EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetutskottet 2009 17.9.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Genomförandet av Europaparlamentets budget för 2008 Begäran om överföring C 14 Parlament Härmed bifogas kompletterande information angående installeringen av solfångare med fotovoltaiska celler i Strasbourg och Bryssel. CM\742731.doc PE412.259v01-00
Ref.: D(2008)51470 Not till Harald Rømer, Generalsekreterare Angående: Begäran om överföring C14 Undersökning om installeringen av solfångare med fotvoltaiska celler i Strasbourg och Bryssel Jag hänvisar till min not av den 19 maj 2008, ref. D(2008)30330, och budgetutskottets beslut av den 16 juli 2008 att inte helt godkänna begäran om överföring C14 till budgetpost 2024. Budgetutskottet har godkänt en överföring av 3 500 000 euro till budgetpost 2024, men man godkänner varken en överföring av 500 000 euro till budgetpost 2007 eller av resterande 1 500 000 euro till budgetpost 2024 förrän man har fått en mer ingående undersökning om installeringen av solfångare med fotovoltaiska celler. Den kompletterande informationen finns bifogad nedan och i bilagorna. Informationen består av slutsatser som man kunnat dra av de genomförbarhetsundersökningar om installering av solpaneler som fastighetsförvaltningarna i Strasbourg och Bryssel har utfört. Strasbourg (se bilaga 1 för hela undersökningen) Genomförbarhetsundersökningarna erbjuder två alternativ (A och B). Kostnaden för installationen beräknas till 3 143 400 euro (alternativ A) respektive 6 870 695 euro (alternativ B) för en årlig elproduktion på 243 193 kwh (alternativ A) respektive 551 610 kwh (alternativ B), det vill säga 0,41 euro/kwh 1. Detta kan jämföras med det nuvarande elpriset (genomsnittet 2008) 0,053 euro/kwh. Det är svårt att beräkna hur energifakturan kommer att se ut i framtiden. Som exempel kan nämnas att 2007 var genomsnittspriset 0,056 euro/kwh. En installering av 3 115 m 2 (alternativ A) respektive 6 810 m 2 (alternativ B) solpanel skulle spara 18 ton (alternativ A) respektive 39 ton (alternativ B) koldioxid per år, och man skulle uppnå miljömässig lönsamhet efter 2,9 år. 1 Man har uppskattat solpanelernas livslängd till 30 år PE412.259v01-00 2/15 CM\742731.doc
Bryssel (se bilaga 2 för hela undersökningen) Byggnadernas utformning och placering i stadsmiljön utgör ett hinder för att installera stora ytor solcellspanel. Exempelvis är några av ASP-byggnadens tak lediga, men de skuggas av torn E och G, som har tekniska anordningar på terrasserna. Enligt genomförbarhetsundersökningen, skulle vi kunna installera 770 m 2 solpanel, vilket motsvarar en årlig produktion på 85 000 kwh. Kostnaden för installationen beräknas till 555 000 euro, vilket motsvarar 0,22 euro/kwh 1. För att panelerna ska kunna installeras skulle vissa tak behöva förstärkas, men denna kostnad har inte tagits med i beräkningen. Detta kan jämföras med det nuvarande elpriset (genomsnittet 2008) 0,13 euro/kwh. Det är svårt att beräkna hur energifakturan kommer att se ut i framtiden, men det är inte omöjligt att vi kommer att se en märkbar ökning de närmaste åren. Som exempel kan nämnas att 2007 var genomsnittspriset 0,08 euro/kwh. En installering av 770 m 2 solpanel skulle under sin livstid spara 580 ton koldioxid, det vill säga 19,33 ton per år, och man skulle uppnå miljömässig lönsamhet efter 3,21 år. Det är alltså värt att notera att vad gäller byggnaderna utformning så skulle det vara lättare att installera solcellspaneler i Strasbourg än i Bryssel. Vissa personer skulle kunna komma med argumentet att Europaparlamentets byggnader i Strasbourg och Bryssel är försedda med grön, förnybar el, och att man således inte behöver investera i solcellspaneler. Argumentet är inte godtagbart, för genom att installera solcellspaneler skulle Europaparlamentet bidra till att öka den gröna elproduktionen, i stället för att använda el som producerats på annat håll. Man skulle inte uppnå full lönsamhet i ekonomiskt hänseende, men man skulle däremot uppnå lönsamhet i miljöhänseende efter cirka tre år. Costas Stratigakis Bil.: 1. Undersökningen i Bryssel 2. Undersökningen i Strasbourg 1 ibid CM\742731.doc 3/15 PE412.259v01-00
