Konfektionsindustriell fördjupning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:

Transkript

1 Konfektionsindustriell fördjupning Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen, 4 p TKI02B TE10 Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Miniräknare Totalt antal poäng på tentamen: För att få respektive betyg krävs: 100 hp VG: 85 hp G: 60 hp Allmänna anvisningar: Skriv svaren på anvisat utrymme för respektive delfrågor. Använd inga lösa blad Vid flerpoängsfrågor krävs fullständigt svar eller rätt svar på alla delfrågor för att få full poäng. Inga halva poäng ges. Rättningstiden är som längst 20 arbetsdagar Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Gunnel Larsson Telefonnummer:

2 Fråga 1 (5 p) Det finns fem huvudaktiviteter i ett konfektionsföretag. Vilka är dessa? Fråga 2 (5p) Nämn fem viktiga komponenter att ha med i en Produktbeskrivning/teknisk beskrivning Fråga 3 (6p) Konfektionsbranschen använder sig av tre olika måttlistor. Vilka är dessa och hur används de? (För att få full poäng för varje måttlista, måste båda svaren vara rätt per måttlista. Ett rätt svar per måttlista ger ett poäng) Fråga 4 (3p) Nämn tre fixerbara mellanlägg. Vilka är dessa? Fråga 5 (2p) För avpress behövs en hel del pressutrustning. Ange fyra av dessa

3 Fråga 6 (5p) Du ska med ledning av uppgifterna nedan göra en Produktkalkyl enligt Påläggsmetoden. Direkt material, (inklusive materialomkostnader och egna frakter) är 122,00 kronor. Direkt arbete, (inklusive tillverkningskostnader) är 52,00 kronor. Administrationsomkostnadspålägget (TB1) skall vara 110,0%. Försäljnings- och affärsomkostnadspålägget (TB2) skall vara 25,0%. Visa beräkningarna och ange: (tips: ställ upp det som en tabell) a) Tillverkningspriset b) Självkostnadspriset c) Försäljningspriset Fråga 7 (3p) Tillverkning av konfektionerade produkter är en arbetsintensiv verksamhet. Det krävs många medarbetare i produktionen. Produktionskostnaderna har en stor inverkan på företagets lönsamhet och därför tillämpas olika produktions/hanteringssystem för att höja produktiviteten och flexibiliteten. Vad heter de tre förekommande produktions/hanteringssystemen? Fråga 8 (6p) Beskriv kortfattat de tre olika produktions/hanteringssystemen, och de olika för- och nackdelarna:

4 Denna sida ligger till grund för frågorna 9 och 10 på sidorna 5 och 6. Du är anställd vid ett företag och ansvarar för all skärorderplanering. Din uppgift är nu att utföra skärorderplaneringen av nedan tillverkningsorder. För Din planering använder Du skärorderblanketten på följande sida. PRODUCTION ORDER Order no: Style no: Customer: Lager 033 Manufacturer: Trikotažas, Lithuania Last day / cutting: Last day / shipping: Date of delivery: Cloth: Art.no. 834, 100% polyester Interlining: - Assortment of garments Color / sizes XS S M L XL XXL No of garments Black, col. 01 Yellow, col. 20 No of garments Totally: 134 Material (internal art.no.) Art.no. 834 Fabric consumption Calculated Planned Final 1,28 Width of fabric w ith selvedge without selvedge Spread max no of plies 1,40 1,38 50 General spreadinformation General marker restrictions Length of spreadingtable: 7 meter The sizes may be rotated 180, even Type of spreading: Open fabric / face up the pieces within a size. The pieces are not allowed in rotation of 90. Accessories Per garment (internal art.no.) Size Color Qty Label, no. 10 Label, no Total quantity / order Calc. Planned Final

5 Fråga 9 (2p) Din uppgift är att skär-order-planera tillverkningsordern på föregående sida. Du skall kunna redovisa ett genomförbart alternativ, där de nedan befintliga läggbilder återanvänds. För Din planering använder Du skärorderblanketten nederst på sidan LÄGGBILDS-dokumentation Modell/variant: Material: 1= Ytmaterial Lagringsbibliotek (sökväg): G:/CAD-data/Utritningsfiler Nr Läggbildsnamn Mtrl-ID Mtrl. bredd Modell Storlek x antal gånger Ant. strl. Längd Effektivitet Perimeter Anmärkning (max 9 positioner) (enl. variant) (ritningsbredd) (variant) (totalt) (m) (%) (m) , XLx2 2 2,72 70,02 31, , Mx1, XLx1 2 2,48 72,54 31, , Mx1, Lx1, XLx1 3 3,72 72,72 46, , Sx1, Mx1, Lx1, XLx1,XXLx1 5 5,79 76,22 55, , Sx1, Lx1, XXLx1 3 3,74 73,02 46, , Sx1, Mx1, Lx1, XLx1 4 4,63 74,17 61, , Mx1, Lx2, XLx1 4 4,87 74,03 62, , Mx1, Lx1 2 2,46 71,02 30, , Sx1, Mx2, Lx2, XLx1 6 7,13 75,77 92, , XLx1, XXLx1 2 2,73 72,4 35, , Sx1, XXLx1 2 2,46 72,3 31, , Mx2 2 2,45 79,15 30, , Lx2 2 2,48 72,64 31, Copyright, Textilhögskolan / ChS Blankett för SKÄRORDERPLANERING Datum: Plan.alt.: Ordernr: Modell: Tyg: Art. 834 Sign: Storlek / Färg S M L XL XXL Antal plagg att tillverka Black Yellow Totalt: 134 Läggbild / strl.komb. Antal storlekar Antal lager fg1/fg2/fg3 Lager totalt Ant. lägg Ant. plagg

