Konfektionsteknik Provmoment: Tentamen, 4,5 hp Ladokkod: 51KT20 Tentamen ges för: DTEIN14, TGDEP14 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-03-26 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Miniräknare tillhandahålles av studentcentrum. Separat papper att göra uträkning på Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: 100 hp G: 60 hp VG: 85 hp Allmänna anvisningar: Skriv svaren på anvisat utrymme för respektive delfrågor. Svenskt eller engelskt svar godkänns Rättningstiden är som längst 20 arbetsdagar Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Ann-Kristin Olsson Telefonnummer: 0708 755577 1
Fråga 1-6 (20 poäng) Kalkylering och fashion logistics Skriv dina svar på frågorna här nedanför. Endast ett rätt alternativ per fråga. På fråga 6.1 tom 6.4 fyller du i siffror. Fråga nr Ditt svar 1 2 3 4 5 6.1 6.2 6.3 6.4 Resultat Flervalsfrågor (rätt svar = 2 poäng/fråga) 1. What kind of sourcing concept is this? The company here in Sweden designs the product and buys all fabrics, materials and makes patterns. The producing company in Lithuania produce the product due to the specification and are paid per standard minute. A. CM B. CMT C. Full Price D. Private label E. Inget av ovanstående alternativ är rätt. 2. I modelogistik är the leadtime problem (the leadtime gap) ett välkänt begrepp. Vad menas med det? A. I genomsnitt 1/3 av alla plagg säljs inte till fullt pris beroende på lång tid mellan design och att kunden köper plagget. B. I genomsnitt 1/3 av alla plagg säljs inte till fullt pris beroende på långa ledtider endast i tillverkningen av plagget. C. I genomsnitt 1/3 av alla plagg säljs till fullt pris beroende på kort tid mellan sömnad och att kunden köper plagget. D. Ett samlingsbegrepp när det gäller långa ledtider i anskaffning av råmaterial. E. Inget av ovanstående alternativ är rätt. 2
3. Vad menas med OTB? A. Hur många procent av produkterna som sälj med reducerat pris. B. Hur många procent av inköpsbudgeten som sparas för inköp i säsong. C. Hur många procent av inköpsbudgeten som används för köp innan säsongen börjat. D. Hur många procent av produkterna som säljs på export. E. Inget av ovanstående alternativ är korrekt. 4. Ingående varukostnaden för en kjol är 239 kr. Försäljningspriset är 785 kr. Hur många procents pålägg har gjorts? A. 36,2% B. 43,8% C. 69,6% D. 228% E. Inget av ovanstående alternativ är rätt. 5. Försäljningspriset för en hatt är 75 kr. Marginalen är 26 %. Hur många procents pålägg har gjorts? A. 35,1% B. 34,6% C. 19,5% D. 55,5% E. Inget av ovanstående alternativ är rätt. 6. Produktkalkyl Räkna ut och ange följande i produktkalkylen nedan (s.3-4). Skriv svar på svarsblankett. 6.1: C: Summa rörliga kostnader? 2p 6.2: D: TB (Täckningsbidrag)? 2p 6.3: Teoretiskt försäljningspris? 3p 6.4: Försäljningspris i butik? 3p Produktkalkyl: Model: Art nr: 150312 A. Direkt material (kr) Artikelnr. Artikelbeskrivning Åtgång / plagg Pris / enhet (kr/m) Totalkostnad 123-645 ribb 140 cm 97.2 136.08 sweatshirt 46 cm 86.6 39.84 dragkedja 1 st 11.6 Kr/st 11.6 etikett 1 st 1.6 Kr/st 1.6 Summa Direkt Material? skriv inte här 3
