inte bra att ställa in planerade åtgärder men det förekommer ibland, ex kan man få in en stor trafikolycka som kan göra att allt blir omkullkastat. Nu görs försök med att separera dagkirurgi från slutenvårdskirurgi, då kan dagkirurgin arbeta ostört vid återbud. Mats tyckte att man ska ta kontakt med kliniken och Väntetidsupplysningen inte med databasen. Våra Kvalitetsregister ska vara öppna, där information ges om var jag har störst chans att bli frisk, få en proffsig behandling etc. Gustav menade att man bör gå ut till dem som ansvarar för klinikerna och se hur det fungerar ute och få en uppföljning. Mats berättade att beslut har fattats om att det i journalen ska antecknas om vilka alternativ som finns. Vi har väntetider men måste upplysas om var den kortaste väntetiden är. Dan berättade att man är medveten om att det fungerar på olika sätt, en del avdelningar är ett lysande ex på klarhet och information och en del har nästan ingen information alls. Det ska inte vara så, en dag har vi nått ut till samtliga, det är vår målsättning. Margareta framförde att det borde finnas ett mönster och en rekommendation till alla avdelningar så de behandlar information på samma sätt. Väntetidsupplysningen - Ger besked om sjukhus och privata vårdgivare med kortare väntetider och patienten får hjälp med kontaktuppgifter etc. Garantisedel skickas till patienten och till den valda vårdinrättningen och behov av taxi intygas på garantisedeln. Mats sade att vårdgarantisedlarna ganska väl speglar ortopedi, hörselvård och urologi. Toini undrade om det är brist på personal inom dessa områden. Mats svarade att det inte är någon personalbrist men däremot finns frågor som - har vi rätt arbetssätt osv, och det är frågor som måste lösas. Sjukvårdsupplysningen - Ger stöd och hjälp om du behöver råd om vård. Hjälper också till så att du får direkt vård. Internetbokning Alla landstingsdrivna vårdcentraler erbjuder sedan januari 2004 sina patienter att förnya recept, avboka besök och kontakt via e-post på vårdcentralens hemsida. När det gäller hudsjukdomar så är väntetiden för oprioriterade patienter i Halland 100 veckor. Väntetiden till ortopedimottagning är 86 veckor. Många söker till andra landsting (vårdgarantisedlar). Väntetiden för en åderbrocksoperation är 100 LPR 2004-02-20 3 (8) www.lthalland.se

veckor. Förväntad längsta väntetid för utprovning av hörapparat är nu i Halmstad 27 veckor, Falkenberg 14 veckor, Varberg 93 veckor och i Kungsbacka 74 veckor. Samtliga erbjuds välja ort för utprovning och kösituationen har kraftigt förbättrats det sista halvåret. Bertil menade att informationen hänvisar till data, men alla har inte tillgång till dator. Mats svarade att det även informeras och skrivs in i journaler. Lena berättade att i dagsläget har man lyckats rekrytera urologer till länssjukhuset, men man har problem på Sjukhuset i Varberg, där man emellertid lyckats rekrytera några för att ta det som är mest akut. Lena informerade om att den som har störst behov får vård först. Det kan ju vara så att den åderbrockspatient som står längst ner på listan kanske endast behöver en kosmetisk operation. Dan anser att man inte ska sätta upp patienter som inte just nu behöver en operation på kölista. Då kan det bli så att den som behöver vård först, hamnar på fel plats i kön och den som behöver den minst kommer före. Det pågår mycket jobb både nationellt och på regional nivå Sätter vi upp rätt personer i kön?. Mats sade att merparten kommer till behandling. Hörselvården är bättre än den varit, nu ser väntetiderna olika ut i länet. Vi borde ha en länskö. Medicinklinikerna får in 75 % via akut. Sven E frågade om det är någon åtgärd på gång vad det gäller hudsjukdomar? Lena svarade att Bra mottagningskonceptet kan hjälpa oss. Många patienter i primärvården omhändertas. På primärvården har man kompetens. I Halland finns det så många hudspecialister som vi ska ha. Bertil ville veta lite angående flyktingfrågan. Mats berättade att det inte är någon aktuell fråga just nu, inget speciellt bekymmer. Regeringen uppvaktades för något år sedan när vi tyckte att flyktingar kom utan förvarning, men detta har bättrat sig. Lena sade att det finns ett litet problem med att man koncentrerar de barn och ungdomar (som kommit ensamma) på ett ställe, ex som i Falkenberg. Det är för stor koncentration, vilket ger oerhört mycket barnpsykiatrisk problematik. 5 Samverkansformer Landstinget Halland kommunerna Lena Kierkegaard, hälso- och sjukvårdsdirektör Bilaga 2 Mats började med att berätta att för några år sedan hade våra medicinkliniker stor överbeläggning. Landstingets strategi har varit att satsa på primärvården och jobba mot kommunerna. I dagsläget är det lugnt på medicinklinikerna. De samlade insatserna vi gjort har haft effekt och övergången har varit en framtidsfaktor. Lena menade att ett resultat av samverkan och åtgärder gör att det ser bättre ut. Medveten strategi är att klara den nära vården. Stora vårdbehov skall kunna LPR 2004-02-20 4 (8) www.lthalland.se

