Länspensionärsrådet 1-10

Transkript

1 Protokoll Sammanträdesdatum Länspensionärsrådet 1-10 Tid: Fredagen den 15 februari 2008, kl. 09:30-12:00 Plats: Vårdcentralen Gruebäck, biblioteket, nedre botten, Urmakaregatan, Falkenberg Ledamöter Mats Eriksson (m) ordförande, 1-6, 10 Dan Skantz (s) Bertil Bergquist PRO Gustav Carlsson SKPF Sven Hägerborg SPF Margareta Saul SPRF, vice ordförande Ersättare Gun Marie Stenström (m) Lise-Lotte Olsson (s) Carl-Erik Bolling Sven Ek Goldy Farland Toini Jönsson SPRF PRO SKPF SPF Inbjudna Gunnar Jörnlid KPR Falkenberg, 1-6, 9 och 10 Ture Affelin KPR Falkenberg, 1-6, 9 och 10 Britt Nilsson Wahl Vårdplaneringsteamet Falkenberg, Dusanka Reljanovic 4 Vårdplaneringsteamet Falkenberg, 4 Lasse Petersson Projektsamordnare, 5 Carina Werner Utvecklare, 7 och 8 Övriga Maria Fransson sekreterare 1 Sammanträdets öppnande Mats Eriksson öppnade sammanträdet med att hälsa alla välkomna. 2 Justering Länspensionärsrådet beslutade utse Gustav Carlsson att jämte ordföranden justera protokollet. LPR (7)

2 3 Protokoll från LPR Länspensionärsrådet beslutade anteckna protokollet från LPR till handlingarna. 4 Information från Vårdplaneringsteamet Falkenberg Britt Nilsson Wahl och Dusanka Reljanovic från Vårdplaneringsteamet Falkenberg informerade om hur utskrivningsprocessen och vårdplaneringen går till. Det är patientens vilja som gäller. Informationen bifogas protokollet i bilaga 1. Vårdplaneringsteamet i Falkenberg arbetar mot länets båda sjukhus. Det genomförs cirka 40 vårdplaneringsärenden i månaden. Om patienten inte klarar att åka hem direkt från sjukhuset, placeras man på ett korttidsboende. Det finns 32 korttids- och rehabplatser i kommunen. Är patienten i behov av att komma till ett särskilt boende kan man söka detta från sin placering vid korttidsboendet. Men de flesta patienterna får komma hem till bostaden efter sjukhusbesöken. Gustav Carlsson, SKPF, frågade vad som händer om patient behöver hjälpmedel i hemmet efter sjukhusvistelse. Dusanka Reljanovic svarade att en arbetsterapeut kommer till bostaden och kontrollerar vad patienten behöver för hjälpmedel. En bostadssamordnare finns med på vårdplaneringsprocessen. Ordföranden tackade Britt Nilsson Wahl och Dusanka Reljanovic från Vårdplaneringsteamet Falkenberg för informationen. 5 Information om projektet Teknik för äldre Länspensionärsrådet beslutade utse Bertil Bergquist (PRO), Sven Hägerborg (SPF), Margareta Saul (SPRF), Gustav Carlsson (SKPF), Sven Ek (PRO), Toini Jönsson (SPF), Carl-Erik Bolling (SPRF) och Goldy Farland (SKPF) till representanter i samspråksgruppen för pensionärer. Projektsamordnare Lasse Petersson informerade om projektet Teknik för äldre. Regeringen har avsatt pengar för projektet. Uppdraget med försöksverksamheten i Hallands län under år är att informera om och göra bra produkter för äldre mer tillgängliga. LPR (7)