B. Tillverkningskostnad (kr) Inklusive tillverkningsomkostnad Moment Tillverkningsland SAM Kostnad (kr) /min Totalkostnad Tillskärning Estland 3.46 1.68 5.81 Sömnad Estland 12.68 1.68 21.30 Finish Sverige 3.00 4.58 13.74 Summa tillverkningskostnad? skriv inte här Försäljningspris (kr) Summa tillverkningskostnader: Frakter (produktion) = 3.0 C: Summa rörliga kostnader C= (A+B + frakter)? skriv inte här D: TB (Täckningsbidrag) 65% Dvs pålägg för fasta kostnader inkl vinst? skriv inte här Teoretiskt försäljningspris Totalkostnad / plagg = (C+D)? skriv inte här Försäljningspris i butik = Totalkostnad per plagg = (C+D) + 100%? skriv inte här Fråga 7 (2 p) På vilket sätt märks tygfelen ut på tygrullar, vid en avsyningsprocess, inför läggningen? Olika metoder används om läggningen sker manuellt eller datorstyrt. Inför manuell läggning: Inför datorstyrd läggning:.... Fråga 8 (2 p) Plaggen till höger skall läggas och skäras via ett s.k. trappstegslägg. Rita upp ditt lägg schematiskt här nedan (inom rektangeln). Har du inte färgpennor, motsvarande de två plaggfärgerna, så skriv i kanten på varje lager vilken färg du lagt. Storlekar 40 42 Antal blå plagg 3 5 Antal röda plagg 2 3 Överst på varje trappsteg skall det också framgå vilken läggbild och storlek du avser att skära. 4
Fråga 9 (2 p) Det finns två fördelar med att göra ett trappstegslägg istället för två separata lägg. Vilka är dessa? 1.. 2.. Fråga 10 (2 p) Tyg levereras på olika sätt från tygleverantörer. Hur benämns nedan levererade tyger vid läggningen? (symbolerna är kopierade från det CAD-baserade materialoptimeringsprogrammet Diamino) 1 2 3 4 1 3. 2 4. Fråga 11 (2p) Dessa stora skrivare/plottrar ritar/skriver ut vad? Ge ett exempel på vardera skrivare. 1 2 1 2 5
Fråga 12 (2p) Vad används följande verktyg till? 1 2 3 4 1. 2. 3. 4. Fråga 13 (3p) 1) Skärmbilden till höger visar resultatet efter en datamässig behandling. Vad slags datautrustning är det som använts?..... Vad är det som listats i det högra fältet?...... Om du själv fått dina data lagrat på kortet till höger: Vad slags fördel får du av kortets om du går in i en klädbutik som använder denna teknik?,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,,, 6
Fråga 14 (2 p) Vad görs av dataanvändaren via nedan programfönster och de olika bilderna?......... Vilken information behöver först alltid anges, enl. ovan bild, innan resultatet till vänster visas? Fråga 15 (2 p) Ett antal olika systemförkortningar, gentemot konfektionsrelaterade programvaror och kringutrustning, förekommer. Numrera nedan system-/produktbenämningar mot de olika bilderna. Bild nummer CAM-produkt MPS/ERP-system CAD-produkt PDM/PLM-system........ 1 2 3 4 7
Denna sida ligger till grund för frågorna 16 och 17. Du är anställd vid ett företag och ansvarar för all skärorderplanering. Din uppgift är att utföra skärorderplaneringen av nedan tillverkningsorder. För Din planering använder Du skärorderblanketten på följande sida. PRODUCTION ORDER Order no: 000055-1001 Style no: 000055 Customer: Lager 033 Manufacturer: Trikotažas, Lithuania Last day / cutting: Last day / shipping: Date of delivery: Cloth: Interlining: - 2010-03-16 2010-03-30 2010-04-13 Art.no. 834, 100% polyester Assortment of garments Color / sizes XS S M L XL