6 Fråga 10 (6p) Nedan frågor är kopplade mot din planering på föregående sida. 1) Hur mycket tyg behöver transporteras till lägg-/skäravdelningen, mot din planering? Redogör antalet meter uppdelat mot den svarta respektive gula färgen & redogör din uträkning. 2) Vad blev den genomsnittliga materialåtgången per plagg, mot din planering? Redogör uträkningen. 3) Hur många meter tyg har inköpsavdelningen köpt hem, inför den aktuella ordern? Redogör antalet meter uppdelat mot den svarta respektive gula färgen. 4) Gentemot vad som köpts hem: Fick du överskott av material eller fattades det tyg? Ange om du fick överskott eller underskott samt antalet meter, uppdelat mot vardera färg. 5) Vad innebär det för ett företag om det blir ett överskott av meter tyg och hur brukar företagen lösa problemet? Beskriv kortfattat. 6) Vad innebär det, och händer, om ett företag får underskott av antalet meter? Beskriv kortfattat. 6

7 Fråga 11 (2 p) I företagen avsynas alltid inkommande material/tyger (i varierande omfattning). Anledningen till avsyning är flera. Ange minst fyra orsaker Fråga 12 (3 p) Tyger levereras till företaget på olika sätt. Vilka är benämningarna för materialet vid leverans (vänster bild) respektive som utlagt/presenterat (höger bild) Benämning vid leverans Benämning som utlagt Fråga 13 (2 p) Vilka är de fyra olika processerna som utförs på nedan bild?

8 Fråga 14 (2 p) Vad är det pilarna pekar på? Fråga 15 (2 p) Vad är det för olika maskiner/verktyg, från lägg-/skäravdelningen, du ser på bilden? Beskriv också kortfattat vad respektive maskin/verktyg används till

9 Fråga 16 (2p) CAD/CAM-system används i stor omfattning. Ange två typiska CAD- respektive CAMprodukter, gentemot konfektionsbranschen, som du känner till. CAD-produkter CAM-produkter Fråga 17 (1p) Vad är det Gunnel tittar på? Ange varifrån bilden kommer och vad det är som visas och listas. Fråga 18 (2p) Till höger ser du en datorstyrd skärmaskin med flerlagers skärkapacitet. Vad är den datorstyrda skärmaskinens maximala skärhastighet & skärhöjd? m / minut cm Vad är skärhastigheten vid manuell skärning med handskärmaskiner? m / minut 9

10 Fråga 19 (6p) Du ska nu räkna ut vilken kapacitet som företaget som beskrivs nedan har. Förutsättningar: 20 sömmerskor som arbetar dagtid åtta timmar per dag i fem dagar per vecka och med en effektivitet av 88,0 %. Tio sömmerskor som arbetar kvällsskift sex timmar per dag i fyra dagar per vecka och med en effektivitet av 75,0 %. Det ska göras en modell som ska produceras i plagg och standardtiden i sömnaden är 33,00 STD-minuter per plagg. Visa uträkningarna! a) Hur stor är kapaciteten i STD-minuter per vecka totalt? b) Hur många plagg produceras per vecka totalt? c) Det ska ta tolv veckor att producera hela ordern, (bortse ifrån genomloppstiden på första plaggen). om det fattas kapacitet så kan personalökning endast ske på kvällsskiftet. Ny personal med samma vana (effektivitet) som personalen på kvällsskiftet går det tämligen lätt att kunna anställa på orten. Fråga: Om nödvändigt, hur många nyanställda behövs det på kvällsskiftet för att klara ordern på tolv veckor? Höj upp till hela personer. 10

11 Fråga 20 (10p) Vad är benämningen på följande sömmar samt stygnklass och när sömmen används? (För att få full poäng på varje söm måste alla tre svaren vara rätt, två rätta svar ger ett poäng, ett rätt svar ger noll poäng). (a) Benämning Stygnklass Ge ett exempel på när sömmen används (b) Benämning Stygnklass Ge ett exempel på när sömmen används (c) Benämning Stygnklass Ge ett exempel på när sömmen används (d) Benämning Stygnklass Ge ett exempel på när sömmen används. (e) Benämning Stygnklass Ge ett exempel på när sömmen används. 11

12 Fråga 21 (6p) Vad är namnen på specialmaskinerna? Ange minst två användningsområden för respektive maskin? (För att få full poäng på varje maskin måste alla tre svaren vara rätt, två rätta svar ger ett poäng, ett rätt svar ger noll poäng) Fråga 22 (6p) Beskriv hur man klassificerar allvarligheten i olika fel och beskriv hur man gör denna bedömning

13 Fråga 23 (3p) Det finns olika sätt att utvärdera produkters egenskaper, nämn minst tre olika sätt man kan utvärdera produkter på: Fråga 24 (3p) Nämn minst sex frågor man bör ställa sig ur kvalitetssynpunkt när man bedömer en leverantör: Fråga 25 (4p) Nämn fyra tester som man kan utföra på labb: Fråga 26 (2p) Vad är en moment/operationslista? Fråga 27 (1p) Hur räknas idealtid från en momentlista?. 13