Solenergi Sammanfattning Fastighetsförvaltningen i Bryssel har med hjälp av sin undersökningsbyrå LVS undersökt förutsättningarna för installeringen av solpaneler på Europaparlamentets byggnader i Bryssel. Byggnadernas utformning och placering i stadsmiljön utgör ett hinder för att installera stora ytor solcellspanel. Enligt undersökningarna, skulle vi kunna installera 770 m 2 solpanel, vilket motsvarar en årlig produktion på 85 000 kwh. Kostnaden för installationen beräknas till 555 000 euro, vilket motsvarar 0,22 euro/kwh. För att panelerna ska kunna installeras skulle vissa tak behöva förstärkas, men denna kostnad har inte tagits med i beräkningen. Detta kan jämföras med det nuvarande elpriset (genomsnittet 2008) 0,13 euro/kwh, som vi betalar. Det är svårt att beräkna hur energifakturan kommer att se ut i framtiden, men vi räknar med en märkbar ökning de närmaste åren. Som exempel kan nämnas att 2007 var genomsnittspriset 0,08 euro/kwh. En installering av 770 m 2 solpanel skulle under sin livstid spara 580 ton koldioxid, det vill säga 19,33 ton per år, och man skulle uppnå miljömässig lönsamhet efter 3,21 år. Den ekonomiska lönsamheten är inte garanterad, men däremot skulle man mycket snart uppnå miljömässig lönsamhet. PE412.259v01-00 4/15 CM\742731.doc
Inledning Europaparlamentet i Bryssel använder sedan 2007 el som är garanterat 100 procent grön, huvudsakligen från vattenkraft. Om vi börjar producerar grön el på plats, kommer vår leverantör att kunna sälja motsvarande mängd grön el till andra kunder i stället. Det skulle visa att utan bidragssystemet är det inte ekonomiskt lönsamt att producera grön energi med den nuvarande teknikens solpaneler. Ändå är det en viktig gest för miljön att införa en lokal grön produktion. Definitioner Den fotovoltaiska effekten Den fotovoltaiska effekten upptäcktes av Alexandre Edmond Becquerel år 1839. Den fotovoltaiska effekten uppnås när ett ledande material absorberar fotoner och på så sätt generar elektrisk spänning. Fotovoltaiska celler, eller solceller, omvandlar solens strålar till elektricitet som sedan kan användas till att driva en apparat eller ladda ett batteri. Kilowatt (kw) = Elektrisk effekt En watt (symbol: W) är effekten i ett energisystem där en energi på 1 joule rör sig jämnt per sekund. 1W (effekt) = 1J (energi)/ 1 s (tid) En kilowatt (symbol: kw) motsvarar 1000 W, det vill säga 1000 joule per sekund ex: en lampa på 60 W. Kilowattimme (kwh) = Energi En kilowattimme (symbol: kwh) motsvarar den energi som en apparat med en effekt på en kilowatt (1 000 watt) förbrukar på en timme (1 kilowatt 1 timme). Kilowattimmen är en praktisk mätenhet för energi, och motsvarar 3,6 megajoule. ex: en lampa på 60 W förbrukar 60 Wh om den är tänd i en timme. Samma lampa på 60 W förbrukar 60 kwh om den är tänd i 1000 timmar. Kilowatt crête (kwc) = Effekt vid standardförhållanden Ett solcellssystems toppeffekt motsvarar den elektriska effekt som systemet ger vid vissa standardförhållanden, det vill säga en viss instrålning (1000 W/m²), temperatur (25 C) och likriktat ljusspektra (1,5 am). CM\742731.doc 5/15 PE412.259v01-00