XXL No of garments Black, col. 01 Yellow, col. 20 No of garments 8 12 16 14 10 60 10 15 20 17 12 74 18 27 36 31 22 Totally: 134 Material (internal art.no.) Art.no. 834 Fabric consumption Calculated Planned Final 1,28 Width of fabric w ith selvedge w ithout selvedge Spread max no of plies 1,40 1,38 50 General spreadinformation General marker restrictions Length of spreadingtable: 7 meter The sizes may be rotated 180, even Type of spreading: Open fabric / face up the pieces within a size. The pieces are not allowed in rotation of 90. Accessories Per garment (internal art.no.) Size Color Qty Label, no. 10 Label, no. 24 01 1 01 1 Calc. Planned Final 134 134 Total quantity / order 8
Fråga 16 (1p) Din uppgift är att skär-order-planera tillverkningsordern på föregående sida. Du skall redovisa ett genomförbart alternativ, där nedan befintliga läggbilder återanvänds. Använd nedan skärorderblankett för din planering. LÄGGBILDS-dokumentation Modell/variant: 000055 Material: 1= Ytmaterial Lagringsbibliotek (sökväg): G:/CAD-data/Utritningsfiler Nr Läggbildsnamn Mtrl-ID Mtrl. bredd Modell Storlek x antal gånger Ant. strl. Längd Effektivitet Perimeter Anmärkning (max 9 positioner) (enl. variant) (ritningsbredd) (variant) (totalt) (m) (%) (m) 000055101 000055102 000055103 000055104 000055105 000055106 000055107 000055108 000055109 000055110 000055111 000055112 000055113 1 1 1,38 000055 XLx2 2 2,72 70,02 31,93 2 1 1,38 000055 Mx1, XLx1 2 2,48 72,54 31,21 3 1 1,38 000055 Mx1, Lx1, XLx1 3 3,72 72,72 46,81 4 1 1,38 000055 Sx1, Mx1, Lx1, XLx1,XXLx1 5 5,79 76,22 55,63 5 1 1,38 000055 Sx1, Lx1, XXLx1 3 3,74 73,02 46,91 6 1 1,38 000055 Sx1, Mx1, Lx1, XLx1 4 4,63 74,17 61,70 7 1 1,38 000055 Mx1, Lx2, XLx1 4 4,87 74,03 62,42 8 1 1,38 000055 Mx1, Lx1 2 2,46 71,02 30,84 9 1 1,38 000055 Sx1, Mx2, Lx2, XLx1 6 7,13 75,77 92,54 10 1 1,38 000055 XLx1, XXLx1 2 2,73 72,4 35,41 11 1 1,38 000055 Sx1, XXLx1 2 2,46 72,3 31,30 12 1 1,38 000055 Mx2 2 2,45 79,15 30,48 13 1 1,38 000055 Lx2 2 2,48 72,64 31,20 14 15 Copyright, Textilhögskolan / ChS Blankett för SKÄRORDERPLANERING Datum: Plan.alt.: Ordernr: 000055-1001 Modell: 000055 Tyg: Art. 834 Sign: Storlek / Färg S M L XL XXL Antal plagg att tillverka Black 8 12 16 14 10 60 Yellow 10 15 20 17 12 74 Totalt: 134 Läggbild / strl.komb. Antal storlekar Antal lager fg1/fg2/fg3 Lager totalt Ant. lägg Ant. plagg 1 2 3 4 5 6 9
Fråga 17 (5p) Nedan frågor är kopplade mot tillverkningsordern på sid 9 och din planering på föreg. sida. a) Hur många meter tyg har inköpsavdelningen köpt hem (gentemot kalkylerad åtgång). Redogör din uträkning och meter uppdelat mot de båda färgerna. Svart... Gul... b) Hur mycket tyg behöver transporteras till lägg-/skäravdelningen, mot din planering? Redogör din uträkning och meter uppdelat mot de båda färgerna. c) Vad blev din genomsnittliga materialåtgång per plagg, mot din planering på föregående sida? Redogör din uträkning med båda färgerna sammanslagna. d) Gentemot den kalkylerade materialåtgången/plagg: Har du fått tyg över eller fattas det tyg? Redovisa din uträkning, över- alt. underskott, samt meter uppdelat mot de båda färgerna. e) Vad innebär det för konfektionsföretaget, och dig som butiksägare, om det blir underskott av tyg. Redogör bådas situation kortfattat. 10