3 Informationen om projektet bifogas protokollet i bilaga 2. Region Halland kommer att anordna en mässa i Halmstad där hjälpmedel möter brukare. Meningen är att detta blir en återkommande mässa. Margareta Saul, SPRF, undrade om rullator fortfarande är ett hjälpmedel som förskrivs. Lasse Petersson svarade ja på frågan. Ordföranden tackade projektsamordnare Lasse Petersson för informationen. 6 Landstinget Hallands bokslut år 2007 Ordförande Mats Eriksson lämnade information om Landstinget Hallands bokslut för år Bokslutet visar ett överskott på drygt 230 miljoner kronor varav 80 miljoner kronor är realisationsvinst. Landstingets skatteintäkter ökade under år Detta beror bland annat på att Hallands invånarantal ökar, fler personer är i arbete och betalar skatt. Satsningen på mer nära vård, genom införande av Vårdval Halland, har inneburit att tillgängligheten förbättrats ytterligare. Det kvarstår områden där landstinget har en bit kvar att gå, främst inom urologi och ortopedi. De båda sjukhusen och psykiatrin redovisade negativa resultat under förra året. Stora investeringar gjordes under förra året vid Länssjukhuset i Halmstad, Sjukhuset i Varberg och Kungsbacka Närsjukhus. Investeringsnivån har successivt ökat under de senaste fem åren och är nu den högsta på tio år. Landstinget Hallands bokslutskommitté 2007 bifogas protokollet i bilaga 3. 7 Information om vårdgarantin i nuläget Utvecklare Carina Werner lämnade information om vårdgarantin i nuläget. Vårdgarantin reglerar inte om vård ska ges eller vilken vård som kan vara aktuell. Garantin reglerar endast inom vilka tidsgränser man ska erbjudas den vård, som behörig vårdpersonal beslutat om i samråd med patienten. Målet utrycks i sifferserien , vilket anger vårdgarantins krav på maximal väntetid i dagar för de olika stegen i vårdprocessen. Om hemlandstinget inte kan erbjuda vård inom gällande tidsangivelser ska LPR (7)

4 patienten få hjälp till vård inom garantitiden hos annan vårdgivare, utan att detta innebär extra kostnader för patienten. 0 dagar = Du ska få kontakt med närsjukvården via telefon, t ex Sjukvårdsupplysningen eller besök samma dag 7 dagar = Bedömer närsjukvården att du behöver besöka en läkare där, ska du erbjudas sådant besök inom högst sju dagar 90 dagar = Om du, efter medicinsk bedömning, behöver besöka den specialiserade vården, ska du få en tid där så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet om din remiss. Om du själv har tagit kontakt med den specialiserade vården räknas de 90 dagarna från den dagen då din vårdbegäran är mottagen där 90 dagar = Om man inom den specialiserade vården bedömer att du behöver behandling, ska du erbjudas den så snart som möjligt, men senast 90 dagar efter beslutet. Vårdgarantireformen har generellt sätt haft begränsade effekter på väntetiderna. Väntetiderna för behandling har generellt minskat medan väntetiderna till besök i stället har ökat något. För Halland har väntetiderna generellt minskat både på behandlingssidan och också besökssidan. Det är resultatet av de tillgänglighetssatsningar som landstinget gjort med t ex Bra Mottagning. Sjukhuset i Varberg har arbetat mycket under året med kampanjoperationer, utökad dagkirurgisk verksamhet i Falkenberg, vilket har gett effekter på väntetiderna. Det är framför allt proteskirurgin som väntetiderna för båda sjukhusen har minskat och man är i princip i fas både då det gäller besök och behandling. Antal patienter som åberopat vårdgarantin år 2007 har ökat med 32 procent, vilket är i antal från 852 till Det är framför allt inom ortopedin ökningen har skett följt av neurologi och ögon. Snittvärdet för tid till besök inom specialistvården är i jämförelse mot föregående år oförändrad och ligger på ca 16 veckor. Det totala antalet väntande har minskat sedan förra året, men antalet patienter som väntat mer än 90 dagar har ökat med 567 stycken. Att siffrorna inte har minskat under året kan härledas till ökat remissflöde och vakanta läkartjänster. Antalet patienter som får sin behandling inom 90 dagar har ökat mot föregående år. Produktionen ökade marginellt under förra året. Väntetiden för länet har generellt minskat från 17 till 14 veckor. Vårdgarantin arbetar som tidigare på att det är patientens initiativ att aktivera vårdgarantin. Det som är nytt för året är att vårdgarantin för nybesök aktiverats. Det innebär att kliniken dit patienten hänvisats ska fullfölja behandlingen. LPR (7)