Soltimmar i Belgien För att göra en uppskattning av hur mycket solenergi ett fotovoltaiskt projekt skulle kunna alstra, är det bra att känna till solresurserna på den tilltänkta platsen. Med det genomsnittliga antalet soltimmar i Belgien, skulle en installering av 1 kwc producera cirka 850 kwh el per år. Dessa värden förutsätter söderläge och en lutning på 35. Med andra lägen och lutningar måste en korrigerande faktor införas. Allmänna ekonomiska aspekter Omfattning En yta på 10 m² motsvarar en effekt på 1,25 kwc, vilket motsvarar en årlig produktion på cirka 1000 kwh. Den ungefärliga kostnaden för en installation (bortsett från arkitektoniska hinder) är för närvarande 750 euro per m² (exkl. moms). Ett hushåll med tre personer förbrukar cirka 3500 kwh/år. För att täcka deras elenergibehov, skulle det alltså behövas en yta på 35 m². Europaparlamentet förbrukar närmare 60 000 MWh, vilket motsvarar årsförbrukningen för 17 000 hushåll. Gröna certifikat För att uppmuntra elproducenterna att producera grön el har regionen Bryssel tagit fram ett system med gröna certifikat enligt beslutet av den 19 juli 2001. Systemet preciserades i en förordning från den 6 maj 2004 samt i en bestämmelse om beräkning av den 12 oktober 2004. Princip Samtidigt som man har byggt upp en eldistributionskedja (producenter, transportörer, distributörer, leverantörer, konsumenter), har man upprättat en marknad för gröna certifikat. Marknaden styrs av en reglerande instans (i regionen Bryssel är det BRUGEL). Det är enkelt: de produktionsanläggningar som har certifierats och uppfyller kriteriet PE412.259v01-00 6/15 CM\742731.doc
miljökvalitet tilldelas ett «grönt certifikat» kvartalsvis. Det är BRUGEL som bedömer huruvida anläggningen uppfyller kriteriet, som för närvarande innebär att den ska spara 5 procent koldioxid jämfört med motsvarande produktionsanläggningar, vilket i detta fall är de bästa klassiska produktionsanläggningarna för separat tillverkning av el, värme och kyla. Rent konkret innebär det att de certifierade anläggningarna beviljas ett grönt certifikat för varje 217 kg koldioxid som de undviker att släppa ut. Systemet med de gröna certifikaten är datoriserat och har anförtrotts BRUGEL, som vid varje beviljande bokför krediteringar och debiteringar, köp eller indragande, i en databas (detta ingår i arbetet med att kontrollera att anläggningarna respekterar kvoterna). Fotovoltaiska installationer Under systemets första 10 år beviljar BRUGEL 7,273 gröna certifikat per MWh el som producerats av solcellsinstallationer på mindre än 20 m². Antalet erhållna gröna certifikat per producerad MWh blir färre ju mindre installationen är. Diagrammet nedan visar antalet erhållna gröna certifikat per MWh i förhållande till storleken på panelens yta. Leverantörerna I regionen Bryssel har leverantörerna en kvot gröna certifikat att hålla sig till. Elleverantörerna i Bryssel är skyldiga att tillhandahålla gröna certifikat beroende på vilka kvantiteter de säljer till berättigade kunder. Om leverantörerna inte håller sig till den årliga kvot de ålagts, riskerar de att behöva betala administrativa straffavgifter (100 euro för varje grönt certifikat som fattas). Kvoterna är på väg att höjas. CM\742731.doc 7/15 PE412.259v01-00
Priset på gröna certifikat I och med höjningen av kvoterna, ökar efterfrågan på gröna certifikat ständigt. Om tillgången inte ökar, kommer priset på återförsäljningspriset på gröna certifikat att höjas. Detta får aktörerna på marknaden att investera i grön energi. märkning med garanterat ursprung EU:s öppna elmarknad överlåter till slutkonsumenten att välja elleverantör. Faktorer som pris, kvalitet och pålitlighet kan påverka detta val, men det kan också styras av elens ursprung. För att möjliggöra för konsumenterna att göra detta val, ålägger man i direktiv 2003/54/EG elleverantörerna att specificera vilken bränslesammansättning (fuel mix) och vilken och miljöpåverkan den el