tillmötesgås. Vi har kommit en bra bit på väg och blivit lite rikskända med de rutiner vi har skapat även om de kan bli bättre. N-gruppen - Samverkansorgan mellan Landstinget Halland och kommunerna för strategiska och principiella frågor rörande hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Gruppen är politiskt sammansatt med en representant från varje kommun och fem representanter från landstingsstyrelsens arbetsutskott. Mandattiden är 4 år. Exempel på strategiska principiella ärenden från N-gruppen: Halländsk policy/riktlinjer för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd - Omsätts i lokala handlingsplaner som ser olika ut i våra halländska kommuner. Ex i Falkenberg finns ett kontaktnät kring barn och ungdomar i riskzonen med en rad konkreta åtgärder. Här medverkar barnomsorg och skola, kultur och fritid, barn- och ungdomsmedicin etc. Principöverenskommelse angående samverkan i hälso- och sjukvårdsfrågor - Hemsjukvården och läkarmedverkan i kommunens särskilda boende förbättras. Varje kommun har en distriktsläkare knuten till sig. Överenskommelsen omfattar även vård i livets slutskede, läkemedelsförsörjning, hjälpmedelsförsörjning osv. Samordnad vårdplanering har stor betydelse för äldrevården, där man har gemensamma riktlinjer för hela Halland och tryggar patientens väg i vårdkedjan. Nationellt har vi kommit en bra bit på väg med gemensamma resurser på bästa sätt. Mats menade att det alltid finns brister, men avstånden har krympt mellan kommun och landsting under de senaste 8-10 åren. Mycket hänger ihop med att vi träffas då och då och stämningen är just nu ganska god. En gemensam folkhälsopolicy 2002-2008 - är också ett resultat av N-gruppens arbete. Den har betydelse inom många områden bl a för att skapa förutsättningar för hallänningarna att bibehålla eller förbättra hälsan och klarlägga hur folkhälsofrågor av gemensamt intresse ska initieras och hanteras. Gustav tyckte att våra läkare måste ta mer ansvar. Organisationen måste fungera den fungerar inte idag. Dan svarade att det viktiga är att vi lyckas slå igenom, så att nämnderna fokuserar. Det saknas inte politiska beslut eller intentioner, utan vad som saknas är trycket på att det är högprioriterat. Stora delar är ren ekonomi, det blir inte billigare för att det fungerar dåligt utan tvärt om. Mats berättade att ÄDEL-reformen nu håller på att utvärderas och att vi inte är bäst, men vi känner inte alltid heller igen oss i de beskrivningar som ges. Vi har sex kommuner i Halland och vi känner varandra. 6 Vad är på gång i Halmstad - redovisning av lokala pensionärsrådet Sigge Jönsson, vice ordförande KPR Halmstad Vi har 15 700 ålderspensionärer i Halland. Av dem är 500 mer än 80 år och kräver mest vård och omsorg. I Halmstad är 8 000 av våra pensionärer medlemmar i någon av våra fem pensionärsorganisationer. LPR 2004-02-20 5 (8) www.lthalland.se