5 Statistik om vårdgarantin bifogas protokollet i bilaga 4. 8 Information om förekommande utomlänssjukvård och utomlandssjukvård Utvecklare Carina Werner informerade om förekommande utomlänssjukvård och utomlandssjukvård. Om Landstinget Halland inte kan erbjuda dig vård inom vårdgarantins gränser, så har patienten rätt att få vård i annat landsting eller i annan region som vårdgarantipatient, förutsatt att patienten varit i kontakt med Vårdgarantiservice. I Skåne, Västra Götaland, Blekinge, Kronoberg och Jönköping finns möjlighet att söka vård på samma villkor. Landstinget Halland har skrivit speciellt avtal med dessa landsting. Om patienten söker vård hos en privat vårdgivare som har avtal med Landstinget Halland, gäller samma avgifter som i landstinget. En viss del av patienterna inom vårdgarantin hamnar utanför Halland men merparten av dessa patienter får vård hos privata vårdgivare inom länet. När det gäller utomlandsvård söker man detta hos Försäkringskassan. Försäkringskassan ber i sin tur om hjälp av landstinget att se om vården finns i Sverige. Ansökningsblanketten heter E 112. Detta gäller vid utomlandsvård du ska ha rätt till vård i Sverige den vård det avser är vården som ges inom det allmänna sjukvårdssystemet i Sverige att vården ges inom det allmänna sjukvårdssystemet i EU/ESS landet eller Schweiz att man inte kan få den planerade vården inom rimlig tid i Sverige Ordföranden tackade Carina Werner för informationen. LPR (7)

6 9 Information från KPR i Falkenberg Ordförande Gunnar Jörnlid och vice ordförande Ture Affelin från KPR i Falkenberg lämnar information om aktuella frågor i Falkenbergs kommun. Socialnämnden har ett sparbeting på 6 miljoner kronor. Det ska bli bättre samordning mellan avdelningarna. Sergio Garay tillträder tjänsten som socialchef Kommunen har en fixartjänst. De berättade om olika byggprojekt som pågår i Falkenbergs kommun, såsom det särskilda boendet Boken, byggnation av Drivbänken och ombyggnation av Tallgläntan. KPR har direktkontakt med byggfirmorna och de har gemensamt bildat en arbetsgrupp. Det saknas seniorboenden i kommunen. Ett kooperativt äldreboende finns sedan 10 år tillbaka i kommunen. Toini Jönsson, SPF, frågade hur KPR är organiserat. Gunnar Jörnlid svarade man är organiserad på så att inga politiker finns med i KPR. KPR har skriftlig och muntlig dialog med politikerna. Detta ger inte samma tyngd på frågorna. Goldy Farland, SKPF, frågade hur personalrekryteringen ser ut inom äldrevården. Går besparingarna ut över personalen? Gunnar Jörnlid svarade att KPR trycker på att personalen ska vara utbildad. Det finns ett skriftligt förslag på hur organisationen ska se ut. Bertil Bergquist, PRO, undrar om Falkenbergs kommun ska inför kundval. Gunnar Jörnlid svarade att det ska införas under nästa år. Ordföranden tackade Gunnar Jörnlid och Ture Affelin från KPR Falkenberg för informationen. 10 Övrigt Vårdbehovet De lokala nämndernas fokus är befolkningen i respektive kommun och deras totala behov av hälso- och sjukvård. De lokala nämnderna skriver också överenskommelser inom Vårdval Halland och jobbar med folkhälsofrågor. Varje lokal nämnd har beslutat om en nämndsplan som innehåller uppdrag, mål och uppföljningar. Gustav Carlsson, SKPF, menar att nämndernas kontakt med medborgarna är viktig. LPR (7)

7 Bertil Bergquist, PRO, undrar om samarbetet utanför länet? Mats Eriksson svarade att samarbetet över gränserna är viktig. Just nu pågår samarbete med trafikhuvudmännen från Skåne till Göteborg. Frågor som diskuteras är bland annat enhetligt biljettsystem på tågen, miljöfrågor och kollektivtrafikutredning. Remissprioriteringar av patienter med behov av fotvård Den medicinska fotvården ska vara medicinskt betingat för kortare eller längre insatser. Inga politiska beslut kan slå fast en gräns utan professionen måste tillfrågas. Inga onödiga amputationer får förekomma. Den medicinska fotvården behandlas på sjukhuset medan distriktssköterskan sköter såren. Vad är en vettig gränsdragning? Vad ska vara egenansvar? Goldy Farland, SKPF, påpekar att det finns fler gruppen som kan vara berörda, exempelvis reumatiker och rullstolsburna. Det antecknades till protokollet att Hallandstrafikens trafikråd kommer att avge yttrande över förslag på Riktlinjer för särskild kollektivtrafik - färdtjänst. Vid protokollet Maria Fransson Justerat Justerat Mats Eriksson, 1-6 och 10 Gustav Carlsson Margareta Saul, 7, 8 och 9 LPR (7)