Fråga 18 (2p) Produktionssystemet utvecklades för att minska hanteringen i produktionen. Vilka hanteringssystem använder man sig av i en konfektionsfabrik. Nämn fyra av dessa. 1.................................. 2................................. 3.................................. 4................................. Fråga 19 (2p) Vilka fördelar är det med Unit Production System? 1.................................. 2................................. 3.................................. 4................................. Operationslista Denna tabell ligger till grund för frågorna 20, 21 och 22 Operation SAM Maskin Operatör Maskinbehov 1. Sy på fickor 2,30 1-nål 2. Sy sidsömmar 1,10 D-lock 3. Sy innersömmar 0,80 D-lock 4. Sy ihop grensömmen 1,60 D-lock 5. Sy linning på byxa 1,60 1-nål 6. Fålla byxbenen 0,90 1-nål 7. Kvalitetskontroll 0,70 Manuellt arbete Totalt 9,00 5 operatörer Fråga 20 (2p) Beräkna Idealtiden från ovanstående operationslista Fråga 21 (3p) Beräkna antal operatörer för operation nr 1, 5 och 7, samt maskinbehov. Skriv i tabellen ovanför. 11
Fråga 22 (3p) Beräkna kapaciteten plagg per dag med: Uträkningen måste skrivas ner. 5 operatörer 80% effektivitet 480 minuter är arbetstid per dag SAM = 9,00 Fråga 23 (2p) Vad krävs för att få ett jämnt flöde i en konfektionsgrupp? Fråga 24 (4 p) Ange 4 viktiga områden (av många) som ett Konfektionsföretags styrelse och ledningsgrupp tar beslut om. 1... 2... 3... 4... Fråga 25 (2 p) Förklara skillnaden mellan underpress och avpress....... 12
Fråga 26 (4 p) Namnge de olika maskinerna på bilderna och beskriv vad de gör: 1 2 Fråga 27 (2p) Vilken typ av nål syns på i bilden nedan och till vilka material används den?. 13
Fråga 28 (9 p) Namnge följande sömmar, ange stygnklass och ge minst ett exempel på användningsområde: plagg och placeringen av denna söm på just det plagget. 1... 2... 3... 14
Fråga 29 (1 p) Förklara vad en moment/operationslista innehåller och vad den används till i produktionen... Fråga 30 (3 p) Provhantering är en viktig del av inköpsarbetet, namnge minst tre olika typer av prover. 1. 2. 3. Fråga 31 (5 p) Delfråga 31A Nedan ser du ett antal skötselsymboler, markera de som har med torkning att göra. Delfråga 30A Markera Tork Delfråga 30B Förklara tork Delfråga 31B I ovan tabell har du markerat ett antal symboler som visar på hur man skall torka en textil produkt efter tvätt. Förklara varje symbol som anger hur man skall torka den textila produkten. ( Förklara endast de som har med torkning att göra). 15
Fråga 32 (2 p) Det finns både tvingade och frivilliga standarder, ge två exempel på tvingade standarder (lagkrav) för textila artiklar. 1: 2: Fråga 33 (3 p) Det finns många typer av miljömärkningar, några säkrar produkten, några tittar på produktionen men det finns även kombinationer av produkt och produktion. Trots denna variation finns det ofta ett antal gemensamma nämnare. Beskriv 3 av dem. 1. 2. 3. Fråga 34 (6 p) Kvalitet kostar! Beskriv hur man kan se på kvalitet ur ett kostnads perspektiv och beskriv hur man delar upp kostnaderna och vad som ingår i respektive kostnads kategori. 1. 2. 3. 16