som de säljer till slutkonsumenterna har (klausulen om transparens vad gäller använda energikällor). Den allmännyttiga skyldigheten har fyra målsättningar: Att öka marknadens transparens genom att tillhandahålla lättillgänglig och information; Att vara anpassad efter konsumenternas rätt till information om produkterna; Att underlätta för konsumenterna att göra medvetna val av elleverantör, utifrån elens ursprung; Att utbilda konsumenterna och främja en elproduktion som bidrar till ett säkert och hållbart elsystem. För att elleverantörerna ska kunna uppfylla sina skyldigheter, förbereder direktiven 2001/77/EG och 2004/8/EG för ett europeiskt system för ursprungsgaranti för el från förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme. Beslutet man tog i regionen Bryssel den 14 december 2006 angående främjandet av grön el genomför EU-direktivens ursprungsgaranti och introducerar begreppet märkning med garanterat ursprung (labels de garantie d origine, LGO). När dessa benämningar blivit beviljade, måste de kunna utväxlas mellan EU:s medlemsstater, så att slutkonsumenterna i EU får el från garanterat förnybara energikällor och/eller högeffektiv kraftvärme. Miljöaspekter Föreningen Hespul har med stöd av ADEME (Agence française de l'environnement et de la Maîtrise de l'energie (franska organet för miljö och energihantering)) undersökt miljöaspekterna i OECD-länderna. Undersökningen får för övrigt stöd av följande europeiska organisationer: IEA PVPS Task 10 European Photovoltaic Technology Platform PE412.259v01-00 8/15 CM\742731.doc
European Photovoltaic Industry Association I undersökningen har man räknat ut energiåterbetalningstid ( energy pay back time ), vilken definieras som den tid, beräknat i år, det tar för ett solcellssystem att betala tillbaka sitt initiala innehåll i energi. Man har även räknat ut energiåterbetalningsfaktor, vilken definieras som det antal gånger som ett solcellssystem kommer att betala tillbaka sitt innehåll i energi under sin livstid. De viktigaste resultaten: Ett solcellsystems totala energiåterbetalningstid är (med plattor, kablar, infattningar och elektroniska verktyg), beroende på solens strålning på platsen, mellan 19 och 40 månader för ett system på tak, och mellan 32 och 56 månader för ett system på fasad (vertikal). Med en generellt uppskattad livstid på 30 år är energibetalningsfaktorn mellan 8 och 18 för ett system på tak, och mellan 5,4 och 10 för vägginstallationer. Beroende på mixen av energiproduktionen i varje land, kan en installation på 1 kwc solpanel (ungefär 10 m²) undvika upp till 40 ton utsläpp koldioxid (CO 2 ) under dess livstid om det är en takinstallation, och upp till 23,5 ton om det är en vägginstallation. I Belgien: I Belgien har man räknat ut att energiåterbetalningstiden är 3,21 år för en takinstallation och 4,68 år för ett vägginstallation. Energiåterbetalningsfaktorn är 8,4 för en takinstallation (5,4 för en vägginstallation). En solcellsinstallation på 1 kwc kan under dess livstid spara upp till 5,8 ton koldioxid (4 ton koldioxid om det är en vägginstallation). Specialundersökningar för installation av solpaneler i Bryssel Fastighetsförvaltningen i Bryssel har med hjälp av sin undersökningsbyrå LVS undersökt installationen av solpaneler på Europaparlamentets byggnader i Bryssel. Undersökningsbyrån LVS gjorde först en undersökning (se bilaga 1) för en produktionsenhet på 240 m 2, för att ta reda på enhetskostnaden för en sådan installation (720 euro/m 2 ) och göra en uppskattning av enhetsproduktionen (112,5 kwh/m²). Därefter gjorde man en undersökning av byggnaderna i Bryssel, för att avgöra vilka av byggnadernas ytor det skulle gå att kunna montera upp solpaneler på. Undersökningen gjordes på grundval av 3 huvudfaktorer som är avgörande för att producera solenergi: CM\742731.doc 9/15 PE412.259v01-00