Vårt lokala pensionärsråd sammanträder varannan månad och representeras av nio ledamöter från pensionärsorganisationerna och fem ledamöter från kommunen. Vi har samråds- och informationsgrupper som behandlar brådskande ärenden samt en beredning med rådets ordförande, vice ordförande och sekreterare. Hemvårdsnämndens budget är 713 miljoner kronor. Vi har 1 500 årsarbetare anställda. 1 600 personer har beviljats hemtjänst och ca 1 400 har särskilt boende. År 2001 kom en bok ut som heter Vägval i kommunal äldrepolitik. En studiecirkel bildades och en skriftlig rapport lämnades. Ex på frågor som togs upp: - Det behövs fler servicelägenheter i Halmstad (463 finns idag). De flesta vill bo hemma så länge de kan. Det är ett väldigt stort steg att flytta till ett ålderdomshem där man endast får ett rum och ett gemensamhetsutrymme. En önskan hade varit att man fick tillgång till en lägenhet, med service utan biståndsgivning. 30 sådana finns på Karl den XI:s servicehus men det behövs fler. - Färre vårdgivare inom hemtjänsten, vilket är en organisations- och personalfråga. Schemaläggningen idag är komplicerad och en vårdtagare kan ha 4-5 vårdgivare på en vecka. Arbete pågår för att minska antalet vårdgivare. - I Halmstad finns åtta äldre ålderdomshem som inte är handikappanpassade. Det finns program för hur nybyggnationen ska se ut. Det är komplicerat inte bara en fråga om pengar utan man kan inte bo kvar när de börjar bygga utan måste flyttas och vart ska man flyttas. Frågan är om man inte måste behålla de gamla ålderdomshemmen tills de nya är byggda. Sven H berättade att Varbergs kommun sålt ut sina servicelägenheter. De fann att lämplig storlek är ca 30 34 kvadrat per person. Det är svårt med hanteringen av våra demenssjuka, de bör inte bo tillsammans med icke dementa. Arbetet är redan igång med att dela av äldreboendet så att en avdelning finns där de dementa kan bo. Man håller på med vidareutbildning av sjuksköterskor angående demenssjukvård. Det finns så många olika typer av skador när det gäller demenssjuka och det är svårt att hantera, kunskaperna finns inte idag. Det finns 142 demensplatser i kommunen och det är för få. Gustav undrade om distriktsläkare etc försöker lösa de senildementas boende. Sigge svarade att det fungerar i dag men har tagit 3 år. Kommunen har satt igång en utredning om äldrevårdens omfattning och kvalitet. Utredningen består av en ren politikergrupp. Sven E sade att landstinget överlämnade rehabiliteringsfrågorna till kommunerna och undrade hur Halmstad har resurser att överta den verksamheten. Sigge berättade att totalt med Vallås sjukhem finns det åtta rehabiliteringsplatser i Halmstad. Bertil undrade om äldrebostadsprogrammet är en arbetsgrupp och om det finns konkreta planer på utbyggnad. Sigge svarade att arbetsgruppen startat vid årsskiftet och att det ska vara färdigt i mitten av juni. På Frennarp skall det finnas 48 lägenheter som beräknas bli klara 2005. LPR 2004-02-20 6 (8) www.lthalland.se

Margareta undrade angående brandfaran på våra äldreboenden om det finns personalutbildning och tillräckligt med larmsystem. Sigge svarade att det hade varit en genomgång för någon månad sedan och att det var tillfredsställande. 7 Övriga frågor Margareta framförde att Röda Korsets sjukhusvärdinnor endast får ersättning två timmar för sina parkeringsavgifter på länssjukhuset och blir det längre får de betala själva - det borde finnas något frikort som kan hämtas på expeditionen. 8 Landstingets ekonomi 2003 Mats Eriksson, landstingsstyrelsens ordförande Bilaga 3 Mats började med att berätta att landstinget har satsat på palliativ vård - avancerad sjukvård i hemmet - vilket fordrar sjukhusets specialistresurser. Dan berättade att frågan kring resurser för palliativ sjukvård står högt på dagordningen. Speciella hospice osv diskuterades ihop med kommunerna i ett tidigare skede, men det fanns inget intresse från kommunerna. En mängd insatser står högt på dagordningen och vi följer med stort intresse utvecklingen. Resultat per verksamhet 2003 - Landstinget gick 50 miljoner kronor back. Två stora avvikelser var länssjukvården och Primärvården Halmstad. Underskottet på 117 miljoner kronor blev halverat. Vi begärde två år på oss för att komma i balans och landstingsfullmäktige sade ja till det. Vi fokuserar på administration, upphandling, personalkostnader, att få bort övertid/vikarier och skapa en god arbetsmiljö. Det fokuseras även på läkemedel, ett antal av våra verksamheter och fastighetsverksamheten. Alla områden ska genomlysas. Syftet är att det inte ska drabba vården. Utvecklingen går så snabbt, det är bättre att inte ha så bråttom utan att få två år för att skapa förtroende, tillit och öppenhet. Vi vill inte ta hastiga beslut utan hinna med processen, medborgare, patienter, brukare och personal. Sven H undrade om vi fortfarande förlorar pengar på Primärvården Halmstad, länssjukvården och medicinuppgörelsen. Mats berättade att staten har satt över pengar till landsting som är underfinansierade. Kostnadsökningstakten beträffande läkemedel var högre fram till i fjol, då bl a Losec gick ut med ett billigare preparat. Mats berättade om ett nytt ärende - Köp av Öresundståg - där landstinget är huvudman tillsammans med kommunerna. Ytterligare tre Öresundståg köps in. Tågen levereras nästa höst fram till nästa vår. Landstingets driftekonomi belastas med 1,3 miljoner kronor och detta ska betala sig på 10 år. LPR 2004-02-20 7 (8) www.lthalland.se

9 Nästa beredning Nästa beredning blir fredagen den 26 mars kl 10:00 med Bertil och Margareta. 10 Nästa möte Nästa möte blir fredagen den 23 april i Varberg. 11 Mötet avslutas Mats Eriksson avslutade med att tackade alla som deltagit i mötet. Vid protokollet Lena Parmlöv Justerat 2004-03-16 Justerat 2004-03- Mats Eriksson Ordförande Sven Ek PRO LPR 2004-02-20 8 (8) www.lthalland.se