Ytornas tillgänglighet; deras läge i förhållande till solen; frånvaron av skuggor från andra byggnader. Ytor där det går att montera upp en solcellsinstallation Undersökningen visade att det skulle gå att montera upp solpaneler på följande ytor (se bifogade ritningar i bilaga 2): Byggnad PHS (yta SA1) 295 m² Byggnad ASP 590 m² uppdelat på 3 grupper (ytorna SG3 och SG4) 195 m² (ytorna SE1, SE2 och SE3) 195 m² (yta SF1) 200 m² Byggnad ATR (yta SK1) 295 m² Byggnad MOY (yta ST1) 125 m² Byggnad WAY (yta SW1) 235 m² Detta motsvarar en disponibel yta på 1.540 m², vilket skulle innebära ungefär 770 m² solfångare med fotovoltaiska celler. Resultatet är inte särskilt uppmuntrande, det är byggnadernas utformning och deras placering som utgör ett hinder. Exempelvis är några av ASP-byggnadens tak lediga, men de skuggas av torn E och G. Energiproduktionen Om man installerar 770 m² panel, det vill säga en installation på 100 kwc, blir den uppskattade produktionen 85 000 kwh/år, vilket motsvarar 0,15 procent av Europaparlamentets årsförbrukning i Bryssel eller 25 hushålls årsförbrukning. Kostnader I analysen som följer har hänsyn tagits till att Europaparlamentet inte kommer att ha tillgång till de olika nationella och regionala subventionssystemen för förnybara energikällor som beskrivs nedan. Dessa system har införts inom ramen för Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/77/EG av den 27 september 2001 om främjandet av el från förnybara energikällor på den inre elmarknaden. Kostnaden för en installation av 770 m 2 solpanel uppskattas till minst 555 000 euro, vilket med en livslängd på 30 år blir 0,22 euro/kwh. De merkostnader som skulle tillkomma på grund av att de flesta disponibla ytorna inte är gjorda för tung belastning har inte tagits med i beräkningen. Det skulle till exempel PE412.259v01-00 10/15 CM\742731.doc
gå att installera 117 m 2 panel på daghemmet Wayenbergs tak, men först måste taket förstärkas ordentligt. Detta kan jämföras med det nuvarande elpriset (genomsnittet 2008) 0,13 euro/kwh som vi betalar. Det är svårt att beräkna hur energifakturan kommer att se ut i framtiden, men vi räknar med en märkbar ökning de närmaste åren. Som exempel kan nämnas att 2007 var genomsnittspriset 0,08 euro/kwh. Det är inte osannolikt att genomsnittskostnaden för att producera el med solpaneler inom tre till fem år hamnar på samma nivå som leverantörernas el, eller till och med på en lägre nivå. Kolavtryck En installation på 770 m 2 solpanel skulle under dess livstid spara in 580 ton koldioxid, det vill säga 19,33 ton/år. Den skulle uppnå miljölönsamhet efter 3,21 år. Sammanfattning Byggnadernas utformning och placering i stadsmiljön utgör ett hinder för att installera stora ytor solcellspanel. Enligt undersökningarna, skulle vi kunna installera 770 m 2 solpanel, vilket motsvarar en årlig produktion på 85 000 kwh. Kostnaden för installationen beräknas till 555 000 euro, vilket motsvarar 0,22 euro/kwh. För att panelerna ska kunna installeras skulle vissa tak behöva förstärkas, men denna kostnad har inte tagits med i beräkningen. Detta kan jämföras med det nuvarande elpriset (genomsnittet 2008) 0,13 euro/kwh som vi betalar. Det är svårt att beräkna hur energifakturan kommer att se ut i framtiden, men vi räknar med en märkbar ökning de närmaste åren. En installation på 770 m 2 solpanel skulle under dess livstid spara in 580 ton koldioxid, det vill säga 19,33 ton/år. Den skulle uppnå miljömässig lönsamhet efter 3,21 år. CM\742731.doc 11/15 PE412.259v01-00
PE412.259v01-00 12/15 CM\742731.doc
CM\742731.doc 13/15 PE412.259v01-00
PE412.259v01-00 14/15 CM\742731.doc
CM\742731.doc 15/15 PE412.259v01-00